Gökboets Kvalitetsredovisning. Hösten 2012 - Våren 2013

Relevanta dokument
Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Tema vatten hösten 2012

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Arbetsplan Violen Ht 2013

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Våra tankar kring temat:

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Trollskogen Läsår 2015/2016

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Arbetsplan läsåret

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Profil. Naturvetenskap och teknik

Babblarnasvärld skapad av barnen. Vetlanda här växer människor och företag

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Vår verksamhet under läsåret

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola

Kvalitetsredovisning

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Lyckans mål 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Avdelningen Blåbäret

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Årsberättelse 2014/2015

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Transkript:

Gökboets Kvalitetsredovisning Hösten 2012 - Våren 2013

Projektet djur och natur i vår närmiljö Syfte och bakgrund Gemensamt projekt på förskolan, Känna tillhörighet och trygghet i gruppen och samhörighet i huset. Fortsättning på temat igelkotten. Vi spinner vidare på sinnesintryck från barnen. Igelkotten har uppfattats som stickig den mjuka ekorren/kotten blir en kontrast till det. Temat utgår från barnen på så vis att det ligger dem nära som en naturlig del i vardagen. Barnen känner sig förtrogna med temat redan i inledningsfasen. Ekorren satt i granen är barnen bekanta med sedan tidigare och den får spela en viktig roll i temat. Få förståelse för naturens årskiftningar (kretslopp) att respektera miljön och att bekanta sig med olika material. Uppleva med olika sinnen. Språkförståelse för nya ord, vi klär barnens vardagssituationer i ord. Vi benämner arter och ser ett lärande och ökad nyfikenhet för naturvetenskap. Att upptäcka enkel matematik 1

Det kompetenta barnet Barns inflytande Föräldrars involvering Lustfyllt Utmanande Kreativitet Hundra språk Lära tillsammans Hur ska vi arrangera vår miljö? Arbetar vidare med vår känseltavla. Tar in naturmaterial kottar olika sorter. Vi har inrett vårat utforskarrum med kottar av olika art och storlek. Här är det tillåtet att upptäcka, ta isär, lukta och utforska. På väggarna sitter bilder på djur ekorren. I hallen har vi dokumentationer knutna till temat. Miljön ska vara inbjudande och stimulera barnen till att utforska vårat projekt. Vi arbetar tematiskt både ute och inne. Hur introducerar vi? Hur ska vi gå tillväga för att få tag i barnens tankar och det de visar nyfikenhet kring? I arbetet med igelkotten (ht11/vt12) fick barnen lära känna ett sticksit djur kontrasten till den mjuka ekorren var en start i detta tema. Barnen fick vara med och plocka kottar m.m. Barnen fick tidigt lära sig sången ekorrn satt i granen. Vad erbjuder vi för aktiviteter och utmaningar Barnen får känna på och undersöka kottarna sortera dem. De finns alltid tillgängliga i vårat utforskarrum. Barnen går ofta i själva och utforskar utan oss ped. Experiment torra kottar blöta kottar vad händer? Plocka isär kottarna vad finns inuti kotten upptäcka fröet inuti dem. Under vintern har vi även laborerat med is. Vi erbjuder också olika estetiska utrycksformer, sångböcker, flanosagor, handdockor, skuggspel, bild och form samt dans och rörelse. Vi är lyhörda för och spinner vidare på barnens förslag och idéer. Varje barn är unikt och gör också sin individuella tolkning av temat utifrån sitt eget intresse. Vi måste vara lyhörda för att kunna nå alla sexton i gruppen. Exempelvis har en pojke intresserat sig mer för djuren i temat och inte bara de i vår närmiljö medans en flicka kan alla sångtexter utantill. De yngsta barnen kan ordet kotte och är med utifrån sina förutsättningar. Vi erbjuder olika arbetssätt för att stimulera till lärande. Vi erbjuder också olika estetiska utrycksformer, sångböcker, flanosagor, handdockor, skuggspel, bild och form samt dans och rörelse. Vi har informerat föräldrarna genom ett brev i början av terminen Vi har utformat ett frågeformulär till barnen för att besvaras hemma. Föräldrarna får en bättre inblick på vad vi gör bättre samarbete. Vi direktdokumenterar och sätter temarelaterad dokumentation i hallen där föräldrarna lätt kan ta den till sig. Vi informerar även om temat vi hämtning och lämning samt vid utvecklingssamtal. 2

I Lpfö 98 finner vi stöd för vårt projekt: Djur och natur 2012-2013 Normer och värden 2:1 Utveckling och lärande 2:2 Barns inflytande 2:3 -Öppenhet, respekt och ansvar. - Förmåga att ta hänsyn /---/samt viljan att hjälpa andra. - Respekt för allt levande -Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. - Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. -Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. -- Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar /---/ -utvecklar förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen -Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning tid och förändring. -utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. 3

Introduktion: Natur: skogen - ekorren - kottar Vi går ut i vår skog - ( gården) Låter barnen upptäcka naturen omkring oss Vi plockar kottar m. m. Vi frågar b. vad är det här? Hur känns de att ta på? Plockar med oss kottar in. för att titta närmare på dem i vårt upplevelserum. Experiment Flyta/sjunka Skillnaden på blöt/torr kotte. Vatten / is Begrepp :Stor, mellan, liten, tung / lätt, rund/ avlång, mjukt / vasst, högt/ lågt, uppe och nere, Antal 1,2,3 Artbenämningar Gran och tallkotte. Sånger och ramsor, Dans, rörelse lek drama - skapande Lek : Hitta kottar Skuggspel / flano saga Projektet: Djur och natur i vår närmiljö Vi tittar på ekorren Vad är det för djur? Hur ser den ut? Frågor till barnen Var kommer kottarna ifrån? Vad hände med kotten? (i samband med vatten) Mäta kottarna hur långa är de? Väga kottarna Sortera olika naturmaterial Skillnader och likheter Arbeta med olika sinnen Känsel. Ljud Kretslopp, naturens gång Inledande informationsbrev hem till föräldrarna angående temat. Frågor hem för uppföljning och inblick i tema Barnen har också fått varsin kotte med sig hem Empatiarbete. Vad händer i sången Ekorrn satt i granen? Plockaskräp (miljömedvetenhet) 4

Visar intresse för skogen Tycker om att plocka med sig naturmaterial in har en medvetenhet var naturmaterialet finns! Undersöker och leker med naturmaterialet i utforskarrummet Intresse för sånger, ekorren och kottar. Barnens tankar och deras egna initiativ Bockarna Bruse: Stor, lite och mellan Barnen tycker om att väga kottarna! 5

Introduktion: Kottar Var finns kottarna? Vi går till skogen och plockar kottar som vi sedan kategoriserar utifrån art (gran/tallkotte) Ett barn säger många kottar där! (tittar upp i granen) säger: Högt upp! Se! Kottar! 6

Barnen tittar på kottar i vårt utforskarrum Barnen undersöker och utforskar olika kottar. Ett barn säger :-Många stora, många liten, många grankotte, den tall! Tallkotte! Var plockade du kottarna? I skogen! En pojke kunde genast se skillnaden på kottarna. Gran tallkottar. 7

Introduktion: Barnen träffar Ekorren! Ekorrn satt i granen skulle skala kottar, fick han höra barnen då fick han så bråttom, hoppa han på tallgren stötte han sitt lilla ben och den långa, ludna,svansen, sprang han hem till mamma på den gröna ängen, fick han med detsamma krypa ner i sängen, beska piller fick han då, plåster på sin lilla tå och ett stort bandage om svansen 8

Intervjuer med barnen kring Ekorren Kan du berätta vad du ser på bilden? Alla barnen har svarat att det är kottar som visas på bilden Var plockade vi dem? Alla barnen har svarat att kottarna plockats i skogen. En flicka nämnde också vilken pedagog som var med. Vilket djur tycker om kottar? Att ekorren gillar kottar är tydligt, mums mums säger en flicka. Vi får även andar förslag som gris, tiger, lejon och elefant. Hur känns det att ta på kottarna? Många tycker att kotten är vass men en flicka håller inte med, hon tycker att den är mjuk. Hur många kottar är det på bilden? De flesta är överrens om att det är två kottar men några räknar ända till tre-ett två tre Vad är det för kottar? Barnen har fokuserat på storlek en stor och en liten någon har angivit art. Vad är det för djur på bilden? Ekorre rörande överrens! Berätta hur ekorren ser ut! Svansen är viktig lika så hur ekorren tar sig fram den hoppar, som en känguru säger en pojke. Den har också tår, päls som är mjuk och en rumpa som vickar. En pojke vet också att ekorren klättrar och äter äpple. Kan du sjunga någon sång om ekorren? Alla börjar sjunga på ekorrn satt i granen 9

LITEN OCH STOR Att mäta: Ett barn säger : Maja har små, små händer! Barnet la själv 3 tallkottar i sin hand och räknade dem. 1, 2, 3! Hon märkte att de fick plats! Men, att bara en gran kotte fick plats i handen! Att se och bedöma storlek - Att kunna se skillnader! 10

Lek : hitta kottar mäta sin längd i kottar Barnen får i uppdrag att leta efter gömda kottar i rummet. 2 kottar var skall de hitta. Kottarna lägger de sedan i en rad på golvet och det blir en lång rad med12 kottar Vi mäter hur långa barnen är i kottar Pojken är 11 kottar lång Flickan är lika lång som10 kottar 11

Barnen undersöker kotten i utforskarrummet - Genom att plocka isär den Undersöker, upptäcker och upplever kotten på egenhand Barnen säger:- Vi skalar kottar som ekorren! 12

Skuggspel Titta stora kottar Ekorren äter kottar Med hjälp av en projektor får barnen se kottarna och ekorren i en annan dimension. Detta skapar vi också genom att titta genom förstoringsglas. 13

En skapande verksamhet ger barnen bättre förutsättningar att bearbeta olika intryck, vilket bidrar till att lättare kunna förmedla sina uttryck. Det är inte alltid slutprodukten som är det viktiga utan processen i att skapa. Vilket gynnar barnets motorik, koordination, iakttagelseförmåga och koncentration. Tupp Collage Ekorre Träd Tryckt mönster Målat / ritat tryck mönster / av kotten /handavtryck klippt klistrat, saltdeg collage av barr / mossa kottar - grupp målning. Traditionell ko 14

Vad hände i sången : Ekorr n satt i granen? Grundläggande värden omsorg och hänsyn till andra. Barnens empati och omtanke om andra. Vad hände med ekorren? Ett barn säger : Ekorren slog sig! Varför blev han rädd? Hörde barnen! Ont i svansen sa ett barn Ont i tån - plåster Hur ska vi trösta ekorren? Inget svar barnen förstod inte ordet trösta! Vi frågade istället vad vi skulle göra när någon är ledsen? Vi får blåsa på hans svans säger en flicka Krama honom säger många barn - Ett barn sa klappa mig såhär och la sina armar om sig själv! Gå till doktorn visa fingret! Barnen fick leka att vår ekorre hade ont i svansen och i sin tå. De satt bandage om svansen och plåster på ekorrens tå. Sedan bäddade de ner honom i sängen så att den skulle bli bra igen! Vi sjöng ekorr n satt i granen. Och sången : Vi är vänner du och jag, kompisar det ska vi va. Slåss det gör vi inte här. Tröstar den som ledsen är. Vi är vänner du och jag kompisar det ska vi va! 15

Barnens skapande förmåga och förmågan att förmedla upplevelser kring projektet i olika uttrycksformer sång och musik, bild, färg och form, dans rörelse, sagor och drama 16

Vi sköter om vår natur, ekorrens hem! Ekorren kommer till oss i form av en handdocka och ber om hjälp att städa upp i hans skog. Många människor slänger saker som kan skada ekorren som glas, tomburkar mm Sång: man ska aldrig, aldrig, aldrig kasta papper! Man ska alltid, alltid alltid plocka upp! Barnen talar mycket om skräpplockning att man inte ska slänga utan plocka upp, glas är lätt att skada sig på vet många. De sjunger också sången om och om igen. 17

Temat avrundas: Ekorren vill ha sina kottar tillbaka Kretslopp, kottarna kommer tillbaka till naturen där de hör hemma. Ekorren ber oss under en samling att få tillbaka sina kottar för hans ungar behöver mat. Barnen fick hämta varsin kotte från utforskarrummet. Väl ute på gården lämnade vi tillbaka kottarna och hade en sångstund ute. 18

Analys Vi kan i nuläget se ett förändrat kunnande gällande kunskaper kring miljö och naturvetenskap. Alla de äldre barnen (födda 10) säger ordet kotte och ekorre. De kan också se skillnad på tall och grankottar, alltså artbestämmande(sid10-11). Även de yngre barnen (födda 11) har nu börjat ta till sig projektet. De säger kotte och ekorre och upptäcker kottarna på gården. Åtgärder sedan förra året har rört utformningen av vårt utforskarrum. Det har utvecklats med flera olika sorters naturmaterial samt en våg. Våra intentioner är att låta utforskarrummet följa oss och våra tema framöver. Vi vill också ta in fler olika sinnesupplevelser i rummet, lukt, smak, ljud mm. Vi ser ett lärande genom sången Ekorrn satt i granen (sid 8). I början av projektet deltog barnen genom lyssnande och kroppsspråk. Nu kan de äldre barnen hela texten vilket visar på en språkutveckling. Vi har fördjupat oss i fakta kring innehållet i sången. Barnen har undersökt och skalat kottar (sid12) samt upptäckt att det finns skillnader. Vi har också bekantat oss med ekorren och lärt om dess utseende och olika egenskaper.(sid 9) Vidare i sången skadar sig ekorren och detta har vi tagit fasta på i arbetet med likabehandling. Barnen var empatiska och visade stor sympati med ekorren. Många delade med sig av egna erfarenheter. I den dagliga verksamheten ser vi ofta att barnen tröstar och tar hand om varandra. De har även plåstrat om och bäddat ner andra djur på avdelningen.(sid15) Sången beskriver miljön där ekorren bor, den gröna ängen och den tysta susande skogen. Genom detta har barnen fått lära sig att värna om och visa hänsyn för miljön. En flicka påpekar att ekorren blev rädd för barnen och att man inte ska slänga skräp i skogen.(sid17) Genom de kreativa uttrycksformerna har alla barn fått vara med och prova på vilket har gett ökad förståelse. Alla lär på olika sätt ock befinner sig på olika nivåer oh det kan vara svårt att nå alla. Genom att arbeta med olika tekniker ökar våra chanser för lärande. Genom tema Ekorre upplever vi att vi nått alla barnen i gruppen oavsett kön. Pojkar och flickor har deltagit utan att vi sett prov på några tydliga olikheter. Genom ett bra samarbete med föräldrarna och visat intresse från dem kan vi se att barnen tagit med sig temat även utanför förskolan. På vägen hem beskriver vissa att de får stanna flera gånger för att plocka kottar medan någon har kottar i bilen Föräldrarna säger också att barnen i större utsträckning läser böcker om djur och visar större intresse för naturen än tidigare. Genom att arbeta med tema på lång sikt och utifrån många infallsvinklar ger vi barnen möjlighet till fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. 19