SKRIVELSE NV

Transkript

1 SKRIVELSE NV Förslag till övergripande strategi för hur Sverige ska kunna påverka innehållet i och förhandlingarna kring europeiska kommissionens kommande förslag till en reviderad luftvårdsstrategi för EU - Redovisning av del 1 av uppdraget att ta fram underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik

2

3 5 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 6 2 INLEDNING Uppdraget Genomförande av uppdraget 7 3 BAKGRUND TILL KOMMISSIONENS ÖVERSYN Motiv och tidplan Den tematiska strategin för luft Luftvårdsdirektiven Luftvårdskonventionen, CLRTAP 11 4 ÖVERGRIPANDE PRIORITERINGAR Hög ambitionsnivå i den tematiska strategin och luftvårdsdirektiven Minskade hälsoförluster av luftföroreningar Internationell sjöfart ska beaktas i den tematiska strategin Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar minskar Effektiv uppföljning av luftkvalitet 18 5 PÅVERKANSINSATSER 21

4 6 1 Sammanfattning Luftföroreningar är fortfarande ett stort miljöproblem för EU-medborgarna, trots många år av arbete med att begränsa föroreningarna. Det finns ett fortsatt stort behov av gemensamma åtgärder för att komma till rätta med problemet. Europeiska kommissionen genomför därför en översyn av luftvårdspolitiken och avser att presentera ett robust paket med förslag för renare luft i EU i mitten av Förslagen kommer därefter att förhandlas i ministerrådet. Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att ta fram ett underlag inför förhandlingarna om kommande förslag till ändringar av luftvårdsdirektiven inom ramen för översyn av den tematiska strategin för luft. Uppdraget består av två delar där den första delen innebär att redovisa ett förslag till strategi för hur Sverige ska kunna påverka innehållet i och förhandlingarna kring de kommande förslagen om en reviderad luftvårdsstrategi, inklusive förväntade ändringar i luftvårdsdirektiven. I den andra delen ingår att ta fram ett kunskapsunderlag som ska ligga till grund för de kommande förhandlingarna inom ministerrådet. Denna redovisning omfattar den första delen av uppdraget. Uppdraget har genomförts efter samråd med Transportstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens energimyndighet, Trafikverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk Energi AB, Svensk Fjärrvärme AB, Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinstitutet (SPBI) och Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim). Naturvårdsverket föreslår ett antal övergripande prioriteringar och lyfter fram viktiga påverkansinsatser för att få genomslag för dessa i såväl förslagsfasen som förhandlingsfasen. Utgångspunkten är att Sverige ska uppnå relevanta miljökvalitetsmål. Förutom den första övergripande prioriteringen har de övriga ingen inbördes rangordning. Sverige bör verka för: Hög ambitionsnivå i den tematiska strategin och luftvårdsdirektiven. Minskade hälsoförluster av luftföroreningar Internationell sjöfart ska beaktas i den tematiska strategin Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar minskar Effektiv uppföljning av luftkvalitet Ett centralt fora för översynsprocessen är kommissionens expertgrupp för berörda aktörer, Stakeholder Expert Group, SEG. För att få genomslag för föreslagna övergripande prioriteringar bör Sverige aktivt delta i denna, liksom i ytterligare ett antal grupperingar och projekt. I flertalet av dessa deltar, eller avser, Naturvårdsverket att delta. Andra myndigheters och nationella experters deltagande och engagemang är dock avgörande för att nå framgång.

5 7 2 Inledning 2.1 Uppdraget Naturvårdsverket fick i oktober 2011 regeringens uppdrag att ta fram ett underlag inför förhandlingarna om Europeiska kommissionens kommande förslag till ändringar av luftvårdsdirektiven (se avsnitt 3.3) inom ramen för en bredare översyn av den tematiska strategi för luft. Uppdraget ska utföras efter samråd med Transportstyrelsen, Statens jordbruksverk och Statens energimyndighet samt företrädare för relevanta intresseorganisationer. Uppdraget består av två delar där den första delen innebär att redovisa ett förslag till strategi för hur Sverige ska kunna påverka innehållet i och förhandlingarna kring de kommande förslagen om en reviderad luftvårdsstrategi, inklusive förväntade ändringar i luftvårdsdirektiven. I den andra delen ingår att ta fram ett kunskapsunderlag som ska ligga till grund för de kommande förhandlingarna inom ministerrådet. Del 1 ska redovisas senast den 31 mars 2012 och slutredovisning ska ske senast 1 mars Denna redovisning omfattar den första delen av uppdraget. 2.2 Genomförande av uppdraget Del 1 har genomförts efter samråd med Transportstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens energimyndighet, Trafikverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svensk Energi AB, Svensk Fjärrvärme AB, Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinstitutet (SPBI) och Luftförorenings- och klimatsekretariatet (AirClim). Boverket, Socialstyrelsen och Naturskyddsföreningen har också inbjudits att delta men avböjt. Samråd har skett vid två tillfällen.

6 8 3 Bakgrund till kommissionens översyn 3.1 Motiv och tidplan EU:s övergripande målsättning på luftområdet är att uppnå en luftkvalitet som inte innebär oacceptabel påverkan på eller risker för människan eller miljön. 1 Ett led i att nå detta är genomförande av den tematiska strategin för luft 2, vilken antogs Luftföroreningar är fortfarande ett stort miljöproblem för EU-medborgarna, trots många år av arbete med att begränsa föroreningarna. Upp till 49 % av européerna bor idag i områden som ännu inte uppfyller EU:s luftkvalitetsmål 3. Redan när den tematiska strategin antogs 2005 var det uppenbart att ambitionsnivån var för låg för att kunna uppnå de ambitiösa målen inom den uppsatta tidsramen 4 Det finns således ett fortsatt stort behov av gemensamma åtgärder för att komma till rätta med problemet. Kommissionen genomför därför en översyn av luftvårdspolitiken och avser att presentera ett robust paket för renare luft i EU 5. Översynen pågår under 2012 och 2013 och förväntas bland annat innehålla förslag till reviderade luftvårdsdirektiv. Enligt nuvarande plan kommer kommissionen att presentera sitt förslag i mitten av Därefter tar förhandlingar om förslaget vid i ministerrådet. Se fig Förslagsfas (KOM) Förhandlingsfas (Rådet) Figur 1: Övergripande tidplan för revideringen av EU:s luftvårdspolitik. 1 EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. 2 Europeiska kommissionen 21 september 2005: Communication from the commission to the council and the European Parliament Thematic Strategy on air pollution {SEC(2005) 1132, SEC(2005) 1133}. 3 Europeiska kommissionen, 30 juni 2011: Pressmeddelande Commission launches consultation on improving EU air quality policy. 4 Naturvårdsverket, 2005: Regeringsuppdrag att utarbeta en strategi för Sveriges agerande i det internationella luftvårdsarbetet, Del 1 EU:s tematiska strategi för luftföroreningar. 5 Europeiska kommissionen, 14 mars 2011: Review of EU Air Quality Policy - Commission Staff Working Document (SEC(2011)342).

7 9 3.2 Den tematiska strategin för luft Den gällande tematiska strategin för luft från 2005 innehåller hälso- och miljömål samt mål för minskade utsläpp för de viktigaste föroreningarna. Målen ska skydda människor inom EU-området från exponering för skadliga luftföroreningar, bland annat partiklar och ozon, i luften samt skydda ekosystemen mot surt regn, övergödning och ozon. Strategin innehåller också förslag till hur målen ska nås senast Bland annat lyfts åtgärder inom energisektorn, transportsektorn och jordbrukssektorn fram. Förutom de centrala luftvårdsdirektiven, se vidare avsnitt nedan, anges också vikten av att utveckla en rad andra direktiv i bland annat nyss nämnda sektorer. Figur 2 illustrerar den tematiska strategin för luft och relationen mellan luftvårdsdirektiven och olika sektorer Thematic Strategy on Air Pollution National Emission Ceilings Directive Ambient Air Quality Directives Figur 2: Den tematiska strategin för luft och relationen mellan luftvårdsdirektiven och olika sektorer (Källa: Europeiska kommissionen) Luftkvaliteten påverkas av ett flertal föroreningar som kommer från en rad sektorer. Luftens kvalitet har i sin tur effekter på människors hälsa och miljö. Detta utgör ett komplext område som illustreras i figur 3.

8 10 Thematic Strategy on Air Pollution Figur 3: EU:s tematiska strategi för luft. (Källa: Europeiska kommissionen) 3.3 Luftvårdsdirektiven De centrala direktiven inom den tematiska strategin för luft är det så kallade takdirektivet 6 och luftkvalitetsdirektiven 7. De har olika syften och upplägg men kompletterar varandra. Takdirektivet syftar i första hand till att minska utsläpp av luftföroreningar från olika sektorer samt minska transporten av luftföroreningar mellan olika medlemsländer. När utsläppen minskar inom Europa får Sverige som en nettoimportör av luftföroreningar en minskad påverkan inom landets gränser såsom lägre bakgrundshalter av bland annat fina partiklar (PM2,5) och marknära ozon samt minskat nedfall av försurande och övergödande ämnen. Luftkvalitetsdirektiven syftar till att i första hand minska människors exponering för luftföroreningar i tätorter. Det nuvarande luftkvalitetsdirektivens gräns- och målvärden ligger till grund för de svenska miljökvalitetsnormerna för utomhusluft 8, och styr därför haltnivåerna som kommunerna och staten tillämpar i arbetet med kontroll av luftkvalitet, åtgärdsarbete samt i tillståndsprövning och tillsyn mot verksamhetsutövare. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar. 7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften. Direktiv 2008/50/EG utgör en sammanslagning av det tidigare ramdirektivet och de tre första dotterdirektiven. Det fjärde dotterdirektivet (2004/107/EG) har tills vidare lämnats utanför sammanslagningen, men kan komma att integreras vid den kommande revideringen av direktivet. 8 Luftkvalitetsförordning (2010:477).

9 Luftvårdskonventionen, CLRTAP Luftvårdskonventionen konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) 9 är en regional konvention inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) Till konventionen hör åtta protokoll som specificerar mål och åtgärder för att minska utsläppen av olika typer av luftföroreningar. Konventionen har historiskt sett varit väldigt forskningstung och arbetat effektbaserat. Mycket av det arbete som utförs inom konventionens olika arbetsgrupper påverkar EU:s luftvårdsarbete på olika sätt. Det så kallade Göteborgsprotokollet är ett av protokollen under konventionen som likt takdirektivet sätter utsläppstak till 2010 för SO x (svaveloxider), NO x (kväveoxider), NMVOC (flyktiga organiska ämnen, exklusive metan) och NH 3 (ammoniak). Förhandlingar om ett reviderat Göteborgsprotokoll med utsläppstak till 2020 pågår för tillfället och ska enligt plan vara färdigt i början av maj Utfallet av dessa förhandlingar kommer troligtvist att ha påverkan på kommande revidering av takdirektivet. Det som blir nytt i det reviderade protokollet är ett utsläppstak för partiklar (PM2,5) samt att BC (Black Carbon) specifikt ska beaktas som en delmängd av PM2,5 och i möjligaste mån reduceras. Det reviderade protokollet kommer att ge parterna större flexibilitet än tidigare gällande uppfyllandet av kraven. Till exempel ska uppdaterade emissionsinventeringar och eventuella nya källor kunna beaktas vid utvärderingen av uppfyllandet av takvärdena. Ett treårsmedelvärde ska även kunna användas för att minska effekten av extrema väderförhållanden. 9 UNECE Convention on Long-range Transboundary Air Pollution.

10 12 4 Övergripande prioriteringar För att få genomslag för svenska prioriteringar i förhandlingarna är det viktigt att Sverige deltar aktivt i och har kännedom om de olika aktiviteter som kommer att påverka förslagen till ny strategi samt revidering av de centrala luftvårdsdirektiven. Under översynen av den tematiska strategin och luftvårdsdirektiven har kommissionen satt igång ett flertal aktiviteter och utredningar. Samtidigt pågår andra aktiviteter både inom och utanför EU som kommer att ha stor betydelse för hela processen. Naturvårdsverket föreslår ett antal övergripande prioriteringar vilka används för att motivera förslaget till val av handlingsväg som Sverige bör ta inför revideringen av den tematiska strategin och luftvårdsdirektiven. Aktiviteter kopplade till denna handlingsväg, där Sverige bör engagera sig på olika sätt, beskrivs närmare i kapitel 5. Förutom den första övergripande prioriteringen har de övriga ingen inbördes rangordning. Utgångspunkten vid valet av de olika prioriteringarna är att Sverige ska uppnå sina uppsatta miljökvalitetsmål. När det gäller luftvårdsområdet berörs framför allt miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Frisk luft, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. En mer detaljerad motivering tillsammans med hänvisning till de aktiviteter som är av störst betydelse följer under respektive prioritering. Sverige bör verka för: Hög ambitionsnivå i den tematiska strategin och luftvårdsdirektiven Minskade hälsoförluster av luftföroreningar Internationell sjöfart ska beaktas i den tematiska strategin Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar minskar Effektiv uppföljning av luftkvalitet Ett mer kunskapsbaserat underlag kommer att tas fram i del 2 av detta regeringsuppdrag där fler och mer detaljerade prioriteringar tillsammans med bakomliggande argumentation kommer att redovisas. 4.1 Hög ambitionsnivå i den tematiska strategin och luftvårdsdirektiven Mål: En luftkvalitet som medför en försumbar negativ effekt för människors hälsa och ekosystem. De långsiktiga målen inom EU:s tematiska strategi för luft stämmer väl överrens med flera av Sveriges miljökvalitetsmål. Då Sverige främst är en nettoimportör av luftföroreningar är vi beroende av en framgångsrik EU-lagstiftning för att klara av att uppnå flera av våra miljökvalitetsmål. För miljökvalitetsmålen Bara naturlig

11 13 försurning, Ingen övergödning och Frisk luft är det tydligt att Sverige är helt beroende av att intransporten minskar ytterligare för att vi ska kunna nå målen. Enligt den senast fördjupade utvärderingen av miljömålen 10 motsvarar intransporten av försurande och övergödande ämnen ca 90 % av det totala nedfallet inom landets gränser. För att motverka trenden av ökande bakgrundshalter av marknära ozon på norra halvklotet behövs kraftfulla minskningar av bland annat NO x och VOC från omgivande länder. Uppfyllande av de svenska miljökvalitetsnormerna för luft är till stora delar beroende på lokala förutsättningar men även här har den gränsöverskridande intransporten av olika luftföroreningar en stor betydelse för om vi klarar dessa gräns- och målvärde eller ej. Kostnaden för samhället orsakade av hälsoeffekter relaterade till exponering för höga halter av partiklar har värderas till ca 26 miljarder svenska kronor per år. Dessa extra kostnader för samhället orsakas av ca dödsfall, ca fall av kronisk bronkit, ca sjukhusinläggningar för andnings- och hjärtbesvär samt ca 4,5-5 miljoner persondagar med begränsning av normala aktiviteter för de drabbade, vilket orsakar ett arbetsbortfall motsvarande ca 0,1 % av den totala mängden arbetade dagar i Sverige. 11 De årliga kostnaderna för marknära ozons negativa inverkan på växtligheten i Sverige uppskattas till ca 160 miljoner kr för skadorna på jordbruksgrödor och ca 340 miljoner kr för skador på skogen, det vill säga totalt ca 500 miljoner kr. 12 Då Sverige är helt beroende av utsläppsminskningar i omgivande länder för att ha möjlighet att klara flera av våra nationella miljökvalitetsmål och med tanke på de potentiella samhälleliga hälso- och ekosystemvinsterna bör Sverige verka för att kommissionens kommande förslag blir progressivt och ambitiöst och sätter press på åtgärdsarbetet inom EU. Det bör dock påpekas att en hög ambitionsnivå i kommande direktiv innebär att ytterligare åtgärder behöver vidtas även i Sverige. Vårt beting i ett reviderat takdirektiv beror på hur stora våra utsläpp är, hur mycket vi påverkar andra länder samt hur dyra de kvarvarande åtgärderna bedöms vara. Förslag till utsläppsminskningar för länderna tas fram genom s.k. integrerad bedömningsmodellering där dessa parametrar beaktas. För att få ett brett stöd för en högre övergripande ambitionsnivå i EU:s luftvårdsarbete kommer det att krävas skärpta eller nya utsläppskrav genom EU-lagstiftning för en rad sektorer, som t.ex. vägfordon, icke-vägfordon, sjöfart och förbränningsanläggningar i storleksklassen 1-50 MWh (aktiviteterna 4, 22, 27-29, kap. 5). För 10 Naturvårdsverket, publiceras juni 2012: Fördjupad utvärdering av miljömålen IVL, 2009: Quantification of population exposure to PM2.5 and PM10 in Sweden IVL 2006: En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål.

12 14 att uppnå minskade utsläpp inom vissa sektorer kan också ekonomiska styrmedel på EU-nivå eller för specifika havsområden behövas som komplement. En hög ambitionsnivå inom EU:s tematiska strategi för luft ger positiva effekter även på klimatområdet då källorna i många fall är desamma och åtgärderna därmed minskar utsläppen av såväl luftföroreningar som klimatgaser. Dessa synergier resulterar i totalt sett lägre åtgärdskostnader. Strategier och styrmedel som har tagits fram för att minska utsläppen inom det ena området kan leda till såväl minskade som ökade utsläpp inom det andra området. Det är därför viktigt att göra en samlad analys för både luft och klimat för att fånga dessa synergieffekter och undvika målkonflikter. För att åstadkomma detta mål finns det ett antal viktiga aktiviteter (som diskuteras vidare i kapitel 5) där Sverige kan och bör agera. I princip är alla aktiviteter som nämns i kapitel 5 viktiga för en hög ambitionsnivå men det finns några som bör lyftas fram lite extra. Trots att Sverige är ett litet land har vi historiskt sett haft möjlighet och framgång i de frågor vi har drivit inom luftvårdsarbetet. Detta grundar sig i att våra argument har haft en bra vetenskaplig bas att stå på, och en aktiv och pådrivande forskning inom området är fortfarande en mycket viktig faktor (aktivitet 3, kap. 5). En annan viktig faktor för framgång i förhandlingarna är att ha ett bra genomarbetat underlag i form av utsläppsstatistik, åtgärdsanalyser och scenarier som är av god kvalitet (aktiviteterna 19-21, kap. 5). På nationell nivå utgör arbetet med miljökvalitetsmålen en bas där mycket underlag tas fram (aktivitet 6, kap. 5). Det är dessutom avgörande att ha en tidig nationell förankring samtidigt som det är viktigt att ha en analys av vad övriga länder har för prioriteringar (aktiviteterna 5 och 7, kap. 5) Minskade hälsoförluster av luftföroreningar Mål: Gräns- och målvärden för luftföroreningar är relevanta för skydd av människors hälsa. Luftkvalitetsdirektiven fastställer gräns- och målvärden för ett antal luftföroreningar med syfte att skydda människors hälsa och miljön. Nuvarande gräns- och målvärden fastställdes mellan och anger nivåer som måste uppfyllas vid en angiven tidpunkt. De baserades på dåvarande vetenskapligt underlag 13 och sattes, efter förhandlingar inom EU, på en nivå som ansågs vara politiskt möjlig för medlemsstaterna att uppfylla. I många fall är nivåer betydligt högre än WHO:s 14 rekommenderade riktvärden och garanterar endast en minimal skyddsnivå. Det har sedan värdena fastställts kommit fram nya underlag gällande negativa hälsoeffekter 13 WHO, 2004: Health aspects of air pollution: results from the WHO project systematic review of health aspects of air pollution in Europe. data/assets/pdf_file/0003/74730/e83080.pdf) 14 WHO 2006: Air Quality Guidelines. Global Update

13 15 av luftföroreningar som stärker bevisen och det är allt tydligare att nuvarande gräns- och målvärden inte ger tillräckligt skydd för människors hälsa 15. Partiklar och ozon är Europas mest problematiska luftföroreningar. Exponering för partiklar och ozon har visats ha stor påverkan på dödlighet och även produktivitetsförluster (dvs. arbets- och skoldagar). Inga uppenbara tröskelvärden för negativa hälsoeffekter har kunnat observeras för dessa föroreningar vilket innebär att det är viktigt att skydda befolkningen även vid låga halter 16. En hög ambitionsnivå i strategin (som diskuteras i 4.1) är central för att åtgärda dessa problem, och ett förslag till nytt luftkvalitetsdirektiv bör innehålla relevanta och ambitiösa gräns- och målvärden. Regleringen av partiklar är en särskilt viktig fråga för kommissionens översyn. Gräns- och målvärden som fastställdes 2008 för fina partiklar (PM2,5) var 2,5 gånger högre än WHO:s riktvärde och anses inte ge något större skydd mot de negativa hälsoeffekterna av fina partiklar. 17 Fokus på regleringen av partiklar ligger idag främst på masshalten av PM10 som domineras av den grova fraktionen av partiklar. Det finns ett ökat fokus på den ultrafina fraktionen (partiklar mindre än 100 nm) och framförallt BC (Black Carbon). Ett antal studier har visat negativa hälsoeffekter associerade med ultrafina partiklar från trafik (dvs. avgaspartiklar mätt som Black Carbon) men det finns ännu inga bevis som tyder på att dessa partiklar är mer toxiska än de grova och fina fraktionerna 18. BC (Black Carbon) är däremot en bättre indikator för exponering av avgaspartiklar än de partikelfraktioner som regleras idag. 19 Ultrafina partiklar är så små att de är svåra att reglera via massa som PM10 och PM2,5 trots att de i luftmassan relativt sett finns i ett större antal än de större partiklarna. Det är därför sannolikt att en reglering av ultrafina partiklar bättre kopplar till åtgärder mot lokala föroreningskällor än vad regleringen av de grova fraktionerna gör idag. Detta innebär dock inte att man bör överge reglering av de grövre fraktionerna av partiklar. Det finns studier som visar att dygnsvariationer i partikelhalter påverkar dödligheten samt dessutom antalet nyinlagda på sjukhus. Detta har nyligen visats gälla även för den grövre fraktionen partiklar i tätortsluften (PM10-PM2,5) som domineras av vägslitage från dubbdäck 20. Ökade partikelhalter i luften medför också en ökning i antalet som upplever 15 Brunekreef, B, m fl, 2012: 10 principles for clean air. Eur Respir J 2012; 39: WHO 2006: Air Quality Guidelines. Global Update Brunekreef, B, m fl, 2012: 10 principles for clean air. Eur Respir J 2012; 39: UNECE, 2011: Effects of Air Pollution on Health. Report by the Joint Task Force on the Health Aspects of Air Pollution Ultrafine Particles - Sources, Effects, Risks and Mitigation Strategies. Conference report of the third EFCA-symposium, Brussels, May Meister K, Johansson C, Forsberg B, online 19 December 2011: Estimated Short-Term effects of Coarse Particles on daily Mortality in Stockholm, Sweden. Environmental Health Perspectives.

14 16 besvär från luftvägarna, särskilt bland känsliga personer som astmatiker hos vilka även ökat behov av astmamedicin uppkommer 21. En översyn för flera av de övriga gräns- och målvärden (bl.a. de för NO 2, SO 2 och PAH) är också motiverade och bör stödjas av Sverige. Det finns studier som visar att luftföroreningar från framför allt trafiken bidrar till sjukdomar i luftvägarna, försämrad lungtillväxt samt uppkomst av allergi hos barn, redan vid låga halter. Eftersom värderingen av hälsoeffekter av luftföroreningar främst varit inriktad på dödlighet som är lättast att mäta och främst gäller den äldre befolkningen så har påverkan på barns luftvägshälsa av luftföroreningar inte uppmärksammats tillräckligt. Barn, som är en särskilt känslig grupp, bör uppmärksammas mer då en påverkan på hälsan i unga år kan ha betydelse för hälsan under resten av livet. Sverige bör verka för att EU:s gräns- och målvärden ses över för att säkerställa att de omfattar de skadligaste luftföroreningarna och motsvarar nivåer som effektivt skyddar människors hälsa, med särskild fokus på känsliga grupper (dvs. barn, hjärt- /kärl och lungsjuka). WHO:s projekt (aktivitet 8, kap. 5) där man ska se över det vetenskapliga underlaget för hälsoeffekter av luftföroreningar utgör en central aktivitet. Alla frågor som diskuteras ovan kommer att behandlas av ledande svenska och internationella experter inom området och framtida gräns- och målvärden kommer att påverkas av resultaten från detta arbete. WHO:s projekt kommer att ge rekommendationer med avseende på hälsoeffekterna av luftföroreningar men kommer inte att behandla frågor om hur dessa ska regleras i luftkvalitetsdirektiven (dvs. gräns- och målvärden). Diskussioner inom SEG och planerade samrådsprocesser (aktivitet 1 och 2, kap. 5) kommer att vara viktiga här, och viss input kan även förväntas från de specifika studier som har inletts för partiklar, PAH och tung metaller samt för NO 2 och ozon (aktiviteter 9 12, kap. 5). Workshopen som planeras av det svensk-danska samarbetet för luftföroreningar (aktivitet 18, kap. 5) samt andra relevanta fora som nämns är viktiga för att påverka och få stöd av andra likasinnade medlemsländer Internationell sjöfart ska beaktas i den tematiska strategin Mål: Sjöfartens bidrag till försämrad luftkvalitet, försurning och övergödning ska begränsas. Att minska utsläppen från internationell sjöfart har stor betydelse för Sveriges möjlighet att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Då utsläpp från landbaserade källor har minskat ökar betydelsen av att minska sjöfartens utsläpp av svaveldioxid, kvä- 21 WHO Europe 2005: Air Quality Guidelines Global Update.

15 17 veoxider, partiklar och koldioxid. Utsläpp från internationell sjöfart var år 2009 den största enskilda källan till försurande nedfall av kväveoxider (23 %) och svaveldioxid (18 %) över Sverige. I Europa har sedan år 2000 utsläppen från internationell sjöfart av svaveldioxid ökat med 6 % och kväveoxider med nästan 20 % 22. De utsläppskrav som finns idag för internationell sjöfart omfattas framför allt av IMO:s (International Maritime Organization) regelverk. Här finns globala utsläppskrav för bland annat svaveloxider och kväveoxider. Det finns även möjlighet att ansöka om skärpta krav utsläpp av svavel- och kväveoxider för vissa områden, så kallade svavelkontrollområden (SECA) och kvävekontrollområden (NECA). Genom att Östersjön och Nordsjön är så kallade svavelkontrollområden (SECA) beräknas nedfallet av svaveldioxid från internationell sjöfart över Sverige minska med 85 % mellan år 2000 och Däremot beräknas nedfallet av kväve från sjöfarten öka med 10 % under samma period. Det finns stor förbättringspotential inom sjöfarten, speciellt vad gäller utsläppsminskningar av NO x, partiklar och CO 2 men det går för långsamt framåt. Exempelvis är begränsningar av kväveoxidutsläpp från sjöfarten förhållandevis kostnadseffektivt jämfört med begränsningar av utsläpp från många andra samhällssektorer. Utsläppen från sjöfart är en viktig fråga för Sverige och vi bör i förhandlingsarbetet verka för att påverkan av utsläppen från internationell sjöfart lyfts fram och tydligt belyses. Bland annat bör etablering av fler SECA och NECA i EU:s vatten övervägas (aktivitet 4, kap. 5). Sverige bör även verka för att ta om hand de samordningsvinster som finns, samt undvika potentiella konflikter mellan åtgärdsarbetet på luftoch klimatområdet för sjöfarten Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar minskar Mål: Sverige ska verka för att utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar minskar. Klimatförändringar och luftkvalitet är sammankopplade på flera sätt. På senare tid har möjligheterna att snabbt dämpa regionala klimatförändringar genom att minska på utsläppen av de så kallade kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP). I detta sammanhang nämns främst BC (Black Carbon), marknära ozon och metan. Det ska dock påpekas att detta ska ses som ett komplement och inte ett substitut för arbetet med att kraftigt minska koldioxidutsläppen som behövs genomföras nu för att motverka de globala klimatförändringarna på lång sikt. Genom åtgärder som minskar kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar skulle en snabb dämpning av klimatförändringar regionalt (bland annat Arktis) och till viss del 22 Naturvårdsverket, publiceras juni 2012: Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012 (delrapport Bara naturlig försurning).

16 18 globalt kunna uppnås, i väntan på att minskningarna av koldioxid och andra relativt långlivade klimatgaser ger effekt. För att optimera effekten av åtgärdsarbetet inom luft och klimat är det viktigt att utnyttja de synergier som finns och i möjligaste mån undvika målkonflikter. I det kommande reviderade Göteborgsprotokollet inom luftvårdskonventionen tar man upp BC som en delmängd av partiklar (PM2,5), man omnämner även klimat som ytterligare en faktor som man ska ta hänsyn till i sina övergripande mål. BC är en komponent av partiklar (PM) som emitteras i samband med förbränning. Partiklar ger varje år upphov till allvarliga hälsoeffekter och förtida dödsfall. Samtidigt visar vetenskapliga rön att BC har en betydande effekt på klimatet, speciellt i känsliga områden som Arktis. Det är viktigt att Sverige fortsätter att driva denna fråga så att detta även tas om hand inom revideringen av luftvårdsdirektiven. Under 2010 antogs en svensk strategi för arbetet med att minska utsläppen av SLCP 23 där en av prioriteringarna är att kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar ska föras upp på EU:s dagordning. Här står även att Sverige bör vara pådrivande för mål och/eller åtgärder för att minska utsläppen av sot och andra SLCP samt aktivt bidra till och stödja utvecklingsarbetet av den så kallade GAINSmodellen gällande dessa luftföroreningar. Det pågår flera parallella processer som fokuserar på kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Inom Nordiska ministerrådet och Arktiska rådet (aktiviteterna 24 och 25, kap. 5) pågår en hel del aktiviteter inom ett antal olika expertgrupper där Sverige deltar aktivt på olika sätt. Inom luftvårdskonventionen finns det också flera olika aktiviteter som rör SLCP (aktiviteterna 20 och 23, kap. 5). Det behövs metodutveckling av emissionsinventeringarna för dessa föroreningar vilket kommer att utföras av arbetsgruppen för emissionsinventeringar och prognoser inom konventionen. Arbetsgruppen HTAP (Hemispheric transport of Air Pollution) har fått i uppdrag av konventionen att bland annat fokusera sitt arbete på kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Sverige har dessutom tillsammans med flera andra stater (aktivitet 26, kap. 5) initierat ett internationellt samarbete kring SLCP som kan ha stor betydelse för det kommande arbete inom detta område Effektiv uppföljning av luftkvalitet Mål: Bestämmelserna för uppföljning och utvärdering av luftkvalitet är lämpliga och effektiva samt genomförs på ett likartat sätt inom EU För att säkerställa att EU:s gräns- och målvärden tillhandahåller önskat skydd för människors hälsa måste de följas upp på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Luftkvalitetsdirektiven anger regler för hur uppföljning, utvärdering och åtgärdsarbetet för god luftkvalitet ska genomföras., För att säkerställa att dessa är optimala och 23 Miljödepartementet 15 oktober 2010: Strategi för att minska utsläppen av kortlivade, klimatpåverkande ämnen. (SMHI:

17 19 maximerar kostnadseffektiviteten är det viktigt att se över reglerna inför ett förslag till nytt direktiv. Användningen av luftkvalitetsmodeller är i detta sammanhang en viktig fråga. Tillämpning av luftkvalitetsmodeller, i kombination med mätningar, kan minska kostnaderna för utvärderingen av luftkvaliteten. Det underlättar till exempel utvärdering av luftkvalitet och exponering över större geografiska områden, är ett viktigt verktyg för utvärdering av åtgärder och framtagande av scenarier, är kostnadseffektivt jämfört med mätning, samt är viktiga för att kunna bedöma mätplatsernas bästa placering. Det är därför önskvärt att förstärka luftkvalitetsdirektivens bestämmelser vad gäller luftkvalitetsmodeller och att modeller får en ökad roll i utvärdering enligt direktiven. Ett problem med uppföljning av luftkvalitet består av hur reglerna genomförs på grund av brister både vad gäller tydligheten och uppföljningen. Det finns utrymme för tolkning av reglerna, men väldigt lite transparens i eller uppföljning av hur medlemsländerna har genomfört luftkvalitetsdirektiven. Detta har med största sannolikhet lett till skillnader i utvärderingen av luftkvalitet mellan olika medlemsländer och medför att länder kan bedömas olika vad gäller överskridande av gränsoch målvärden och efterföljande överträdelseärenden (som t.ex. har lett till en dom mot Sverige angående PM10). För att tillämpningen av direktiven ska vara rättvis är det även viktigt att lämpliga anpassningar av reglerna görs för att ta hänsyn till de olika förutsättningar som råder inom Europa. Andra medlemsländer har drivit på hårt för att få bestämmelser med möjlighet till undantag som anpassats till specifika nationella situationer och det finns utrymme för en anpassning av vissa bestämmelser med avseende på svenska förhållanden. Det är till exempel bättre att bedöma uppfyllande av gränsvärden genom löpande medelårsvärden istället för enstaka år då halterna har en kraftig variation mellan olika år på grund av t.ex. varierande vädersituationer som länderna inte har rådighet över. Bestämmelserna för utvärdering av ozon 24 kan också bättre anpassas till svenska förhållanden. Sveriges problem med ozon härrör från långdistanstransport av luftföroreningar. Bestämmelserna har dock utvecklats för områden där det finns lokal produktion av ozon och kräver därför en mer omfattande utvärdering än vad som kan anses vara rimligt och kostnadseffektivt för Sverige. En viktig målsättning för Sverige under översynen är att bestämmelserna för utvärdering av luftkvalitet ska ses över för att säkerställa att de är lämpliga och effektiva, samt att de genomförs på ett likartat sätt av alla medlemsländer. Bestämmelserna omfattar många aspekter och kommer att behandlas i ett antal olika aktiviteter under översynen. För att åstadkomma detta mål kommer Sverige att behöva bevaka och vara aktiv i dessa. De viktigaste aktiviteterna är de specifika studier som ska behandla bestämmelserna med avseende på partiklar, NO 2 och ozon (dvs. 24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa, Artikel 9-11 samt bilaga VII-X.

18 20 de föroreningar som medlemsländerna har mest problem med), samt arbetet inom AQUILA och FAIRMODE (aktiviteterna 9-17, kap. 5).

19 21 5 Påverkansinsatser För att få genomslag för svenska prioriteringar i förhandlingarna är det viktigt att Sverige deltar aktivt i och har kännedom om de olika aktiviteter som kommer att påverka förslagen till ny strategi samt revidering av de centrala luftvårdsdirektiven. I detta kapitel har viktiga aktiviteter sammanställts. Syfte med aktiviteterna och hur de närmare kan bidra till att nå de övergripande prioriteringarna utvecklas vidare jämfört med kapitel 4. Efter sammanställningen finns en kort beskrivning av varje enskild aktivitet. Dessa aktiviteter bör bevakas på olika sätt under processen. Alla är viktiga pusselbitar för att nå framgång i förhandlingarna. I flertalet av dessa deltar, eller avser, Naturvårdsverket att delta. Andra myndigheters och nationella experters deltagande och engagemang är dock avgörande för att nå framgång. Förutom nedan beskrivna påverkansinsatser är Europaparlamentet en viktig aktör inför rådsförhandlingarna av de kommande förslagen. För att förhandlingarna ska vara framgångsrika är det en fördel om det sker löpande kontakter/utbyte med parlamentet. De svenska kontaktytor som finns bör användas så långt det är möjligt till att löpande hålla parlamentsledamöter informerade om översynen och betydelsen av de reviderade direktiven. Aktiviteter Initiativtagare Utförare Tidplan Omfattar hela arbetet 1. SEG (Stakeholder Expert Group) KOM KOM Samråd KOM (Obestämt) FoU Naturvårdsverket Forskare Löpande 4. HELCOM, OSPAR, IMO KOM Berörda departement och Löpande m a p internationell sjöfart myndigheter 5. Nationell samverkan Naturvårdsverket, Miljödepartementet, sektorsmyndigheter, bransch- och miljöorganisationer 6. Arbete med miljömålen Naturvårdsverket, Havsoch vattenmyndigheten, den parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås Naturvårdsverket, Miljödepartementet sektorsmyndigheter, bransch- och miljöorganisationer Naturvårdsverket, Havsoch vattenmyndigheten, den parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitets målen kan nås Löpande under processen och efter behov Fördjupad utvärdering fram till juni 2020, beredningen fram till 2020

20 22 7. Aktörsanalys Naturvårdsverket Naturvårdsverket Berör mest luftkvalitetsdirektiven 8. Utvärdering av hälsobevis KOM WHO Oktober 2011 april Studie om PM, tungmetaller och PAH KOM UBA, TNO, AEA Augusti 2011 december Workshop om partiklar KOM TNO Juni Studie om NO 2 KOM (Obestämt) Februari/mars december Studie om ozon KOM Aarhus universitet, ECORYS, UWE Januari 2012 februari AQUILA, nätverk för referenslaboratorier 14. FAIRMODE, forum för luftkvalitetsmodellering 15. Integrering EU och urban modellering 16. EMEP handbok för mätmetodik 17. Nordiskt nätverk för referenslaboratorier KOM DG JRC Löpande, särskilt uppdrag klart under 2012 KOM DG JRC, EEA Löpande, särskilt uppdrag klart under 2012 KOM DG JRC, IIASA, ENERIS Preliminära resultat under 2012 LRTAP/EB Främst NILU SE, DK, FI, NO, EE SE, DK, FI, NO, EE Årsmötet, höst Danskt-svenskt DK, SE Naturvårdsverket, danska Möte mars 2012, partnerskap för Miljøstyrelsen, DMU workshop luftföroreningar planeras 2013 Berör mest takdirektivet 19. Nationell utsläppsprognos till EMEP handbok för emissionsinventeringar Takdirektivet 2001/81/EG Naturvårdsverket Nästa rapportering januari 2013 LRTAP/EB Främst TFEIP Prognoser och scenarier KOM IIASA, underkonsulter och Mars-september från IIASA-GAINS medlemsländer BREF KOM Europeiska IPPC-byrån Löpande

21 Luftvårdskonventionen CLRTAP UNECE Parter till konventionen Löpande 24. NMR (KOL-gruppen) NMR - Löpande 25. Arktiska rådet (TFSLCP/ACAP/AMAP) 26. Internationellt samarbete SLCP AR - Löpande Miljödepartementet - Löpande Exempel på övriga processer 27. ERMES JRC Trafikverket, Forskare (AVL-MTC, IVL, VTI, WSP) Löpande 28. Ecodesigndirektivet KOM Energimyndigheten löpande 29. ICAO Flertalet medlemmar och organisationer i CAEP inkl. KOM ICAO/CAEP, samverkan med SAE-International , certifieringsspecifikationer färdigt ) Stakeholder Expert Group Kommissionen har upprättat en expertgrupp för berörda aktörer (Stakeholder Expert Group, SEG) med deltagare från bland annat medlemsstaterna och intresseorganisationer. Gruppen är ett nav för samråds- och förhandlingsprocessen under kommissionens översyn. De första två mötena (i juni 2011 och januari 2012) har fokuserat på information och insamling av synpunkter om kommissionens översyn. Planen är att ha möten minst 2 gånger per år, nästa möte planeras i juni Framtida möten kommer att fokusera på diskussioner om underlag som tas fram inom de övriga aktiviteterna som beskrivs nedan och kommissionens kommande förslag. Denna aktivitet är central för översynsprocessen och bör prioriteras högt av Sverige om vi vill få genomslag för våra föreslagna prioriteringar i kapitel 4. Naturvårdsverket företräder Sverige på SEG och kommer att verka aktivt i gruppen för att lyfta fram svenska prioriteringar och synpunkter genom inlägg och ställningstagande på möten samt via skriftliga synpunkter och positioner. 2) Samråd Ett offentligt samråd (med en separat detaljerad samrådsenkät för SEGmedlemmar) utfördes sommaren 2011 för att samla in intressenternas synpunkter och identifiera viktiga frågor att prioritera för översynen. Här deltog Naturvårdsverket med synpunkter och kommentarer. Nästa samrådsprocess planeras av kommissionen till hösten 2012 och ytterligare en har aviserats ske innan det slutliga färdigställandet av översynen. Samråden kom-

22 24 mer att vara offentliga vilket innebär att alla som är intresserade kan lämna synpunkter. 3) FoU Kopplingen mellan forskning och arbetet med internationell luftvård har alltid varit tydlig och har också till stor del gjort det möjligt för Sverige att driva sina frågor framåt på ett framgångsrikt sätt. Naturvårdsverket har under 2000-talet initierat två forskningsprogram som har betydelse för arbetet med internationell luftvård. SCARP (Swedish Clean Air Research Program) 25 startades 2006 och har som syfte att studera hälsoeffekter och miljöeffekter beroende av luftföroreningar på svensk och europeisk skala. Programmet är nu i sin slutfas och kommer att slutrapportera under sommaren I samband med att programmet avslutas planeras även en konferens. Vad konferensen ska fokusera på är fortfarande under diskussion men konferensen ger möjlighet att lyfta fram frågor som Sverige vill fokusera på. CLEO (Climate Change and Environmental Objectives) 26 har som syfte att stötta framtida miljömålsarbete i ljuset av hur klimatförändringar kommer att påverka möjligheten att uppnå de miljömål som påverkas av långväga transporterade luftföroreningar. Programmet påbörjades 2010 och har nu kommit halvvägs. Det är viktigt att forskningsresultaten från dessa program tas om hand inom det framtida luftvårdsarbetet såväl inom konventionen som EU. Om Sverige även på längre sikt vill ha möjlighet att framgångsrikt driva sina frågor inom dessa forum behövs nya satsningar inom forskningen på dessa områden t ex i form av nytt forskningsprogram initierat av Naturvårdsverket. Kommissionen har lagt ut ett uppdrag som går ut på att sammanställa resultaten från relevant forskning som är finansierad av EU. Sammanställningen kommer att identifiera rekommendationer för översynen samt lyfta kunskapsluckor. Ett första utkast kommer att diskuteras i mitten av juni 2012 och rapporten ska vara färdig i december ) Internationell sjöfart FN-organet IMO (International Maritime Organization) har regler som ska förhindra att fartyg förorenar miljön. Utsläpp till luft regleras enligt MARPOL (International Convention for the Prevention of Pollution from Ships).Inom denna reglering finns generella utsläppskrav på fartyg men här finns även möjlighet för länder att ansöka om särskilda kontrollområden med skärpta utsläppskrav. Östersjön och Nordsjön omfattas idag av ett så kallat SECA-område (SOx-Emission Control Area). Inom HELCOM (Helsingforskonventionen) pågår just nu ett arbete med att ansöka om att Östersjön och Nordsjön utses till NECA-område (NOx-Emission

23 25 Control Area). Underlag för ansökan har tagits fram och slutligt beslut om tidpunkt för att skicka ansökan till IMO väntas att fattas i juni Sverige är för närvarande ordförande inom HELCOM och Transportstyrelsen deltar aktivt inom detta område. Inom OSPAR-konventionen pågår också diskussioner om att lämna in en ansökan till IMO gällande NECA för Nordsjön. Kommissionen har även flaggat för att under 2013 lämna förslag på hur sjöfarten kan inkluderas i EU:s utsläppshandel för att minska klimatutsläppen. Hur stor effekt ett handelssystem med sjöfarten inkluderat kommer att ha på utsläppen av luftföroreningar är för tidigt att säga men då utsläppen från sjöfarten inte enbart består av koldioxid utan en kombination av flera olika luftföroreningar finns det potential för samordningsvinster här. 5) Nationell Samverkan Det är viktigt att ha löpande kontakter och samverkan med berörda myndigheter och branschorganisationer som berörs av kommissionens översyn samt med miljöorganisationer. Bransch- och miljöorganisationerna har även möjlighet att delta inom SEG-gruppen men det behövs även kontakter på nationell basis. Redan etablerade arbetsgrupper, och eventuellt nya nätverk för detta sammanhang, blir viktiga. 6) Arbete med miljömålen Det underlag som tas fram i den pågående fördjupade utvärderingen av miljömålen kommer att vara värdefullt i förhandlingsarbetet. Det kommer att ge ett underlag kring vad som i stort krävs i form av minskade utsläppsminskningar för att miljökvalitetsmålen ska nås. De förslag till ytterligare åtgärder och styrmedel som kommer att tas fram av den parlamentariska beredningen för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås, är också ett viktigt underlag i förhandlingarna. I detta sammanhang är det framför allt miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning som är berörda. 7) Aktörsanalys För att nå framgång inför och under förhandlingarna är det viktigt att ha en kunskap och grundläggande förståelse för andra medlemsländers prioriteringar och agerande i sammanhanget. Naturvårdsverket avser skapa sig sådan kunskap och förståelse så långt som det är möjligt. 8) Utvärdering av hälsobevis Kommissionen har anlitat WHO för att gå igenom och utvärdera de vetenskapliga bevis som finns vad gäller luftföroreningars effekter på människors hälsa till stöd för översynen. Ett antal frågor har tagits fram som underlag inför utvärderingen. Frågorna är omfattande och berör bl.a. partiklar, marknära ozon, NO 2, SO 2, tungmetaller och PAH. Kommissionen har ombett nationella experter och forskningsgrupper att bidra med underlag samt bistå med granskning av underlag.

24 26 Vid framtagandet av den nuvarande tematisk strategi för luft utfördes en liknande utvärdering där svenska experter deltog i WHO:s arbete. Sverige har ledande experter med relevant kompetens inom hälso- och luftområdet. Det är därför viktigt att dessa deltar i projektet även denna gång, lyfter fram svenska synpunkter och bevakar projektet. Ett bra samarbete mellan dessa experter och Naturvårdsverket är också viktigt inför eventuella kommande förhandlingar. 9) Studie om partiklar, tungmetaller och PAH Studiens syfte är att ge ett underlag till översynen av luftkvalitetsdirektivens bestämmelser om partiklar, tungmetaller och PAH. Uppdraget omfattar analys av nuvarande situation, prognoser och åtgärdspotential för relevanta föroreningar inom EU. Rekommendationer om utvärderingsmetoder och fastställandet av framtida mål kommer också att ingå i projektet. Medlemsländerna kommer att få en enkät och eventuellt specifika frågor att besvara inom området. Rapporten om utvärderingsmetoder kommer att granskas av utvalda experter. Uppföljning och utvärdering av partiklar är ett komplicerat område som behöver ses över. Naturvårdsverket kommer att bevaka och, vid behov, bidra aktivt till studien. Svenska aktörer, bland annat har Referenslaboratoriet för tätortsluft och Datavärden för luft stor erfarenhet och kunskap vad gäller uppföljning av dessa föroreningar och bör nyttjas i detta arbete. 10) Workshop om partiklar En workshop om partiklar kommer att äga rum i Bryssel i juni Diskussion ska föras om genomförandet av utvärderingsmetoder och åtgärder för att minska partikelhalter. Verktyg för utbyte av bästa praxis ska främjas och inspel till översynen av luftkvalitetsdirektivets bestämmelser ska samlas in. Kommissionen har efterfrågat deltagare som tillämpar lagstiftningen på nationell och regional/lokal nivå. Naturvårdsverket, med stöd av Referenslaboratoriet för tätortsluft, planerar att delta i denna workshop. 11) Studie om NO 2 Studien kommer att fokusera på faktorer/orsaker till de svårigheter som medlemsländerna har med att uppfylla gränsvärden för NO 2. Prognoser och analyser för hur och när gränsvärdet kan uppnås inom EU kommer att tas fram. Erfarenheter från utvärdering av NO 2 enligt luftkvalitetsdirektivet (dvs. stationsplacering, täthet och representativitet samt modellering och kvalitetssäkring) kommer att utvärderas. Planen är även att analysera problem och behov vad gäller åtgärdsarbetet och ta fram en åtgärdsdatabas.

25 27 Det fanns mycket fokus på NO 2 i den senaste revideringen av luftkvalitetsdirektivet, på grund av osäkerheter i riskbedömningen för denna luftförorening. 27 Kvävedioxid används i dessa sammanhang som en indikator för förbränningsrelaterade luftföroreningar och inte i egenskap av hälsoskadlig förorening i sig självt. Diskussionen förväntas intensifieras under översynen speciellt då de flesta medlemsländerna har stora svårigheter att klara gränsvärdet för NO 2. Det är viktigt att Sverige är väl förberett inför eventuella förhandlingar kring regleringen av NO 2 i det kommande förslaget. Naturvårdsverket kommer att bevaka denna studie åt Sverige, men det kan även finnas behov av samarbete med andra svenska experter och myndigheter. 12) Studie om ozon Studien kommer att utreda svårigheter och potentiella förbättringar vad gäller utvärdering och åtgärdsarbete för marknära ozon. En analys av den nuvarande situationen, prognoser och åtgärdspotential ska utföras. Syftet är att identifiera styrkor och svagheter i luftkvalitetsdirektivets bestämmelser och att rekommendera potentiella förbättringar av direktivet. Om Sverige ska verka för en ändring av utvärderingsbestämmelserna för ozon är det viktigt att bidra till denna studie med nationellt underlag. Naturvårdsverket avser att bevaka denna studie och har tagit kontakt med en av utförarna (UWE) för att kommunicera Sveriges specifika frågeställningar och har meddelat att vi har för avsikt att lämna underlag till studien. 13) AQUILA frågor för översynen AQUILA (National Air Quality Reference Laboratories Association) 28 är ett nätverk för europeiska referenslaboratorier som koordineras av EU:s gemensamma forskningscenter (JRC). Nätverket inrättades 2001 med syftet att harmonisera mätning av luftkvalitet inom EU. Referenslaboratoriet för tätortsluft och Datavärden för luft representerar Sverige i det löpande arbetet. AQUILA har utarbetat 17 övergripande frågor för översynen som berör mätning och meteorologiska aspekter kopplat till luftkvalitetsdirektiven. Frågor om bland annat godkännande av mätsystem, kvalitetssäkring och datakvalitet samt stationsklassificering och representativitet inkluderas. Förslag och rekommendationer för varje fråga kommer att diskuteras på nästa möte i AQUILA i mars 2012 och ett slutgiltigt dokument väntas presenteras i nästa SEG grupp möte i juni. 27 WHO, 2004: Health aspects of air pollution: results from the WHO project systematic review of health aspects of air pollution in Europe. data/assets/pdf_file/0003/74730/e83080.pdf 28