EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Relevanta dokument
Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Översynen av EU:s luftpolicy

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Miljödepartementet Stockholm

Förslag till RÅDETS BESLUT

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

U 69/2016 rd. Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till rådets beslut (godtagande av ändringen av Göteborgsprotokollet)

VOC EG-direktiv - svenska regler

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM49. Ny luftvårdspolitik inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet


SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE NV

Varför modellering av luftkvalitet?

SEFIRA. Socio Economic Implications For Individual Responses to Air Pollution policies in EU+27 POLICY BRIEF # 1

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Miljözoner idag och i framtiden

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Remissvar angående kommissionens förslag till ändring av direktivet om svavelhalten i olja KOM(2011) 439 slutlig.

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Europeiska gemenskapernas officiella tidning EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/81/EG. av den 23 oktober 2001

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Partikelutsläpp och hälsa

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Resultat från Krondroppsnätet

Bilaga: Beräkningsunderlag

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Verkliga utsläpp från fartyg

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Underlag för svenska åtgärder

SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

Samhällsekonomisk konsekvensanalys för Sverige av ett reviderat Göteborgsprotokoll till år 2020

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Miljönytta från Sverigerelaterad

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

På väg mot friskare luft i Skåne

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.

SKRIVELSE NV

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Yttrande över Miljödepartementets remiss Nationellt krav på partikelfilter i stora arbetsmaskiner M2014/1488/Kl

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Rapportering till EUkommissionen

FRISK LUFT FRISK LUFT. Sammanfattning

Yttrande över direktivförslagen i Europeiska kommissionens förslag till luftvårdspaket: KOM(2013) 920 slutlig och KOM(2013) 919 slutlig

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Transkript:

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org

Luftföroreningar & Hälsa Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakade år 2005 cirka 455 000 förtida dödsfall i EU. Under ett Baseline-scenario beräknas PM 2,5 år 2030 fortfarande ge upphov till mer än 300 000 förtida dödsfall/år. 2010 2030 Baseline Kartor: Minskad genomsnittlig livslängd pga PM-exponering (månader) Källor: IIASA (nov 2012); EMRC (mars 2014); EEA (juni 2009)

Eutrofiering EU 2010: 62% (1,020,000 km 2 ) Försurning EU 2010: 7.5% (96,000 km 2 ) 2030 Baseline: 54% (888,000 km 2 ) 2030 Baseline: 3.7% (47,000 km 2 ) Källa: IIASA (Nov 2012)

Målet ska vara att uppnå EU:s miljömål för luft senast 2030 Föroreningsnivåerna ska inte leda till skadliga konsekvenser för människors hälsa eller för miljön (6EAP, Art. 2:2) Uppnå en luftkvalitet som inte leder till betydande negativa konsekvenser och risker för människors hälsa eller miljön (6EAP, Art. 7:1) (För hälsa betyder detta att WHO:s rekommenderade nivåer inte ska överskridas.) Uppnå det långsiktiga målet att inte överskrida kritiska belastningsgränser och belastningsnivåer (6EAP, Art. 7:1:f) Källor: EU:s femte, sjätte och sjunde miljöhandlingsprogram (1993, 2002, 2013)

Potential för minskade utsläpp 2010-2050 enligt GAINS-modellen Källa: IIASA (2013)

Översyn av EU:s luftvårdspolicy: Gap closure scenarioanalys e.g. PM-health; eutrophication, acidification, ozone Källa: DG ENV (2012)

2020-målet totalt ambitionslöst! Utsläppsminskningar i Europa 2005-2020 enligtgöteborgsprotokollet Källa: CIAM (2012)

Kommissionens förslag för 2030 2005 (kton) 2030 CLE (%) 2030 NEC (%) 2030 MTFR (%) SO 2 8,172-73 -81-83 NOx 11,538-65 -69-75 PM 2.5 1,647-27 -51-63 NM-VOCs 9,259-41 -50-66 NH 3 3,928-7 -27-35 CH 4 20,487-24 -33? Kvicksilver!? Estimated costs 2030: 3.3 bn/yr 51 bn/yr Estimated health benefits 2030: 39-139 bn/yr 58-207 bn/yr OBS! Kostnaderna är överskattade, medan nyttan/vinsten är underskattad! Källor: IIASA TSAP Report No 11 (Feb. 2014); EMRC (March 2014); COM (Dec. 2013)

Miljöeffekter av kommissionens förslag 2005 2030 CLE 2030 NEC 2030 MTFR Hälsa PM 2,5 (379,000) 2010 304,000 246,000 218,000 Hälsa O 3 (23,500) 2010 17,200 16,200 14,500 Eutrofiering (km 2 ) 1,148,000 871,000 748,000 665,000 Natura2000 (km 2 ) 427,000 329,000 273,000 239,000 Försurning (km 2 ) 161,000 42,000 22,700 17,900 Estimated health costs in 2010: Estimated health costs 2030-NEC: 332-943 bn/yr 167-595 bn/yr Acceptabelt?? Slutsats: Miljömålen är långtifrån uppnådda Källor: IIASA (Feb. 2014); EMRC (March 2014); COM (Dec. 2013)

Vad vill vi se? Stöd från medlemsländerna för en hög ambitionsnivå Nationella utsläppstak för 2020/25/30 - som klarar miljömålen till 2030 Utsläppstak också för kvicksilver Nya/skärpta sektorskrav (inkl. jordbruk och sjöfart) Bättre uppföljning & säkerställande av genomförande En klimatpolicy med åtaganden och utsläppsminskningar som säkerställer mål om en temperaturhöjning på max 1,5-2 C Luftkvalitetskrav i linje med WHO:s rekommendationer

Viktiga sektorsåtgärder (1) (dessa tre är redan på gång i EU) Medelstora förbränningsanläggningar (1-50 MW th ): - Tuffare utsläppskrav, särskilt för NOx; Tidigare införande; Tillämpning av BAT (bästa tillgängliga teknik) i enlighet med IED-direktivet Småskalig fastbränsleeldning (pannor, öppna spisar, etc.): - Utsläppskrav för nya installationer i Ecodesign-direktivet; Utfasning eller ombyggnad av befintliga installationer Icke-vägfordon och maskiner (NRMM): - Skärpta utsläppskrav (typ Euro VI) inkl. PN-krav; Utvidgad omfattning; Eftermontering av partikelfilter

Viktiga sektorsåtgärder (2) (oklart vad KOM planerar för dessa fyra om något ) Vägfordon: Säkerställ efterlevnad vid verklig körning (särskilt dieselbilar); Nya, tuffare Euro 7/VII-normer (jfr USA) Jordbruk: Helhetsgrepp på kvävefrågan, inklusive köttkonsumtionen; Åtgärder mot utsläpp vid djurhållning och gödselhantering; Ta in nötboskap i IED; Stoppa halmbränningen Internationell sjöfart: SO 2 /NOx-utsläppskontrollområden (ECAs) i alla Europas havsområden; NOx-åtgärder för befintliga fartyg; PM/BC-åtgärder; Sänkta hastigheter Lösningsmedel: Minska VOC-utsläppen från produkter

Säkerställ genomförande av befintlig lagstiftning Några exempel: Åtta EU-länder klarade inte 2012 att nå sina utsläppstak för NOx för 2010. Några missade dessutom taken för VOCs och/eller NH 3. Gränsvärden för PM 10 i luft som skulle uppnåtts 2005 överskrids i nästan alla EU-länder. (85-98% av stadsborna i EU utsätts för halter högre än WHO:s riktlinjer för PM & O 3.) Vägfordon särskilt de dieseldrivna släpper ut mycket mer luftföroreningar i verklig körning än vad som tillåts vid certifieringen. Krav på bästa tillgängliga teknik enligt IED skulle kunna minska utsläppen av SO 2, NOx och PM från stora förbränningsanläggningar med upp till 94, 69 och 79%, jämfört med 2009 års utsläppsnivåer. Källor: EEA (2013)

Slutsatser Det är samhällsekonomiskt mycket lönsamt att ytterligare minska utsläppen. För att klara miljömålen krävs nya åtgärder, särskilt från motorfordon, sjöfart, mindre förbränningsanläggningar, hushållens vedeldning och jordbruk. Men också ändrat beteende (transporter, energi, mat ). Utsläppen kan minskas ytterligare genom en kombination av: Efterlevnad av befintlig lagstiftning Skärpta/nya krav (också sektorskrav glöm inte sjöfarten och jordbruket!) Ekonomiska styrmedel (t.ex. utsläpps- eller kilometeravgifter) Ökad medvetenhet och ändrat beteende Klimat- och energipolitiken har stor betydelse för luftvårdspolitiken förutsatt att åtgärderna görs hemma (inom EU). Sverige måste driva på internationellt. 90% av belastningen av luftföroreningar är importerad Någon måste stå upp för naturen och driva försurnings-, övergödnings- och ozonfrågorna.

Luftförorenings- och klimatsekretariatet AirClim bildades 1982 och drivs gemensamt av: www.airclim.org

Information www.airclim.org Prenumerera på Acid News!

Euro standards vs. real-world emissions Source: ICCT (2012)

Type approval vs. real-world emissions (light-duty diesel vehicles) Sources: COPERT and IIASA