SIDA 1 (6) DATUM 18 maj 2011 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som av olika anledningar kan orsaka skador på hjärnan. Diagnosen demens kan innebära en rad symtom beroende på vilka delar av hjärnan som drabbats. Vanligen försämras våra kognitiva förmågor (exempelvis minne, språk och förmåga att planera och organisera) men sjukdomen kan dessutom ta sig i uttryck i form av oro, nedstämdhet och beteendeförändringar. Varje år insjuknar ca 20 000 personer i demenssjukdom och vanligast är Alzheimers sjukdom. Länge trodde man att demens hade med den normala åldringsprocessen att göra men idag vet man att det är ett sjukdomstillstånd som inte står under viljans inflytande. Demenssjukdomar kan inte botas men drabbade personer kan hjälpas med symtomlindring. I vård och omsorg om demenssjuka är det mycket viktigt med kunskaper dels om olika sjukdomars symtom och de behov de medför men också om personen som är sjuk. Att veta vem personen är, var hon levt och arbetat och uttryckt för önskningar. Först då kan trygghet och omsorg med kvalitet ges. Eftersom symtomen varierar är också behoven av vård och omsorg individuella. Den demenssjuka har sin personlighet kvar men kan ha svårt att uttrycka sig pga. sjukdomen. I den dagliga omsorgen måste vårdpersonal vara mycket öppen och lyhörd för hur den demenssjuke uttrycker sig och vad det kan betyda. En individanpassad omsorg kräver att de personer som ska vårda har en gemensam grund att utgå ifrån. År 2010 kom Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning men också en guide för de som arbetar i vård och omsorg för att skapa en kunskapsbaserad verksamhet där nyttan för kunden sätts främst. En av utgångspunkterna för Socialstyrelsen i arbetet med riktlinjerna har varit att lyfta fram och rekommendera fungerande evidensbaserade åtgärder så att personer med demenssjukdom över hela landet har tillgång till vård och omsorg av god kvalitet. Områden som är aktuella i riktlinjerna är bl. a: personcentrerad omvårdnad, aktivitet och beteendemässiga symtom. POSTADRESS Välj förvaltning... BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB
18 maj 2011 2 (6) 1. Uppdrag Verksamhetschefen inom äldreomsorgen har lyft fram behovet av en kvalitativ uppföljningsmetod för verksamhet inom demensboende. Målsättningen är att ersätta nuvarande anhörigenkät med annat verktyg som belyser verksamhetens kvalitetsnivå. Svårigheten att få fram en klar bild av kundens upplevelse av den vård och omsorg som utförs gör att projektet inriktas på att ta fram ett verktyg för en objektiv granskning av verksamheterna i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av demenssjuka personer. Uppdraget lämnas till kvalitetsenheten. En projektledare har rekryterats som påbörjat sin tjänstgöring från och med 2011-03-01. Uppdraget omfattar ett år. 2. Mål och inriktning Mål Att ta fram ett verktyg för granskning av omsorgsarbetet i särskilda boenden för demenssjuka. Att genomföra en granskning och redovisa resultatet. Syfte Att granska verksamheternas utförande i förhållande till delar av de nationella riktlinjernas rekommendationer. Att använda granskningens resultat som underlag för kvalitetsutveckling i särskilda boenden för demenssjuka. Att skapa ett gemensamt lärande för vård- och omsorgspersonalen. 3. Förutsättning och avgränsning Projektet omfattar omvårdnadsinsatser, inte hälso- och sjukvårdsinsatser, för demenssjuka vid särskilt boende. Granskningen sker i första hand på fyra utvalda enheter. Delar i de nationella riktlinjerna som ska granskas utifrån personcentrerad omvårdnad är: Måltidsituationer Bemötande Boendemiljö
18 maj 2011 3 (6) 4. Strategi och metodval I det här projektet har man valt att använda sig av kollegial granskning mellan särskilda boende för demenssjuka. Ett samarbete startas med Nestor som bistår projektledaren i val av metoder och i framtagandet av granskningsmall. Materialet går sedan vidare till projektgruppen som står för planering av det praktiska utförandet. 5. Projektorganisation Beställare Åsa Tavemark Styrgrupp Projektledare Lisa Österberg Referensgrupp Referensgrupp Projektgrupp Verksamheterna Styrgrupp Åsa Tavemark, verksamhetschef SÄBO Johanna Sopo, MAS Erika Svärdh, chef kvalitetsenheten Ann-Christine Hansson, sektionschef Anna Werner, sektionschef (fr. o m 1/8 2011) Lisa Österberg, projektledare
18 maj 2011 4 (6) Projektgrupp Lisa Österberg Annika Karlbom, Solgården Ann-Christin Zettersten, Ekgården Terttu Kinnari, Björnkulla Lotta Friborg, Tallgården Sari Allt-Velasquez, Anhörigcenter Referensgrupper Ledningsgrupp SÄBO Ledningsgrupp Funktionshinderområdet Intressenter Social- och äldreomsorgsförvaltningen, kvalitetsenheten Äldreomsorgsnämnden Verksamhetschefernas stab Personal vid särskilda boenden i Huddinge kommun med demensinriktning Kommunala pensionärsrådet Anhörigcenter 6. Aktivitets- och tidplan Projekttid 2011-03-01-2012-03-31 Detaljer är beskrivna separat. Tid- och aktivitetsplan.doc 7. Projektbudget Projektets budget omfattar en projektledartjänst och övriga utgifter förenade med projektet, exempelvis material eller seminarium för projektdeltagare. 8. Riskanalys Risker Att projektgruppen eller styrgruppen ej håller tidplanen Att verksamheterna ej har möjlighet att prioritera projektet Att deltagare i styr- respektive projektgrupp slutar innan projektet är slutfört Att framtaget verktyg inte fungerar i verksamheterna
18 maj 2011 5 (6) Åtgärder Tydlig information till projektgruppen om projektets mål och tidplan samt planering och styrning av arbetet. Kontinuerlig rapportering till styrgruppen. Ansvar: projektledaren. Kommunikation med enhetschefer om projektgruppens förutsättningar via ledningsgruppsmöten Dokumentation av projektets arbetsgång för att underlätta för en eventuell ersättare. 9. Kommunikation och delaktighet Rapportering sker från projektledaren till styrgruppen på styrgruppsmöten som protokollförs. Delrapporter lämnas kvartalsvis till samtliga i projektorganisationen. Slutrapport lämnas vid projektets slut. Beställare och projektledare har avstämningsmöten en gång per vecka. Verksamheterna är delaktiga via sina representanter i projektgruppen. Projektgruppen har regelbundna arbetsmöten som protokollförs. Samtliga protokoll och rapporter skrivs av projektledaren. Information om projektets arbetsgång ges via Huddinge Kommuns intranät Insidan.
18 maj 2011 6 (6) Referenser: Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Socialstyrelsen Svenskt demenscentrum Projektstyrningsmodell Huddinge Kommun 2010 Ändringshistorik Datum Kommentar