ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Transkript

1 ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det så kallade takdirektivet senast år Ändringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft senast år Sammanfattning Ett färdigt beslut om nytt takdirektiv bedöms tidigast kunna vara på plats under 2016 men det bedöms som möjligt att det reviderade Göteborgsprotokollet träder i kraft under EU-kommissionens förslag till nytt takdirektiv 504 presenterades tillsammans med det så kallade luftpaketet i december Förhandlingarna påbörjades under 2014 men har gått långsamt. I början av 2015 presenterade Kommissionen ett reviderat förhandlingsunderlag och förhandlingarna har fått ny fart. Inom FN:s luftvårdskonvention antogs 2012 ett reviderat Göteborgsprotokoll 506. Ändringarna träder i kraft när 2/3 av Parterna (till nuvarande protokoll) har ratificerat det reviderade Protokollet. Ratificeringsprocessen har nu påbörjats inom EU. 504 EU COM, Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the reduction of national emissions of certain atmospheric pollutants and amending Directive 2003/35/EC, Brussels , COM (2013) 920 final, 2013/0442 (COD) and Annexes 1 to EU COM, Förslag till renare luft i Europa, policy.htm 506 CLRTAP, EB (2013) 1999 Protocol to Abate Acidification, Eutrophication and Groundlevel Ozone to the Convention on Longrange Transboundary Air Pollution, as amended on 4 May 2012, 6 May 2013, ECE/EB.AIR/114 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

2 Resultat FÖRHANDLINGARNA OM ETT NYTT TAKDIREKTIV PÅGÅR. Förhandlingarna om ett nytt takdirektiv 507 som påbörjades i början av 2014 har gått långsamt framåt då flertalet medlemsländer ifrågasatt underlaget för det enskilda landet. Kommissionen har under 2014 bjudit in alla medlemsländer för bilateraler där man har haft möjlighet att diskutera identifierade skillnader mellan nationella prognoser och det underlag som Kommissionen har baserat sina beräkningar på. Sverige har deltagit i denna process. I nya Kommissionens arbetsprogram framgick det att man eventuellt skulle dra tillbaka sitt förslag om nytt takdirektiv. Efter flera turer där bland annat EU-parlamentet har uttalat sig och flera medlemsländer har protesterat, däribland Sverige, är det nu klart att förslaget ligger kvar men att det ska tydligare koordineras med klimat- och energipaketet. Förhandlingarna återupptogs i början av 2015 med ett reviderat förhandlingsunderlag baserat på de bilaterala diskussionerna som fördes under Det reviderade underlaget visar att det krävs mindre utsläppsminskningar än vad den ursprungliga analysen visade. Detta medför att det krävs färre åtgärder för att klara de föreslagna utsläppstaken till 2030 och kostnaden inom EU minskar med 1/3 jämfört med originalförslaget. Det är inte troligt att förhandlingarna kommer att vara slutförda under 2015 utan kan tidigast förväntas vara klara under RATIFICERING AV REVIDERAT GÖTEBORGSPROTOKOLL Ratificeringsprocessen inom EU har påbörjats. Lettland har med EU:s ratificering av det reviderade Göteborgsprotokollet 508 som en prioriterad arbetsuppgift i sitt arbetsprogram som ordförandeland under första halvan av Detta innebär att det är möjligt att ratificeringsprocessen för EU och dess medlemsländer kan genomföras under 2015 och det finns goda förutsättningar för att ändringarna träder i kraft samma år. Detta medför att potentiella nya parter öster om EU får möjlighet att ansluta sig till protokollet och därmed ytterligare minska Sveriges intransport av luftföroreningar. 507 EU COM, Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on the reduction of national emissions of certain atmospheric pollutants and amending Directive 2003/35/EC, Brussels , COM (2013) 920 final, 2013/0442 (COD) and Annexes 1 to CLRTAP, EB (2013) 1999 Protocol to Abate Acidification, Eutrophication and Groundlevel Ozone to the Convention on Longrange Transboundary Air Pollution, as amended on 4 May 2012, 6 May 2013, ECE/EB.AIR/ MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2015

3 Analys ETT AKTIVT DELTAGANDE I FÖRHANDLINGSARBETE ÄR AVGÖRANDE. Ett aktivt deltagande i förhandlingsarbetet från samtliga medlemsländer är avgörande. Sverige kan här bidra genom att förhandlingsdelegationen har ett tätt samarbete med likatänkande länder och ett samlat aktivt påverkansarbete gentemot övriga. Sverige bör även ha beredskap på högre politisk nivå för att kunna utöva påtryckningar om detta skulle visa sig nödvändigt. Kontakter gentemot parlamentsledamöterna är också av stor vikt. SVERIGE BÖR RATIFICERA DET REVIDERADE GÖTEBORGPROTOKOLLET. Sverige bör skyndsamt ratificera ändringarna i Göteborgsprotokollet. Det reviderade protokollet träder i kraft när 2/3 av parterna (till nu gällande protokoll) har ratificerat ändringarna. EU och dess medlemsländer motsvarar en betydande andel av parterna till dessa protokoll och har därmed stor möjlighet att påverka tidplanen. Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön senast Sammanfattning Det bedöms inte som sannolikt att målet uppnås till För svaveldioxid och partiklar, mätt som PM2,5, är etappmålet redan uppfyllt, men det är svårt att bedöma om utsläppen av kväveoxider börjar minska redan till år Inom Helsingforskommissionen (HELCOM) fortsätter arbetet för att göra Östersjön till ett så kallat kvävekontrollområde (NECA). Samordning med en ansökan även för Nordsjön diskuteras. En svensk kostnadsnyttoanalys visar att ett införande av NECA i dessa havsområden inklusive Engelska kanalen skulle ge en miljönytta i Europa som överstiger kostnaden för sjöfarten. Från 1 januari 2015 har nya skärpta krav på svavel i marint bränsle införts i bland annat Östersjön och Nordsjön. Sjöfartsverkets nya föreskrifter för miljödifferentierade farledsavgifter ökar incitamentet för minskade kväveoxidutsläpp. MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

4 Resultat UTSLÄPP AV LUFTFÖRORENINGAR År 2012 var utsläppen från internationell sjöfart den största enskilda källan till försurande nedfall av kväveoxider, NO x (25 %) och den näst största källan till nedfall av svaveldioxid, SO 2 (16 %) över Sverige 509. Modellstudier för Göteborgs centrala delar visar att sjöfarten i hamnområdet står för ca 10 % resp. 25 % av årsmedelhalterna för kvävdioxid, NO 2, och svaveldioxid, SO Bidraget av partiklar från internationell sjöfart till lokala halter av partiklar i södra Sverige har uppskattats till 5 15 % för fina partiklar (PM2,5) som är den partikelfraktion som utgör % av partikelutsläppen 511. Naturvårdsverket har lagt ut ett uppdrag på SMHI att analysera sjöfartens bidrag av Black Carbon (svart sot) till lufthalterna i södra Sverige 512. Figur 44. Utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar (PM2,5) från internationell sjöfart på Östersjön och Nordsjön Tusen ton Nordsjön SO 2 Nordsjön NO x Nordsjön PM2,5 Östersjön SO 2 Östersjön NO x Östersjön PM2, KÄLLA: EUROPEAN MONITORING AND EVALUATION PROGRAMME, EMEP Från internationell sjöfart har utsläppen av svaveldioxid och partiklar minskat i både Östersjön och Nordsjön. För kväveoxider ökar dock utsläppen fortfarande. 509 EMEP (2014): Transboundary Acidification, Eutrophication and Ground-Level Ozone in Europe in EMEP Status Report SMHI (2012): Sjöfartens påverkan på luftmiljön i Göteborg, SMHI, Rapport Nr 19, EEA(2013): The impact of international shipping on European Air Quality and climate forcing. EEA Technical report No 4/ SMHI (2014): Delrapport, Sjöfartens bidrag till regional bakgrundshalt för sot i södra Sverige, SMHI, NV MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2015

5 Sedan år 2005 har utsläppen av svaveldioxid och partiklar (PM2,5) från internationell sjöfart minskat kraftigt i både Östersjön och Nordsjön 513. Utsläppen av kväveoxider ökar dock fortfarande och mellan 2005 och 2012 har de ökat med cirka 14 procent i båda havsområdena, se figur 44. VAD HAR HÄNT INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT UNDER ÅRET? Ansökan om att göra Östersjön till ett kvävekontrollområde (NECA) har ännu inte inlämnats av HELCOM 514 till IMO 515. Vid mötet i HELCOM MARITIME i november 2014 fattades beslut om att förslaget till fortsatt process och tidsplan, i en s.k. roadmap, ska vidareutvecklas och presenteras för godkännande till HELCOM HOD 516 i mars Arbete pågår även parallellt mellan Nordsjöländerna för att eventuellt skicka in en motsvarande ansökan för Nordsjön. En samordning av de två ansökningarna är också under diskussion 517. Den 1 januari 2015 började nya regler i Svaveldirektivet (2012/33/EU) att gälla som innebär att gränsen för den högsta tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle sänks inom svavelkontrollområden (SECA) som Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen från dagens 1,00 till 0,10 viktprocent. Transportstyrelsen planerar utökad tillsyn för att upptäcka fartyg som inte håller sig till regelverket 518. Från den 1 januari gäller Sjöfartsverkets nya föreskrifter för miljödifferentierade farledsavgifter och dessa innebär att incitamenten för att minska kväveoxidutsläppen ökat genom en ökad rabatt vid låga utsläpp av kväveoxidutsläpp 519. Sjöfartsverket har nyligen påbörjat en utredning med syfte att öka kunskapen gällande vilka styrmedel som är mest lämpliga för att minska miljöpåverkan av kväveoxider från sjöfarten EMEP (2014): Transboundary Acidification, Eutrophication and Ground-Level Ozone in Europe in EMEP Status Report HELCOM = Helsingforskommissionen 515 IMO = Internationella sjöfartsorganisationen 516 HOD = Head of delegation 517 Outcome of the 14th meeting of the Maritime working group, MARITIME Pressmeddelande från Transportstyrelsen, Sjöfartverket 2014, Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift 520 Sjöfartsverket 2015, personlig kommunikation MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

6 Analys KOMMER ETAPPMÅLET ATT NÅS? Ett basscenario för perioden visar att utsläppen av svaveldioxid och partiklar (PM2,5) från sjöfart på Östersjön och Nordsjön beräknas minska med 95 % respektive 40 %. Black carbon (BC), som utgör cirka 5 % av PM 2,5 utsläppen 521, beräknas minska med cirka 15 %. För svaveldioxid och partiklar bedöms etappmålet redan uppfyllt, noteras kan dock att dataunderlaget för beräkning av BC-utsläpp är osäkert. Kväveoxidutsläppen beräknas minska med cirka 15 % 522. För kväveoxidutsläppen är det svårt i dagsläget att bedöma om de börjar minska redan år 2016 eftersom de fortfarande ökar och inte ens någon tydlig nedåtgående trend kan noteras. ÄR DET KOSTNADSEFFEKTIVT ATT INRÄTTA NECA OMRÅDEN? Ett införande av NECA i Östersjön och Nordsjön skulle påverka stora delar av Europa. En kostnadsnyttoanalys av ett införande baserat på hälsoeffekter av partiklar PM2,5 och effekter på grödor visar att den samhällsekonomiska nyttan totalt sett överstiger kostnaderna för sjöfarten, om både Östersjön och Nordsjön (inkl. Engelska kanalen) omfattas. Detta trots att de positiva miljöeffekterna för försurning och övergödning av minskat nedfall av kväve inte beaktats. 523 En senare analys visar att införandet av NECA-områden kan minska utsläppen av NO x med ton och kvävenedfallet över Sverige med ytterligare 1900 ton oxiderat kväve år 2030 jämfört med basscenariot. Som jämförelse kan nämnas att för att uppnå samma nedfallsminskning över Sverige krävs att de svenska utsläppen av NO x minskar med ton eller att utsläppen från Polen minskar med ton år 2030 jämfört med basscenariot. Sverige bör vara fortsatt pådrivande för ett snabbt införande av NECAområden. 521 Campling P., Janssen L., Vanherle K, Cofala J., Heyes C. and Sander R. (2013): Specific evaluation of emissions from shipping including assessment for the establishment of possible new emission control areas in European seas, Final report, march 2013, Vision on technology. 522 Campling P., Janssen L., Vanherle K, Cofala J., Heyes C. and Sander R. (2013): Specific evaluation of emissions from shipping including assessment for the establishment of possible new emission control areas in European seas, Final report, march 2013, Vision on technology. 523 Åström S m.fl., Kostnadsnyttoanalys av kväveutsläppsområden i Östersjön och Nordsjön-med fokus på Sverige, IVL U nr 4976, november MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2015

7 Luftföroreningar från småskalig vedeldning Etappmålet om utsläpp av luftföroreningar från småskalig vedeldning innebär att nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar och hög verkningsgrad. Boverket har i uppdrag att förbereda nya byggregler under Sammanfattning Etappmålet uppnås med största sannolikhet under Småskalig vedeldning dominerar Sveriges utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten. Utsläppen av partiklar bland annat black carbon (BC) är också betydande. I tätorter med vedeldning stiger halterna av B(a)P under vintermånaderna men årsmedelhalterna är låga, men över nivån för miljömålets precisering. Hälsan påverkas lika mycket av lokal vedeldning som av lokala föroreningar fån trafiken i ett område med vedeldning. Ett förslag med ekodesignkrav och energimärkning av fastbränslepannor och kaminer för centralvärmesystem kan förväntas bli beslutat under När beslut om ekodesignkraven har tagits så bedöms förutsättningarna finnas för att klara etappmålet. Kraven gäller enbart ny utrustning som kommer ut på marknaden. Det angeläget med styrmedel som påskyndar utvecklingen eftersom det tar tid innan ny utrustning kommer i bruk. Resultat KARTLÄGGNING AV VEDELDNINGENS BETYDELSE FÖR LUFTKVALITETEN. Utsläpp I hela Europa är hushållens uppvärmning med ved eller kol en betydande källa till bland annat partiklar, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) så som bens(a) pyren (BaP), och sot, föroreningar som påverkar luftkvaliten negativt 524. I Sverige dominerar vedeldning hushållens uppvärmning med fasta bränslen. Småskalig vedeldning dominerar Sveriges utsläpp av PAH och av B(a)P (sum 4), Figur Utsläppen av partiklar är också betydande. 524 Impact assessment of the EU Clean Air Policy Package, Sveriges internationella rapportering: MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL

8 Figur 45. Svenska utsläpp av PAH (sum 4) exklusive aluminiumproduktion som upphörde 2008 Tusen ton Småskalig vedeldning Övrigt KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET, SVERIGES RAPPORTERADE UTSLÄPP, SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Svenska utsläpp av PAH (sum 4) det vill säga summan av de fyra viktigaste cancerframkallande PAH (benzo(a)pyrene, benzo(b)fluoranthene, benzo(k)fluoranthene, indeno(1,2,3-cd)pyrene). En stor del av utsläppen kommer från småskalig vedeldning. Halterna Ett kartläggningsprojekt i Västerbotten visar att i tätorter med vedeldning stiger halterna av B(a)P påtagligt under vintermånaderna till relativt höga halter, 0,4 0,8 ng/m 3, men att årsmedelhalterna ändå är låga, cirka 0,2 ng/m 3, dock något över nivån för preciseringen 0,1 ng/m 3. De nationella mätningar som finns är fåtaliga och ger inte någon fullständig bild men halterna av B(a)P som årsmedelvärde är överlag låga 526. Påverkan Studien i Västerbotten visade att dödligheten på grund av det lokala tillskottet av PM2,5 från vedrökspartiklar i Vännäs-Vännäsby, Sävar och Umeå tätort, med en total befolkning på cirka personer, kunde uppskattas till cirka fyra personer per år, vilket är ungefär samma överdödlighet som från lokala avgasföroreningar från trafiken i området. En nationell analys av påverkan från vedeldning kan genomföras när säkrare data om utsläppen från vedeldning finns att tillgå. 526 Datavärden för luft: 6a html 250 MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL 2015

9 BESLUTADE STYRMEDEL OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Ett förslag med ekodesignkrav och energimärkning av fastbränslepannor och kaminer för centralvärmesystem har röstats igenom i Ekodesignkommittén under EU-rådet. Ett slutligt beslut om kraven kan förväntas under Lagkraven träder i kraft 2020 respektive 2022 för fastbränslepannor och kaminer. Ett genomförande av krav om ekodesign och energimärkning kan förväntas ha stor betydelse för att minska de svenska utsläppen av bland annat koloxid, metan, partiklar, sot och polycykliska organiska ämnen. Därför har ett genomförande stor betydelse för att nå miljömålen och svenska internationella åtaganden om partiklar och sot. Analys Ett slutligt fastställande av ekodesignkrav för pannor och lokaleldstäder (kaminer med mera) kan förväntas under När beslut om ekodesignkraven har tagits så bedöms förutsättningarna finnas för att klara etappmålet. Kraven gäller enbart ny utrustning som kommer ut på marknaden. Boverket har i uppdrag, i samråd med Statens Energimyndighet och Naturvårdsverket, att undersöka möjligheten av att påskynda genomförandet av ekodesignkraven genom ett tidigare införande av kraven i byggreglerna samt genom information till allmänheten 527. Eftersom omsättningstakten av eldningsutrustning är låg, EU-kraven träder i kraft om 5 7 år och livslängden är cirka 30 år, är det angeläget med styrmedel som påskyndar utvecklingen. Ändringar i byggreglerna för att påskynda ekodesignkrav kan vara ett bra förslag, men den låga utbytestakten gör att även andra styrmedel kan vara motiverade som till exempel information och skrotningsbidrag för äldre utrustning. På så sätt kan utbytet av äldre eldningsutrustning påskyndas och miljömålets precisering om BaP nås inom en rimlig tid Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Boverket. 528 Samhällsekonomisk analys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från förbränning i småskaliga fastbränslepannor, En fördjupning inom miljökvalitetsmålet Frisk luft, MILJÖMÅLEN ÅRLIG UPPFÖLJNING AV SVERIGES MILJÖKVALITETSMÅL OCH ETAPPMÅL