ÅRSREDOVISNING facknämnder Tekniska nämnden
Innehåll 1 Inledning 3 2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag 4 2.1 Människor möts i Borås 4 2.2 Livskraftig stadskärna 4 2.3 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer 5 2.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt 6 2.5 Ekonomi och egen organisation 7 3 Nämndens verksamhet 1 10 3.1 Väghållning, skog, parker m.m. 10 3.2 Resultat 10 3.3 Budgetavvikelse 11 3.4 Verksamhetsanalys 12 4 Nämndens verksamhet 2 23 4.1 Persontransporter 23 4.2 Resultat 23 4.3 Budgetavvikelse 24 4.4 Verksamhetsanalys 24 5 27 5.1 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 27 5.2 Skogsdrift 28 5.3 Naturvård 29 5.4 Väghållning 29 5.5 Park 31 5.6 Persontransporter 33 5.7 Egen organisation 33 6 Personalredovisning 34 7 Investeringar 35 8 Sammanställningar 39 8.1 Samtliga investeringar 39 8.2 Sammanställd drift 40 Bilagor Bilaga 1: DB1-blanketter Bilaga 2: DB2-blanketter Bilaga 3: DB3-blanketter
1 Inledning Tekniska förvaltningens främsta uppgift är att förbättra miljön inom våra verksamheter och skapa en väl fungerande infrastruktur. Förvaltningen svarar för gator, gång- och cykelvägar, skogsförvaltning, frågor om jakt och fiske, kalkning av försurade sjöar och vattendrag samt att bereda arbete för personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tekniska förvaltningen svarar för att skapa trivsamma parker, en god yttre miljö samt en hög nivå på färdtjänstresor vilket är viktigt för medborgarnas välbefinnande. Förvaltningen ansvarar också för att samordna upphandlingar av varor och tjänster för kommunen. Tekniska förvaltningens samlade mål utgår från Borås Stads Vision 2025, kommuncentrala och förvaltningsspecifika mål Tekniska förvaltningen ska ge förutsättningar för människor i alla åldrar att som boende eller besökare känna trygghet och trivas i vår kommun. Våra mötesplatser ska vara attraktiva och pulsera av liv och rörelse. Parkerna och naturen ska inbjuda till lek, upplevelser och rekreation. Genom nytänkande i samverkan med andra, ger vi förutsättningar för säkra och miljövänliga kommunikationer. Vår verksamhet präglas av kunniga och engagerade medarbetare. Alla skall bidra i en lärande organisation och verka för att vi tillsammans med boråsarna tar ett gemensamt ansvar för vår natur och vår närmiljö. I våra verksamheter arbetar vi för att minska vår inverkan på miljön och sätta människan i centrum för en hållbar utveckling av Borås Stad. Tekniska förvaltningen är delaktig i många projekt vilka syftar till att visa upp Borås Stad som en trygg och trevlig stad. Att belysa områden som kan uppfattas som otrygga, att hålla en bra nivå på stadens underhåll, att få invånare och besökare att uppleva stadens utomhusmiljöer som inbjudande, rent och snyggt - det är något Tekniska förvaltningen strävar efter. Förvaltningen är till största delen en beställarorganisation där tillgängliga budgetmedel sätter ribban för vilken nivå på underhåll staden vill ha. Staden växer och utvecklas ständigt. Flera projekt som förskönar stadsbilden är på gång framöver och genom att avsätta medel för att underhålla gjorda - och kommande investeringar - så finns förutsättningar för att skapa en trygg och vacker miljö att vistas i. 3
2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag 2.1 Människor möts i Borås Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År Antal genomförda medborgardialoger. 0 1 1 1 Antal genomförda medborgardialoger Tekniska nämnden har deltagit i en medborgardialog per år sedan 2014. I maj genomfördes en medborgardialog om Hallbergsplatsens utformning för att tillskapa en bra mötesplats. Även för åren framöver planeras att genomföra minst en medborgardialog per år. 2.2 Livskraftig stadskärna 2.2.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status År Kommentar För att skapa inbjudande utomhusmiljöer skall belysningsplanen omfatta ljusexponering av ytor som annars kan uppfattas som otrygga att vistas i. Tekniska nämnden ska i samverkan med Borås Parkerings AB införa ett parkeringsledningssystem till årsskiftet /16. Tekniska nämnden ska i samverkan med Borås Parkerings AB ta fram fler korttidsparkeringar i stadskärnan. Av dessa ska en viss andel vara avgiftsfria. Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Tekniska nämnden arbetar löpande så att staden upplevs trygg även under den mörka årstiden. Utförda projekt under var bl.a. Stadsparken, Viskanpromenaden, gång- och cykelvägar inom Viaredsområdet. Den angivna belysningsplanen utgörs av årsplanering i enlighet med erhållen budget. Utförda projekt innehåller såväl effektbelysningar som allmänbelysning. Borås Parkering AB har påbörjat arbetet med parkeringsledningssystemet, t.ex. finns systemet infört för Brodalsgaraget. Fler anläggningar är på gång att erhålla parkeringsledningssystem. Tekniska nämndens uppgift är att i samråd med Parkeringsbolaget undersöka behov av förstärkt information när anläggningarna färdigställts. Arbetet pågår med att på stadens centrala ytor för lastplatser tillåta korttidsparkering från klockan 11.00. 4
2.3 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År Antal cyklister vid kommunens cykelbarometrar. 370 230 426 452 427 000 422 105 Tillgängliga cykelstråk, km. 148 150 157 156 Antal bilar i bilpool- tillgängliga för allmänheten 0 0 0 0 Antal cyklister vid kommunens cykelbarometrar. Vår indikator är de mätningar av cykeltrafiken som utförs vid våra fyra cykelbarometrar på Brämhultsvägen, Druveforsvägen, Katrinedalsgatan och Skaraborgsvägen. Tillgängliga cykelstråk, km. Målet för år var satt till 157 km cykelstråk inom kommunen. Då nämnden tilldelats investeringsmedel för tillkommande cykelvägar räknade Tekniska nämnden med att målet skulle kunna nås under förutsättning att ingångna avtal med Trafikverket förverkligas. Vi nådde inte riktigt ända fram då de utbyggnationer på det statliga vägnätet som t.ex. Frufällan-Klinten ej kom till utförande. Antal bilar i bilpool - tillgängliga för allmänheten. Det finns redan idag 12 bilpoolsfordon tillgängliga i centrala Borås som kan nyttjas av allmänheten. Dessa bilar drivs av extern utförare, finns bl.a. i Midasgaraget och kan bokas via nätet. Marknadsföring om detta kan tyckas bristfällig då få boråsare har kännedom om möjligheten att boka bil på detta sätt. En utredning, tillsammans med Miljökontoret, har belyst effekterna av ett utökat bestånd av bilar/miljökrav/kostnad/nyttjandegrad osv. Utredningen har redovisats till Kommunstyrelsen under år. 2.3.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status År Kommentar Utmärkning av cykelbanor i trafikmiljön samt vägvisning för cyklister är också ett prioriterat uppdrag för nämnden. Tekniska nämnden uppdras att initiera en förstudie kring möjligheten att gräva ner delar av Kungsleden samt skapa en planskild korsning Åsbogatan/Kungsgatan. Delvis genomfört Genomfört Tekniska nämnden har utarbetat ett vägvisningssystem för cykeltrafiken i staden. Sju större cykelstråk kommer att erhålla vägvisning. I samband med genomförandet av cykelvägvisningssystemet görs en översyn av stråken avseende korsningsutformning och linjemarkering. Arbetet påbörjades 2014 och kommer att pågå enligt planering med 2 stråk/år. En förstudie pågår med hjälp av extern konsult. Resultatet av förstudien beräknas vara klart under första halvåret 2016. 5
Utreda behovet av nya bussgator i staden Genomfört Tekniska nämnden och Samhällsbyggnadsnämnden fick i november 2011 i uppdrag av Kommunstyrelsen bl.a. att kartlägga brister i framkomlighet för kollektivtrafiken samt att föreslå åtgärder bl.a. bussgator. I december 2013 översändes rapporten till Kommunstyrelsen. Ett av åtgärdsförslagen, bussgata på Åsbogatan, utfördes i december. 2.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Kommunfullmäktiges indikatorer Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År 3 3 3 3 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Målvärdet för förvaltningen är sedan tidigare uppnått. Samtliga tre arbetsplatser köper in fairtradeprodukter när så är möjligt. 2.4.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status År Kommentar Källsortering bör införas för allmänhetens papperskorgar i centrala Borås. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda formerna för detta. Olika tekniska lösningar ska ställas mot varandra för att finna det ur ekonomiskt och miljömässigt hänseende resurssnålaste systemet. I utredningen ska också förslag på utformning av askkoppar i anslutning till papperskorgar presenteras. Genomfört Utredningen är slutförd. Olika alternativ har redovisats för Tekniska nämnden och rapporten har skickats vidare till Kommunfullmäktige. Under år 2016 planeras att inom ett avgränsat område ev. testa papperskorgar med källsortering. Tekniska förvaltningen har fått investeringsmedel till inköp av papperskorgar och kommer i budget 2017 äska medel för att kunna tömma dessa. Nyligen har 10 nya papperskorgar placerats ut vid busshållplatser och motsvarande antal har tagits bort på andra ställen. 6
Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda, samt eventuellt införa en samdistributionscentral. Ta fram förslag på en tydlig upphandlings- och inköpspolicy som tar hänsyn till möjligheten att ställa miljökrav på hela kedjan utifrån ett livscykelperspektiv där produktion och återvinning vägs in. Genomfört Genomfört Utredning gällande samvarudistribution var färdigställd under Tertial 1 och har skickats vidare från Tekniska förvaltningen till Kommunstyrelsen. Beslut är taget och arbetet med införande av samvarudistribution har inletts. Förslaget är framtaget. Verksamheterna har fått yttra sig genom remiss. Reviderat förslag har framarbetats. Beslut är taget i Tekniska nämnden under september och förslaget har skickats till Kommunstyrelsen för vidare beslut. 2.5 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärde Utfall År Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 2,9 4,7 3 4,4 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 3,4 3,2 3 4,3 Hälsa- 1 år utan sjukfrånvaro, andel i % 49 45,5 49 34,7 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Målet för var att sjukfrånvaron inte skulle överstiga 3,0 %. Målet har inte uppnåtts eftersom några medarbetare vid Tekniska förvaltningen, haft långa sjukfrånvaroperioder. Eftersom antalet medarbetare vid förvaltningen är relativt litet, får även små förändringar i sjukfrånvaro stort genomslag i den procentuella redovisningen. Totalt var andelen sjukfrånvaro under något lägre; 4,4 % jämfört med 4,7 % 2014. Dagens rehabiliteringsarbete sker i nära samarbete med såväl Försäkringskassan som Företagshälsovården. Genom att även fortsättningsvis systematiskt arbeta med att tidigt identifiera risk för långtidssjukskrivning och vid behov sätta in rehabiliterande insatser, förväntas sjukskrivningsnivåerna på sikt återgå till den för förvaltningen normala. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Målet för var att arbetet som utförs av timavlönade medarbetare inte skulle överstiga motsvarande 3,0 årsarbetare. Målet har inte uppnåtts då det arbete som under utfördes av timavlönade motsvarade 4,3 årsarbetare. Den stora merparten av det arbete som utförs av timavlönade medarbetare inom Tekniska förvaltningen, utförs vid Persontransportavdelningen (motsvarande 4,0 årsarbetare). Verksamheterna vid avdelningen är sådana till sin natur att frånvarande medarbetare alltid måste ersättas. Detta innebär att det alltid vid korttidsfrånvaro, måste finnas timavlönade vikarier att tillgå. Det finns ett tydligt samband mellan ökad sjukfrånvaro och andel arbete som utförs av timavlönade. Många gånger är det svårt att förutsäga hur långt ett frånvarotillfälle kommer att bli, men i de fall det är känt att frånvaron blir längre än 14 dagar, finns en strävan mot att anställa en vikarie med tidsbegränsad anställning. På detta sätt förväntas arbetad tid, utförd av timavlönade, minska över tid. 7
Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Målvärdet för var 49 %, 1 år utan sjukfrånvaro. Målet har inte uppnåtts under året då värdet efter december var 34,7%. Under de år då statistik på området funnits att tillgå, har endast små förändringar av värdet för Hälsa kunnat ses. Det har varit svårt att hitta ett målvärde som är relevant att arbeta mot; under 2013 var målvärdet alldeles för blygsamt. Målvärdet för var mer ambitiöst och målet har inte kunnat uppnås. En bidragande orsak till den lägre andelen 1 år utan sjukfrånvaro, kan vara att antalet medarbetare med trygghetsanställning ökat under de senaste två åren. Indikatorn har dessutom inte använts under tillräckligt lång tid för att det skall vara möjligt att dra några slutsatser om långsiktiga trender. 2.5.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status År Kommentar Vita jobb-gruppen ska under presentera förslag till rutiner för att säkerställa att kommunen inte anlitar leverantörer som är inblandade i ekonomiska oegentligheter. Rutinerna ska inarbetas i kommunens upphandlingsregler. Tekniska nämnden uppdras att stärka upphandlingsavdelningen. Upphandlingsavdelningen ska aktivare ta hjälp av de möjligheter som finns för att om möjligt gynna det lokala näringslivet samt ge små företag möjlighet att delta i upphandlingar. Avdelningen ska även stärka avtalstroheten och inköpsrutinerna i kommunkoncernen. Genomfört Delvis genomfört Vita jobb-gruppens jobb har redovisats för KS under 2014. Ett förslag till nya upphandlingsregler har tagits fram och remissats. Yttrandena inkom under januari. Dialogbesök har företagits under första kvartalet utifrån yttrandena. Reviderat förslag på nya upphandlingsregler har presenteras under hösten. Inväntar Kommunfullmäktiges beslut. Upphandlingsavdelningen har påbörjat arbetet med att skapa större möjligheter för småföretagare att delta i lokala upphandlingar. Ett led i detta mål är det påbörjade arbetet med att införa en samvarudistributionscentral. Målsättningen är att de nya upphandlingsreglerna ska leda till en tydligare styrning och detta i sin tur kommer att stärka avtalstroheten samt den gemensamma synen på koncernens inköp. Ett databaserat inköpsanalyssystem är tänkt att införskaffas för att stärka kunskapen kring avtalstrohet. Behovet av att stärka upphandlingsavdelningen kvarstår. Resurserna som behövs är mer specialiserade kunskaper för att kunna uppnå politiska mål. 8
Tekniska nämnden får i uppdrag att se över hur upphandlingsverksamheten skall finansieras av förvaltningarna. Här skall bland annat beaktas hur vinsthemtagning sker utifrån avtalstrohet och nya ramavtal. Delvis genomfört Ny debiteringsmodell har diskuterats fram för att Upphandlingsavdelningen ska klara finansieringen av den organiska tillväxten. Debiteringsmodellens validitet testas nu i enstaka upphandlingar. I detta arbete beaktas även hur vinsthemtagning kan ske utifrån avtalstrohet och nya ramavtal, dock konstateras ett behov av utökning av resurser (avtalscontroller) för att hantera frågan på ett tillfredställande sätt. 9
3 Nämndens verksamhet 1 3.1 Väghållning, skog, parker m.m. 3.2 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Bokslut Avvikelse Statsbidrag 3 802 3 735 4 465 3 817-648 Avgifter och övriga intäkter 76 342 85 445 74 882 82 526 7 644 Summa intäkter 80 144 89 180 79 347 86 343 6 996 Personal -37 966-40 156-45 633-44 340 1 293 Lokaler -14 819-15 251-3 859-13 829-9 970 Övrigt -121 286-114 173-119 505-118 409 1 096 Kapitalkostnader -50 533-50 508-51 970-51 969 1 Summa kostnader -224 604-220 088-220 967-228 547-7 580 Buffert (endast i budget) -1 100 1 100 Nettokostnad -144 460-130 908-142 720-142 204 516 Kommunbidrag 149 350 141 250 142 720 142 720 0 Resultat efter kommunbidrag 4 890 10 342 0 516 516 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat 2 300 Resultat jfr med tillgängliga 4 890 12 642 medel Ackumulerat resultat 14 451 0 516 516 Resultatanalys Ackumulerat ingående resultat för ramen uppgår till +14 451 tkr. Total avvikelse gentemot budget år uppgår till +516 tkr. Gatuavdelningens resultat totalt ligger på +29 tkr inklusive driftinvesteringar som belastar resultatet. Dessa investeringskostnader (260 tkr) är i bokslutet överförda till driften då anläggningarna inte tillhör Borås Stad och därför inte ska belasta stadens investeringsbudget. Vinterns kostnader är svåra att beräkna - och början av året blev dyrare än normalt. Kostnaderna mellan 15/12-2014 och fram till 31/1- avseende rörliga kostnader för insatser uppgick till ca 7 mnkr. Total budget för vinterkostnader uppgår till 22,2 mnkr för helåret. Vinterväghållningen överskred budget med 6,3 mnkr år. Intäkter från parkeringsverksamheten översteg budget med ca 5,5 mnkr varav 2,5 mnkr beror på felparkeringar. Detta tillsammans med återställningsersättningar för grävning i stadens gator bidrog till att klara avdelningens budget. 10 Park- och skogsavdelning totalt avviker med +755 tkr gentemot budget där den största posten härrör från exploateringsavverkningar vilket medfört lägre avverkningskostnader i kombination med högre intäkter. Överskottet gentemot budget för skogsdriften uppgår till 255 tkr. Därtill finns ett uppfyllt avkastningskrav på 6 000 tkr inlagt i skogsverksamhetens budget varav 3 000 tkr avser att täcka en del av administrationen inom förvaltningen. En del av skogsverksamhetens resultat kommer att nyttjas till att täcka underskott på
verksamheten Cityvärdar (-481 tkr), en riktad arbetsmarknadsinsats som initierats via kommunledningen. Kostnader för övertagande av markskötsel (-316 tkr) har ej finansierats fullt ut via budgetmedel under år. Parkverksamhetens resultat avviker positivt gentemot budget med +65 tkr. Upphandlingsavdelningens resultat hamnar på -268 tkr. I detta ingår bl.a. utredningskostnad för ett införande av samordnad varudistribution. Verksamheten finansieras av interna och externa kunder, och resultatet regleras över åren. 3.3 Budgetavvikelse Verksamheternas kostnader och intäkter Tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget Bokslut Avvikelse Parkering Intäkter 16 648 18 541 16 000 21 566 5 566 Kostnader -8 200-8 106-8 480-8 140 340 Resultat 8 448 10 435 7 520 13 426 5 906 Beläggningsunderhåll Intäkter 1 611 1 527 0 601 601 Kostnader -13 337-7 951-1 600-2 285-685 Resultat -11 726-6 424-1 600-1 684-84 Vinterväghållning Intäkter 0 0 0 52 52 Kostnader -27 835-19 279-22 200-28 519-6 319 Resultat -27 835-19 279-22 200-28 467-6 267 Övrig väghållning Intäkter 13 902 20 355 11 355 11 806 451 Kostnader -96 658-102 317-99 605-99 582 23 Resultat -82 756-81 962-88 250-87 776 474 Skog Intäkter 31 199 31 452 34 738 32 250-2 488 Kostnader -36 830-39 686-46 478-43 300 3 178 Resultat -5 631-8 234-11 740-11 050 690 Parker Intäkter 533 363 0 426 426 Kostnader -22 504-22 632-22 960-23 321-361 Resultat -21 971-22 269-22 960-22 895 65 Upphandling Intäkter 9 849 10 805 11 059 12 250 1 191 Kostnader -9 839-10 978-11 549-13 008-1 459 Resultat 10-173 -490-758 -268 Övrigt Intäkter 6 402 6 138 6 195 7 392 1 197 Kostnader -9 402-9 138-9 195-10 392-1 197 Resultat -3 000-3 000-3 000-3 000 0 Totalt Intäkter 80 144 89 181 79 347 86 343 6 996 Kostnader -224 605-220 087-222 067-228 547-6 480 Resultat -144 461-130 906-142 720-142 204 516 11
3.4 Verksamhetsanalys 3.4.1 Gatuavdelning Gatu- och väghållning avser åtgärder för barmarksunderhåll, vinterväghållning och trafikbelysning m.m. Verksamheten omfattar grupperna huvudgator, lokalgator och vägföreningsvägar. Driftbidrag ges till enskilda vägar. Verksamhetsområdet innefattar även parkeringsverksamhet, övriga väghållningsåtgärder, driftbidrag till Borås/Viareds flygplats samt övriga trafiksäkerhetsåtgärder. De övergripande målen för Gatuavdelningens verksamhet är att utifrån 0-visionen och Borås Stads miljömål så ska trafiksystemet för Borås Stad utifrån tilldelade resurser präglas av: Ökad trafiksäkerhet Lägre miljöpåverkan Bättre framkomlighet, åtkomlighet och överskådlighet. Resultat Resultatet för Gatuavdelningens budget är i mångt och mycket en spegling av utfallet för vintern. Trots att väghållningsbudgeten överskreds med drygt 7 mnkr varav merparten, drygt 6 mnkr, utgjordes av vinterväghållningen kunde det samlade resultatet för Gatuavdelningen hålla sig inom tilldelad budget (+29 tkr) till följd av intäkter utöver budget för parkeringsverksamhet, sidoordnad verksamhet samt lägre personalkostnader till följd av föräldraledigheter. Väghållning Väghållningsverksamheterna har under året gett ett underskott på ca 7,3 mnkr. Underskottet utgör till största delen ökade kostnader för vinterväghållningen, -6,3 mnkr. (netto) Redovisning 2011 Redovisning 2012 Redovisning 2013 Redovisning 2014 Redovisning Markrenhållning 8 083 8 308 8 884 8 185 9 347 Trafikbelysning 13 038 12 327 12 054 13 795 13 407 Beläggning 13 624 11 644 11 726 6 424 1 684 Övrigt 5 318 5 704 5 767 5 705 6 789 Summa 40 063 37 983 38 430 34 110 31 227 Vinterväghållning 28 097 24 382 27 835 19 279 28 467 Totalt 68 160 62 365 66 265 53 390 59 694 3.4.1.1 Trafik, projektering och entreprenad Under kunde äntligen cykelvägarna mellan Viskafors- Rydboholm och Sandared-Sjömarken invigas. Trafikverket utförde arbetena med Borås Stad som finansiär. En ytterligare förstärkning av cykelvägnätet till och inom Viaredsområdet gjordes och i samband med färdigställandet gjordes insatser för att locka fler att cykla genom att på plats dela ut frukostpaket till förbipasserande och samtidigt ta in synpunkter på cykelvägnätet. 12 Ytterligare åtgärder inom ramen för mobility management gjordes i samarbete med Polisen genom att på vissa ställen
hjälpa cyklister till rätta vad gäller utrustning på cykeln. Bl.a. delades hjälmar och cykelbelysning ut till cyklister som saknade detta. Då Borås Stad saknar resvaneundersökningar som är av stort värde för att kunna identifiera förbättringsområden framförallt för cykel- och kollektivtrafik genomfördes enkätundersökning med hjälp av feriearbetande ungdomar under sommarmånaderna. Under 7 veckor samlades nästan 2 000 enkäter in vilket kommer att vara till nytta vid val av förbättringsåtgärder i trafiksystemet framledes. Västerlånggatan kom inte till utförande under. Frågor runt tillgänglighet löstes under året genom bildandet av en arbetsgrupp med representanter från Centrala funktionshinderrådet och Tekniska förvaltningen. Byggnation kommer att ske under 2016. I övrigt projekterades genom externa konsultinsatser Viskanpromenaden och bussterminalen vid lasarettet. I samarbete med Trafikverket inleddes arbete med att ta fram underlag för ny vägvisning till följd av att väg 27 fick ny sträckning från Viaredmotet till Kråkered. Förändrad vägvisning berör såväl Trafikverkets som kommunens väghållningsområden varför ett samordnat genomförande borgar för bästa resultat för trafikanterna. O-ringen som gick av stapeln i Borås under sommaren har inneburit mycket arbete för Tekniska förvaltningen både vad avser förberedelser och i samband med arrangemanget. Utmed Kindsgatan mellan Gånghestervägen och Trandaredsgatan prioriterades utbyggnad av cykelbana och cykelvägvisning till följd av arrangemanget. Under gjordes också en större genomgång av gällande drifthandling för väghållningen. 3.4.1.2 Trafiksäkerhet Tidigare framtagen trafiknätsanalys omfattade även hastighetsklassificering av gatunätet enligt styrdokumentet Rätt fart i staden. Som en följd av tidigare omorganisation har dokumentet delats upp i två delar där Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den övergripande nätanalysen och Tekniska förvaltningen för delen Rätt fart i staden. Arbetet att lägga fast principerna för en eventuell förändrad syn på hastighetsklassificering av gatunätet pågår. Trafiksäkerhetsrådet har en aktiv roll i detta arbete. Under 2014 återfördes ansvaret för Cykelplanen från Samhällsbyggnadsnämnden till Tekniska nämden. Den tidigare överförda tjänsten som trafikingenjör till Samhällsbyggnadsförvaltningen återfördes till Tekniska förvaltningen. Därmed kommer ansvaret för såväl planering som utbyggnad av cykelvägnätet att ligga hos Tekniska nämnden. Under togs nytt förslag till cykelplan fram och är ute på remiss till slutet av februari 2016. Liksom tidigare år har arbetet med att göra hastighetsmätningar fortsatt, vilka bidrar till ett bättre underlag 13
för prioritering av alla de önskemål om trafiksäkerhetsåtgärder som kommer förvaltningen till del. Olycksstatistiken som hämtas ur olycksrapporteringssystemet Strada är en viktig utgångspunkt i arbetet med prioriteringar av investeringsobjekt och trafiksäkerhetsåtgärder. Trafiksäkerhetsrådet har fortsatt sitt arbete under året. Utbildningslokalen på Ramnaslätt har varit en viktig resurs för rådet. Borås Stads ambition att bli en cykelstad innebär att en hel del fokus läggs på förbättringar i cykelvägnätet och service till cyklisterna. Vår indikator är de mätningar av cykeltrafiken som utförs vid våra fyra cykelbarometrar på Brämhultsvägen, Druveforsvägen, Katrinedalsgatan och Skaraborgsvägen. Glädjande nog har vi tidigare kunnat konstatera en uppåtgående trend på nästan 15 % per år. Tyvärr har trenden fått en liten dipp för då 422 000 cyklister passerade våra cykelbarometrar vilket är en minskning med 1 %. Anledningen till detta är svårt att spekulera i men väder och vind påverkar naturligtvis till viss del val av färdsätt men indikatorn sporrar till ytterligare förbättringar för att göra Borås till en cykelstad. 3.4.1.3 Parkering Under var tillskottet från parkeringsverksamheten ca 5,5 mnkr utöver budget. Av överskottet härrör ca 3 mnkr från parkeringsintäkter och 2,5 mnkr från felparkeringsavgifter. Parkeringsintäkterna ökar trots att antalet parkeringsplatser i stadskärnan minskar vilket kan bero på många olika orsaker t.ex. att antalet bilar ökar, kortbetalningar används mer, ökad omsättning och betalning för längre tid än man parkerar. 3.4.1.4 Beläggning Tekniska nämnden erhöll åren 2004-2008 och 2010-2013 tilläggsanslag till beläggningsverksamheten för att kunna avhjälpa det under tidigare år eftersläpande beläggningsunderhållet. Under 2014 erhöll Tekniska nämnden ett kommunbidrag med 4,2 mnkr, vilket tillsammans med 2,3 mnkr som p.g.a. vädrets makter inte förbrukades under 2013, innebar att 6,5 mnkr fanns tillgängliga för beläggning i budget. Fr.o.m. har beläggningsverksamheten till följd av ändrad redovisningsmetod innebärande att beläggningsunderhållet fortsättningsvis kommer att betraktas som investering och den del som innehåller smärre asfaltsunderhåll som t.ex. potthålslagningar kommer att finansieras inom driftbudgeten. För år fanns i investeringsbudgeten 8,4 mnkr tillgängliga för beläggningsunderhåll och 1,6 mnkr för mindre beläggningsunderhåll inom ramen för driftbudgeten vilket innebär en total nivå för beläggningsunderhållet på 10 mnkr. 14
Beläggningsunderhållets utveckling 2008 - År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 m² 177 000 98 170 123 009 137 259 128 495 74 512 55 727 78 544 5 % av totala vägytan (3 224 000 m 2 ) = 20-årsintervall mellan beläggningar Årligt behov 175 000 m 2 - motsvarar 5,4 % av belagda ytor GC-väg 30 år Lokalgator och vägföreningsvägar 30 år Huvudgator 10 år Större huvudgator håller ca 5-7 år Det beräknade årliga medelbehovet uppgår enligt ovan till 175 000 m². Tilldelade medel under har inneburit en total beläggningsvolym på 78 544 m². Vid beläggning av gator finns numera oftare behov av justering av kantsten med i bilden vilket tillsammans med att flera gångbanor finns med i beläggningsprogrammet gör att kostnaden per kvadratmeter blir högre vilket gör att belagd yta minskar. Med hänsyn till att Tekniska nämnden fått mycket positiva reaktioner från boråsarna på tidigare beläggningssatsningar hoppas nämnden på en fortsatt satsning på beläggningsunderhållet under kommande år för att nå medelbehovet inom ramen för investeringsbudgeten. 3.4.1.5 Vinterväghållning Vintern präglades av en vädersituation med blidväder på dagarna och minusgrader under nätterna vilket innebar att stora resurser krävdes för halkbekämpning nattetid. Vi hade ett rejält snöfall som lokalt gav 30 cm blötsnö. Av underskottet på 6,3 mnkr jämfört med budget utgör 1,2 mnkr kostnader för att uppgradera markvärmecentralerna i Rådhuset och Södra Torget samt iordningsställande av Ekåstippen. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 21 548 48 637 28 097 24 382 27 835 19 279 28 467 Vinterkostnad (tkr) Redovisning Redovisning Redovisning (netto) 2013 2014 Fasta kostnader 7 795 8 342 8 575 Snöröjning 10 218 1 748 5 280 Halkbekämpning 3 621 3 422 6 734 Bortforsling snö 0 0 0 Sandupptagning 2 754 2 729 3 120 Gatuuppvärmning 3 179 2 829 4 208 Sandlådor 267 209 550 Totalt 27 835 19 279 28 467 15
3.4.1.6 Övrig väghållning 3.4.1.6.1 Markrenhållning Under de senare åren har markrenhållningen ständigt överskridit budget varför Tekniska nämnden tvingats lägga en större del av budgetramen till att hålla Borås rent och snyggt. Under avsattes i budget 8,9 mnkr, utfallet blev 9,3 mnkr. Extra insatser för ogräsbekämpning gjordes med nya miljövänliga metoden med vattenånga med hjälp av Heatweed kompletterad med stålborstning till en kostnad av 750 tkr. Nya papperkorgar köptes in för utplacering på 10 busshållplatser till en kostnad av 100 tkr. Den ökade framtida driftkostnaden för dessa kompenseras genom borttagande av motsvarande antal på andra platser. Från 2010 har budgetanslaget för markrenhållningen ökats med 2,7 mnkr (43 %) inom tilldelad ram. I ljuset av att allt fler kräver att Borås ska vara Rent och snyggt borde kraven följas av att renhållningsbudgeten förstärks rejält om det är tänkt att fler papperskorgar kommer att lösa nedskräpningen runt om i vår stad. I budget för erhöll Tekniska nämnden 1 mnkr för att placera ut fler papperskorgar dock gavs ingen kompensation för ökade kostnader för tömning av dessa. Det borde vara en självklarhet att driften av gjorda investeringar säkerställs för att inte sänka nivån inom andra områden för driftbudgeten. Förutom kostnader för extrainsatser mot ogräs har under senare år tillkommande ytor och upprustning i centrum med gågator, torg och strandpromenader med högre skötselnivå inneburit att markrenhållningskostnaderna har ökat ytterligare. Senast i raden av tillkommande objekt med högre skötselnivå är PA Halls Terrass, etapp 3 av Österlånggatan och gångvägen utmed Viskan vid kvarteret Elektra. Liksom tidigare år gjordes även under extra städinsatser under sommaren med hjälp av sommarjobbande skolungdomar. Insatsen är uppskattad av alla parter. Ungdomarna jobbar tillsammans med lagförmän med att se till att Borås kan visa sig från en bättre sida med mindre skräp såväl på gator och torg som utmed Viskan. Det ställs allt högre krav på att öka skötselnivån i staden. För att kunna höja nivån krävs först och främst att det finns pengar att hålla den nivå som vårt driftavtal innehåller. Eftersom så inte är fallet idag kommer det att innebära en nödvändig anpassning av skötselnivån till de medel som finns till förfogande. Förstärkningen av budgeten för år med 1 mnkr avseende tillkommande ytor är ett mycket välkommet tillskott. Tekniska nämnden ser en fortsatt satsning i denna riktning som nödvändig för att hålla Borås rent och snyggt. 3.4.1.6.2 Belysning Trafikbelysningen har under överskridit budget med 700 tkr vilket förklaras av högre energiförbrukning inom Borås Elnäts område. Att brinntiderna har varit längre än tidigare kan bero på ett mörkare år eller mer sannolikt att vi behöver se över skymningsreläer. 16 3.4.1.6.3 Enskilda vägar Bidrag till enskilda vägar lämnas i mån av tillgängliga budgetmedel och i den turordning som ansökningar kommer in och åtgärder utförs. Verksamheten är svår att budgetera då olika behov av upprustnings- och driftåtgärder uppkommer på det enskilda vägnätet, behov som vi inte känner till och som inte är jämnt fördelade över åren. Efterhand uppstod en ökad kö av ansökningar. Tekniska förvaltningen fick därför under år 2011 ett särskilt riktat budgettillskott i syfte att eliminera kön på ansökningar.
Av de 2,5 mnkr som fanns tillgängliga under har drygt 2,2 mnkr av anslaget betalats ut till de enskilda väghållarna. 3.4.1.6.4 Övriga väghållningsåtgärder Konstbyggnader Budget för konstbyggnader har överskridits med 350 tkr. Inom anslaget har utförts lagning av broskarvar på Ålgårdsbron, nya ytskiktsbrädor på Viskabergsbron och byte av pumpanläggning Sjöbo torgbrunn. Klottersanering har utförts till en kostnad av 220 tkr. Vandaliserade glasrutor (bullerskydd) på Sjöboleden har förnyats till en kostnad av 150 tkr. För har denna kostnad kunna tas på investeringsmedel men fortsättningsvis kommer den att belasta driftbudgeten. Dagvatten Inom anslagna medel har under året nya pumpar installerats i pumpstationen vid Annelundmotet. Vid Ålgårdsfallet har utbyte av regleringsluckor varit nödvändigt för att regleringen ska kunna ske på avsett sätt. Sidoordnad verksamhet Intäkterna inom sidoordnad verksamhet är ett resultat av hur mycket som grävs i våra gator. Att budgetera denna verksamhet är svårt då det handlar om antaganden om ledningsägarnas omfattning av akuta arbeten, beställningar från abonnenter och planerade arbeten. Samtidigt är överskottet en chimär som speglar en större omfattning av återställning av schakter än vad som budgeterats. Schakterna leder alltid till ett sår i beläggningen som innebär ett framtida ökat underhåll då sättningar kan ske i underlaget och potthål uppstår i asfaltsskarvarna vilket resulterar i kompletterande beläggningsarbeten. Därför måste Tekniska förvaltningen ta ut en högre avgift än vad lagningen första gången kostar. Överskottet för sidoordnad verksamhet erfordras för ett framtida underhåll av schakter i våra gator. 3.4.2 Park- och skogsavdelning 3.4.2.1 Park Parkverksamheten omfattar anläggning och underhåll av park- och grönområden samt lekplatser i hela kommunen. De områden som omfattas består av parker, naturmark, gräsytor, ängsmark, buskar, träd, rabatter, parkvägar, lekplatser/aktivitetsplatser och bollplaner. Parkavdelningen ansvarar också för djurbegravningsplatsen vid Gässlösa samt hundrastplatserna i Fjärdingsparken, kv. Astern och vid Kolbränningen. Till verksamheten hör också fågelkolonien vid Ramnaparken. Även i år har det erbjudits en evenemangskalender med varierande aktiviteter för allmänheten. Vår- och sommarblommorna visade upp sig på bästa sätt (65 000 st). Blommorna var mycket omtalade och det är så vi ska marknadsföra Borås, med fina planteringar och omgivningar. Gräsklippning, ogräsbekämpning, trädfällningar och röjningar är också viktiga pusselbitar för att Borås Stad ska upplevas som en välskött stad. 17
Under året har 8 lekplatser renoverats och 1 ny anlagts, samtliga tillgänglighetsanpassade. Andra projekt som färdigställts under året är allaktivitetsplatsen Alelyckan, hundrastplats vid kvarteret Astern samt renovering av planteringar i Majorslunden och Blomstergården i Stadsparken. I anslutning till Orangeriet i Stadsparken har dansbana, scen och en konstfrusen isbana anlagts. En stor satsning på trygghetsbelysningar i parker och på lekplatser har under året genomförts bl.a. i Fjärdingsparken och i rhododendronbuskagen i Stadsparken. Ett nytt skötselavtal gäller från 1 april 2013 och 4 år framåt med option på ytterligare 2 år + 2 år. Våra entreprenörer är Borås Stads Servicekontor och AB Svensk Markservice. Park- och skogsavdelningens OSA-enhet har utfört många dagsverken under året i stadens parker och grönområden. Ekonomi För att budgetmålet skall kunna hållas trots ökade arealer och tillkommande sysslor krävs ständiga prioriteringar. Extra satsningar med bl.a. blomsterutsmyckningar i samband med O-ringen och plantering av ca 14 000 blomsterlökar genomfördes genom omprioritering av driftbudgeten. Överskridandet av investeringsbudgeten för isbana, dansbana och scen beror på inköp av nytt isbaneaggregat samt höga krav på estetisk utformning. Behovet av renoveringar och upprustningar är stort men dessa uppgifter får skjutas på framtiden. Vi har även ett stort tryck på oss med önskemål om röjningar av naturmark från allmänheten. Parkverksamhetens resultat stannade på + 65 tkr för år. 3.4.2.2 Skogsdrift Uppgiften är att förvalta kommunens skogar miljöanpassat med hög avkastning samtidigt som allmänheten erbjuds bra miljö för friluftsliv. Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls (Skogsvårdslagen). Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen. Kommunens skogsbruk präglas av närheten till tätort och hänsynstagande till skogen som resurs för fritid och rekreation. Av det samlade skogsinnehavet på 9 800 ha utgörs 6 100 ha av produktionsskog, 2 500 ha av rekreations- och naturvårdsskog och 1 200 ha är avsatt som naturreservat. 18 Avverkningsrester, främst grenar och toppar (grot), omvandlas till bränsleflis som levereras till Borås Energi och Miljö AB. Skogsmarken utarrenderas för jakt och då har kommuninvånarna möjlighet att som jaktgäster få delta i småviltsjakt. Dessutom bedrivs viss viltvård. Avverkningarna har under året prioriterats mot exploateringsavverkningar och gallringar med stort gallringsbehov. Massavedspriserna har Skogsmarksareal uppdelat på målklasser Produktion generell hänsyn Produktion förhöjd hänsyn Produktion förhöjd hänsyn, naturvård Naturvård skötsel Naturvård orörd
stabiliserats på en lägre nivå. God efterfrågan på sågtimmer har justerat priset något uppåt. Årets resultat överstiger budget med ca 300 tkr vilket till största delen beror på minskade kostnader för avverkning. 14 12 10 8 6 4 2 0 Åldersklassfördelning skogsinnehav (%) 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Avverkade volymer fast kubikmeter under bark (m 3 fub) Stormavverkning OSA Maskinellt 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Flerträdshantering är nu en etablerad metod som ger energivedssortiment i gallringarna och med ett ökat volymsuttag/hektar och ökat netto som följd. Volymerna är som helhet lägre än budgeterat p.g.a. att gallringar och exploateringar har prioriterats. 3.4.2.3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 3.4.2.3.1 OSA Borås Stad anordnar arbete åt personer i arbetsmarknadsåtgärder. Tekniska förvaltningen har fått i uppdrag av Arbetslivsförvaltningen att bereda arbete för 65 personer i arbetsmarknadsåtgärder. Under året har röjningar och avverkningar utförts i tätortsnära områden. Exempel på detta är Fristad, Sparsör, Sandared, Brämhult, Sjöbo och Rångedala. Vi har även anlagt en hundrastplats centralt i staden. De tre snickerilagen och smideslaget har bl.a. byggt vindskydd i Kråkhult och vid banvallen i Dalsjöfors, spång runt Glasögonsjöarna, bryggor vid Transåssjön och Ankdammen i Dalsjöfors. Vi har också renoverat ladugården i Boxhult som tyvärr eldades ner. Andra arbetsuppgifter som dessa lag har utfört är renovering av soffor, bord, bänkar och grillplatser. Ett arbetslag i Djurparken har arbetat med byggnation och reparation av hagar och stallar, samt vissa anläggningsarbeten. En stor del av de dagsverken som utförs, görs i naturreservaten såsom underhåll av spår och leder, skyltning, grässlåtter samt avverkningar. Övriga arbeten som utförts är anläggnings- och underhållsarbeten i kultur- och naturparker, fornlämningar, skolor och förskolor m.m. Osa-enheten har under gjort många insatser inför O-ringen i Borås. Ett av nämndens uppdrag inför var att erbjuda arbete till totalt 65 anvisade personer (40 Trygghetsanställda eller andra liknande längre anställningar samt 25 med kortare anställningar eller praktik). Vid årets slut uppgick antalet till 62 personer. (Trygghetsanställda 31, tidsbegränsade OSA 26, särskilt anställningsstöd (SAS) 3 och praktik 2 personer). Projekt Cityvärdar har pågått under hela. Det är ett samarbetsprojekt mellan Borås Stad och Jernhusen AB som syftar till att hjälpa besökare tillrätta, se till så att stationen och innerstaden är snygg och trygg. Gruppen som utfört detta består av en lagförman och 5 SAS-anställda. 19
3.4.2.3.2 Gröna vägen Psykisk ohälsa är i många fall ett stort hinder för människor att ta sig ut på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Vård och omsorg i gröna miljöer gör människor friskare. Professionellt handledd trädgårdsterapi är kostnadseffektiv. Borås Stad anordnar arbetsträning i gröna miljöer för människor som lider av psykisk ohälsa. Gröna vägen är en verksamhet som bedriver naturunderstödd rehabilitering i form av arbetsträning. I programmet ingår odling, stödjande samtal och friskvård som huvudtema och vänder sig till personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid och behöver en mjuk start. Deltagarna är i förvärvsaktiv ålder och lider av stressrelaterade symtom såsom depression och ångest, utmattningssymtom, smärttillstånd, posttraumatisk stress och social isolering. Syftet är att stärka och motivera individen för att ge förutsättningar att på sikt orka med ett arbete samt att ge verktyg för framtiden. Gröna vägen samfinansieras av Sjuhärads Samordningsförbund tillsammans med Borås Stad och med Tekniska förvaltningens Skogsavdelning som utförare. Verksamheten har bedrivits i Björbostugan, i naturen på Ramshulan och på Rya åsar. Inom verksamheten Gröna vägen är deltagarna delaktiga i det gröna arbetet såsom sådd, plantering, skörd och beskärning av träd och buskar. Även en del naturinspirerade hantverk/aktiviteter ingår under säsongen. Stödjande samtal, friskvårdsteman, avslappningsövningar och friskvårdspromenader i den omgivande naturen ingår i programmet. Att använda denna metod samtidigt som deltagarens kontaktperson hela tiden är involverad har visat sig fungera väl. Många deltagare stärks och självförtroendet växer, de ingår i ett socialt sammanhang och får möjlighet till reflektion över egna val och handlingsmönster. Under året har 53 personer (50 kvinnor och 3 män) deltagit i projektet. Beställare till dessa platser har varit Försäkringskassan/VG regionen (94 %) och Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen 6 %. Tre av deltagarna kommer från annan kommun än Borås (Herrljunga, Mark och Bollebygd). Ett av verksamhetens mål är att öka deltagarnas arbetstidsförmåga till 12 timmar/vecka. Gruppen har ökat sin arbetstidsförmåga med 82 %. Enligt schema så börjar deltagarna med 6 timmar/vecka. Efter 4 veckor går man upp till 12 timmar/vecka. Av de 37 deltagare som varit i verksamheten 14 veckor eller mer har 35 gått vidare till en högre aktivitetsnivå. 3.4.2.4 Naturvård Tekniska nämnden ansvarar för naturvårdande åtgärder, vilka i huvudsak innebär kalkning av sjöar och våtmarker, fiskevårdsåtgärder, åtgärder för rekreation och naturvård samt skötsel av naturreservat. Vårt uppdrag är att bevara och öka de naturvärden som finns på de marker som Tekniska förvaltningen förvaltar. Vi ska samtidigt öka tillgängligheten och tillgodose allmänhetens rekreationsmöjligheter. Mycket av arbetena utförs av OSA-personal. Många av verksamheterna har därför blivit lidande av att arbetslagen inte är fulltaliga. 3.4.2.4.1 Kalkning Kalkningsverksamheten har genomförts enligt planerna. 20
3.4.2.4.2 Fiske har varit ett år utan större insatser eftersom andra områden har prioriterats. Uteblivna åtgärder ger en lägre kostnad än budgeterat. Fiskekortsförsäljningen har varit något sämre än normalt. Tekniska förvaltningen arrangerade ett seminarium för fisketillsyningsmännen i Sjuhäradsområdet. Processen med att bilda ett nytt fiskevårdsområde i Stora och Lilla Dalsjön har inletts. 3.4.2.4.3 Naturvård och naturreservat Som en del av miljöarbetet hålls våra åkrar och ängar öppna med slåtter. Vi betalar för att få betesdjur till Algutstorp, Boråstorpet, Viared, Rya åsar och Älmås. En ny tillgänglighetsanpassad brygga har byggts i Naturreservatet Storsjön. Ladugården vid Boxhult som var tänkt som en entré och mötesplats i naturreservatet Storsjön. Ladugården var nästan färdig när den förstördes av en anlagd brand. 3.4.2.4.4 Natur- och rekreationsleder Borås friluftsguide blev klar under våren och trycktes i 30 000 exemplar. Tryckningen blev mycket billigare än budgeterat och det är huvudorsaken till det positiva ekonomiska resultatet. Förbättringar på Sjuhäradsleden har genomförts och omfattande arbeten med spångar blev klara. 21
3.4.3 Upphandlingsavdelning Upphandlingsavdelningens verksamhet är inriktad på att genomföra koncernövergripande upphandlingar, externa upphandlingar samt uppdragsupphandlingar. Verksamhetens kostnader fördelas ut på interna och externa kunder. Balansering av över/underskott regleras över åren. År har för Upphandlingsavdelningen varit ett tufft år för att positionera sig som strategisk funktion enligt Kommunfullmäktiges direktiv. Under året har Upphandlingsavdelningen varit delaktig i olika utbildningsinsatser som t ex E-handelsutbildning som anordnades vid 12 tillfällen med 146 anmälda deltagare. Även utbildning för direktupphandlare i direktupphandlingsmodulen genomfördes vid 4 tillfällen med 91 deltagare. Antalet elektroniskt lagda order har ökat till 71,7 % vilket är en ökning med 1,1 % från föregående år och följer vårt nya mål på 75 % som sattes 2013. Arbetet med samvarudistribution har påbörjats vid slutet av året efter beslut om införande av samvarudistribution togs av Kommunfullmäktige den 19 november. Upphandling av ruttoptimeringssystem samt sondering av den lokala marknaden ska inledas tidigt 2016. Olika insatser för nätverkande och erfarenhetsutbyte har genomförts. Deltagande har skett vid Sveriges Offentliga Inköpares årskonferens (SOI) i Helsingborg samt på Upphandlingsdagarna. Ytterligare nätverkande insatser har genomförts genom medverkande på Tekniska förvaltningens dag, Näringslivsdagen, deltagande i olika lunchmöten arrangerade av Näringslivskontoret samt att man aktivt träffat olika lokala leverantörer för att nämna några. Ur personalomsättningshänseende har varit ett aktivt år. Avdelningen har förlorat 4 medarbetare till marknaden och 2 har gått i pension men vi har kunnat rekrytera 6 nya medarbetare till avdelningen som därmed består av 15 personer. Upphandlingsavdelningen har under året påbörjat sin resa med att ändra sättet hur vi arbetar med våra samverkanskommuner och andra, gällande upphandlingsfrågor. Detta kommer att förändra hur vi debiterar våra samarbetspartners i framtiden. Men även en ändring i hur vi debiterar internt i kommunen har skett. Detta i ett led att utöka och stabilisera de ökande behoven av upphandlingar utan att markant öka kostnaderna på förvaltningsabonnemangen. Målsättningen framåt är att allokera upphandlingskostnaderna dit där de uppkommer samt långsiktigt bli självfinansierade utan behov av förvaltnings och bolagsabonnemang för att finansiera Upphandlingsavdelningen. Nya upphandlingsregler för Borås Stad är framtagna, beslut för implementering inväntas. Arbetet mot att oseriösa leverantörer får del av kommunala upphandlingskontrakt pågår. Inflödet av upphandlingsuppdrag samt ärendens komplexitet har föranlett en ökad arbetsbelastning vilket i sin tur påverkat verksamheten. Upphandlingsavdelningen har haft stor rörelse bland medarbetarna vilket har inneburit nedsatt kapacitet. Prognosen för antalet upphandlingsärenden ser ut att vara på väg uppåt. Upphandlingsavdelningens resultat hamnar på -268 tkr. I resultatet är bland annat följande obudgeterade kostnader inräknade. Ca 450 tkr för att upprätthålla tjänst inför införande beslut av samvarudistribution, 300 tkr i uppgraderingskostnader av Agresso (E-handel), ca 140 i dubbla lönekostnader för att upprätthålla kompetensen inom E-handel. Dessutom har vi haft direkta kostnader på ca 200 tkr för rekryteringar. Arbetet med att få ett ökat inköp av ekologiska livsmedel har intensifierats genom att ekologiska/etiska livsmedel är förkonterade med särskild märkning vid E-handelsinköp. Ytterligare har man i den nya livsmedelsupphandlingen släckt möjligheterna inom vissa områden att välja konventionella livsmedel till förmån för ekologiska livsmedel. Detta har resulterat att vi har passerat vårt mål på 25 % och uppmätt 28,4 % ekologiska produkter för Borås Stad. 22 Under år fortsatte Borås Stad att vara etikcertifierade då man genom SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) aktivt arbetat för ett etiskt och socialt uppföljningsarbete vid upphandlingar.
4 Nämndens verksamhet 2 4.1 Persontransporter 4.2 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Budget Bokslut 2013 2014 Avvikelse Statsbidrag 77 17 0 240 240 Avgifter och övriga intäkter 6 637 7 128 6 897 8 120 1 223 Summa intäkter 6 714 7 145 6 897 8 360 1 463 Personal -11 175-11 682-12 750-13 087-337 Lokaler -962-1 021-871 -1 015-144 Övrigt -56 298-56 576-51 576-58 549-6 973 Kapitalkostnader Summa kostnader -68 435-69 279-65 197-72 651-7 454 Buffert (endast i budget) -1 000 1 000 Nettokostnad -61 721-62 134-59 300-64 291-4 991 Kommunbidrag 57 200 58 100 59 300 59 300 0 Resultat efter kommunbidrag -4 521-4 034 0-4 991-4 991 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel -4 521-4 034 0-4 991-4 991 Ackumulerat resultat Resultatanalys Avdelningens nettokostnader uppgick år till 64 291 tkr (fg. år 62 134 tkr). Tilldelat nämndbidrag uppgår till 59 300 tkr (fg. år 58 100 tkr) vilket medför ett överskridande med 4 991 tkr för år. Färdtjänstresandet har ökat under år med ca 6 700 resor. Detta tillsammans med indexuppräkning på färdtjänstentreprenader (ca 900 tkr) är de två största posterna som gör att resultatet avviker från budget. Befolkningen i Borås Stad ökar och även antalet personer som beviljats färdtjänst (+57 personer). Trenden i hela samhället är att antalet resor fortsätter att öka. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2016 Budget (tkr) 53 000 54 150 52 550 53 300 56 750 57 200 58 100 59 300 61 650 Utfall (tkr) 54 997 55 120 56 135 56 903 60 335 61 721 62 134 64 291 Avvikelse -1 997-970 -3 585-3 603-3 585-4 521-4 034-4 991 Antal resor 256 248 262 202 280 882 287 880 287 132 302 965 311 920 318 591 förändring/ 5 954 18 680 6 998-748 15 833 8 955 6 671 antal resor 23
Rullstolsresor, jämfört med andra färdtjänstresor, tar längre tid och är dyrare då kunderna hämtas och lämnas inne i bostaden samt att stolen ska spännas fast i fordonet. Sett över perioden 2007 - så har totala antalet färdtjänstresor ökat med 28 %. Ser man till rullstolsresor så har dessa ökat med 30 % under motsvarande period. Snittkostnaden per färdtjänstresa år uppgår till 179 kr. Bilpoolen visar ett underskott på 49 tkr år beroende på ett något lägre antal bokningar av fordon under slutet av året. Kostnaden för bilpoolsverksamheten uppgår till 3 531 tkr och avser leasing/hyra av bilar, garagekostnad, tankning, skötsel, bokning och debitering av samtliga 40 bilpoolsbilar som används inom Borås Stads förvaltningar. Detta ger ett snitt per bil/månad på 7 356 kr inkl. bränsle och allt annat. Resandeutveckling inom färdtjänst år 2006 -. 4.3 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Bokslut Bokslut Budget Bokslut 2013 2014 Avvikelse Persontransporter -4 521-4 034 0-4 991 4 991 Summa -4 521-4 034 0-4 991 4 991 4.4 Verksamhetsanalys Det är en allmän trend i hela riket att vårt resande ökar. Att även våra funktionsnedsatta kan erbjudas och har möjlighet att resa mer än tidigare är naturligtvis både positivt och önskvärt. 24 Under år 2013 startade ett nytt avtal inom färdtjänsttransporter som gäller från 2013-06-01 och ska gälla i 4+2 år. Det ekonomiska utfallet på upphandlingen blev mycket bra med lägre priser per körtimma trots ökade krav i upphandlingen. Sandarna Transporter AB fortsatte att köra specialfordon men även en del