Alkohol Abstinens
Behandling Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118
Genetik Det finns forskning som talar för att de som utvecklar kramper och/eller alkoholdelirium tillhör en genetiskt homogen subgrupp! Gorwood, et al 2003
Etanols påverkan på CNS Kognitiva funktioner Temperaturregleringen Endokrina balansen Medvetandegraden Hjärnskador
Alkoholabstinens Måttlig abstinens Svår abstinens
Måttlig abstinens Lätt temp.stegring Ökad sympatikusaktivitet Svettning Takykardi Grovvågig tremor Blodtrycksstegring Oro och ångest Sömnproblem Illamående och kräkningar
Svår akut abstinens Alkoholkramper Konfusion Alkoholdelirium
Protraherad abstinens Sömnproblem Dysfori Irritabilitet Nedstämdhet/ensamhetskänsla Koncentrationssvårigheter Stresskänslighet Uttröttbarhet
Alkoholkramper
Alkoholkramper Alkoholberoende Vid intoxikation I begynnande abstinens Generella kramper utan aura Inget focus (EEG)
Alkoholkramper Anfallstyp: Grand mal Anfallslängd: 3½ min. Postiktal fas: 20 min. Urinavgång: nej Faecesavgång: nej Aura: nej EEG: normalt
Möjliga orsaker till alkoholkramper Aktivering av NMDA-receptorsystemen Kindlingmodellen Alkoholnivåer Förhöjda homocysteinnivåer Genetiska faktorer Ålder Sjukdomens duration Tidigare hjärnskador?
Kramputveckling och BAC Dosstegring 7% Ingen dosstegring 22% Relativt slut 40% Helt alkoholavbrott 31%
Diagnostik Anamnes Abstinensbedömning Laboratoriedata EEG CT/MRI
Diagnostik Efter första anfallet görs alltid CT eller MRI Krampanfall som utlöses >48 tim efter senaste alkoholintag: annan etiologi? EEG alltid färre abnormiteter än vid andra krampetiologier
Profylax Tidigare haft alkoholkramper Svår abstinens
Behandling: Alkoholkramper Karbamazepin bättre än bensodiazepiner Färre krampanfall med kbz Bensodiazepiner i abstinensfasen Av tradition, men endast bättre än placebo (jfr med andra adekvata farmaka)
Dark horse Valproat bättre än karbamazepin
Behandling I samband med kramper ska alltid tas hänsyn till andra möjliga komplikationer: Vitaminer ska tillföras
Karbamazepin Förhindrar kramper Dämpar allmänna abstinensen Sömngivande Antiarytmiskt Andra anti-epileptika fungerar också men mindre utforskade
Karbamazepin
Karbamazepin Dag 1 till 5
K a r b a m a z e p i n - basmedicinering Dag 1 Mixtur 400 mg som startdos Tabl 200 mg 4-6 timmar senare Dag 2-7 Tabl 200 mg morgon och kväll Starta behandlingen omedelbart
Intoxikationsbild Sidoeffekter Nystagmus Minimal ataxi Mild intoxikation Nystagmus, dubbelsyn Moderat ataxi Illamående Intoxikation Mentala förändringar Allvarlig ataxi Kräkningar
Diazepam Loading dose administration Fast schema Abstinensgrad Mot kramper: Lägg till karbamazepin till basmedicineringen med diazepam/chlometiazol
Alkoholdelirum
Alkoholdelirium Fluktuerande medvetandegrad Skakningar Hallucinationer Autonom överaktivitet Svettningar Takykardi Blodtrycksstegring Grumlat medvetande Psykomotorisk oro Desorientering Sömn-vakenhetscykeln störd Osammanhängande tal
Ökad risk för delirium Tidigare delirium Långvarig hög alkoholkonsumtion Somatiska sjukdomstillstånd Subduralhämatom Pneumoni Abstinenshallucinos Svår ospecifik abstinensutveckling Puls >120/min Antydd vakenhetssänkning Abstinenskramp
Farmakologisk behandling Chlometiazol glutamatantagonist (skyddar cytotoxiskt) Bensodiazepiner loading dose administration Abstinensgrad Hur länge ska behandlingen pågå?
Ökad risk Medicinska och kirurgiska komplikationer försvårar abstinensen och ökar risken för utveckling av alkoholdelirium
Ökad risk Övervätskning Infektioner
Alkoholabstinensen Akut lindrig Akut svår Protraherad Aggressiv behandling Sömnproblemen
Kramper 97-99, Delirium100-101 Övergripande 102 110 W-K 117-118