Specifikt till Generellt och alla dessa ord Förebyggande metoder och modeller för samverkan.

Relevanta dokument
Salutogen miljöterapi på Paloma

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Perspektiv på prevention

Vad är folkhälsovetenskap?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

SET. Social Emotionell Träning.

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Salutogent förhållningssätt

Moderna organisationers struktur och kultur

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Barn med psykisk ohälsa

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Salutogen demensomsorg

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

Etikdokument för personligt ombud

Lågaffektivt förhållningssätt och implementering i organisationer. Terése Österholm och Helena Almén

Aktivitet Relation - Identitet

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Ledarskap och medarbetarskap

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Vår gemensamma värdegrund.

Nils Lundin. Elevhälsan - i skolans inre arbete

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

SMART Utbildningscentrum

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Tränarskap och ledarskap

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Forskning hand i hand med praktiken:

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Plan för Funktionsstöd

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf 1

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Vägledning för Elevhälsan

Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum

Hälsofrämjande ledarskap

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

Delaktighet i hemvården

Det tar tid förstår du

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Jakobsdal HVB, Credere.

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lönekriterier för lärare

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Den viktiga skolnärvaron

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Transkript:

Specifikt till Generellt och alla dessa ord Förebyggande metoder och modeller för samverkan. Unga, sex & nätet Ulf Axberg FoU i Väst/GR ulf.axberg@grkom.se Psykologiska institutionen, GU ulf.axberg@psy.gu.se Om att komma före Med fokus på mängden Behandling Tertiär prevention görs för en person som redan drabbats av sjukdom eller andra Sekundär prevention minska riskerna för att uppstår, eller konsekvenserna av redan uppkomna för en specifik riskgrupp Indikerad prevention Riktad till identifierade individer Selektiva/Riktade prevention riktas till riskgrupper Primär prevention undvika att över huvudtaget uppstår Promotion främjande arbete Universell prevention riktas till alla Generella faktorer för promotiva och preventiva insatser Anpassat skydd och säkerhet Utvecklingsanpassad grad av struktur Starkt socialt stöd från vuxna och kamrater Inkluderande sociala nätverk och strukturer Starka sociala normer för positivt beteende Träna färdigheter som är viktiga för ordinarie sociala sammanhang Utveckla egen motivation och kontroll över livet. Möjligheter att göra nytta och vara meningsfull för andra (Eccles & Templeton 2002) Reflektion o Vilka preventionsbegrepp passar bäst in på ert utvecklingsarbete? o Vad kan man tänka sig för insatser inom ert område av universell, selektiv eller indikerad natur? o Vilken är er målgrupp, hur avgränsar den sig mot andra grupper? o Vilka generella aspekter av promotiva/preventivt arbete finns med? 1

Förebygga Hindra Undanröja SÅRBARHETS- OCH RISKFAKTORER Anknytningsmönster Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv MOTSTÅNDS- OCH SKYDDSFAKTORER Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Social kompetens Bra skolgång Upptäcka Stödja Skapa Transaktionell modell Tiden viktig faktor för utvecklingen Förenar systemteorin och stadieteorier Barnets egenskaper kan sägas vara både orsak till och effekt av förälderns bemötande och vice versa. Ingen enskild biologisk eller miljömässig faktor kan urskiljas som ensam förklaring Innefattar "utbyten" på många olika nivåer Broberg et al 2003, s.41 Ekvifinalitet Multifinalitet Övergripande ramar Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell A B C A Olika mikrosytem TIDEN I regel föräldrar syskon Samhället: möjligheter, organisering, Socioekonomi Från Snack till Verkstad s.16 Skola Attityder Områden för att identifiera risk- och skyddsfaktorer Relationer och kommunikation i familjen Belöningssystem Föräldrauppsikt Självkontroll, Problemlösningsförmåga DET SALUTOGENA PERSPEKTIVET Stressorer Känsloliv Motivation Alkohol, droger Salutogena faktorer Patogena faktorer Kamratgrupp och Rollmodeller Övriga Individuella faktorer Hälsa Ohälsa 2

Känsla av sammanhang (KASAM) SLUTOGENA FAKTORER Individnivå EN GLOBAL HÅLLNING SOM UTTRYCKER I VILKEN UTSTRÄCKNING MAN HAR EN GENOMTRÄNGANDE OCH VARAKTING MEN DYNAMISK KÄNSLA AV TILLIT ATT: BEGRIPLIGHET - DE STIMULI SOM HÄRRÖR FRÅN ENS INRE OCH YTTRE VÄRLD UNDER LIVETS GÅNG ÄR STRUKTURERADE, FÖRUTSÄGBARAOCH BEGRIPLIGA HANTERBARHET - DE RESURSER SOM KRÄVS FÖR ATT MAN SKALL KUNNAMÖTA DE KRAV SOM DESSA STIMULI STÄLLER PÅ EN FINNS TILLGÄNGLIGA MENINGSFULLHET - DESSA KRAV ÄR UTMANINGAR, VÄRDA INVESTERING OCH ENGAGEMAN God social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik coping Intelligens och kreativitet Utveckling av speciella intressen och hobbies Inre kontroll (locus of control) Impulskontroll Hög aktivitet och energi (Hansson K & Cederblad M 1995) (Hansson K & Cederblad M 1995) SALUTOGENA FAKTORER Familje- och omgivningsnivå SALUTOGEN KOMMUNIKATION Hjälpa andra när de behöver det Tillitsfulla och intima relationer Betydelsefull annan person Delade värderingar Klart definierade gränser och subsystem Klara regler i hemmet Positiv föräldra-barn relation (Hansson K & Cederblad M 1995) Aktivt förhållningssätt Positiva omformuleringar (reattribution) Humor Positiv hållning (bekräftande kommunikation, ej utvärderande, ej bedömande) Avvisar tanken på människor som friska eller sjuka Hjälper oss att söka efter människans totala historia inklusive såväl hälsa som ohälsa Vi uppmärksammas på de faktorer som bidrar till att upprätthålla ens position, eller skapa en rörelse mot den friska polen på kontinumet DEN SALUTOGENA INFALLSVINKELN Stressorer finns alltid omkring oss, ej enbart något som skall bekämpas. De kan vara positiva om upplösningen på spänningen är framgångsrik Vi uppmuntras att leta efter hälsobringande faktorer istället för magiska lösningar Synsättet för oss bortom resultaten i patogenetiska undersökningar, då vi blir uppmärksammade på de avvikande fallen Idéer för utveckling Projektorganisering? Analys/utredning/kartläggning Risk och friskfaktorer vad medierar dessa? Kunskapsbaserat/Evidens? 3

Evidensstödda metoder (EST) Evidensbaserad praktik (EBP) Professionella Klient Evidensbaserad paktik (EBP) Forskning (EST) Kontext Organisation och lokalsamhälle Efter Hayes et al 2002 Samverkan Samverkan är både ett favorit och ideallösning, men: Det är ett medel, inte mål Ibland hjälper det, men inte alltid Ibland räcker det med samordning Alla måste uppleva fördelar Alla måste äga et Behöver vara förankrat uppåt Behöver få ta tid Hinder Uttalade och outtalade revirstrider Organisationers strävan efter autonomi Professioners strävan efter handlingsutrymme, självbestämmande (diskretion) Oklart kunskapsfält Skillnader i mandat, regelverk, sekretessregler, synsätt, kompetens, oklara vinster pålaga utöver ordinarie arbete, organisation, oklara mål, personliga motsättningar Stress och frustration i arbetet med utsatta barn och unga Goda skäl till att samverka Enda sätt att hantera komplexa Ömsesidigt lärande överföring av goda exempel Delade kostnader och risker Ökad gemensam kompetens Hanterar konflikt och konkurrens Tidsbesparing effektivisering Tidigt upptäckt av utsatta barn Bättre hjälpinsatser Arbetet underlättas och mindre psykiskt påfrestande Bidrar till en helhetssyn Kommittén mot barnmisshandel, 2001 Huxham, 2000 Förutsättningar för samverkan Samverkan bygger på att det finns strukturella förutsättningar för samverkan och respekt och förståelse. Ledning Mål Resurser Skillnader identifieras och respekteras 4

Så lätt men ack så svårt Olika perspektiv/berättelser Samverkan är när andra gör som jag vill.. Okänd samverkansdeltagare Dominerande berättelser Berättelser Mening Förklaring Beskrivning Distinktion Händelse Relation och kommunikation Blanda inte in mig i vår relation. Struktur och tillit Klart uttalade mål Gemensamt mål Upplevt behov av samverkan hos de inblandade Tydlighet kring vilka man vill angripa Kunskap om varandras verksamhet och regelverk Tydlighet om roller och ömsesidiga förväntningar Legitimitet, förankring för samverkan hos ledning Tydliga samverkansrutiner Danermark och Kullberg Kan vi bara få ordning på Sam ordnar sig nog resten. Samverkan - övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte Samarbete gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift Samordning - koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet Samråd - överläggning för att om möjligt enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt Samsyn ser på samma sätt, gemensam värdegrund 5

Huxhams tio tips om samverkan 1. Samverka bara när det är nödvändigt! 2. Avsätt mycket mer tid än vad ni antar behövs 3. Kom ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som du. Stå upp för dina mål, men kompromissa när det krävs 4. Sätt upp små, uppnåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. 5. Lägg tid till att finna fram en fungerande kommunikation, red ut yrkesjargong 6. Tro inte att andra organisationer löser saker på samma sätt som din egen 7. Se till att de som ansvarar för samarbetet har erforderligt mandat att handla 8. 10. Uppmärksamma maktspel som finns i många förhandlingar. Motarbeta underlägsenhet hos endera parten 9. Att få saker att hända involverar både stödjande och dirigerande gentemot andra, alltså: 10. Utgå från att du inte kan bli i fullständig kontroll och att såväl dina partner som omgivningen förändras hela tiden. Därefter, med energi, övertygelse, skicklighet och kontinuerligt understödjande arbete, kan du åstadkomma vinnande samverkan. 6