PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE HANDLING Vist skola i Sturefors
Innehållsförteckning: 1. Trygghetsteamet på VIST SKOLA.3 2. Förutsättningar för trivsel och trygghet på Vist skola.4 3. Definition kränkande handling...4 4. Rutiner vid konflikt/kränkande handling.5 5. Metod...5 6. Resultat och utvärdering av mål och aktivitetsplan läsår 16/17..6 7. Sammanfattning av läsåret 16/17...8 8. Mål- och aktivitetsplan läsåret 17/18..8 2
En inkluderande skola där elever utmanas för högsta möjliga måluppfyllelse och pedagoger samverkar kring elevernas lärande, trygghet och trivsel. I planen mot diskriminering och kränkande handling ingår samtlig verksamhet på Vist skola, det vill säga skolår F 6, fritidshem för 6 9 åringar samt den öppna fritidsverksamheten för 10 12 åringar. Med Vist skola i löpande text avses ovan nämnda verksamheter. 1. Trygghetsteamet på VIST SKOLA Trygghetsteamet har som syfte att skapa en trygg skolmiljö, både fysiskt och psykosocialt. Om du som elev eller förälder får kännedom om kränkningar på Vist skola ska du kontakta ansvarig pedagog. Det finns även en möjlighet för elever och föräldrar att vända sig till Trygghetsteamets representanter. Trygghetsteamet kan bistå med handledning samt sitta med vid svårlösta konflikter. Då föräldrar eller elever får kännedom om att kränkningar förekommer är det viktigt att vi på skolan informeras om detta så snabbt som möjligt. Trygghetsteamet består av tre olika delar; - Konflikthantering - Styrd rastverksamhet - Trygghetspepparna Trygghetsteamet: Therese Wickman Rektor 013-20 55 01 Therése Niklasson Biträdande rektor 013-20 77 99 Susanne Almgren Skolsköterska 013-20 55 06 Emelie Karlsson Skolkurator 013-29 49 86 Konflikthantering: Cecilia Lindroth Lärare 013-20 55 10 Helena Gille Fritidspedagog 013-20 55 18 Styrd rastverksamhet: Aso Khawari Fritidspedagog 013-20 55 10 Henrik Norrman Barnskötare 013-20 55 10 Per-Eric Lindström Barnskötare 013-20 55 10 Trygghetspepparna: Sofia Wall Lärare 013-20 55 10 Henrik Norrman Barnskötare 013-20 55 10 3
Får du ändå inte tag på någon utav oss kan du ringa skolans expedition: 013-20 55 10. Du kan också maila oss: förnamn.efternamn@linkoping.se. Trygghetsteamet ansvarar för att utvärdering och upprättande av planen mot diskriminering och kränkande handling sker årligen. Utvärdering av arbetet sker löpande under läsåret. Upprättandet bör ske i maj och finns därefter på Fronter och hemsidan. Rektor ansvarar för att delge planen på föräldrarådet. Eleverna deltar i utformningen av planen genom elevrådet och delges den fastställda av trygghetspepparna i början på läsåret. 2. Förutsättningar för trivsel och trygghet på Vist skola Målsättning är att; Alla känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande handling och vet vart de kan vända sig om de behöver hjälp när de känner sig kränkta. Trygghetsteamet är känt för alla på skolan. Samtliga på Vist skola känner väl till våra gemensamma ordningsregler och förväntningar. Det pågår ett kontinuerligt arbete med ordningsregler och förväntningar i verksamheten, vilka ska finnas väl synliga på skolan. Vi arbetar aktivt för att få en tydlig bild av det psykosociala klimatet på Vist skola. Vi kartlägger klimatet i skolans trygghetsenkät med efterföljande analys där vi identifierar utvecklingsområden. 3. Definition kränkande handling Gemensamt för all kränkande handling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkande handling kan äga rum i alla miljöer när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl elever som vuxna. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för arbetet mot alla former av kränkande handling: Kränkningarna kan vara - fysiska (till exempel att bli utsatt för slag och knuffar) - verbala (till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög) - psykosociala (till exempel att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar) - text- och bildburna (till exempel lappar, chatt, e-post och sms) Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande handling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. 4
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande handling av individer eller grupper av individer utifrån sju olika grunder så som; kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom till exempel sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Om huvudmannen eller personalen bryter mot förbuden mot diskriminering och kränkandehandling, eller inte uppfyller skyldigheterna att utreda och vidta åtgärder kan huvudmannen för verksamheten bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränks. 4. Rutiner vid konflikt/kränkande handling När en elev känner sig kränkt av en annan elev eller av personal ska ärendet hanteras vidare. Om kränkning har upplevts ska blanketten Anmälan om kränkning (se bilaga 1, finns i uppstartspärmen och blankettskåpet) fyllas i av pedagog och lämnas vidare till Trygghetsteamet. I blanketten framgår det om situationen är löst, om lösning pågår med pedagog eller om trygghetsteamet ska kopplas in. Alla kränkningar rapporterar rektor till huvudman. De ärenden som trygghetsteamet arbetar med hanteras enligt följande; 1. Trygghetsteamet pratar med personal och alla inblandade parter tillsammans eller enskilt, beroende på konfliktens/kränkningens art. Syftet med samtalet/samtalen är att kartlägga samt bestämma hur ärendet ska hanteras. Trygghetsteamet har ett lösningsfokuserat arbetssätt. Föräldrar informeras för samverkan och bästa effekt. 2. Uppföljning sker enskilt eller i grupp och konfliktens dignitet avgör antalet uppföljningar. Om en elev bryter mot överenskommelsen och kränkningen fortsätter trots flertalet uppföljningar med trygghetsteamet, gäller följande; 1. Möte med rektor, föräldrar och elev. 2. Val av konsekvenser beror på kränkningens art och dignitet samt vilka åtgärder som tidigare vidtagits. Exempel på åtgärder kan vara ytterligare samtalsstöd, social färdighetsträning, enskilda raster, undervisning i annan grupp, tillfällig omplacering inom skolan men även på annan skola. 5. Metod Under läsåret kartlägger skolan elevernas känsla av trygghet, genom skolans trygghetsenkät (se bilaga 2). Klassläraren fångar upp elever som av olika anledningar eventuellt inte känner sig trygga. Sätter in lämpliga åtgärder utifrån orsaken till känslan. Vid behov sker samarbete med trygghetsteamet. Skolans gemensamma resultat diskuteras och analyseras gemensamt i de olika arbetslagen, med syfte att hitta förebyggande aktiviteter som främjar trygghet. 5
Om en elev känner sig kränkt utgår vi från ett lösningsfokuserat- och ett lågaffektivt förhållningssätt. Varje fall av kränkning är unikt. Ansvaret för att utreda och åtgärda ligger på personal och rektor. Vist skolas trygghetsteam kan finnas med vid samtal eller kontaktas för handledning. Inför ett samtal kallas de berörda till ett möte. De som kallas till mötet kan vara elever, föräldrar och personal. Den som leder mötet ska inta en neutral hållning för att på ett objektivt sätt försöka reda ut problematiken. Syftet med mötet är att alla berörda ska komma till tals så att allas upplevelse av situationen blir synliggjord. Vår uppfattning från Vist skolas sida är att ingens upplevelse går före någon annans. Målet med mötet är att sluta avtal som ska leda till en positiv och önskvärd förändring. Mötet avslutas med att samtalsledaren sammanfattar och klargör de avtal som ingåtts och ser till att ett uppföljningssamtal bokas in. Därefter informeras vårdnadshavare, oftast via mail. 6. Resultat och utvärdering av mål och aktivitetsplan läsår 16/17 Frågorna i skolans trygghetsenkät gjordes om inför detta läsår, vilket gör att vi inte kan jämföra resultaten med varandra. Vi har dock diskuterat utvalda frågor i arbetslagen, vilket resulterade i olika åtgärder för förändring. 17% av de elever som deltog i enkäten har svarat att de aldrig eller ibland känner sig trygga i omklädningsrummet. Redan förra året kunde vi se att flera elever kände otrygghet i omklädningsrummet och vi har under läsåret haft personal på plats i omklädningsrummet med syfte att öka tryggheten. Vi kommer fortsätta ha personal i omklädningsrummet. Dessutom kommer vi i terminsstart att gemensamt med eleverna arbeta fram punkter på förväntningar hur elever och personal ska agera i omklädningsrummet. 22% av de elever som deltog i enkäten har svarat att de aldrig eller ibland känner sig trygga med att säga nej till lekar som inte känns bra. Det var främst elever från år 1-3 som kände sig otrygga. Vi beslutade att vi behöver jobba vidare samt utveckla skolans värdegrundsarbete för att stötta eleverna i detta, se mål och aktivitetsplan 17/18. Mål: Vist skolas mål är att hitta rutiner för läsåret där det ryms aktiviteter som ökar trygghet och trivsel. Att vi får ett bra system för trygghetsteamet och dess arbete och att eleverna upplever ett inflytande. Aktivitet: Trygghetspepparna Styrd rastverksamhet Utvärdering: Utvärderingen genomfördes i små diskussionsgrupper med all personal i slutet på läsåret. Personalen upplever att de aktiviteter som trygghetspepparna genomför har bidragit till en ökad trivsel på skolan och gett eleverna möjlighet att öva samarbete över klassgränserna. Vi-känslan stärktes. Uppdraget behöver dock förtydligas gentemot elever och personal för att få möjlighet till större måluppfyllelse. Bra att göra trygghetspepparna delaktiga i kartläggningen av otrygga platser och vi kunde på så sätt öka både tryggheten och elevers delaktighet ytterligare. Vi önskar utveckla uppdraget än mer, genom att exempelvis synliggöra och även rikta insatserna mot lågstadiet. Utvärderingen genomfördes i små diskussionsgrupper med all personal i slutet på läsåret. Personalen upplever att det främst varit elever från F-4 som deltagit. Det finns elever som observerat leken några veckor för att 6
Konflikthantering Kalendarium för trivselaktiviteter Tydliggöra rollen som rastvärd Arbeta i årskursteam (täcka upp för varandra, stötta varandra och finnas runt eleverna som ett team) Fortbilda personal i lågaffektivt bemötande Fredagsfrågan på Instagram Personalfika serveras på skolgården ibland sedan själva delta. Val av aktivitet avgör vilken åldersgrupp som deltar. Igenkända pedagoger ökar deltagandet. Under våren har några elever från år 6 varit med vissa tillfällen och lett aktiviteter, vilket haft en positiv inverkan. Framförallt för de elever som själva varit ledare. Kontinuitet och mer förberedande tid skulle öka kvaliteten. I den förberedande tiden skulle det ingå att anslå och synliggöra verksamheten mer. Utvärderingen genomfördes av hela trygghetsteamet. Det lösningsfokuserade förhållningssättet ger resultat och våra rutiner med mailåterkoppling till föräldrarna skapar förutsättning för samarbete och arbetet dokumenteras. Det har tyvärr saknats en dialog mellan de olika delarna i trygghetsteamet och kopplingen till eht. Läsår 17/18 träffas ansvariga för konflikthanteringen och kurator veckovis som en länk till eht. Hela trygghetsteamet träffas två gånger/termin för att skapa dialog mellan de olika delarna. Vi har gjort en ny blankett för anmälan om kränkning med syfte att fånga upp fler kränkningar och tydliggöra vem som gör vad. Önskemål om mer flexibilitet i tiden för att nå fler elever. Kalendariet har medfört att aktiviteterna blir av. Vi funderar på om syftet med aktiviteterna är tillräckligt förankrade hos personal, elever och föräldrar. Utvärderingen genomfördes i små diskussionsgrupper med all personal i slutet på läsåret. Våra nya västar har gjort att vi är mer synliga och namnen på ryggen öppnar upp för en närmare relation. Känslan är att vi inte räcker till och vill till hösten dela upp skolgården i olika zoner och har även tagit fram ett dokument där det framgår vad som förväntas av rastvärden. Utvärderingen genomfördes i små diskussionsgrupper med all personal i slutet på läsåret. Personalen upplever att det skapar större samarbete, verksamheten blir inte lika sårbar, sjukskrivningarna blir färre, vilket skapar trygghet för barnen. Utvärderingen genomfördes i smågrupper med all personal. Utbildningen upplevdes mycket uppskattad och eftersom vi arbetade med det kontinuerligt under hela hösten implementerades bemötandet i verksamheten. Arbetet bidrog till en ökad kunskap, medvetenhet hos personalen och ett förändrat förhållningssätt generellt på skolan. Svårt att veta om fredagsfrågan har öppnad upp för fler diskussionen mellan vuxna och barn hemma. Däremot vet vi att fler elever ber personal om hjälp med konflikter på nätet. Fler föräldrar behöver få kännedom om skolans konto för att nå ut till fler samt förankra syftet med fredagsfrågan hos föräldrar och personal. Framåt försöka få eleverna mer delaktiga i fredagsfrågan. Detta har genomförts ett fåtal gånger. Det uppskattades mycket av eleverna. Många vuxna på skolgården gav en större trygghet, trivsel och vi-känsla. Det bidrog dock inte till att personalen spontant tog sin kaffepaus på skolgården vid andra tillfällen. 7
Vi är alla lika olika Stopp min kropp Ett aktivt elevråd Åk 2 och 3 har utbildats i HBTQ, vilket bidrog till viktiga kunskap om att vi alla är olika. Diskussionerna gav större förståelse för att kommentarer och frågor kan såra. Åk 1 och 2 har haft lektioner i stopp min kropp. Detta gav värdefull kunskap i kroppens privata delar och att vi alla har rätt att bestämma över våra egna kroppar. Diskussionerna gav lärdom om vikten av att lyssna på och respektera varandra. Utvärdering har gjorts i elevråd och i personalgrupp. Elevrådet har varit än mer aktiva detta läsår och har bland annat bidragit till elevernas delaktighet i ny lekställning till skolgården. De har även varit delaktig i bygget av nya skolan och flera andra projekt. Elevernas delaktighet har skapat engagemang, att de blivit lyssnade på som är viktiga komponenter för att trivas. 7. Sammanfattning av läsåret 16/17 Vist skola har på olika nivåer arbetat för att öka elevernas trygghet och trivsel på skolan. Vår trygghetsenkät visar att majoriteterna av eleverna känner sig trygga i skolan, med att säga nej till lekar som inte känns bra, med kompisar från skolan på nätet, i omklädningsrummet och på fritids. Utvärderingar av våra förebyggande aktiviteter visar på en upplevelse av gott resultat, men att det finns utvecklingspotential inom aktiviteterna för att skapa än större måluppfyllelse. Resultatet av vår kartläggning, flertalet diskussioner och observationer ligger som grund för nästa läsårs mål och aktivitetsplan. 8. Mål- och aktivitetsplan läsåret 17/18 Mål; - Att fler elever känner sig trygga och trivs på skolan. Delmål; - Skapa rutiner för läsåret där det ryms aktiviteter som ökar trygghet och trivsel. - Utveckla systemet för trygghetsteamet och dess arbete. - Att eleverna upplever ett inflytande. Aktivitet När Vem som ansvarar för aktivitet och utvärdering Trygghetspepparna Kontinuerligt under läsåret Ansvariga för med extra fokus utvalda trygghetspepparna. veckor exempelvis trygghetsveckan v. 43. Styrd rastverksamhet Varje dag. Ansvariga för den styrda rastverksamheten. 8
Trygghetsveckan - Pedagogiskt innehåll - Säker internetanvändning - Trygghetsenkät Rastvärdar Trygghetsdag Trygghetsdag i parallellerna Lösningsfokuserat förhållningssätt Regler och förväntningar Kränkningsblankett Årskursteam Stort elevinflytande Mindfulness Kalendarium Fortbildning i lågaffektivt bemötande Fredagsfrågan på Instagram Stopp min kropp Trygga i omklädningsrummet Värdegrundsarbete v. 43 Löpande varje frukt- och lunchrast. September September - oktober Kontinuerligt Uppstart 15/8 samt medverkan i teamen Under utveckling läsåret 17/18 Kontinuerligt Uppstart 15/8 Kontinuerligt Möte varje månad Augusti till och med oktober Kontinuerligt HT 17 Fredagar VT 18 Augusti Kontinuerlig uppföljning Kontinuerligt All personal Kurator Kurator All personal Trygghetsteamet och arbetslagledarna Alla team All personal Ansvariga för konflikthantering Ledningsgruppen och trygghetsteamet All personal Trygghetsteamet All personal Ansvariga för de olika grupperna Fritids Rektor Rektor Kurator Klasslärare år 1 Idrottslärare, klasslärare och resurser Klasslärare 9
Beskrivning av aktiviteterna Trygghetspepparna är en utvald elevgrupp som tillsammans med ansvarig personal jobbar för att alla elever ska uppleva trygghet och trivsel på skolan. De är delaktiga i arbetet på olika sätt. Exempelvis genom att genomföra olika gruppstärkande övningar klassvis såväl som i tvärgrupper. De delger skolans elever planen för diskriminering och kränkande handling, är med i kartläggningen av skolans otrygga platser samt tar fram ämnen/frågor kopplade till social färdighetsträning att diskutera på klassrådet. Den styrda rastverksamheten innebär att särskilda rastpedagoger ansvarar för gemensam rastaktivitet under fruktrasten. Syftet är att erbjuda eleverna föreslagna lekar dit alla är välkomna. Pedagogerna finns med som stöd i det sociala samspelet och tillsammans med övrig personal och ibland även med stöd av trygghetspepparna är målet att hjälpa ensamma elever in i leken. Emellanåt hjälper eleverna till att leda leken och får på så sätt träna på ledarskap och att ta ansvar, vilket gör att de ofta stärks i sig själva. Trygghetsveckan innebär att den ordinarie undervisningen är riktad mot barns rättigheter, HBTQ och utbildning i olika funktionsnedsättningar. Den röda tråden genom veckan är att alla är lika men olika. Stiftelsen Säkra varje unge utbildar eleverna i år 4-6 i säker internetanvändning och grooming. Eleverna genomför skolans trygghetsenkät. Rastvärdar finns med barnen under rasterna för att med sin närvaro skapa trygghet och genom att delta stötta barnen i den fria leken. De har namnade västar för igenkänning och är indelade i olika zoner med fokus på otrygga platser. Ett förväntansdokument finns i uppstartspärmen. Trygghetsdagen är en temadag med syfte att stärka relationerna mellan elever samt elever och personal. Detta för att öka trygghet och trivsel. Trygghetsdag i parallellerna Halv temadag med syfte att stärka relationerna i parallellerna för att öka trygghet och trivsel. Lösningsfokuserat förhållningssätt Vid konflikter och kränkningar bemöter vi eleverna med ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Det innebär att ta till vara på individens idéer om lösning. Eleven får sedan sätta upp ett personligt mål att sträva emot. Genom uppföljningssamtal följer vi upp och motiverar eleven att lyckas med sitt mål. Arbetssättet skapar en känsla av delaktighet och ökat ansvar. Det resulterar ofta i att eleverna är benägna i att ta ett större eget ansvar i det sammanhang man befinner sig i. När man behöver lösa en konflikt mellan två eller flera elever är målet att de ska förstå och respektera varandra. Tillsammans arbetar vi för en gemensam lösning som alla inblandade kan acceptera. Fokus ligger på framtiden istället för dåtiden. Regler och förväntningar I år kommer elever och personal tillsammans ta fram nya regler och särskilja dem från förväntningar som vi har på eleverna. Reglerna ska alla följa, utan undantag, medan förväntningar kan anpassas efter särskilda behov. 10
Kränkningsblankett Varje gång en elev känner sig kränkt ska personal fylla i skolans blankett om kränkning. Detta för att kunna rapportera till huvudman och för att se att eleverna får rätt stöd i de sociala relationerna på skolan. Årskursteam Nära samarbete i årskursteamen för att kunna täcka upp och stötta varandra. Samarbetet bidrar till färre vikarier och en gemensam syn på gruppen som i sin tur skapar förutsägbarhet, trygghet och trivsel för eleverna. Stort elevinflytande Ett aktivt elevråd, matråd, biblioteksråd och trygghetspepparna ger eleverna möjlighet till stort inflytande på verksamheten. Mindfulness Öva eleverna på att hitta balans mellan vila och återhämtning med syfte att motverka stress. Kalendarium De olika aktiviteterna finns planerade i kalendariet. Fortbildning i lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande är att möta eleven på ett sätt som inte ökar dennes affekt. Konfliktsituationer hanteras på ett lugnande sätt. Målet är att personen i affekt ska återfå självkontrollen. Ny personal får utbildning i förhållningssättet. Fredagsfrågan på Instagram På fredagar läggs en fråga upp på skolans Instagram-konto. Frågorna handlar om vardagliga saker på nätet och ställs med önskan om att vuxna bjuder in till dialog med barnen om deras liv på nätet. Dialogen är viktig för att stötta och vägleda barnen och på så sätt motverka kränkningar och förebygga trygghet och trivsel. Stopp min kropp Stopp min kropp är utbildning i kroppens privata delar, att vi alla har rätt att bestämma över våra egna kroppar och vikten av att lyssna och respektera varandra. Trygga i omklädningsrummet Idrottslärare tillsammans med klasslärare och resurser skapar tillsammans med eleverna regler och förhållningssätt med syfte att skapa trygghet och trivsel i omklädningsrummen. Detta följs upp och påminns kontinuerligt under läsåret. Värdegrundsarbete Varje klass arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete för att öka elevernas sociala kompentens och främja trygghet och trivsel. 11