Självreflektion som verktyg under kliniska praktikperioder Jenny Lindman och Sofia Holmqvist
Bakgrund Handledning av klinisk praktik I och II vid ämnet logopedi Klinisk praktik I: Den studerande ger talterapi maximalt femton gånger åt en klient med artikulationsproblem, oftast en barnklient. Praktiken görs vanligtvis under höstterminen under det andra studieåret. Klinisk praktik II: Den studerande ger talterapi maximalt tjugo gånger åt en barnklient med avvikande språkutveckling. Praktiken görs vanligtvis under vårterminen under det andra studieåret.
Utmaningar Handleda de studerandes processarbete Utvärdera och bedöma deras framsteg Avsaknad av konkreta verktyg att använda i handledningen Målsättningar Utveckla ett självreflektionsverktyg för att på ett mer strukturerat sätt stöda de studerandes arbete och yrkesmässiga utveckling under praktiken Använda verktyget som hjälp för handledaren att få en bättre bild av de studerandes självupplevda styrkor och svagheter för att kunna stöda processen på bästa sätt Underlätta skrivandet av praktikredogörelsen i slutet av praktikperioden
Hypotes Självreflektion är användbart för att studerande ska kunna reflektera kring egna förmågor och egen utveckling under kliniska praktikperioder. Frågor Fungerar användningen av våra specifika blanketter bra? Uppnås målsättningen med självreflektionen?
Utförande Klinisk praktik I: Handledning av 3 studerande under hösten 2013 Klinisk praktik II: Handledning av 11 studerande under våren 2014
Utformande av verktyg för självreflektion
Bearbetning av verktyget De studerandes reflektion förblev ytlig verktyget borde omarbetas för att nå djupare reflektion Genom att samarbeta och slå ihop våra projekt kunde vi dra nytta av erfarenheterna från klinisk praktik I under hösten Detta ledde till: Brainstorming (inspiration och material från UNIPED III kursen) Flera teman som utgångspunkt vi valde två Bearbetning av verktyget Diskussionsfrågor
Diskussionsfrågor Mekaniska färdigheter Informerade du barnet om att ni kommer att göra en testning? Varför/varför inte? Hade du utfört testningen tidigare? Hade du övat? Följde du testinstruktionerna? Hur svarade du/bekräftade du barnets svar? Uppstod det någon slags prompting-effekt? Avslutade/avbröt du testningen vid rätt tillfälle? Tog du paus? Varför? Antecknade du upprepningar, finska ord, fonologiska ledtrådar, tid det tog för barnet att svara? Gjorde du en video- eller ljudinspelning av testningen? Var inspelningen till nytta för dig? Varför? Hur fungerade analysen av testresultatet? Bedömningsfärdigheter under observation och lek Vilka kunskaper har du om aspekter som t.ex. koncentration, uppmärksamhet, samspel, interaktion, kommunikation, gester, initiativ, missförstånd, beteende, strategier etc.? Var du lyhörd för signaler/initiativ till kommunikation? Vilka kunskaper har du om nivån på lek och samspel vid en viss ålder?
Diskussionsfrågor Motsvarade det du planerat för en viss talterapisituation det som planerats/målsättningen för terapin som helhet? Utförde du det som du planerat på ett ändamålsenligt sätt? Fanns det en balans mellan nya och gamla aktiviteter/uppgifter? Var tidsanvändningen och strukturen vettig och genomtänkt? Hur tar du i beaktande barnets humör, tempo, koncentration, uppmärksamhet? Anpassar du dina planerade aktiviteter enligt det? Hur går du till väga? Hur flexibel är du att ändra planen för terapin enligt barnets vilja, humör eller behov? Hurudan är balansen mellan kreativitet, improvisation, flexibilitet och genomtänkt struktur? På vilka grunder ändrar du strukturen ifall du avgör att det behövs?
Utvärdering och slutsatser Målsättningar Utveckla ett självreflektionsverktyg för att på ett mer strukturerat sätt stöda de studerandes arbete och yrkesmässiga utveckling under praktiken Använda verktyget som hjälp för handledaren att få en bättre bild av de studerandes självupplevda styrkor och svagheter för att kunna stöda processen på bästa sätt Underlätta skrivandet av praktikredogörelsen i slutet av praktikperioden Hypotes Självreflektion är användbart för att studerande ska kunna reflektera kring egna förmågor och egen utveckling under kliniska praktikperioder Frågor Fungerade användningen av våra specifika blanketter bra? Uppnåddes målsättningen med självreflektionen?
Utvärdering och slutsatser Användningen av SWOT-verktyget resulterade i en mycket ytlig reflektion, medan det bearbetade verktyget gav önskade resultat Självreflektion är användbart för att studerande ska kunna reflektera kring egna förmågor och egen utveckling Det bearbetade verktyget gav handledaren kännedom om de studerandes självupplevda styrkor och svagheter handledaren kunde ge bättre stöd under praktikperioden Verktygets utformning och praktiska tillämpning fungerade bra med tanke på målsättningarna
Feedback från studerande Samtliga 11 studerande skulle rekommendera självutvärderingstillfällena/ blanketterna/diskussionen även för följande årskurs Samtliga 11 studerande ansåg att diskussionen kring självreflektionen kunde ha skett utanför ordinarie handledningstid En studerande tyckte att självreflektionen var onödig