FRISK LUFT FRISK LUFT. Sammanfattning

Transkript

1 FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Sammanfattning FRISK LUFT det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Även om luften i Sverige som helhet är av god kvalitet, återstår ytterligare ett steg för att nå en luftkvalitet utan hälsoförluster eller miljöpåverkan. Kvävedioxid är ett viktigt problemområde mot bakgrund av transporternas omfattning och betydelse i samhället. Kraftfulla styrmedel har beslutats såväl i EU som inom landet, men det tar tid innan styrmedlen får effekt i form av genomförda åtgärder. Det finns därför behov att skynda på åtgärder för att begränsa utsläppen i våra tätorter av luftföroreningar från transportsektorn och från arbetsmaskiner. Även åtgärderna för att minska utsläppen av slitagepartiklar från dubbdäck bör utökas. Arbetet i EU och inom FN:s luftvårdskonvention för att begränsa utsläpp av luftföroreningar har högsta prioritet för att kunna nå målet för ozon och partiklar Figur 11. Luftkvalitet i svenska tätorter 2000/ /10 Index 2000/2001 = NO 2 PM10 Totalindex SO 2 Bensen / / / / / / / / / / 2010 KÄLLA: DATAVÄRDEN FÖR LUFTKVALITET Föroreningshalterna i svenska tätorter minskar. Figurens index är en sammanvägning av luftkvaliteten i svenska kommuner (beroende på förorening och år) vinterhalvåret 2000/ /10, viktat mot folkmängden. Ju lägre index, desto lägre halt av föroreningar för ett större antal människor. 180 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

2 (PM2,5) 96. Även arbetet med att minska utsläppen av klimatpåverkande luftföroreningar som sot och metan är viktigt. Miljökvalitetsmålet utveckling och bedömning Aktuell situation och utveckling för miljötillståndet Situationen i Europa Utsläppen av de viktigaste luftföroreningarna i Europa 97 har minskat betydligt under perioden , särskilt svaveldioxid (SO2) och bly (Pb), vilket har resulterat i en förbättrad luftkvalitet i hela regionen. Detta trots att flera länder varken klarar utsläppstaken i enlighet med EU-direktivet om utsläppstak eller Göteborgsprotokollet. På grund av de komplicerade sambanden mellan utsläpp och luftkvalitet, liksom ett antal osäkerheter i samband med skattning av utsläppsdata, har utsläppsminskningarna inte alltid lett till en motsvarande nedgång av luftföroreningar i atmosfären. Detta gäller särskilt för partiklar (PM) och marknära ozon (O3). För närvarande är partiklar och marknära ozon Europas mest problematiska föroreningar när det gäller skadlighet för hälsan. De allvarligaste effekterna av luftföroreningarna på Europas ekosystem är övergödning, försurning samt skador på växtligheten på grund av ozon. Flera luftföroreningar påverkar också klimatet, till exempel partiklar (sot), metan och ozon. Betydande minskningar i utsläpp av ämnen som bildar partiklar har skett under perioden men återspeglas endast delvis i minskade halter av (PM10) 98. Exponeringen för partiklar (PM10) i EU:s tätortsområden överskrider WHO:s riktvärden för luftkvalitet betydligt för cirka procent av den totala stadsbefolkningen. Betydande minskningar i utsläpp av ämnen som bildar ozon har skett under perioden Detta återspeglas dock inte i minskande medelhalter av ozon. Antalet överskridanden av EU:s målvärde (120 mikrogram per kubikmeter som 8-timmarsmedelvärde) har däremot minskat. 95 procent av den urbana befolkningen inom EU utsätts för ozonhalter som överskrider WHO:s riktvärden för luftkvalitet. Ozon fortsätter att orsaka stora skador på vegetation och skördar. Minskningen av utsläpp av kväveoxider (28 procent mellan 1999 och 2009) är betydligt större än nedgången i uppmätta halter av kvävedioxid, vilken var cirka 96 I dagligt tal partiklar mindre än 2,5 mikrometer. 97 European Environment Agency, The European Environment, State and Outlook 2010, Air Pollution. 98 I dagligt tal partiklar mindre än 10 mikrometer. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 181

3 15 procent under samma period. Tolv procent av EU:s urbana befolkning bor i områden där WHO:s riktvärden för luftkvalitet för kvävedioxid överskreds under FRISK LUFT Situationen i Sverige Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Detta innebär att luftkvaliteten är mycket god och att påverkan av luftföroreningar är försumbar. I dag är vi inte fullt där, men i många avseenden är luftkvaliteten förhållandevis god i Sverige. Nedanstående avsnitt lyfter fram påverkan och bedömning av måluppfyllelse. Beskrivning av tillstånd samt hälso- och miljöpåverkan sker under avsnittet Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling. Endast de områden som är av störst betydelse för målets uppfyllande berörs nedan. För förslag till långsiktiga målvärden 99 som klaras, samt för detaljer och förklaringar se avsnittet Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, på växtlighet samt på kulturföremål. Skador som orsakar merkostnader för ohälsa, skördebortfall och försämrad tillväxt på skog, samt merkostnader för underhåll och reparation av kulturföremål. Den tidigare starka trenden mot en bättre luftkvalitet i svenska tätorter har under 2000-talet varit svagare dock med undantag för halterna av bensen och svaveldioxid som har fortsatt att minska. Utsläppen 100 av såväl svaveldioxid som av kvävedioxid har minskat påtagligt sedan 1990, bland annat minskade transportsektorn sina utsläpp av kväveoxider med 47 procent till Den övervägande delen av utsläppen av kväveoxider sker inom tätortsområden 101, längs större vägar samt till havs från sjöfarten. Sjöfarten är för övrigt också huvudkälla till utsläpp av svaveloxider. Utsläppen av kväveoxider i tätorten medför att både års- och timmedelvärden för långsiktiga mål överskrids frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer. Halterna överskrids även i urban bakgrund, främst i storstäderna, men det finns risk att de överskrids även i flera medelstora städer. En svag minskning av halterna har skett de senaste åren, men huruvida det är en långsiktig trend kan på grund av årliga variationer i vädret ännu inte fastställas trots att vägtrafikens utsläpp minskade med 38 procent mellan 2000 och Utsläppen av partiklar (PM2,5) i Sverige var relativt oförändrade , till skillnad från övriga Europa där utsläppen har minskat under samma period. 99 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, Data hämtad ur Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP 2011, STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

4 Under 2010 ökade de svenska utsläppen av partiklar (PM 2,5) med cirka 14 procent. Ökningen beror sannolikt åtminstone delvis på en kall vinter som ökar energibehovet, vilket återspeglas i en 19-procentig ökning av utsläppen från småskalig eldning. När det gäller utsläpp av partiklar (PM10) är slitagepartiklar av störst betydelse för luftkvaliteten i tätorterna. Utsläppen av slitagepartiklar har ökat med 18 procent mellan 2000 och För flyktiga organiska ämnen (NMVOC) har minskningen i rapporterade utsläpp avstannat sedan början av 2000-talet. Transportsektorn fortsätter att minska sina utsläpp, medan hushållens utsläpp av flyktiga organiska ämnen från lösningsmedel och produktanvändning ökar. Flyktiga organiska ämnen släpps huvudsakligen ut i tätorter samt i glesbygd med utbredd vedeldning där även bens(a)pyren släpps ut. Förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Även om luften i Sverige som helhet är av god kvalitet, återstår ytterligare ett steg för att nå en luftkvalitet med försumbara hälsoförluster och miljöpåverkan. Hälsoförluster och miljöpåverkan till följd av luftföroreningar kostar samhället avsevärda summor pengar. Exempelvis har kostnaden för skador orsakade av höga halter av partiklar beräknats till 26 miljarder svenska kronor per år 102. Utsläppen av luftföroreningar har minskat kraftigt i Sverige och Europa sedan 1990-talet, tack vare åtgärder inom industri, energiproduktion och transportsektorn. EU:s tematiska strategi för luftföroreningar med underliggande direktiv om utsläppsbegränsningar och luftkvalitet samt FN:s luftvårdskonvention har, vid sidan av förändringarna i Östeuropa, spelat en avgörande roll. Ofta sker utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar från samma källor. Mycket kan därför vinnas på att samordna styrmedel och åtgärder för att minska sådana utsläpp. Till exempel är det särskilt viktigt att begränsa utsläpp av så kallade kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar som sot (partiklar) och ozonbildande luftföroreningar (kväveoxider och flyktiga organiska ämnen VOC). Bens(a)pyren Bens(a)pyren bildas vid enskild vedeldning, särskilt om eldningsförfarandet eller utrustningen är bristfällig. Utsläppen av bens(a)pyren har ökat med cirka 40 procent under de senaste åren, efter att ha varit oförändrade under den första delen av 2000-talet 103. Befintlig lagstiftning föreskriver enligt Boverkets byggregler, BBR, krav vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad. Kraven har inte varit tillräckliga 102 Quantification of population exposure to PM2.5 and PM10 in Sweden 2005, IVL, B1792, Data hämtad ur Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP 2011, FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 183

5 FRISK LUFT för att minska den stigande trenden för utsläpp av bens(a)pyren från enskild uppvärmning med fasta bränslen. På grund av den långsamma utbytestakten av eldningsutrustning krävs en högre ambitionsnivå än nuvarande krav i BBR för att nå målsättningen till I dag spelar EU:s regler endast en begränsad roll för att minska utsläppen av bens(a)pyren från enskild vedeldning för uppvärmningsändamål. Detta kan komma att ändras i framtiden genom förslag på nya standarder och krav på utsläppen. Kommande utsläppskrav i ett nytt reviderat Göteborgsprotokoll kan, liksom kommande EU-direktiv för utsläppstak, förväntas minska utsläppen, till exempel genom att öka kravnivån på eldningsutrustning och därmed även minska utsläppen av bens(a)pyren. Partiklar Trenden för partiklar (PM2,5) 104 antyder att föreslagna haltnivåer kan nås till 2020 med beslutade och planerade styrmedel. Det förutsätter dock att nya utsläppskrav för partiklar införs, dels i Göteborgsprotokollet vid den pågående revisionen dels i det kommande reviderade EU-direktivet om nationella utsläppstak. När det gäller partiklar (PM10) gav regeringen som ett första steg kommunerna möjligheten att förbjuda dubbdäck på vissa gator. Sådana beslut har i dag fattats i Stockholm, Göteborg och Uppsala. En möjlighet till utökat dubbdäcksförbud, som kan gälla hela zoner i en tätort, har nyligen medgivits av regeringen 105. Beslut om ett sådant utökat dubbdäcksförbud har dock ännu inte fattats i någon kommun. För partiklar (PM10) kan en svagt minskande trend utläsas i statistiken, men minskningen är osäker på grund av årliga variationer. Erfarenheterna från såväl dubbdäcksförbud på enskilda gator som dammbindning har varit positiva, även om en önskvärd minskning av halterna inte till fullo uppnåtts på alla platser. Ozon Ozon bildas storregionalt och därför är uppfyllelsen av målet för ozon beroende av åtgärder i Europa som helhet. Avgörande är att åtgärder genomförs för att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) från trafik, vedeldning och energiproduktion. Dessutom krävs åtgärder inom industrisektorn i Europa och möjligen även på global nivå. Betydelsen av att åtgärder genomförs i Sverige är liten i förhållande till behovet av åtgärder på en europeisk nivå. Hushållssektorn är dock en av de större utsläppskällorna inom landet, som dessutom uppvisar en ökande trend. Åtgärder riktade mot hushållen är därför sannolikt kostnadseffektiva. 104 Datavärden för luftkvalitet d2da6a html 105 Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276) SFS 2011: STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

6 Kvävedioxid De totala utsläppen av kväveoxider 106 ökade något mellan 2009 och 2010, troligen på grund av en ökad värmeproduktion. Den tillfälliga ökningen bedöms dock inte nämnvärt påverka rådande trend med minskande halter. Till 2020 beräknas utsläppen av kväveoxider minska med cirka 35 procent, förutsatt att beslutade styrmedel får avsedd effekt. Det finns en betydande osäkerhet i bedömningen, eftersom verkliga utsläpp kan komma att avvika från de uppskattningar som gjorts. Det gäller exempelvis ökningen av trafikmängden som kan överstiga prognoserna. Andra osäkerhetsfaktorer är att andelen personbilsdieslar ökar snabbt samt det faktum att sambanden mellan utsläpp och uppmätta halter ofta är komplicerade. Nationella styrmedel finns, men de är inte tillräckligt effektiva eller brister i efterlevnad. Åtgärdsprogram enligt lagstiftningen om miljökvalitetsnormer (MKN) har inte innehållit tillräckligt kraftfulla åtgärder eller har genomförts i otillräcklig omfattning 107. Miljökvalitetsnormer har inte heller beaktats tillräckligt i planeringen. De styrmedel som har beslutats på EU-nivå och som gäller utsläppskrav på fordon har stor betydelse för att uppnå föreslagna målnivåer. Utsläpp från trafiken och arbetsmaskiner spelar en avgörande roll för möjligheterna att nå föreslagna målnivåer, men i kuststäder kan även sjöfarten spela en viss roll. Det totala trafikarbetet bedöms, trots osäkerheter i den ekonomiska utvecklingen, kunna öka till Andelen dieseldrivna personbilar förväntas öka avsevärt. Trots detta kan en fortsatt minskning av utsläppen av kväveoxider förväntas på längre sikt tack vare en fortsatt teknisk utveckling av fordonen. Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Bedömningen är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Inom EU och internationellt planeras och har fattats beslut om kraftfulla styrmedel. Det ligger i processens natur att genomslaget i form av åtgärder därför tar lång tid och sker med en avsevärd fördröjning. Nationella styrmedel har å andra sidan effekt lokalt och kan styra på en detaljerad nivå och därigenom få snabbare genomslag. Bens(A)pyren Bens(a)pyren bildas vid enskild vedeldning och utsläppen sker främst under vinterhalvåret. Halterna av bens(a)pyren sett över hela året bedöms generellt sett vara låga. Underlaget för statistiken är dock osäker och det finns risk att föreslagna 106 Data hämtad ur Sveriges utsläppsrapportering till CLRTAP 2011, Har miljökvalitetsnormer förbättrat utomhusluften? Naturvårdsverket, Rapport 5915, FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 185

7 målvärden överskrids, särskilt med tanke på att utsläppen ökat med cirka 40 procent de senaste åren. Inga nya styrmedel har beslutats, men kommande utsläppskrav dels på partiklar i ett nytt Göteborgsprotokoll dels i kommande EU-direktiv för utsläppstak kan förväntas leda till åtgärder även nationellt för att minska utsläppen. FRISK LUFT Partiklar Partiklar (PM10) överskrids generellt i gatumiljön och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige. Ett flertal effektiva styrmedel har införts för att åtgärda partiklar (PM10). Effekten av styrmedlen i form av åtgärder förväntas ske fram till 2020, men därefter kan det ta tid innan andelen dubbfria däck bland fordonen blir tillräckligt stor. Efterlevanden av ett utökat förbud för dubbdäck kan därmed förväntas öka. Det är dock inte troligt att andelen dubbdäck minskar i tillräcklig omfattning för att föreslagna målvärden kan nås utan ytterligare styrmedel. Kvävedioxid Föreslagna målvärden för kvävedioxid är svåra att nå, mot bakgrund av trafikens omfattning och betydelse i samhället. Kraftfulla styrmedel har beslutats såväl i EU som nationellt. Förslagna målvärden för kvävedioxid kan inte nås med i dag beslutade och planerade styrmedel. Dels tar det tid innan de beslutade och planerade styrmedlen med krav på fordonsutsläpp får fullt genomslag i trafiken dels finns en osäkerhet hur stor minskningen av utsläppen blir i praktiken. De nationella styrmedlen, bland annat åtgärdsprogram och regelverk för miljökvalitetsnormer samt trängselskatt, är effektiva, men de bör skärpas genom ytterligare åtgärder eller ökning av styrmedlens styrverkan eller omfattning. Marknära ozon För marknära ozon minskar antalet episoder med höga halter 108. I jämförelse med andra platser i Europa och i övriga världen uppvisar Sverige låga halter. Med i dag beslutade och planerade styrmedel är det dock inte möjligt att nå föreslagna målvärden för ozon. Gapet till målet är relativt stort när det gäller behovet av åtgärder. Eftersom ozon bildas storregionalt krävs samordnade åtgärder på europeisk nivå. På grund av ozons hälso- och miljöskadlighet, samt på grund av att ozon också påverkar klimatet, kan vi förvänta ett långsiktigt arbete i Europa och globalt för att minska bildningen av ozon. 108 Datavärden för luftkvalitet d2da6a html 186 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

8 Regional bedömning Problem med luftkvalitet finns framför allt i större tätorter och är kopplade till trafiken. Även vedeldning är på sina håll ett problem. Intransport av föroreningar från omgivande länder ger betydande bidrag till föroreningshalten i södra Sverige. Partiklar och marknära ozon är besvärligast ur hälsosynpunkt. Ozon överskrids framför allt i södra delen av landet. Länen ser i allmänhet inte nu någon tydlig trend för luftföroreningarna, som tidigare minskat. Åtgärder som minskar utsläppen från vägtrafiken samt specifika insatser i vissa tätortsmiljöer behöver vidtas. För södra delen av landet krävs också minskade utsläpp i omgivande länder och från sjöfarten, alltså internationella åtgärder som delvis är på gång, men svåra att bedöma utfallet av. Behov av mer mätdata och förbättrad övervakning lyfts fram. I ett scenario för 2020 bedöms, med nu beslutade styrmedel, att det långsiktiga målet för årsvärden för kvävedioxid och partiklar överskrids i cirka hälften av 48 studerade tätorter. Överskridandet bedöms gälla trafikerade gator, centralt i större och medelstora tätorter i alla delar av landet. 109 Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling Bensen I tätorternas gaturum överstiger halterna det föreslagna långsiktiga målvärdet 110 något. För åren rapporteras halter på 1,5 3,0 mikrogram per kubikmeter 111. I urban bakgrund är halterna lägre, 0,5 2,0 mikrogram per kubikmeter. Halterna av bensen i tätorternas omgivningsluft är stadigt minskande. Utsläpp av bensen från trafiken minskar stadigt tack vare tekniska åtgärder, och utsläppen kan förväntas fortsätta att minska med redan fattade beslut. Bensen kan även bildas vid enskild vedeldning. Det går inte urskilja någon förändring i utsläppen över tid för denna sektor. Inga ytterligare styrmedel om utsläpp från vedeldning är beslutade eller planerade. Trafiken är i de flesta tätorter den viktigaste källan för bensen och redan beslutade styrmedel bedöms tillräckliga för att klara föreslagna målvärden till Bensen är cancerframkallande och det finns i dag ingen känd nivå under vilken inga effekter uppstår på människor. 109 Omstedt, G et. al. (2012). Luftkvaliteten i Sverige år Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter. SMHI Meteorologi Nr Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, Datavärden för hälsoinriktad miljöövervakning, delprogram: Luftföroreningar exponeringsstudier. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 187

9 Bens(a)pyren Halterna av bens(a)pyren i tätorter överstiger 112 föreslaget långsiktigt målvärde 113 något. Den långsiktiga trenden är tydligt minskande i de större tätorternas gaturum. I den urbana bakgrundsmiljön i mindre och medelstora tätorter kan ingen tydlig långsiktig trend utläsas, på grund av brister i statistikunderlaget, men utsläppen har ökat något under de senaste åren. Det finns därför risk att föreslagna målvärden överskrids. FRISK LUFT Butadien Halterna av butadien i miljön understiger 114 föreslaget långsiktigt målvärde 115, men marginalen är på vissa platser liten. Den långsiktiga trenden är minskande, men dataunderlaget är begränsat. Ett bredare dataunderlag med data från orter med utbredd vedeldning vore angeläget. Föreslaget målvärde bedöms, baserat på nuvarande dataunderlag, som möjligt att nå med redan beslutade styrmedel. Butadien är cancerframkallande och det finns i dag ingen känd nivå under vilken inga effekter uppstår på människor. Formaldehyd Halterna av formaldehyd i miljön 116 understiger föreslaget långsiktigt målvärde 117. Bedömningen är att en god luftkvalitet kan nås med nuvarande trend även om antalet diesel- och etanolbilar ökar. Formaldehyd är kraftigt irriterande för luftvägar och ögon, och kan vara cancerframkallande vid halter högre än de som normalt förekommer i utomhusluften. Partiklar Halterna av partiklar (PM2,5) överskrider det föreslagna långsiktiga målvärdet i första hand i södra Sverige 118, sannolikt på grund av intransport av förorenad luft från öresundsregionen och från övriga Europa. I övriga landet är halterna av partiklar (PM2,5) låga, även om årsmedelvärdet överskrids i gaturum i några 112 Datavärden för luftkvalitet d2da6a html 113 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, Datavärden för hälsoinriktad miljöövervakning, delprogram: Luftföroreningar exponeringsstudier Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, Datavärden för hälsoinriktad miljöövervakning, delprogram: Luftföroreningar exponeringsstudier Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

10 städer. Det finns en minskande trend för partiklar (PM2,5) i regional bakgrund 119. Minskningen kan observeras även i södra delen av landet och beror sannolikt på att åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar i Europa har börjat ge effekt. Halterna av partiklar (PM10) överskrider det föreslagna långsiktiga målvärdet i gatumiljön generellt och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige 120. Höga halter av partiklar (PM10) beror i första hand på användning av dubbdäck. Det finns omfattade bevis för att inandningsbara partiklar i våra tätorter har allvarliga effekter på människors hälsa. Bland de hälsoeffekter som tillmäts störst betydelse för folkhälsan hör en tidigare än förväntad dödlighet i såväl hjärt- och kärlsjukdomar som i lungsjukdomar till följd av långtidsexponering för förhöjda halter av partiklar. Även dygnsvariationer i partikelhalter påverkar dödligheten och dessutom antalet nyinlagda på sjukhus. Detta har nyligen visats gälla även för partiklar i tätortsluft, som domineras av vägslitage på grund av dubbdäcksanvändning. Ökade partikelhalter i luften medför också en ökning i antalet individer som upplever besvär från luftvägarna, särskilt bland känsliga personer. Det gäller exempelvis astmatiker som även upplever ett ökat behov av astmamedicin 121. Samhällskostnaderna orsakade av hälsoproblem på grund av höga halter av partiklar har beräknats till 26 miljarder svenska kronor per år 122. Dessa merkostnader är en konsekvens av cirka dödsfall, cirka fall av kronisk bronkit, cirka sjukhusinläggningar för andnings- och hjärtbesvär samt cirka 4,5 5 miljoner persondagar med begränsning av normala aktiviteter för drabbade individer, vilket orsakar ett arbetsbortfall motsvarande cirka 0,1 procent av den totala mängden arbetade dagar i Sverige. Ozon Ozonbildning är starkt väderberoende och varma somrar kan höga halter marknära ozon uppträda. Den långsiktiga trenden är att episoder med höga halter av marknära ozon minskar. Medelvärdet för halterna under längre perioder minskar också, om än i långsammare takt 123. Enligt mätdata för perioden överstigs det föreslagna långsiktiga målet till skydd för hälsan det högsta medelvärdet för åtta timmar varierar över landet mellan 120 och 140 mikrogram per kubikmeter. Det föreslagna långsiktiga målet för växtlighet i södra delen av landet 119 Datavärden för luftkvalitet d2da6a html 120 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, Air Quality Guidelines Global Update, WHO Europe Sjöberg K et al. Quantification of population exposure to PM 2,5 and PM 10 in Sweden IVL rapport B1792, Datavärden för luftkvalitet d2da6a html FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 189

11 i kustnära och höglänta områden samt vissa år även vid låglänt placerade mätplatser, men i huvudsak klaras målet i övriga delar av landet 124. Det finns väldokumenterade samband mellan exponering för ozon och dagligt antal dödsfall och sjukhusinläggningar, även i områden där ozonhalterna inte är särskilt höga. Även hälsoeffekter till följd av långtidsexponering för ozon misstänks. Nyttan av att nå det långsiktiga målet för växtlighet har uppskattats till cirka 150 miljoner kronor årligen. 125 FRISK LUFT Kvävedioxid De föreslagna långsiktiga målvärdena (både års- och timmedelvärden) överskrids 126 frekvent i gatumiljön i landets större och medelstora städer. Halterna överskrids även i urban bakgrund, främst i storstäderna, men det finns risk för att föreslagna målvärden överskrids även i flera medelstora städer. Hittills under 2000-talet kan ingen tydlig trend för halterna utläsas 127. En svag minskning har skett de senaste åren, men huruvida det är en långsiktig trend kan ännu inte fastställas på grund av årliga variationer. Utsläppen av kväveoxider ökade något mellan 2009 och Ökningen skedde främst vid värmeproduktion till följd av en kall vinter, vilket inte nämnvärt bör påverka den i övrigt minskande trenden. Vägtrafiksektorn har kraftigt minskat sina utsläpp av kväveoxider under 2000 talet, särskilt har utsläppen från personbilar minskat. Tung trafik samt elektricitets- och värmeproduktion är i dag de dominerande källorna. Utsläppen av kväveoxider sker till stor del inom tätortsområden 128. Kvävedioxid är hälsoskadligt vid högre halter, samtidigt som det är en viktig markör för andra föroreningar som uppstår vid förbränning. Det finns många studier där samband mellan uppmätta kvävedioxidhalter och hälsoeffekter påvisats. IVL Svenska Miljöinstitutet har sammanställt en rad studier där halter av kvävedioxid som indikator för förbränning relateras till förtida dödsfall. I dessa studier har en ökning av kvävedioxidhalten i luften med 10 mikrogram per kubikmeter visat sig ge en ökad förtida dödlighet på procent. För svenska förhållanden innebär det cirka förtida dödsfall varje år 129. Kvävedioxid som markör för luftföroreningar 124 Pihl Karlsson G, Danielsson H, Pleijel H och Karlsson Per Erik. Ozonmätnätet i södra Sverige. Resultat IVL Rapport B2032, Karlsson Per Erik. Underlag för en fördjupad utvärdering av miljömålen för ozon nära marken. IVL Rapport U2014, Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, Datavärden för luftkvalitet d2da6a html Sjöberg K et al. Quantification of population exposure to nitrogen dioxide in Sweden IVL rapport B1749, STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

12 i tätorten har visat ge hälsoeffekter på barns luftvägar även i så låga halter som cirka 20 mikrogram per kubikmeter. Korrosion Korrosion på kalksten har under åren varierat mellan 7 och 14 mikrometer per år 130. Trenden för korrosion är något osäker, på grund av årliga variationer. Ändå bedöms föreslaget långsiktigt målvärde 131 som möjligt att nå, mot bakgrund av den fortsatta minskningen av främst svavelnedfallet. Korrosion följs upp inom ramen för Sveriges arbete inom FN:s luftvårdskonvention. Kopplingar till generationsmålet Miljökvalitetsmålet Frisk luft är formulerat för att uppnå generationsmålets strecksatser om ekosystem och hälsa genom att förslagen till långsiktiga målvärden ska svara mot generationsmålets formulering människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan. Detta kan förmodas förutsätta att strecksatserna om energianvändning och konsumtionsmönster uppfylls. När miljökvalitetsmålet har uppnåtts är påverkan på hälsan med dagens kunskaper försumbar, och dessutom är skördeförlusterna i jordbruket och påverkan på skogsbruket minimala. Detta förutsätter att samhället utvecklas i en riktning så att konsumtionsmönstren, inklusive transporter och energianvändning, ger minimala miljö- och hälsoproblem. Avgörande för att nå miljökvalitetsmålet är att åtgärder genomförs för att minska utsläppen av partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen från trafik, vedeldning och energiproduktion samt från industrisektorn i Europa. Betydelsen av åtgärder i Sverige är liten i förhållande till behovet av åtgärder på europeisk nivå. Hushållssektorn är dock en av de större utsläppskällorna inom Sverige, som dessutom uppvisar en ökande trend, och åtgärder inom denna sektor bör därför särskilt beaktas. Lokala utsläpp av slitagepartiklar från vägtrafiken är en annan lokal källa med stort åtgärdsbehov. De styrmedel som har beslutats på EU-nivå och som gäller utsläppskrav på fordon har stor betydelse för att minska utsläppen av kväveoxider i tätorterna Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverket, Rapport 6420, FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 191

13 Analys av delmålen varför gick det som det gick? DELMÅL: Svaveldioxid (2005) Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år FRISK LUFT Delmålet har uppnåtts. I den fördjupade utvärderingen 2008 bedömdes att delmålet var uppnått och den bedömningen kvarstår. FN:s luftvårdskonvention och EU:s direktiv för utsläppstak har varit mycket verksamma internationella styrmedel. Dessutom har nationella krav på lågt svavelinnehåll i bränslen bidragit. Kvar är utsläppen från internationell sjöfart där åtgärder för att minska utsläppen har beslutats och kommer att genomföras stegvis. Den industriella omstruktureringen i det forna Östeuropa har även spelat en stor roll. Kostnaderna för korrosion har minskat med mycket stora belopp. Nivåer skadliga för hälsan har underskridits sedan lång tid tillbaka. DELMÅL: Kvävedioxid (2010) Halterna 60 mikrogram/m 3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Delmålet har inte uppnåtts. Flera större och medelstora städer har inte klarat delmålet i gatumiljön. På några platser överskrids delmålet även i urban bakgrund, det vill säga ej i omedelbar närhet till trafik. Det är framför allt gator med hög trafikbelastning och större trafikleder som uppvisar höga halter. En viktig källa till kvävedioxid är vägtrafiken, men även energiproduktion, industri, arbetsmaskiner samt sjöfarten är betydelsefulla. Åtgärder har under lång tid satts in för att motverka utsläpp av kväveoxider. Det tar dock lång tid innan alla åtgärder får genomslag. Vårt ökade behov av transporter samt de höga kostnaderna för att genomföra utsläppsminskningar har varit en hämmande faktor. DELMÅL: Marknära ozon (2010) Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år Delmålet har inte nåtts, men är relativt nära. Även om delmålet överskridits på ett stort antal mätplatser, har antalet dagar med överskridande genomgående varit få. Den prognos som gjordes i den fördjupade utvärderingen 2008 visade att delmålet nästan uppnås till Ett undantag är särskilt varma och soliga år då överskridandet blir större. Ozon transporteras in i landet, främst i södra Sverige. Eftersom både ozon och ozonbildande ämnen kan transporteras lång väg är marknära ozon ett internationellt problem. Det internationella åtgärdsarbetet för 192 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

14 att minska luftföroreningar har därför varit avgörande för möjligheten att nå delmålet. DELMÅL: Flyktiga organiska ämnen (2010) År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till ton. Delmålet har uppnåtts. Enligt den officiella utsläppsstatistiken för 2010 uppgick de svenska utsläppen till ton. Användning av lösningsmedel i hushållen står i dag för det största bidraget till de svenska utsläppen. Det nationella arbetet med tillstånd och tillsyn enligt miljöbalken har haft störst betydelse för att minska utsläppen. Målet har haft en för låg ambitionsnivå och saknat styrverkan. DELMÅL: Partiklar (2010) Halterna 35 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Delmålet har inte uppnåtts. De flesta större kommuner liksom några medelstora och mindre kommuner överskred delmålet för partiklar (PM10) i gatumiljön. Däremot klaras delmålet i urban bakgrund, det vill säga ej i omedelbar närhet till trafik, med något enstaka undantag. Delmålet för mindre partiklar (PM2,5) överskrids i Malmö, såväl i gatumiljön som i urban bakgrund. Överskridandet beror med all sannolikhet till stor del på intransport av luftföroreningar från öresundsregionen och från övriga Europa. Som regel är halterna av partiklar (PM2,5) låga i övriga landet, men det finns risk för överskridande i storstädernas gatumiljö. Avgörande för att minska halten av partiklar (PM10) i tätorterna är att begränsa användningen av dubbdäck samt åtgärder för dammbindning. För partiklar (PM2,5) är det internationella arbetet med avtal som begränsar utsläpp av luftföroreningar avgörande. DELMÅL: Bens(a)pyren (2015) Halten 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde för bens[a]pyren ska i huvudsak underskridas år Delmålet bedöms som möjligt att nå, under förutsättning att ytterligare åtgärder sätts in. Det är framför allt tätorter med omfattande vedeldning och ogynnsamma väderleksförhållanden som bedöms ha svårt att klara delmålet. Fortfarande finns få tillgängliga mätdata och regional utsläppsstatistik på anläggningsnivå saknas, vilket försvårar utvärderingen. Den viktigaste utsläppskällan till bens(a)pyren i FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 193

15 Sverige är småskalig vedeldning. Regional utsläppsstatistik på anläggningsnivå över enskild uppvärmning med fasta bränslen skulle underlätta utvärderingen av delmålet. FRISK LUFT Bedömning av regionala delmål Huvuddelen av länen regionaliserade de tidigare nationella delmålen och har slutrapporterat dem. Delmålet för svaveldioxidhalten har uppnåtts. Delmålet för kvävedioxidhalter har uppnåtts i knappt hälften av länen, medan bara tre län redovisar att delmålen för partiklar och marknära ozon nåtts. Drygt hälften har nått delmålet för utsläpp av flyktiga organiska föreningar. De flesta bedömer att målet för bens[a]pyren kan uppnås 2020 med ytterligare insatser. Några län har ytterligare regionala mål, som dock i allmänhet inte nåtts. Brist på åtgärder mot i första hand vägtrafiken är huvudorsak till låg måluppfyllelse. Områden för ytterligare insatser Bättre styrmedel krävs för att minska utsläpp av bens(a)pyren Det nya Göteborgsprotokollet och kommande EU-direktiv för utsläppstak kan förmodas ställa krav på utsläpp av partiklar och flyktiga ämnen. Styrmedel som påskyndar utbytestakten av eldningsutrustning bör övervägas. Boverkets byggregler (BBR) bedöms vara ett viktigt styrmedel för att minska halterna av bens(a)pyren. Boverket kommer under 2012 att se över byggreglerna med anledning av ändrade standarder för bland annat fastbränslepannor. Ytterligare styrmedel krävs för att minska partikelhalter Erfarenheterna av dubbdäcksförbud på enskilda gator motiverar en utökning av förbudet att kunna gälla hela zoner i de kommuner som har besvär med höga partikelhalter. Denna utökade möjlighet i kombination med information om dubbdäckens miljöproblem och regelbunden dammbekämpning är viktiga, men ej tillräckliga styrmedel för att minska problemen med höga halter av slitagepartiklar. Sannolikt krävs ytterligare styrmedel, som exempelvis generella avgifter, för att nå en tillräckligt låg dubbandel för att det långsiktiga målvärdet ska kunna uppnås. Åtgärder inom hushållssektorn kan minska halter av marknära ozon Ozon bildas storregionalt och därför krävs åtgärder i Europa som helhet för att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen från transporter, vedeldning och energiproduktion samt från industrisektorn. Betydelsen av åtgärder i Sverige är liten i förhållande till behovet av samlade europeiska insatser. Hushållssektorn är dock en av de större utsläppskällorna i Sverige av flyktiga 194 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012

16 organiska ämnen. Dessa utsläpp uppvisar en ökande trend, varför åtgärder riktade mot hus-hållen sannolikt är kostnadseffektiva. Insatserna för att minska halterna av kväveoxider behöver öka De styrmedel som har beslutats på EU-nivå och som gäller utsläppskrav på fordon har stor betydelse för att minska utsläppen av kvävedioxid i tätorterna. Kravnivåerna träder i kraft stegvis och väntas få fullt genomslag först efter Nationella styrmedel har bland annat införts genom åtgärdsprogrammen för att följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormerna har dock inte innehållit tillräckligt effektiva åtgärder. Åtgärderna har heller inte genomförts i en tillräcklig omfattning, och miljökvalitetsnormerna har inte heller beaktas tillräckligt i planeringen. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 195