VÄG-PM OCKELBO-MO GRINDAR

NOVEMBER 2010 VÄG-PM OCKELBO-MO GRINDAR Yta för bild eller mönster

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL: 1 BAKGRUND...2 2 VÄGALTERNATIV...3 3 FÖRUTSÄTTNINGAR...4 4 KOSTNAD...11 5 ENKEL SAMLAD BEDÖMNING...12 6 SLUTSATS...14 7 REFERENSER...15 Figur- och tabellförteckning: Figur 1 Översiktskarta Gävleborgs län...2 Figur 2 Tidigare alternativ...3 Figur 3 Karta med målpunkter och plankorsningar...5 Figur 4 Riksintresse kulturmiljö, fornlämningar och naturvärden...6 Figur 5 Vattenskyddsområden inom Ockelbo tätort...7 Figur 6 Karta med detaljplanelagda områden...8 Figur 7 Karta med trafik ÅDT...9 Figur 8 Karta med trafikolyckor år 2003-2008...10 Tabell 1 Anläggningskostnader...11 Tabell 2 Enkel samhällsekonomisk sammanställning...11 Tabell 3 Alternativbedömning...12 Tabell 4 Alternativens möjlighet att åtgärda brister....13 Kontakt Banverket: Lennart Sikström, lennart.sikstrom@banverket.se Kontakt Atkins: Ralf Timmerman, ralf.timmerman@atkinsglobal.com 1

1 BAKGRUND Figur 1 Översiktskarta Gävleborgs län Genom Ockelbo och några kilometer norr därom har väg 272 låg standard, många direktutfarter och bristande trafiksäkerhet. I samband med Banverkets förstudie för kapacitetshöjning för järnvägen mellan Ockelbo och Mo grindar har detta PM upprättats för väg 272. Syftet är att ta tillvara på den för vägplaneringsprocessen relevanta informationen som ingått i och framkommit under Banverkets förstudie för sträckan Ockelbo Mo grindar samt få en uppfattning om kostnader relaterade till de olika vägalternativ som tidigare varit aktuella. Ingen funktionsanalys genomförs. Fyrstegsprincipen har ej tillämpats i detta PM. Brister Identifierade problem för vägsträckan är: - Inom Ockelbo finns sträckor med trång vägsektion. - Oskyddade trafikanter, bland annat skolungdom som förflyttar sig mellan två skolor. - Buller- och vibrationsproblem längs hela sträckan. I samband med att Banverket genomför kapacitetshöjande åtgärder på banan kommer befintliga plankorsningar att stängas. De olika utredningsalternativen ger olika möjligheter till ersättningsvägar. 2

2 VÄGALTERNATIV I början av 1990-talet gjordes en banutredning för den aktuella järnvägssträckan och en vägutredning för väg 272. Ett förslag som togs fram då redovisade en ny sträckning av väg 272 på den nuvarande järnvägsbanken och en järnväg i ny sträckning öster om nuvarande bana. (VV:s projektdirektiv, även KM 1995) I figur 2 illustreras korridorer för föreslagna alternativ för ny vägdragning. Alternativ ÖP Alternativ ÖP är det alternativ som återfinns i Ockelbos översiktsplan. Vägen korsar under järnvägen strax norr om Testeboån och korridoren sträcker sig öster om befintlig järnväg. Korridoren har breddats i figuren jämfört med det ursprungliga utredningsalternativet. Vidare utredning krävs för att klarlägga hur vägen ska korsa befintlig väg 303. Alternativen är korsning i plan eller planskildhet med ramper. Idag går väg 303 på en hög bank som övergår i bro över järnvägen. Ny konstbyggnad kan komma att behövas. Anslutning till befintlig väg 272 sker norr om Mo grindar. Vidare utredningar får klarlägga om plankorsningen i Mo grindar behöver ersättas med planskild korsning. Alternativ 4a och 4b Dessa alternativ förutsätter att järnvägen flyttas på en sträcka av 3 km och att banvallen utnyttjas för ny vägsträckning i 2,5 km för alternativ 4a och 3 km för alternativ 4b. Anslutning till väg 303 sker via nuvarande väg 272 strax norr om korsningen med väg 303. Vägen ansluter till befintlig väg 272 enligt karta i figur 2. Anslutning 4a ansluter knappt 1 km söder om alternativ 4b. Upprustning av befintlig väg 272 norr om anslutningen är nödvändig, samt ny planskild korsning i Mo grindar. Alternativ 0 För att kunna värdera alternativ ÖP, 4a och 4b krävs ett 0-alternativ. 0-alterantivet innebär att ingen förändring görs, alltså en situation som motsvarar dagens. Figur 2 Tidigare alternativ Lantmäteriet GsdBV/1279 3

3 FÖRUTSÄTTNINGAR Samhällsstruktur Ockelbo kommun ligger i Gästriklands län, tre mil nordväst om Gävle. Kommunen har drygt 6 000 invånare och centralorten är Ockelbo. Befolkningsförändringen är svagt negativ på en tioårsperiod. Arbetstillfällena inom kommunen utgörs till huvuddelen av vård och omsorg, handel och kommunikation samt tillverkning. Många i Ockelbo pendlar till Gävle. Viss inpendling till Ockelbo förekommer också, bland annat till folkhögskolan vid Wij trädgårdar. 2008 fanns i Ockelbo nästan 450 företag, vilket innebär att ungefär var sextonde Ockelbobo är företagare. Det startas 30-40 nya företag i Ockelbo per år. (SCB 2007 och www.ockelboforetagscenter.se) Bostäder, verksamheter och målpunkter Bostadskaraktären i Ockelbo kommun är i huvudsak småhus, men vissa bostadsområden med flervåningshus finns, till exempel i Gäveränge. Bebyggelsen är utsträckt i nord-sydlig riktning och ligger utmed väg 272. Norra stambanan passerar igenom samhället och söder om bangården delar sig järnvägen mot Storvik respektive Gävle. Verksamhetsområden med tillverkningsindustrier finns främst lokaliserade till Gäverängeområdet, längs med Hamrångevägen. I Ockelbo finns tre skolor inom de centrala delarna. Järnvägen och väg 272 skiljer Gäverängsskolan från Raboskolan och Perslundaskolan, där det även finns en ungdomsgård. Vid samråd med kommunen har det framkommit att det i dagsläget föreligger stora trafiksäkerhetsproblem för oskyddade trafikanter som måste korsa befintlig väg och järnväg strax norr om Testeboån för att förflytta sig mellan skolor och en ungdomsgård. En populär målpunkt i orten är Wij trädgårdar. Anläggningen lockar många besökare sommartid. I området runt Ockelbo och Bysjön finns huvuddelen av jordbruksmarken i kommunen. Karta i figur 3 visar lokalisering av några viktiga målpunkter. (Darle, Ockelbo kommun) 4

Figur 3 Karta med målpunkter och plankorsningar Lantmäteriet GsdBV/1279 5

Riksintressen Stora delar av Ockelbo tätort ligger inom riksintresset för kulturmiljövården Ockelbo-Vi enligt Miljöbalken 3:6. Riksintressets värden beskrivs Järnvägs- och brukssamhälle med ursprung i förhistorisk centralbygd med rikt innehåll av fornlämningar. Riksintressets utbredning framgår av figur 4. Järnvägen är av riksintresse för kommunikation. (Länsstyrelserna 2009) Naturvårdsverket (2009) Figur 4 Riksintresse kulturmiljö, fornlämningar och naturvärden Lantmäteriet GsdBV/1279 6

Skydds- och riskobjekt Enköpingsåsen utgör vattenskyddsområde i anslutning till Ockelbo. Vattenskyddsområdet består av ett inre och ett yttre skyddsområde, det inre omfattar närområdet till de brunnar där uttagen görs. Länsstyrelsen i Gävleborg har utfärdat restriktioner för vissa verksamheter inom vattenskyddsområdet. (Länsstyrelserna 2009) Figur 5 Vattenskyddsområden inom Ockelbo tätort Lantmäteriet GsdBV/1279 7

Kommunala planer Karta i figur 6 visar detaljplaneindelning för Ockelbo tätort. I plan 62 finns yta för plankorsning reserverat drygt 200 meter norr om Testeboån för ny dragning av väg 272. I Ockelbo kommuns översiktsplan finns ett reservat för dragning av väg 272 öster om befintlig järnväg. (Ockelbo Kommun) Figur 6 Karta med detaljplanelagda områden Lantmäteriet GsdBV/1279 8

Fordonstrafik Vägtrafiken i Ockelbo varierar starkt beroende på årstid. Årsmedeldygntrafiken visar på en måttlig trafik, men under sommaren är den högre. Speciellt på väg 272 är den teoretiska sommartrafiken cirka 40 % högre än ÅDT och närapå 100% högre än vintertrafiken. Trafiken på 272 inom Ockelbo tätort uppgår i ÅDT till drygt 5300 fordon. (VV) Figur 7 Karta med trafik ÅDT Lantmäteriet GsdBV/1279 9

Trafikolyckor Utdrag från STRADA ger olycksstatistiken enligt karta i figur 8 nedan. STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. Namnet är en förkortning av Swedish Traffic Accident Data Acquisition. Befintlig statistik visar att det är mestadels singelolyckor relaterade till halt väglag. De allra flesta olyckor som inträffat har betecknats som lindriga. I sammanhanget ska det beaktas att alla olyckor som inträffar inte nödvändigtvis är representerade i STRADA då alla sjukhus inte rapporterar in till databasen. Allmänt antas bortfallet vara cirka en tredjedel. Det flesta av dessa bortfall är av lindrig typ. Merparten av de svåra olyckorna rapporteras eftersom polisen har skyldighet att rapportera in till systemet. Figur 8 Karta med trafikolyckor år 2003 2008 Lantmäteriet GsdBV/1279 10

4 KOSTNAD Anläggningskostnad Nedan presenteras en enkel kalkyl baserad på schablonkostnader. För alternativ ÖP kan sträckan norr om väg 303 byggas som 7 meters väg med högsta hastighet 80km/tim. Alternativ 4a och 4b beräknas för högsta tillåtna hastighet 80 km/tim. Kostnaden för respektive alternativ bedöms översiktligt nedan. Inkluderat i kostnadsbedömningen är mark- och anläggningsarbeten. Fastighetsinlösen är ej inkluderat. En osäkerhet om 20 % har lagts på i kostnaden. Alt 4a Alt 4b Alt ÖP Längd väg 7m bred 3300 m 4000 m 6000 m Kostnad / m2 690 kr 700 kr 720 kr Kostnad inkl anslutningar och osäkerhet 20 % 22 000 000 26 000 000 62 000 000-83 000 000 * Tabell 1 Anläggningskostnader * Intervallet beror på vilken utformning som väljs för trafikplatsen vid korsningspunkten med väg 303 samt utformning av tunnel under järnvägen strax norr om Testeboån. Kvadratmeterkostnaderna skiljer sig något från varandra då hänsyn tagits till befintligt underbyggnad, det vill säga delvis banvall i alternativ 4a och 4b. I Alternativ ÖP går vägen till stor del i orörd terräng, med risk för högre grundläggningskostnader. Kostnaden för planskild korsning vid Mo grindar uppskattas till 11-16 mkr för bro över järnvägen, denna är liknande för samtliga alternativ, men kan eventuellt uteslutas i alternativ ÖP. Denna kostnad ingår inte ovan men har tagits med i den järnvägsförstudie som genomförts för kapacitetshöjande åtgärder på sträckan Ockelbo Mo grindar. Alternativ ÖP kräver en planskild korsning norr om Testeboån, kostnaden för denna uppskattas till 25 40 Mkr och ingår ovan. Alternativ ÖP kräver även en ny trafikplats/korsning öster om befintlig bro för väg 303 över järnväg, även denna kostnad ingår ovan. Samhällsekonomi 0-alternativ Alt 4a Alt 4b Alt ÖP Teoretisk restid enskild trafikant* 4 min 32 sek 4 min 16 sek 4 min 16 sek 3 min 39 sek Restidsbesparing ÅDT** 0 9 timmar 9 timmar 29 timmar Bedömning bullerstörda 0 + ++ +++ Bedömning trafiksäkerhet 0 + + +(++)*** Tabell 2 Enkel samhällsekonomisk sammanställning * Ej inkluderat bomfällning i Mo grindar. Baserat på skyltad hastighet. ** Baserat på medel-ådt 2000 för hela sträckan *** Beroende på korsningsutformning vid väg 303. 11

5 ENKEL SAMLAD BEDÖMNING Som sammanfattning ges en enkel samlad bedömning av respektive alternativ. Förklaring till tabellen: + Positiv påverkan 0 Mycket liten eller obetydlig påverkan - Negativ påverkan 0- alternativ Alt 4a Alt 4b Alt ÖP Trafik 0 + + + Funktion och standard 0 + + + Trafiksäkerhet 0 + + + Intrång 0 0 0 - Barriäreffekter 0 - - - Buller och vibrationer 0 - - + Tabell 3 Alternativbedömning Alternativ 4a och 4b Styrkor: o Befintlig banvall återanvänds, vilket minskar markintrånget. Svagheter: o Risk för fortsatt buller från genomgående trafik. o Kräver att järnvägen flyttas. Alternativ 4b ansluter till befintlig väg något längre norrut än 4a och stör således färre boende, men kostar mer och går genom orörd mark. Alternativ ÖP Styrkor: o o o o o o Vägen tar bort genomgående trafik genom norra Ockelbo. Vägen ger minskat buller i norra Ockelbo. Vägen kan ges hög standard och hastighet. Vägen stör mycket få bostäder. Vägen flyttas från vattenskyddsområdet. Vägen kan samlokaliseras med eventuell ny järnvägssträckning. Svagheter: o Kräver vidsträckt, svåranlagd vägport under järnvägen strax norr om Testeboån där svåra grundläggningsförhållanden råder. o Vägen går till stor del i orörd mark och åkermark, vilket påverkar landskapsbild och kräver markintrång och försvårar brukandet av jorden. 12

o o Kräver nya korsningar med väg 303 och Gäverängsvägen. Förmodligen med nya konstbyggnader vid väg 303. Skapar en stor ny barriär öster om järnvägen. Åtgärdsmöjligheter av identifierade brister Nedan redovisas de olika alternativens möjlighet till måluppfyllelse Lösningar för besvärliga situationer med trång vägsektion Lösningar för oskyddade trafikanter Lösningar för buller- och vibrationsproblem Möjlighet till ersättningsvägar för stängda plankorsningar Tabell 4 Alternativens möjlighet att åtgärda brister 0-alternativ Alt 4a Alt 4b Alt ÖP 0 + + ++ 0 + + ++ 0 0 0 ++ 0 0 0 + 13

6 SLUTSATS Beroende på hur kapacitetshöjande åtgärder för järnvägen uppfylls och utformas, öppnar sig olika möjligheter för de föreslagna vägalternativen. Om järnvägen ej flyttas, omöjliggörs alternativ 4a och 4b. Alternativ ÖP har en bredare korridor och kan i dagsläget ej ges en mer precis position. Alternativ ÖP har fler fördelar än alternativ 4a och 4b. Bland annat minskar antalet bullerutsatta hushåll och säkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan inom Ockelbo ökar. Till nackdelarna hör större intrång. Alternativ ÖP framstår vid första anblicken som dyrare än alternativ 4a och 4b. Av den järnvägsförstudie som genomförts för kapacitetshöjande åtgärder mellan Ockelbo Mo grindar framgår att skillnaden mellan järnvägens utredningsalternativ 3 och 4, där alternativ 4 innebär en anpassning av järnvägens sträckning för att få plats med vägen på befintlig banvall, är drygt 80 Mkr. Vid en sammanvägning av anläggningskostnaderna för väg och järnväg blir det dyrare att flytta järnvägen för att lägga vägen på befintlig banvall. 14

7 REFERENSER Skriftliga källor KM (1995): Vägutredning Väg 272, Ockelbo Kilafors, delen Ockelbo Mo grindar, 1995-06- 01, Sundsvall KM/Banverket (1993): Banutredning Ockelbo - Kilafors. Delrapport 1, Ockelbo Säbyggeby, 1993-04-26, Sundsvall. Ockelbo kommun (1990): Översiktsplan 1990 SCB (2007): Kommunfakta Ockelbo 2007 Elektroniska källor http://www.ockelbo.se/ 2009-04-24 http://www.ockelboforetagscenter.se/ VV (http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextikk.aspx?config=tikk, samtliga värden från 2005) Länsstyrelserna (2009): Länskartor, tillgängligt på [http://gis.lst.se/lanskartor/htm/viewer.asp], 2009-02-19 Naturvårdsverket (2009): Kartverktyget Skyddad natur, tillgängligt på [http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/skydd-och-skotsel-avvardefullnatur/skyddad-natur/], 2009-02-19 Övriga källor Darle, Ragnar, Ockelbo kommun (2009). Detaljplaner, målpunkter m.m. ett flertal kontakter under våren 2009. 15