Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Örebro

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport Rytmus Örebro

Kvalitetsredovisning Rytmus Örebro

Kvalitetsrapport Rytmus Göteborg

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum:

!!!! Kvalitetsredovisning 2013/2014. Ansvarig chef: Tomas Abrahamsson. Datum:

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4. Naturvetenskapsprogrammet

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Lokal arbetsplan för Nyköpings Enskilda Gymnasium Läsåret 17/18

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport!2016/2017!!!!!!!!!!!!!

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan Alla barn ska bli sitt bästa jag

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Utvecklingsområde 2, ange... 7

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport Klara Gymnasium, Linköping

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Arbetsplan för skolenhet 2

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Arbetsplan för Mörbyskolan med mål för läsåret 13/14

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kvalitetsrapport

Likabehandlingsplan 2014/2015 Transtenskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Karlbergsskolan RO Skolplan

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!2015/2016!!!!!!!!!!!!!

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Kunskaps- och utvecklingscentrum VERKSAMHETSPLAN FÖR OSBECK

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Kungsholmens Västra Gymnasium

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Arbetsplan Nolhagaskolan Grundskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk /2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret Kristinebergskolan

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Värnamo Grundsärskola 1-9 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Gävle. Kvalitetsrapport

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

Lokal arbetsplan Läsåret

LÄRLINGSGYMNASIET I SVERIGE AB

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

S:t Eskils Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandlingsarbete

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Västerviks Gymnasium RO4s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Läsåret

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

Kästa skolas Likabehandlingsplan

Västerviks Gymnasium RO3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehåll: Ansvariga för planen. Vår vision. Delaktighet. Förankring av planen. Utvärdering. Kartläggning och utvärdering av 2017/2018 års plan

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Transkript:

Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Örebro

Innehållsförteckning Rytmus Örebro... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder utifrån föregående års rapport... 5 Utvecklingsområde 1: Mentorskap... 5 Utvecklingsområde 2... 8 Betygssättning och bedömning... 8 Utvecklingsområde 3. Kollegial skuggning... 10 Funktionell kvalitet:... 11 Upplevd kvalitet:... 13 Sammanfattning... 14 Nya utvecklingsområden:... 15 Sammanfattning... 18

Vision och värdegrund: Rytmus vision är som följer: Rytmus ska vara det självklara gymnasievalet. Rytmus utvecklar och berikar svenskt musikliv och våra elever sprids till högskolor och universitet över hela världen. Värdegrund: Rytmus värdegrund är som följer: Rytmus utgår från en humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden. Gemensamma estetiska upplevelser ger en stark gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad. Tiden på Rytmus ger möjlighet till nya perspektiv, berikar eleven på ett personligt plan och möjliggör egna ställningstaganden och tolkningar. Att studera på Rytmus öppnar många dörrar för framtiden och ger goda förutsättningar för många olika fortsatta studier och yrkesval. Vi på Rytmus Örebro lägger stor vikt vid elevernas personliga utveckling som också främjar elevernas lärande. Vi vill att eleverna ska respektera sig själv och andra, känna trygghet så att de att vågar utmana sig själva att prova nya vägar och i förlängningen kan se att ett, som de upplever, misslyckande inte är farligt utan en viktig del av lärandet. Vi vill att eleverna ska våga ifrågasätta, komma med konstruktiv kritik och vara delaktiga i förbättringar av skolan och i undervisningen. Vårt mål är att alla elever ska vara väl förberedda för högre studier och känna att de har fått en bra grund för fortsatt musikutövande. Grundfakta om skolan/förutsättningar Skolans namn: Rytmus Örebro Ansvarig chef: Monica Widelund Organisation: Academedia Personal Rytmus Örebro har under läsåret 2013-14 haft 9,50 årsarbetstider fördelat på 14 lärare varav 9 har lärarlegetimation, 3 har uppfyllt kriterierna för att få lärarlegetimation men på grund av långa handläggningstider ännu inte fått den. Skolans övriga personal är fördelad som följer: 2 x 0,50 administratör

0,10 It-tekniker och vaktmästare 0,08 Skolsköterska 0,08 Kurator 1,0 Rektor Bakgrundsstatistik elever Antal elever per program och årskurs (13/14) Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Estetiska programmet 42 31 29 0 Budget med materiella resurser och lokaler Rytmus Örebro har en budget på drygt 10 milj. kronor. Skolan har lokaler på ca. 1000 kvadratmeter fördelade på klassrum, halvklassrum, små grupprum, ensemblerum, instrument- och sångrum samt två inspelningsstudios. Eftersom skolan inte är mer än tre år gammal upplevs den som ny och fräsch. Skolans klassrum är välutrustade med modern teknik. Ensemblesalarna har högkvalitativa instrument och ljudanläggningar. Skolan har också de läromedel som behövs för att bedriva en god undervisning. Presentation och förankring av utvecklingsområden Våra utvecklingsområden läsåret 13-14 1. Mentorskapet 2. Betygssättning och bedömning 3. Kollegial skuggning Utifrån resultat från utvärderingar, Academedias elevenkät och i samtal med eleverna på mentorstid, elevråd, klassråd och i individuella samtal med elever tar lärare och rektor på Rytmus Örebro gemensamt fram vilka mål vi ska arbeta med under läsåret. Detta arbete sker på studiedagar under läsåret och förbättringsmöten en gång i veckan. Viktiga händelser under året Vi har för första gången haft tre årskurser på skolan, genomfört alla kurser som ingår i programmet och arbetat fram praktiska förutsättningar för en kvalitativ undervisning.

Tillsammans med våra elever har vi byggt upp traditioner för studentfirande, musikfestivalen Livenight, konserttillfällen och redovisningar för gymnasiearbetet. Åtgärder utifrån föregående års rapport Utvecklingsområde 1: Mentorskap För att kunna mäta om vårt arbete med att utveckla mentorskapet har vi plockat ut ett antal mätbara delmål. Delmål: 1. att eleverna ska uppleva trygghet, trivsel och studiero på skolan 2. att eleverna ska känna sig stolta över sig själva och det de gör. 3. att arbetsron i skolan ska öka Arbetssätt gemensamt för alla delmål. Vi anser att elevdelaktighet är viktigt för att få en trygg och god arbetsmiljö där elever kan utvecklas i sitt lärande och som personer. Vi har därför kontinuerligt arbetat med skolans värdegrund, elevernas upplevda upplevd trivsel, arbetsro och att eleverna ska känna sig stolta över sig själva och det de gör. Elever, lärare och rektor har arbetat med dessa frågor på klassråd, mentorstid och elevråd, i mindre grupper och enskilda samtal. Elever och personal på skolan har under läsåret aktivt arbetat för att lösa de konflikter som uppstår bland eleverna. Det sker genom samtal i klasserna, mentorsgrupper, enskilda samtal och föräldrasamtal. Det mål vi satte upp var att öka elevnöjdheten på de frågor om trivsel, kreativ förmåga och arbetsro som finns i den årliga elevenkäten från Academedia. Resultat (Trivsel). Resultat i elevenkäten för läsåret 2012-13 visade att 85% av eleverna var mycket nöjda med trivseln på skolan. Vår målsättning för läsåret 2013-14 var att 90% av eleverna skulle vara mycket nöjda med trivseln. I elevenkäten för läsåret 2013-14 (se tabell nedan) Uppger 94% av eleverna att de är mycket nöjda med trivseln.

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 94 89 90 85 77 79 78 80 76 78 80 81 72 67 70 69 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Rytmus Örebro Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 Analys Vi har arbetat strukturerat och målmedvetet i olika forum med Rytmus värdegrund och på ett tidigt stadium tagit tag i olika konflikter som uppstått i elevgruppen. Detta har bidragit till ett mycket gott resultat och en högre måluppfyllelse för elevernas upplevda trivsel. Stödja eleverna i att vara stolta över vad de gör Bakgrund Resultat för läsåret 2012-13: 12% mindre stolta, 17%, stolta, 71% mycket stolta. Målsättning för läsåret 2013-14: Gruppen mindre stolta ska minska till 7 % och gruppen mycket stolta ska öka till 80%. Resultat (Stolthet) Som kan avläsas av diagrammet har utvecklingen varit positiv fler elever uttrycker att de är mycket nöjda och färre att de inte är nöjda, även om vi inte har lyckats nå vårt mål på 80% mycket nöjda elever.

Analys På Rytmus Örebro finns en stor bredd, från de med enorm erfarenhet och kunskap till sådana som har svårare förutsättningar, såväl i musikämnen som i traditionella studieämnen. Under dessa förutsättningar är det lätt att man jämför sig med de allra bästa och tycker att det man själv presterar inte är gott nog. För oss som skola gäller det att motverka sådana jämförelser och skapa en trygg och kreativ miljö där vi fokuserar på den personliga utvecklingen. Då kommer fler elever också att vara stolta över sig själva, sina framsteg och sina prestationer. Öka arbetsron i skolan Bakgrund Öka arbetsron i skolan Resultat läsåret 2012-13: 8% mindre nöjda, 20% nöjda och 71% mycket nöjda. Målsättning för 2013-14: Gruppen mycket nöjda elever ska öka till 80%. Resultat (Arbetsro) Som kan avläsas i tabellen nedan hade vi en svagt positiv utveckling och ligger bra till i förhållande till andra skolor, men lyckades inte nå vårt uppsatta mål och kommer därför att fortsätta arbeta för att förbättra arbetsron. Analys Antal elever som är mycket nöjda med arbetsron på skolan har ökat, dock inte så mycket som vi önskat. Det kan till viss del bero på att skolan vuxit från 60 elever till 102 elever sedan förra elevenkäten. Arbetet med att öka arbetsron på skolan kommer att fortsätta tillsammans med eleverna under lektioner, klassråd, mentorstid och elevråd för att fler elever ska vara mycket nöjda.

Vi har ökat vår måluppfyllelse för alla tre delmålen i vår förbättring av mentorskapet och hittat en bra organisation med en fast mentorstid i veckan. Arbetslagen planerar gemensamt innehållet för mentorstiden med fokus på mjuka frågor som värdegrund, likabehandling, utvärderingar och elevernas aktuella frågor och problem. De elever som är i behov av extra stöd möter mentor en gång i veckan för att få hjälp med t. ex struktur och planering av sitt skolarbete. Utvecklingsområde 2 Betygssättning och bedömning Vårt andra förbättringsområde är betygssättning och bedömning. Delmål: Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Arbetssätt Vi har arbetat med att förbättra våra rutiner och vårt genomförande av ämnes- och utvecklingssamtal. Fått en fördjupad förståelse i personalgruppen av hela processen kring formativ bedömning och betygssättning. Tillsammans med övriga Rytmusskolor tittat på vilka elevplattformar som uppfyller våra krav på kvalitet när det gäller betygssättning och bedömning. Resultat Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen Resultat läsåret 2012-13: 10% mindre nöjda, 18% nöjda och 72% mycket nöjda Målsättning för läsåret 2013-14: Gruppen mycket nöjda ska öka till 80%. Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet Resultat Läsåret 2012-13: 1% mindre nöjda, 22% nöjda och 77% mycket nöjda.

Målsättning för läsåret 2013-14: Gruppen mycket nöjda ska öka till 80%. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för al nå de olika betygen. 70 74 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så al det ska gå så bra som möjligt för mig. 75 74 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 58 65 Mina lärare gör så al jag får lust al lära mig mer. 69 76 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Rytmus totalt Skola Som diagrammet ovan visar så har antalet mycket nöjda elever ökat för Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen från 72% till 74%. För Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet har antal mycket nöjda elever sjunkit från 77% till 58%. Analys Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen har ökat med mycket nöjda elever från 72% till 74%. Vårt mål var 80% vilket gör att vi kommer att fortsätta arbeta för höja måluppfyllelsen. En bidragande orsak till att vi fått lägre upplevd nöjdhet från eleverna på påståendet Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet kan bero på att vi inte fått igång elevplattformen Schoolsoft som det var tänkt under läsåret. I Schoolsoft har lärarna har möjligt att fortlöpande ge eleverna respons och skriva in deras resultat på arbeten och examinationer. Både elever och vårdnadshavare kan när de vill gå in på plattformen och se

elevens resultat. Många elever har under sin högstadietid varit vana att använda sig av någon elevplattform för att lämna in skolarbeten och information. Under läsåret 2013-14 har mentor har använt sig av dokumentation från undervisande lärare som eleverna fått på papper på utvecklingssamtalen. Förutom utvecklingssamtalen har varje lärare själv valt hur hen ska förmedla informationen till eleverna i sitt ämne. I samtal med elever och lärare har vi sett att det ser väldigt olika ut beroende på vilken lärare man har. Till nästa läsår lägger vi fokus på att få igång elevplattformen Schoolsoft, utveckla matriser för att förtydliga för våra elever hur det går för dem i sitt lärande och vad som förväntas av dem för att utveckla sina kunskaper och färdigheter ytterligare. Vi kommer under kommande läsår ha ett än tydligare fokus kring denna fråga för att ge eleverna bättre förutsättningar för lärande. Utvecklingsområde 3. Kollegial skuggning Bakgrund Vi påbörjade kollegial skuggning på Rytmus Örebro under läsåret 12-13 och arbetet med att utveckla kollegial skuggning fortsatte under läsåret 13-14. Kollegial skuggning innebär att lärare besöker varandras lektioner och ger varandra konstruktiv feedback under tillfällen under läsåret. Rektor gör sina lektionsbesök hos lärarna under samma period. Administratörerna gör också lektionsbesök, för att öka kännedomen om undervisningen på skolan. På Rytmus Örebro har vi utvecklat följande riktlinjer för kollegial skuggning. De som deltar ska både skugga och skuggas av varandra. Den skuggade och skuggan kommer överens om gemensamma spelregler innan skuggningen. Ska skuggan delta i övningar och moment, eller bara observera? Den skuggade gör en beställning av vad den skuggande ska titta på Den skuggade bör berätta för eleverna varför skuggan är där Skuggan ska helst anteckna under lektionsbesöket Skuggan ska ge feedback inom kort, helst direkt efter lektion Skuggan och den skuggade ska komma överens om vilken sorts feedback som ska ges: objektiv och sakligt beskrivande eller subjektiv ( jag upplever och känner ) Skuggan tar med positiva erfarenheter till arbetslaget och delar med gruppen. Den konstruktiva kritiken tar den skuggade och skuggan på tu man hand.

Resultat: Vi har upplevt kollegaskuggning positivt. Flera av lärarna har berättat att de fått tips och idéer av varandra på hur de kan utveckla sin undervisning. Några har på eget initiativ fortsatt besöka varandra och kommit med positiv och konstruktiv kritik till varandra. Analys: Lärarna på Rytmus Örebro är trygga och kan ge varandra både positiv och konstruktiv feedback. Lärarna ber varandra om hjälp när de inte når fram till en elev eller vet hur de ska hjälpa elever i behov av stöd på bästa sätt. Samarbetet mellan lärarna och öppenheten i lärarkåren kan vara en bidragandeorsak till de goda resultaten på skolan, mätt i genomsnittlig betygspoäng. 16.38 poäng var resultatet för Rytmus Örebro läsåret 2013-14. Eleverna har uttryckt att det är positivt att deras lärare besöker varandras lektioner för att lära av varandra. De är också positiva till att rektor och administratörer är med på lektioner. Både elever och personal upplever en öppenhet i vad som händer i klassrummet och förståelsen för varandras arbete ökar. Funktionell kvalitet: Arbetssätt: Rytmus Örebro är en liten skola och vi har lagt fokus på att se och lära känna varje elev. Lärarna är bra på att individualisera både undervisning och examinationsformer. Eleverna är delaktiga i lektionsplaneringarna och all undervisning utvärderas så att vi kontinuerligt kan arbeta med att förbättra den. Varje vecka lyfter vi elevfrågor på vårt arbetslagsmöte och fångar upp elever som har F- varning eller ogiltig frånvaro och kan snabbt sätta in åtgärder. Uppföljning av målen: Detta läsår var första året vi hade elever som fick slutbetyg. Vårt mål för läsåret 2013-14 var att alla elever skulle ta gymnasieexamen. Resultat 29 elever i åk 3 tog studenten 93% fick gymnasieexamen 3,5% fick studiebevis 3,5 % fortsätter att läsa ett 4:e år läsåret 2014-15 Genomsnittligt betygspoäng: 16.38 Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för eleverna på Rytmus Örebro läsåret 13/14.

Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 41 8 20% 3 7% 5 12% 13 32% 9 22% 3 7% Sv1 NP 35 2 6% 2 6% 3 9% 18 51% 9 26% 1 3% Sv2 31 7 23% 0 0% 2 6% 6 19% 6 19% 10 32% Sv3 29 1 3% 1 3% 4 14% 10 34% 6 21% 7 24% Sv3 NP 22 0 0% 1 5% 5 23% 4 18% 8 36% 4 18% Ma1b 27 8 30% 4 15% 7 26% 5 19% 2 7% 1 4% Ma1b NP 25 6 24% 6 24% 6 24% 6 24% 0 0% 1 4% HI2b 28 1 4% 2 7% 7 25% 10 36% 6 21% 2 7% EN6 31 0 0% 3 10% 4 13% 13 42% 7 0% 4 13% EN6 NP 29 0 0% 5 17% 5 17% 14 48% 5 17% 0 0% En5 42 6 14% 3 7% 5 12% 13 31% 8 19% 7 17% En5 NP 36 0 0% 6 17% 7 19% 14 39% 5 14% 4 11% Hi1b 31 2 6% 4 13% 4 13% 8 26% 10 32% 3 10% Id1 31 0 0% 1 3% 5 16% 4 13% 9 29% 12 39% Na1b 31 2 6% 13 42% 4 13% 8 26% 1 3% 3 10% Re1 28 2 7% 2 7% 2 7% 6 21% 5 18% 11 39% Sa1b 43 7 16% 11 26% 5 12% 8 19% 8 19% 4 9% Analys: Eleverna på Rytmus Örebro har mycket goda studieresultat vilket vi tror beror på Lärarna är bra på att individualisera både undervisning och examinationsformer och att eleverna är delaktiga i lektionsplaneringarna och all undervisning utvärderas så att vi kontinuerligt kan arbeta med att förbättra den. Vi är bra på att fånga upp elever som riskerar F eller har ogiltig frånvaro och kan snabbt sätta in åtgärder.

Upplevd kvalitet: Arbetssätt: Lärare, rektor och administrativ personal sitter i samma arbetsrum, arbetar fysiskt nära varandra och har god insyn i varandras arbetsuppgifter. All information finns tillgänglig för all personal och de flesta beslut fattas tillsammans av all personal. Vi utvärderar kontinuerligt vårt arbetssätt och försöker förbättra rutiner och strukturer för att vinna mer tid till pedagogiska frågor. Resultat NMI (Nöjd-medarbetar-index) 120 100 80 60 Acade Media totalt Rytmus 40 Örebro 20 0 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex ALrakWvitet ALrakWvitet Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Vi bedömer att vårt sätt att arbeta nära varandra, den har goda insynen i varandras arbetsuppgifter och lärarnas, administratörernas och rektors delaktighet i de beslut som fattas skapar mycket bra förutsättningar för en god arbetsmiljö.

Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Vi kommer att fortsätta utvärdera vårt arbetssätt för att skapa god miljö för elevernas personliga utveckling och lärande och för personalens arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter i sitt arbete. Sammanfattning Våra elever uttrycker att de är mycket nöjda med skolan och trivs. NKI (elevernas rekomendationsgrad och trivsel) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 64 65 67 69 65 67 69 72 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium 74 74 88 Rytmus 88 81 81 95 Örebro 93 NKI 2013 NKI 2014 RekommendaWonsgrad RekommendaWonsgrad (Andel 7-10) 2013 (Andel 7-10) 2014 Vi tror det beror på vårt engagemang och lyhördhet för elevernas åsikter. De känner att de är delaktiga och kan påverka sina studier och studiemiljö. Mentorernas arbete med eleverna, lärare och personal som samarbetar för att skapa en bra och trygg miljö för eleverna och deras möjlighet till lärande har givit mycket goda resultat. I djupintervjuer med elever, våra egna utvärderingar och Academedias elevenkät ser vi att det är elever som svarat inte nöjda på påståendet: Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet Vi kommer därför att lägga fokus på att fortsätta att utveckla vårt arbete med betygssättning och bedömning läsåret 14-15. Skolan har på tre år vuxit från 30 till 100 elever och vi har sett att elevernas behov av att ha mer tillgång till elevhälsopersonal på skolan har ökat.

Vid Academedias interninspektion såg man att lärarna på skolan har arbetat med frågor som elevhälsopersonal i vanliga fall gör. För att frigöra tid för lärarna på skolan att fokusera på pedagogiska frågor och säkerställa att elever i behov av stöd får den hjälp de har rätt till kommer elevhälsan vara ett av skolan utvecklingsområden under läsåret 2014-15. Vid inspektionen såg man också att eleverna är mycket nöjda med skolans arbete kring frågor som rör likabehandlingsplanen men det saknas rutiner och dokumentation för arbetet. För att säkerställa att ingen elev blir utan det stöd de har rätt till och för att frigöra tid för lärarna till pedagogiska frågor kommer vi arbeta med att utveckla rutiner och dokumentation för Likabehandlingsplanen under läsåret 2014-15. Nya utvecklingsområden: 1. Betygssättning och bedömning med fokus på Bedömning för lärande Vi har valt att arbeta vidare med ett av förra årets mål: Betygssättning och bedömning. Vi har valt att fokusera på det som i den pedagogiska forskningen kallas Bedömning för lärande. En av förutsättningarna för att eleverna ska utvecklas i sitt lärande är att varje elev känner till sin kunskap och förmåga i förhållande till kunskapsmålen och vet vad hen behöver utveckla och lära sig för att för att nå högre mål. En annan förutsättning är att lärare hjälper eleverna att förtydliga var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling och hjälper denna att ta ut en lämplig riktning för det fortsatta arbetet. Arbetssätt Förutom våra studiedagar har Rytmus Örebro ett möte i veckan som vi kallar förbättringsmöte där vi arbetar med skolutvecklingsfrågor. Vi kommer att använda lärplattformen Schoolsoft och utveckla matriser som stöd för lärare och elever i bedömningen. Eleverna i åk 1 och 2 har själva gjort en analys av varför det beror på att det inte är fler elever som är mycket nöjda med den information de får om hur de ligger till i förhållande till kunskapsmålen och hur det går för dem i sitt skolarbete. Detta underlag kommer vi att använda i vårt utvecklingsarbete.

Rektor och lärare har tagit del av Hatties föreläsning och läst hans litteratur om synligt lärande. Rytmus förstelärare kommer hålla i studiedagar och förbättringsmöten med fokus på Bedömning för lärande. Tillsammans under året kommer vi arbeta fram en gemensam lägsta nivå för vad som förväntas av lärare på Rytmus Örebro i kontakten med eleverna när det gäller Bedömning för lärande. Förväntad utveckling: Vi räknar med att elevernas upplevelse av större tydlighet i vad som förväntas av dem i varje kurs och vad de ska göra för att nå högre måluppfyllelse ska öka. Mentorer som möter sina mentorselever som är i behov av stöd kommer ha tydligare information om vad som förväntas av eleven och bättre kunna stödja de som är i behov av stöd. Resultat: Elever som svarar mycket nöjda på påståendet Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet ska öka till 80% och mindre nöjda elever till 0% Uppföljning: Uppföljning sker kontinuerligt i samtal och utvärderingar med elever och personal samt genom Academedias årliga enkätundersökning. 2. Utveckla elevhälsan Allt eftersom skolan växer ser vi att vår elevhälsopersonal behöver mer tid för att kunna hjälpa de elever som är i behov av stöd och utökar därför elevhälsan läsåret 14-15. För att kunna erbjuda Elevhälsopersonalen större tjänster och vara flera dagar i veckan på skolan samarbetar vi med IT-gymnasiet ligger i samma byggnad som Rytmus. Rytmus Örebro behöver utveckla elevhälsan, delvis för att säkerställa att alla elever i behov av stöd får det men också för att frigöra tid för lärare och rektor så att de kan fokusera på att arbeta med pedagogiska frågor Arbetssätt

Skolsköterska, kurator och SYV kommer att finnas en dag var på skolan. Specialpedagog kommer att finnas på plats två dagar med fokus på att handleda lärarna om hur de ska ge elever i behov av stöd rätt förutsättningar och hjälp. Elevhälsoteamet med rektor kommer att mötas varannan vecka för att sätta in stöd till elever som är i behov av det, samt utveckla elevhälsoarbetet. Förbättringsområden för elevhälsan är att ta fram rutiner och planer för arbetet för elevhälsan på Rytmus. Förväntad utveckling: Kvaliteten på elevhälsoarbetet kommer att öka och gynna eleverna och tid kommer att frigöras för lärare och rektor att fokusera på pedagogiska frågor. Resultat: Eleverna ska gå ut skolan med gymnasieexamen och goda studieresultat. Elever i behov av stöd ska uppleva att de får den hjälp de har rätt till. Uppföljning: Uppföljning sker i samband med att kurserna avslutas och i utvärderingar och i samtal med elever. 3. Rutiner och dokumentation för Likabehandlingsplanen Vi ser i våra utvärderingar, i Academedias elevenkät och i våra samtal med eleverna att en stor del av eleverna är mycket nöjda med vårt arbete kring värdegrund och frågor som rör likabehandlingsplanen. Det vi saknar är rutiner för att dokumentera vårt arbete med frågor som rör värdegrunden och likabehandlingsplanen. Tydliga rutiner kommer att underlätta arbetet med dessa frågor och säkerställa att alla elever upplever får det stöd de har rätt till. Arbetssätt Ta fram rutiner för arbetet med likabehandlingsplanen och dokumentation av frågor som rör likabehandlingsplanen. Detta sker i arbetslaget, klassråden, mentorsgrupperna och i elevrådet. Förväntad utveckling:

Tydligare strukturer underlättar arbetet med frågor som rör likabehandlingsplanen och minimerar risken att någon elev inte får den hjälp hen har rätt till. Resultat: Vårt mål är att 85-90% av eleverna ska vara mycket nöjda med personalens arbete i dessa frågor och 85-90% av eleverna ska vara mycket nöjda med hur de behandlar varandra. Uppföljning: Uppföljning sker i utvärderingar, samtal med elever och i Academedias elevenkät. Sammanfattning Läsåret 13-14 var första året vi har tre årskurser på skolan och har för första gången genomfört alla kurser i programmet, byggt upp traditioner på skolan och inrett de nya lokalerna med instrument och undervisningsmaterial. Läsåret 14-15 kan vi återanvända det vi gjort som givit goda resultat och få mer tid att förbättra det vi behöver förbättra. Både elever och personal utrycker att de trivs på sin skola respektive arbetsplats, och vill vara med att fortsätta forma Rytmus Örebro genom att ta ansvar och vara delaktiga i det fortsatta förbättringsarbetet för lärande och en mycket god arbetsmiljö.