Utvecklingsområde 2, ange... 7

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 6 Utvecklingsområde 1, ange... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsområde 2, ange... 7 Utvecklingsområde 3, ange... Fel! Bokmärket är inte definierat. Funktionell kvalitet:... 8 Upplevd kvalitet: Ändamålsenlig kvalitet: Nya utvecklingsområden: Sammanfattning... 21

3 Vision och värdegrund: Genom att vara en nyfiken, personlig och lärande organisation vill vi på Mikael Elias Gymnasium bidra till lust att lära, mod att förändra och möjlighet att lyckas. Vi drivs av engagemang, nyfikenhet och en stark framåtanda. Mikael Elias Gymnasium utgår från tre kärnvärden: Engagemang som gör skillnad. Vår vardag präglas av personligt bemötande och relationsinriktad pedagogik. Utbildning som inspirerar. Vår undervisning präglas av ett medskapande arbetssätt och av pedagogisk variation med verklighetsanknytning. Utveckling som förnyar. Våra skolor deltar i nätverk och samverkar med yttre parter såväl nationellt som internationellt. Grundfakta om skolan/förutsättningar Mikael Elias gymnasium Stockholm Ansvarig chef: Helen Forsberg, rektor Organisation: Skolledningen utgörs av rektor, biträdande rektor samt en utvecklingsledare (25 %). Lärarna är organiserad i två programlag SA/EK och NA/TE. Personal Pedagogisk personaltäthet är 5 lärare per hundra elever. Skolan har en lärare på 30 % som inte är fullt behörig, hon undervisar i kursen Sceniskt musikprojekt och genomgår behörighetsgivande utbildning. Övriga lärare är behöriga. Övrig personal består av; rektor 100 %, biträdande rektor 100 %, skolsköterska 60 %, SYV 60 %, kurator30%, administratör 80 % samt bespisningspersonal. Vaktmästartjänst, skolläkare, skolpsykolog hyr skolan in enligt ett fast avtal. Bakgrundsstatistik elever Antal elever per program och årskurs Program Åk 1 Åk 2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Total:

4 Elevantalet har på de senaste åren sviktat något men visar nu en tendens till att vända mot ett stigande elevunderlag. Det är främst på det Naturvetenskapliga programmet som elevantalet sjunkit och skolan har gått från två klasser till en klass på programmet. De senaste antagningssiffrorna visar en klar stigande trend och vi ser med tillförsikt fram mot ökade elevantal främst på det Naturvetenskapliga programmet. Budget med materiella resurser och lokaler Skolan rymmer 16 klassrum i kulturminnesmärkta lokaler på Kungsholmen. Lokalerna är ändamålsenliga med separata laborationssalar för kemi, biologi och fysik. Vidare finns musiksal, aula för gemensamma samlingar, matsal samt ett centralt placerat skolbibliotek med studieplatser för eleverna. Eleverna har också tillgång till tre mindre grupprum. All personal har egen kontorsyta och skolan har ett stort personalrum. Under året har ventilationen setts över i grupprummen samt ett klassrum, projektorer har bytts ut och alla klassrum har väl fungerande modern utrustning för storbildsvisning. Lokalerna har setts över med ommålning, vi har bytt ut samtliga bord där eleverna sitter och studerar på raster och ev håltimmar. I samråd med elevrådet har soffor köpts in och placerats i den gemensamma aulan. Skolan har också fått ett lyft då biblioteket flyttats till en mer central plats och nya möbler har köpts in. Skolan arbetar med 1-till-1 koncept vilket innebär att samtliga elever erbjuds att låna en bärbar dator under sin studietid på skolan. Skolan har trådlöst nätverk i samtliga lokaler. Presentation och förankring av mål Med bakgrund i föregående års utvärderingar arbetade personalen fram två mål att fokusera på under innevarande läsår, nämligen; öka påverkans och utvecklingsmöjligheter för personal och elever. Samt utveckla det formativa arbetssättet med fokus på en tydligare uttalad och gemensam elev och kunskapssyn. Arbetet i verksamheten Arbetet på Mikael Elias gymnasium i Stockholm präglas av ett stort engagemang hos personalen. Det finns en vilja och en stark drivkraft att stötta och utmana eleverna till bästa möjliga resultat. Under året har det också utvecklats en vilja och ett engagemang hos personalen att även stötta och utmana varandra kollegialt. Något vi tror är en god grund för utveckling både pedagogiskt och personligt. Personalen har under året utvecklat de ämnesövergripande projekt som finns på skolan och också skapat nya vägar för externa samarbeten. Vidare så har studiedagar till 100 % fokuserat pedagogiska frågor och IT i undervisningen har behandlats på olika sätt. Generellt vill skolan använda datorerna för att öka intresse och interaktion hos och med eleverna. Datorerna används i undervisningen som ett medel för lärande.

5 Viktiga händelser under året Läsåret startade med ett introduktionsprogram för eleverna i årskurs 1. Detta hade som främsta syfte att eleverna skulle känna sig välkomna och trygga både med sitt val av program och med sitt val av skola. Programmet består av flera team building övningar, information och studieteknik. För att kunna ge varje enskild elev bästa stöd så genomfördes också diagnosiska tester i svenska och matematik. Skolan har under året haft två förstelärare. De har tillsammans med skolans utvecklingsledare utvecklat den formativa undervisningen på skolan. De har haft ett särskilt uppdrag att sammanställa och för sina kollegor redovisa aktuell forskning i ämnet. Förstelärarna har också planerat och lett skolans studiedagar med inriktning på kollegialt lärande. Övriga elevaktiviteter som skapar trivsel och god stämning bland elever och personal är bland annat det årligen återkommande idrottsevenemanget Teoretiska spelen på Stockholm Stadion där samtliga elever i årskurs 2 från samtliga Mikael Elias skolor tävlar mot varandra i olika idrottgrenar. I december firades också Nobeldagen med traditionella kunskapstävlingar och högtidlig mingelmiddag med prisutdelning, även det ett evenemang för samtliga Mikael Elias skolor, denna gång dock digitalt. Skolan deltar för fjärde året i ett Comeniusprojekt på temat främlingsfientlighet. Innevarande läsår har skolan därför haft en veckas besök av deltagarna från de övriga länderna som deltar i projektet; Turkiet, Frankrike, Italien. Besöket var mycket väl planerat av lärarna och elevgruppen och bestod förutom samtal och diskussioner på temat främlingsfientlighet av div studiebesök samt deltagande i undervisningen. elever och lärare från Mikael Elias Stockholm har också under året besökt både Italien och Frankrike i samma utbyte. Vid utbytena bor eleverna hos varandra vilket är ett mycket uppskattat inslag i projektet. Under vårterminen har skolan deltagit som pilotskola i ett av huvudmannen initierat projekt. Projektet ser över och utvecklar skolans stödprocesser i syfte att skapa den bästa skolan. Arbetsgången har varit mycket tydlig och initierats av två personer från kvalitetsavdelningen på huvudkontoret. Personalen har varit mycket delaktig både initialt i analysfasen via intervjuer och tidsrapportering. Samt senare i genomförandefasen då arbetsgrupper bildats och där arbetsgrupperna efter samråd med rektor haft beslutanderätt. De delar som personal och ledning lyft fram som utvecklingsområden är: 1.elevvårdsprocesserna, 2.organistaionen, 3.mottagning av elever, 4.formativ- och sambedömning, 5.kollegialt lärande, 6 mötesrutinerna. Arbetsgrupper har bildats kring dessa frågor och förändringar har genomförts redan under innevarande år och kommer fortsätta även kommande läsår. Projektet har varit mycket betydelsefullt för utvecklingen av skolan och arbetssättet har lett till ett ökat inflytande både för elever och personal.

6 Läsåret avslutades med studenternas lunch ombord på M/S Gustafsberg och med utspring vid Kristinebergs strand. En alltigenom lyckad dag. Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Öka påverkans - och utveklingsmöjligheter för personal och elever Arbetssätten för att öka påverkansmöjligheter för personal och elever har varit följande: a) Vi har bildat en samverkansgrupp mellan personal, skolledning och elever. Gruppen har haft i syfte att diskutera aktuella frågor. Gruppen har träffats var 6:e vecka och från varje möte har frågor förts vidare till t.ex. elevråd, personalgrupp osv. b) Strukturen för medarbetarsamtalen har setts över. Samtalen har på ett tydligare sätt på individnivå kopplats till verksamhetens gemensamma mål och utveklingsområden. c) Arbetsbeskrivningar för samtliga roller på skolan har reviderats. d) Förstelärartjänster med fokus på skolans utvecklingsområden har inrättats och bemannats med två av skolans lärare. Detta har lett till att vi i den årliga utvärderingen med personalen kan se att resultatet för frågeområde Påverkansmöjligheter ökat från 57 till 67. Frågor kring medarbetarsamtal har ökat från 79 till 85. Vi har genomfört de fyra aktiviteterna som är beskrivna ovan. I samverkansgruppen har mötena varit mycket givande i stunden men svårare att få att bli mer konkreta och tydligt förankrade någonstans. Det har varit givande diskussioner men inte alltid tydligt vad det lett till. Lärarna har också uttalat en besvikelse över att elever varit med, lärarna har haft behov av att samverka med skolledning i frågor som rör eleverna. I slutet av terminen blev det svårt att motivera deltagare till gruppen. Det är tydligt att en koppling mellan skolledning och personal fattas och att organisationen behöver ses över för att möta detta behov. Det pilotprojekt som skolan deltagit i under vårterminen har fint kunnat kopplas till både elever och personals möjlighet till påverkan och utveckling. Bl.a. så har mötesrutiner och organisation setts över och beslut är fattat att kommande läsår kommer både organisation och mötesrutiner att ändras. Detta ses som ett resultat av det fokusområde som var satt. Elevernas utvärderingar har på frågan om skolan tar hänsyn till elevernas synpunkter ökat från 56 till 62. På frågan om eleverna anser att skolan ger likvärdiga möjligheter till inflytande så har resultatet ökat från 65 till 67 och på frågan om eleverna har möjlighet att påverka det som händer och vad vi gör på skolan så har resultatet ökat från Detta ser vi som ett resultat av de åtgärder som är gjorda samt att vi lagt stort engagemang på att hjälpa eleverna skapa ett väl fungerande elevråd. Ny

7 elevrådsordförande har valts och intresse från övriga elever har åtminstone periodvis varit betydligt högre. Ett omfattande arbete gjordes bland annat av elevrådet inför inköp av soffor till aulan. Elevrådet har låtit alla elever varit delaktiga i beslutet av inköpet. Vi kan via resultatet av både elev- och medarbetarundersökningarna se att ovan beskrivna åtgärder; samverkansgrupp, ny struktur för medarbetarsamtal, förstelärartjänster, pilotprojekt med möjlighet till stort medskapande för personalen samt att vi hjälp eleverna att skapa ett fungerande elevråd har lett till att man upplever ökade påverkansmöjligheter. Elevernas utvärdering visar en ökad nöjdhet på frågor om påverkansmöjligheter där resultatet gått från 45 till 51 och för personalen har resultatet gått från 57 till 67. Detta tror vi är en viktig förutsättning både för trivsel och utveckling. För både personalen och eleverna handlar det om att både känna utmaning och möjlighet att få vara delaktig för att skolan på så vis ska bli en attraktiv arbetsplats och en skola som erbjuder möjligheter för eleverna att växa i ansvarstagande, både för sig själva som för sin omgivning. Utveckla det formativa arbetssättet med fokus på en tydligare uttalad och gemensam elev och kunskapssyn. a) Skolan har en utvecklingsledare med uppdrag att coacha sina kollegor mot vår gemensam elev- och kunskapssyn b) Studiedagar och fortbildning fokuserar vår elev- och kunskapssyn c) Förstelärare stärker utvecklingsledarens uppdrag Samtliga åtgärder är vidtagna och vi kan se ett gott resultat i ökade formativa arbetssätt så som t.ex. fler ämnesövergripande projekt, kollegialt lärande, användande av matriser av samtliga lärare i samtliga kurser på skolan och teach meet. Vi ser att vidtagna åtgärder i syfte att utveckla det formativa arbetssättet ger ökade resultat i utvärderingar på vissa områden så som lust att lära mer (från 50 till 52) samt få hjälp av läraren (från 61 till 64). Medan resultaten sjunker på områden som att lärarna gör det tydligt (från 67 till 57) samt att lärarna informera om hur det går i skolarbetet (från 58 till 55). Motsvarande frågor till lärarna visar att lärarna upplever att de ger väldigt mycket feedback till eleverna. Här finns alltså ett tydligt glapp mellan vad lärarna anser att de gör och vad eleverna menar att de får. Vi har haft detta uppe för diskussion både i personalgruppen och i samverkansgrupp med eleverna och med elevrådet. Där har framkommit att en del av förklaringen helt enkelt kan ses i att eleverna upplever det svårt att hitta informationen och feedbacken. Vi kan konstatera att som en del i lösningen behöver skolan bättre utbilda eleverna i den dataplattform där feedback lämnas. Vi kan se att i de klasser där läraren går igenom feedbacken tillsammans med eleverna eller där läraren ger lektionstid till att eleverna kommenterar den feedback de fått där syns att eleverna anser sig ha fått mer feedback än andra. Efter diskussioner är vi överens om att målet behöver mer arbete och att vi behöver nå bättre resultat varför målet i någon form kommer kvarstå till kommande läsår.

8 Funktionell kvalitet För att nå en hög måluppfyllelse och därmed en god funktionell kvalité har vi under året arbetat med tidiga uppföljningar i klasskonferenser. Vi har haft en stående tid för EHTboard där lärarna utan föranmälan kunnat komma in för att lyfta en fråga kring en elev eller en grupp. Vi har arbetat med våra formativa arbetssätt för att öka elevernas lust och motivation till lärande. Vidare så har vi fortsatt resurstid i samtliga ämnen, i matematik utökades resurserna med ytterligare lärarstöd fyra timmar/vecka från och med vårterminens start. Vi tror att samtliga dessa åtgärder påverkar måluppfyllelsen positivt. Vid uppföljning har vi sett att systematiskt arbete enligt ovanstående ger positiv effekt på måluppfyllelsen men att vi inte haft kontinuitet i rutinera under avgångselevernas samlade gymnasietid vilket inneburit att vi inte alltid lyckats fånga upp eleverna på ett önskvärt sätt. Vidare har vi kunnat konstatera att tydligare rutiner och förväntningar behövs för mentorsuppdraget. Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt per program jämfört med rikssnitt per program förra året. Summa per program % Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Högskolebehöriga riket 13 anges i andel % EK 14,26 79% SA 15,52 15,9 14,7 94% 95% 92% NA 15,83 16, % 96% 95% TE 14,83 15,4 14,1 69% 94% 90% Skolan totalt 15,39 16,1 81% 95%

9 Meritvärdet sjunker något på samtliga program från föregående års meritvärden. Resultaten ligger dock över rikets meritvärden på samtliga program utom det Naturvetenskapliga programmet (NA) där skolans meritvärde ligger något under riket. Antalet elever som når högskolebehörighet sjönk från 95 % läsåret 12/13 till 81% läsåret 13/14. Detta beror på skärpta krav för gymnasieexamen i GY11. Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Program Antal elever totalt Examensbevis Studiebevis Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Fullföljd utbildning inom 4 år som erhållit examensbevis Antal Meritvärde Skolan 80% 15,39 0,793 Antal elever i åk 3+4 LÅ13/14 Antal elever m examensbevis Andelen elever som fullföljer sin utbildning motsvarar 80%. Antalet avgångselever läsåret 13/14 var 145 st varav 115 elever avslutade studierna med ett examensbevis. Det betyder att 30 elever fick ett så kallat studiebevis.

10 Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för skolans alla elever (alla betyg som är satta under skolåret). Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 10 8% 23 18% 45 36% 36 29% 7 6% Sv1 NP % 2 2% 24 25% 37 39% 28 29% 4 4% Sv % 23 19% 39 32% 12 10% 26 21% 8 7% Sv % 21 16% 28 21% 18 13% 30 22% 22 16% Ma1b % 20 25% 23 29% 16 20% 3 4% 2 3% Ma1b NP % 18 28% 25 39% 10 16% 1 2% 3 5% Ma1c % 10 19% 9 17% 15 28% 11 21% 6 11% Ma1c NP % 7 30% 5 22% 6 26% 2 9% 1 4% Ma2c % 12 20% 15 25% 12 20% 7 12% 3 5% Ma2c NP % 11 23% 12 25% 12 25% 7 15% 1 2% Ma3c % 10 16% 13 20% 15 23% 12 19% 4 6% En % 1 1% 13 11% 19 15% 49 40% 38 31% En5 NP % 4 4% 5 5% 24 22% 42 39% 34 31% Hi1b % 17 18% 16 16% 24 25% 13 13% 16 16% Id % 17 14% 43 35% 23 19% 12 10% 5 4% Na1b % 14 14% 23 24% 23 24% 21 22% 6 6% Re % 21 14% 29 19% 48 32% 31 21% 12 8% Sa1b % 5 11% 7 16% 8 18% 12 27% 7 16% Sa % 11 17% 12 18% 17 26% 8 12% 6 9% I resultaten ovan kan vi se att matematikkurserna generellt är i behov av ökad kvalité för att en högre andel elever ska nå minst betyget E. Extra resurs i form av ökad andel lärartimmar (stödlärare som gått in på lektionstid) har gett resultat i form av något ökade resultat. Vi kan dock konstatera att detta behöver fortsatt utveckling och därför kommer skolan delta i Skolverkets Matematiklyft under kommande läsår. Resultaten ovan visar dock att eleverna har lika svårt att nå betyget E i kurserna i samhällskunskap och svenska som i matematik. Analys av resultaten visar dock att orsakerna skiljer sig från matematiken där orsaker ses i bristande kunskaper medan orsakerna till hög andel F i svenska och

11 samhällskunskap ses i bristande motivation samt stress hos eleverna. Kommande läsår kommer mentorskapet utvecklas med verktyg för att arbeta med elevernas motivation samt att elever kommer erbjudas en grupp i stresshantering som skolans kurator kommer leda. Examensbevis och studiebevis för elever som slutar sina studier efter 3 eller 4 år Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 10 7% 33 24% 31 23% 41 30% 21 15% Sv % 25 19% 30 23% 16 12% 37 28% 16 12% Sv % 20 16% 24 19% 18 14% 30 23% 22 17% Ma1b % 28 48% 20 34% 2 3% 4 7% 2 3% Ma1c % 12 15% 12 15% 23 28% 18 22% 16 20% Ma2c % 14 17% 13 16% 28 34% 10 12% 15 18% Ma3c % 17 21% 8 10% 23 28% 9 11% 15 18% En % 6 4% 15 11% 36 26% 42 30% 40 29% Hi1b % 24 22% 16 15% 31 28% 17 15% 13 12% Id % 22 16% 25 18% 41 29% 26 18% 20 14% Na1b % 9 16% 8 14% 14 24% 15 26% 10 17% Re % 20 14% 22 16% 42 30% 38 27% 13 9% Sa1b % 26 19% 27 19% 39 28% 27 19% 20 14% Sa % 23 31% 18 24% 11 15% 6 8% 5 7% Innevarande läsår lämnade 80 % av eleverna skolan med ett examensbevis vilket innebär att vi inte når vårt mål om 100 % högskolebehörighet. Det är 30 st. elever som ej fick ett examensbevis. Vid granskning kan vi se att dessa 30 elever utgör en hög andel av elever med betyget F i tabellen ovan, d.v.s. få elever har många F. Vi har på olika sätt under året försökt fånga dessa elever bl.a. genom erbjudande om mer resurstid, elevhälsokontakt, stödsamtal samt erbjudande om veckovisa avstämningar med mentor eller annan stödperson men trots det inte lyckats nå eller hjälpa dessa elever till ett fullständigt examensbevis. Orsakerna till det är säkert flera men nämnas bör att problematiken för dessa elever är omfattande och för flera av dem är de resultat de ändå kunna nå en framgång. Vi ser också att utan ovan nämnda insatser så kunde andelen elever utan examensbevis varit högre vilket ändå visar att insatserna hjälpt några. För att öka måluppfyllelsen under kommande läsår så kommer nedanstående satsningar att göras:

12 EHT-processer och mentorskap kommer ses över och revideras extra stöd i matematik i form av fler utlagda timmar, extra lärarresurs på lektionstid samt deltagande i skolverkets matematiklyft. Elever som inte klarat matematik 1b kommer också erbjudas att läsa om hela kursen i särskild grupp. utveckling av pedagogiken med hjälp av skolans förstelärare som kommer ha fokus på kollegialt lärande, auskultationer, sambedömning samt framtagande av en gemensam struktur för vad formativ bedömning på Mikael Elias gymnasium i Stockholm innebär. Upplevd kvalitet Resultat NKI NKI NKI Rekommenda_onsgrad (Andel 7-10) Rekommenda_onsgrad (Andel 7-10) AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Stockholm Resultaten för innevarande läsårs utvärdering visar att skolan ökar den upplevda kvalitén och rekommendationsgraden och ligger fint i linje med Academedias sammanlagda resultat. Det visar att det utvecklingsarbete som pågått på skolan gett resultat. Fortfarande ligger dock skolan något under resultaten för övriga Mikael Elias gymnasieskolor. I jämförelse med övriga MEG skolor så är viktiga aspekter att de andra skolorna är betydligt mindre samt ligger i småstäder. MEG Göteborg är lika stor som MEG Stockholm samt att städerna är förhållandevis jämstora så där är intressant att i framtiden mer ingående jämföra resultaten.

13 De mål vi satt och de åtgärder vi vidtagit utifrån målen visar sig i NKI-resultaten (se rubrik: Åtgärder enlig föregående års rapport). Vi har inte nått målen fullt ut men vi ser en tydlig trend i de positiva siffrorna. Trivselgrad Trivselgrad 2013 (Andel 7-10) Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) Undervisning (Andel 7-10) AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Stockholm Även här visar skolan en klar positiv trend där det visar sig att eleverna trivs på skolan och att skolan erbjuder en god studiemiljö som ligger i linje med eller över Academedias övriga gymnasieskolor. Skolan har haft en historik med utmaningar i hög personalomsättning i ledarfunktionerna samt en ändrad elevgrupp. Det arbete som gjorts under året har varit mycket positivt och lett till en ökad trygghet och nöjdhet hos personalen. Detta ser vi som orsaker till en ökad trivsel och en god studiemiljö även för eleverna. Noteras bör att undervisningen för MEG Stockholm sjunkit från 64 till 62 vilket inte är en graverande skillnad men önskvärt hade varit en ökning även där. Skolan ligger fortfarande i linje med eller över övriga men med innevarande års satsning på formativ bedömning borde resultatet sett annorlunda ut. Analysen är att utvecklingen behöver få fortsätta och att årets satsning till stor del handlat om lärarnas egen utveckling. Därför tror vi på ett fortsatt arbete där vi tydligare fokuserar på HURet och där förändringarna i undervisningen då tydligare kommer komma eleverna till del.

14 Värdegrund Jag tycker ab personalen på skolan tar hänsyn _ll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för ab alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt Mikael Elias totalt Skola Även på dessa värdegrundsfrågor ökar skolan samtliga sina resultat från föregående års mätningar och ligger över övriga MEG skolors resultat på vissa frågor. Det är glädjande att eleverna känner sig respektfullt bemötta och att de känner sig trygga. Vi har under året bl.a. arbetat intensivt med att få igång ett väl fungerande elevråd, vi har också haft elever med i samverkansgruppen som också bestått av personal och skolledning. Detta tror vi leder till att eleverna känner sig sedda och lyssnade på. Vidare så har utveklingsarbetet under året lett till ett mer tillåtande klimat i personalgruppen vilket möjliggjort diskussioner kring värdegrundsfrågor. Analysen är att då personalen känner sig respektfullt behandlade och samtal kring svåra frågor tillåts så ökar också möjligheterna att samma klimat råder i klassrummet. Dock behöver vi fokusera arbetet kring arbetsro för samtliga elever, resultatet har ökat från 51 till 59 men ligger ändå för lågt med tanke på det viktiga sambandet mellan studiero och goda studieresultat.

15 Undervisningskvalitet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för ab nå de olika betygen Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så ab det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Mina lärare gör så ab jag får lust ab lära mig mer Mikael Elias totalt Skola Här har skolan ökat på två av fyra punkter. De frågor som sjunkit något från förra årets mätningar är fråga 1 samt fråga 3 och det trots vidtagna åtgärder i syfte att utveckla det formativa arbetssättet. Motsvarande frågor till lärarna visar att lärarna upplever att de ger väldigt mycket feedback till eleverna. Här finns alltså ett tydligt glapp mellan vad lärarna anser att de gör och vad eleverna menar att de får. Vi har haft detta uppe för diskussion både i personalgruppen och i samverkansgrupp med eleverna och med elevrådet. Där har framkommit att en del av förklaringen helt enkelt kan ses i att eleverna upplever det svårt att hitta informationen och feedbacken. Vi kan konstatera att som en del i lösningen behöver skolan bättre utbilda eleverna i den dataplattform där feedback lämnas. Vi kan också se att i de klasser där läraren går igenom feedbacken tillsammans med eleverna eller där läraren ger lektionstid till att eleverna kommenterar den feedback de fått där syns att eleverna anser sig ha fått mer feedback än andra. Vi kan alltså konstatera att glappet har både en teknisk och en pedagogisk förklaring varför båda delarna behöver tillgodoses. Vi kommer under kommande läsår fortsätta arbeta systematiskt med kommunikationsstrategier så att den formativa bedömningen når fram och leder till önskade studieresultat.

16 NMI AcadeMedia totalt Mikael Elias Stockholm NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex Abrak_vitet Abrak_vitet Mycket glädjande kan sägas att även NMI har ökat under året. Fortfarande ligger skolan något efter övriga MEG skolor men trenden är för medarbetarna liksom för eleverna positiv. Både engagemanget, attraktiviteten och totala NMI har ökat. Årets arbete med att öka påverkansmöjligheter för att skapa mer lust och attraktivare arbetsplats har gett resultat. Skolan har varit i behov av kontinuitet både i personalstyrkan men också i rutiner. Årets arbete har bevarat det goda som finns på skolan och utvecklat det som varit i behov av det det har lett till kontinuitet och trygghet i kombination med utveckling och förnyelse. Analysen av resultaten visar alltså att både elever och lärare upplever sig mer nöjda med skolan, de är trygga och anser att skolan har blivit än mer attraktiv. Skolans styrkor ligger framförallt i den relation som personalen bygger med eleverna. Eleverna känner sig trygga, sedda och lyssnade på, vilket visar att skolan är bra på värdegrundsarbete. Det är en viktig förutsättning för goda studieresultat och som vi noggrant ska bevara och utveckla. Resultaten visar också att glappet mellan vad lärarna anser att de ger eleverna i form av feedback på studieresultat och inspirerande undervisning och vad eleverna upplever att de får kvarstår. Här får vi en tydlig anvisning om utvecklingsbehov på skolan. Även det faktum att resultaten för studieron på skolan har ökat men ändå ligger förhållandevis lågt måste tas på största allvar. Tydlig kommunikation kring studieresultat, stimulerande undervisning och studiero är delar som krävs för att utvecklas i sin kunskapsinhämtning och är förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Dessa delar kommer därför finnas med i kommande års prioriteringar.

17 Ändamålsenlig kvalitet Hur väl tycker du ab utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du ab _den på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du ab _den på din skola förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekommendera skolan Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker _llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med rela_onen _ll Om du tänker _llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker _llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias totalt Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias Stockholm Ändamålsenlig kvalité omfattar uppföljning av hur våra elever som avslutat sin utbildning hos oss upplever att de blivit förberedda inför studier på universitet/högskolan och i arbetslivet. Det handlar om stöttning i den personliga utvecklingen, i ansvarstagande, studieteknik och ett vetenskapligt förhållningssätt. Resultaten visar att eleverna efter sina studier vid MEG Stockholm upplever sig väl förberedda för högre studier (82). Värt att notera är att eleverna efter att de slutat på skolan är mer nöjda med undervisningen än vad de faktiskt är medan de fortfarande går på skolan. Detta tror vi beror på att en del undervisning kan upplevas som onödig då eleverna är mitt uppe i den. När eleven sedan får se vad som krävs i högre studier så är det lättare att förstå och se nyttan med undervisningen. Trots fina resultat i uppföljningen samt resultat som ligger i linje med övriga MEG skolor så skiljer sig resultatet i fråga om att rekommendera skolan. Orsaker till det tror vi kan vara det stora utbud av utbildningar och skolor som storstaden erbjuder och där det inte finns en tydlig tradition att gå efter rekommendationer.

18 Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet Den sammantagna analysen visar skolans styrkor i form av ett gott värdegrundsarbete. Eleverna känner sig trygga, sedda, behandlade med respekt och upplever att de har goda relationer till varandra och personalen på skolan. Samtliga resultat har ökat både i elevoch i personalundersökningar vilket visar att det arbete som under innevarande år gjorts har gett positiva resultat. Det faktum att personalen på ett tydligt och direkt sätt via tidigare beskrivna arbetsgrupper kunnat vara med och påverka och besluta har gett en personalgrupp med större ansvarstagande och ökat engagemang. Detta arbetssätt kommer under kommande år fortsätta och målet är att det då också ska leda till att fler tydliga HUR kommer eleverna till del. I årets resultat kan vi se ett tydligt mönster i relativt låga resultat på frågor kring stimulerande undervisning, kommunikationsstrategier samt studiero samtidigt som måluppfyllelsen har sjunkit. Detta visar ett behov av att fokusera på pedagogiska frågor. Vi behöver arbeta vidare med HUR undervisningen ska bli mer stimulerande och motiverande, HUR feedbacken ska nå fram samt HUR vi tillsammans skapar studiero i klassrum och i skolan som helhet. Detta är grundläggande för att eleverna ska ges möjlighet att nå önskade studieresultat och skolan ska kunna nå en 100 procentig måluppfyllelse. Nya utvecklingsområden 1. Formativ bedömning på MEG Stockholm så här gör vi. Arbetssätt Särskild arbetsgrupp som består av skolans sex förstelärare. Arbetsgruppen kommer ta fram en tydlig målsättning och, efter samråd med rektor, ha beslutanderätt. Gruppen har fast konferenstid varannan vecka. Gruppen kommer under läsårets gång presentera sitt arbete och sina beslut för den övriga personalen i personalkonferensen. I syfte att göra undervisningen mer stimulerande och motiverande och därmed nå en ökad måluppfyllelse kommer gruppen systematisera det kollegiala lärandet, auskultationer samt sambedömning. Gruppen kommer utifrån forskning och skolans tidigare erfarenheter ta fram en gemensam struktur för vad formativ bedömning på Mikael Elias gymnasium i Stockholm innebär. Vidare kommer gruppen fokusera på pedagogiska grepp för att feedback och information kring studierna ska nå fram till eleverna för att eleverna då ska kunna, tillsammans med läraren, agera på feedbacken. Arbetsgruppen kommer ha ansvar för planering och genomförande av skolans studiedagar. Gruppen planerar och genomför också de pedagogiska samtal som är schemalagda för alla lärare 120 min var 6:e vecka.