Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

2 Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet 2. Om IT- gymnasiet 2.1 Historik 2.2 Program 2.3 Elever 2.4 Personal organisation 2.5 Lokaler 2.6 Finansiering 2.7 Skolans huvudmål 3. Nationella prov och utfall slutbetyg 4. Betygsfördelning 5. Kurser med 20 % eller högre andel F eller streck 6. Resultat, analys och skolans lokala arbetsplan

3 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring elever och deltagare på över 240 enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

4 Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I januari 2014 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet Sundbyberg, Göteborg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Skövde och Örebro 2011, dvs för tre år sedan. Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: 30% Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 81% Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: 49% Andel som ansar sig väl förberedda för arbetslivet: 31% Andel som uppfattade undervisningen som mycket bra eller bra: 53% Andel som uppfattade utbildarna som mycket bra eller bra: 78% Andel som uppfattade kamraterna och stämningen som mycket bra eller bra: 79% Tilläggas bör att mycket skett sedan dessa elever gick i skolan, bl.a. har det kommit en ny skollag och en helt ny gymnasieskola (nya program, inriktningar och innehåll) samt att det skett stora utvecklingsinsatser inom IT-Gymnasiet

5 2. Om 2.1 Historik 2.2 Program 2.3 Elever

6 2.4 Personal och organisation 2.5 Lokaler 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål

7 3. Nationella kursprov och utfall slutbetyg Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Engelska Svenska Matematik Antal elever Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Andel elever med lägre slutbetyg % 26,3% 4,6% 0% Andel elever med högre slutbetyg % 10,2% 23% 55,9% Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % ej NP ej NP ej NP ej NP 19 ej NP 28,1% 24,6% 0% 0% 0% 0% - 7% 13,1% 50,0% 87,5% 40,0% 84,2% - Svenska 1/svenska som andraspråk ,4% 14,3% Svenska 3/svenska som andra språk ,2% 38,7% Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: I svenska och engelska är inte avvikelserna så stora även om tendensen kvarstår att andelen lägre kursbetyg i ämnet engelska är fortsatt noterbar även om det är mindre avvikelse än förra året. Lärarna är inte desamma som i förra årets jämförelse. Jämfört med NP i svenska och matte utgör NP-provet bara vissa delar av kursplanen i engelska. Det täcker alltså inte in kursen lika omfattande som i svenska och matte. Förklaringen till de lägre kursbetygen är att en del av de uppgifter och kursmål, som prövas under läsåret, avviker och bedöms till ett lägre betyg. Sammantaget är då vissa elevers slutbetyg lägre än NP.

8

9 4. Betygsfördelning Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A B C D E F Streck Kommentar/analys av skolans betygsfördelning:

10 Kurs Kurs: 5. Kurser med 20% eller högre andel F eller streck Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck:

11 6. Resultat, analys och skolans lokala arbetsplan Delmål 1. Samtliga IT-Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen Aktiviteter 2013/2014: 1. Tidigare och adekvata stödåtgärder i Stödgr. Styrning av resurstiden Pedagogiska samtal/lärande team 4. Koncentrationsdagar Resultat skola: 2013/ / / ,7% 90% 95% Resultat program 2013: Program: Elprogrammet Teknikprogrammet Estetiska programmet Resultat: 82,6% 90,9% 100% Analys av 2013/2014 års aktiviteter och resultat: Mål för 13/14 var 92 %. 89,7 % blev resultatet. Att 9 av 10 elever klarade sin behörighet är bra med tanke på att detta var den första årskullen i den nya läroplanen Gy-11. Erfarenheter av läroplanen -94 och läroplansförändringar -00 säger att det alltid är svårt att rätt anpassa en ny läroplan i början. Ändringarna är också av det slaget att de i mångt och mycket ställer högre krav på eleverna än tidigare. 1. Stödgruppen består av flera lärare som var och en har ett antal timmar i sin tjänst för särskilt stöd av olika slag. När och hur stödet ska sättas in diskuteras kontinuerligt. Viktigt var att detta arbete började tidigt redan under höstterminen. Arbetet i gruppen gick helt klart i rätt riktning under året, bl a uppmärksammades stödbehovet tidigare än innan. En svårighet är att identifiera stödbehoven på rätt sätt. Vissa elever har läs- och skrivsvårigheter medan en del mest är i behov av samtal och stöd. Andra elever har framförallt motivationsproblem. 2. Varje fredag har vi Resurs för skolans samtliga elever. I princip alla lärare är på plats varje fredag och både kallar elever och tar emot frivilliga på resurstiden. Detta är en ypperlig möjlighet för elever att komma ikapp men även vidareutveckla sina arbeten. Vi ville styra resurstiden bättre så att eleverna som kommer får hjälp med att prioritera vilka ämnen som de behöver lägga mest tid på. Det har blivit bättre men kan struktureras än bättre nästa år. 3. De pedagogiska samtalen inom kollegiet har under året bl a förts i de så kallade programgrupperna. Vi har sedan skolade startade varit ett enda arbetslag men från och med 13/14 har vi börjat med programråd för våra tre program. Först ut var IT-gruppen (El- och energiprogrammet). Snabbt kom flera idéer, pedagogiska och praktiska lösningar, samarbeten etc fram under mötena. I slutet av läsåret träffades också programgrupper för MUM (Estetiska programmet) och Teknikprogrammet. Vi beslutade också att dessa tre grupper ska utgöra våra tre lärande team under 14/15 ledda av våra tre förstalärare..

12 Målsättning andel elever som når gymnasieexamen 2014/2015: finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2014/2015:

13 Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1:

14 Delmål 2. IT-Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen. Aktiviteter 2013/2014: 1. Auskultationsarbetet Långsiktigt arbete med elevansvar Rektors auskultation och pedagogiska samtal 4. L noterar moment som funkat/inte funkat Resultat skola: 2013/ / / ,8 12,1 14,1 Resultat program 2013: Program: Resultat: Elprogrammet Teknikprogrammet Estetiska programmet 13,2 14,2 14,0 Analys av 2013/2014 års aktiviteter och resultat: Målet var att uppnå betygspoängen 13,0 i snitt. Resultatet blev glädjande nog 13,8. 1. Auskultationsarbetet tror vi fungerar bäst när det sker "naturligt". Med detta menar jag om t ex två lärare undervisar en kurs och en klass tillsammans. Detta har skett inom ämnet Teknik och Konstarterna och samhället. Flera lärare samplanerar djupt och långtgående inom samma ämnen. Exempel är Entreprenörskap och Svenska. Flera lärare och ämnen är inblandade i samarbetsprojekt t ex Svenska, Historia, Datorämnen, Kemi, Entreprenörskap m fl. Under dessa projekt rör sig lärarna i varandra klassrum och lär både varandra och eleverna att vi jobbar tillsammans. Det kan leda till bättre helhetsperspektiv. 2. Arbetet med elevansvar är intressant och svårt. Att hitta metoder och vägar för ökat elevansvar störs ofta med uppfattningen att eleverna redan borde kunna ta ansvar för olika saker. Vi har försökt synliggöra vårt ansvar på olika sätt, efter devisen "att leva som man lär". Vi i personalen ska först och främst visa ansvar gentemot eleverna. Vi har skärpt vår policy kring omprov och för hur lång tid lärarna ska ges att rätta prov och uppgifter, samstämmighet hur vi i personalen tolkar trivselreglerna, att vi lär namnen på alla våra elever så snabbt som möjligt. Det är naturligare att utifrån vårt ansvarstagande kräva elevernas ansvar att lämna in uppgifter i tid, komma i tid etc. Vi behöver prova att använda elevens frånvarostatistik mer aktivt. 3. Rektors pedagogiska ledarskap märks genom de pedagogiska samtalen som sker enskilt med alla lärare. Också i möten, studiedagar mm sätts pedagogik och förbättringar i centrum. Rektor undervisar själv någon timme i veckan men fördelar också en del av ledarskapet och coachandet till förstaläraren. 4. Flera lärare har i sitt arbetssätt lagt till "omedelbar reflektion". Det innebär att man noterar direkt efter lektionens slut hur de olika momenten i lektionen fungerat. På så vis framtas en personlig pedagogisk bank med sådant som funkar bra/mindre bra. Detta kan man sedan också dela med sig av till kollegor.

15 Målsättning andel elever som når gymnasieexamen 2014/2015: finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2014/2015:

16 Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 2:

17 Delmål 3. NKI för IT-Gymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 2013/2014: 1. Fokus på kärnverksamheten 2. Bättre arbetsordning för "vaktmästarsysslor" Skolans resultat: 2013/ / / Övriga resultat: 3. Attacktemadagen 4. Ökat elevinflytande (mentorstid, klassråd) 2013/ /2013 Rekommendationsgrad: Trivsel: Studiemiljö: Undervisning: Analys av 2013/2014 års aktiviteter och resultat: Mål 13/14 för NKI: 75 Det sammanlagda värdet på NöjdKundIndex var 74%. Gällande undervisning- ökning till 74% var vi bäst inom ITG, men vi är fortfarande inte nöjda. Rekommendationsgrad- ökning till 87%, trivsel- ökning till 90%, studiemiljö 78% är delresultat inom NKI vi är mycket nöjda med. Att sammanlagda resultatet inte blir högre än 74% beror bl a på att det finns förbättringsmöjligheter inom delar som inte rör undervisningen t ex den fysiska miljön och rastaktiviteter. Elevhälsan är också ett utvecklingsområde som prioriteras 14/15 likaså arbetsron. 1. Att ständigt ha störst fokus på kärnverksamheten är ett ställningstagande som gav högst undervisningsnöjdhet inom ITG. Det som kan förbättras än mer är arbetsron och elevernas påverkansgrad på undervisningen. I rektorns avhandling om elevinflytande framkommer att eleverna inte främst vill bestämma om undervisningens innehåll. De vill däremot vara och känna sig delaktiga i undervisningens olika delar; planering, bedömningsform, val av uppgifter o dyl. 2. Vi har gjort en tydligare fördelning av sk vaktmästarärenden, exempelvis söndriga lampor, slut på toalettartiklar, skräphantering etc. Eftersom vi inte har en daglig vaktmästare på skolan har några av sysslorna fallit på teknikerns ansvar. Vaktmästare som ombesörjer installationer och liknande kommer till skolan vid behov, ca 1 gång i veckan. Personalen har också fått lärdom om hantering av ventilationssystem och kylaggregat i klassrummen som tidigare felanmäldes mest pga av okunskap om funktioner. 3. Attacktemadagen genomfördes på våren och gav återigen viktig information och förslag på förändringar gällande undervisning, ordnings- och trivselregler, mat mm. Undervisningen bryts under en dryg timme, eleverna samlas sedan i ca grupper med elever från alla program och alla årskurser i grupperna, en lärare håller i diskussionerna och skriver minnesanteckningar, åsikterna sammanställs och eventuella förändringar görs. En återkommande åsikt är att eleverna generellt tycker att våra regler är bra men att lärarna kan vara ännu hårdare och strängare med dessa. De vill också ha bättre möblerade allmänna utrymmen och en färggladare skola.

18 Målsättning andel elever som når gymnasieexamen 2014/2015: finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2014/2015:

19 Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 3:

20 Delmål 4. IT-Gymnasierna skall ligga på NMI 75 eller högre och ha en fortsatt positiv utveckling om målet redan nåtts. Aktiviteter 2013/2014: 1. Kollegialt lärande. 2. Utrusta lektionssalar Skolans resultat: 2013/ / / Övriga resultat: 3. Veckans Cred 4. Engagemang: Attraktivitet: 2013/ / Analys av 2013/2014 års aktiviteter och resultat: Mål för NöjdMedarbetarIndex 13/14 var 84 %. Resultatet blev 85 %. Ordet nöjd kan uppfattas lite olika när man behandlar olika personal- och medarbetarfrågor. Fokus i vårt kollegium är snarare engagemang. Värdet på medarbetarnas engagemang ökade glädjande nog till 91 % under läsåret. Viktiga aspekter i det gemensamma arbetet på skolan är att engagemang ger idéer, leder till förbättringar men det väcker också känslor och man är inte alltid överens. Vi har en mycket lösningsorienterad organisation. Olika åsikter eller problem som uppstår leder till bra lösningar för både personal och elever. Detta är också en central del i rektorns ledarskap och andra ansvarsfunktioner på vår enhet. 1. Vi eftersträvar hela tiden att utveckla det kollegiala lärandet. Varje måndag finns 2 timmar avsatt till detta, vi kallar det Samarbetstiden. Då finns det tid för små och stora samarbeten och gemensamma projekt. Att finna tid att planera, förbättra och utvärdera tillsammans är ständigt ett problem. Därför inrättades Samarbetstiden för ett par år sedan. Under 13/14 började programgrupperna mötas, alltså lärare som är knutna till Teknik-, Musik & media- och IT-programmet. IT-gruppen var först ut och snabbt såg vi resultat i form av gemensamma satsningar och moment i flera kurser. Alla 3 programgrupperna ska mötas frekvent under 14/15 och utgöra skolans lärande team. Dessa tre grupper leds av skolans tre förstalärare. Som tidigare samplaneras flera ämnen och kurser på skolan. Ett annat lärandetillfälle är när vi, tillsammans med 4 andra Helsingborgsskolor varje år ses på en studiedag och samtalar kring olika frågeställningar ämnesvis. Ofta har det handlat om bedömning i GY För att utföra ett så bra jobb som möjligt är det viktigt att ha rätt redskap. Undervisningssalarna har vi fortsatt att utrusta under läsåret. Utökning och uppgradering av videoprojektorer är gjorda. Fortsättning följer kommande läsår. Vår nya NO-labbsal har också fått mer utrustning likaså el-salen. Idrottsundervisningen har också fått mer behövlig utrustning. Idrottssamarbetet med 5 andra skolor gör att vi kan ha ganska mycket utrustning tillsammans i olika hallar, vilket alla vinner på.

21 Målsättning andel elever som når gymnasieexamen 2014/2015: finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2014/2015:

22 Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 4:

23 Delmål 5. Alla elever på IT-Gymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 2013/2014: Skolans resultat: Andel elever som känner sig trygga: Andel elever som upplever att elever behandlar varandra med respekt: Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får arbetsro i skolan: 2013/ /2013 Analys av 2013/2014 års aktiviteter och resultat:

24 Målsättning andel elever som når gymnasieexamen 2014/2015: finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2014/2015:

25 Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 5:

26 Delmål 6. Skolans egna mål (om sådana finns) Tidigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall:

27 Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 6: