Kurs: AG1015 Självständigt arbt 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatxamn i musik 180 hp Institutionn för folkmusik Handldar: Olof Misgld Hanna Andrsson Bondpolska i Uppland och Gästrikland - n jämförls mllan fm splmän Minnn - xamnskonsrt Skriftlig rflktion inom självständigt, konstnärligt arbt Dt självständiga, konstnärliga arbtt finns dokumntrat på insplning:
TatrStudio Ldrman / Gästrikgatan 1 Tisdag 27 novmbr / 19.0 MINNEN Kandidatkonsrt Hanna Andrsson - fiol Mdvrkand Linna Aall Campbll Samantha Ohlandrs Anna Haglund Biljttr bokas på tl 08-0094 llr www.tatrldrman.com Bgränsat antal platsr!
MEDVERKANDE Bata Brmuda Linna Aall Campbll - fiol och sång Samantha Ohlandrs - fiol och sång Ljuddsign Anna Haglund - dator, insplning mm Ljus Sarah Nilsson - ljustknikr Sara Parkman - assistnt Publikvärdar Sara Parkman Linus Andrsson TACK TILL Min familj Mina vännr Mina mdmusikr Mina lärar på KMH Mina tidigar lärar Examinatorrna Ett särskilt tack till r som ställd upp på att bli intrvjuad! MINNEN Kandidatkonsrt Hanna Andrsson Fiol TatrStudio Ldrman 27 novmbr 2012
MINNEN En dl svävar strax undr ytan, andra gömmr sig långt in. Några ord. En plats llr n doft. Några lösryckta tonr ur n mlodi. Mr bhövs int för att d ska tränga fram. Polska Svn Ahlbäck Jrk Vånn (Boda, Dalarna) Vispolska ftr Röjås Jonas Nya minnn Amrican Frind Hanna Andrsson Arr. Bata Brmuda Paradispolskan (Boda, Dalarna) Polska ftr Jonas Brandin VIDA Hanna Andrsson Arr. Hanna Andrsson och Bata Brmuda Polska ftr Carl Svd (Dlsbo, Hälsingland) Polska ftr Samantha Ohlandrs och Isak Brgström Min Samantha-låt Gogatt och gogott Hanna Andrsson Arr. Hanna Andrsson och Bata Brmuda Till min familj Strömmar Samantha Ohlandrs Arr. Samantha Ohlandrs och Bata Brmuda Friskt vattn (Rättvik, Dalarna) Polska ftr Linna Aall Campbll Min Linna-låt Frö Hanna Andrsson Arr. Hanna Andrsson och Bata Brmuda Polska Svn Ahlbäck Allt kommr tillbaka MINNESMASSA Hanna Andrsson och Anna Haglund Dn kollktiva minnsbankn
Hanna Andrsson 2012-11-12 MINNEN Kandidatkonsrt Hanna Andrsson - fiol Min konsrt blir n timms konsrt utan paus och hålls dn 27 novmbr 2012 på TatrStudio Ldrman i Vasastan. Jag har givit konsrtn namnt MINNEN och minnn är ävn mitt tma llr min röda tråd för konsrtn. Undr konsrtn kommr jag dls att spla solo, dls spla tillsammans md mitt band Bata Brmuda (där Linna Aall Campbll och Samantha Ohlandrs, båda på fiol och sång, är d övriga mdlmmarna), samt spla tillsammans md ljuddsignrn Anna Haglund. Konsrtn kommr att växla mllan två olika bildr/stämningar/scnrir. Dn na bildn/ stämningn/scnrit kallar jag Vrklight/Mina minnn/dagsljus och innhållr som namnt avslöjar mina gna minnn. Dn andra bildn är myckt mr diffus och dn har jag valt att kalla Minnsmassa/Dn kollktiva minnsbankn. Minnsmassan får rprsntra n sorts plats där allas (i just dt här fallt kansk främst publikns) minnn samsas. Platsn där minnn lagras och hämtas ifrån. Mina minnn gstaltas gnom att jag brättar om tt minn jag har. Sdan splar jag n låt som på något stt är kopplad till minnt. Hur kopplingn sr ut bhövr int vara tydligt för publikn, mn mitt val av låt vid varj minn är självklart för mig. Stämningn förstärks av ljussättningn och vntullt ävn av n bakgrundsljudbild när jag pratar som skapats i förväg av Anna Haglund och mig. Jag har i skrivand stund ännu int tagit bslut på om jag ska ha md bakrundsljudbildn i dssa scnr, dt krävr lit flr tst för att jag ska kunna bstämma mig. Minnsmassan dykr upp på olika sätt undr konsrtn. Publikn mötr Minnsmassan när d först kommr in i tatrn och tar plats, gnom n förinsplad ljudbild som Anna och jag skapat. Stämningn förstärks yttrligat av ljust i lokaln. Musikn som jag splar i Minnsmassans stämning är musik som skull kunna finnas i publikns minnn. I d fall som musikn är ny för dm kan dn bli till nya minnn. Dt skull lika gärna kunna vara dras minnn som splar upp dn, så att säga. Vid tt tillfäll undr konsrtn skr n förtätning av Minnsmassan. Dt kommr att gstaltas gnom tt musik- och ljudvrk som jag och Anna framför. Dtta kan vntullt ävn komma att gstaltas i n förändring llr förtätning av Minnsmassans ljusbild. För att klargöra så kommr int bakgrundsljudbildrna som Anna och jag skapar ljuda undr konsrtnumrn, undantagsvis när Anna och jag splar tillsammans. Jag känd starkt att jag vill ha tt tma för min konsrt och börjad fundra på dt rdan för tt år sdan. I början had jag många olika idér som jag spånad på. Dt var allt ifrån Min familj till Rsa och Rlationr. Jag visst att jag vill passa på att göra n konsrt som känds utmanand för mig själv och som var n chans att tsta något nytt. Ingn vanlig rätt-upp-och-nd-konsrt, utan något mr, n sammanhängand förställning. Så småningom kokad alla mina idér nr till tmat Minnn, tt ämn som jag känd att jag kund bygga myckt på. Undr vägns gång har tmat sdan funnits kvar, mn tolkningn av dt förändrats. Dt var först när jag i oktobr skull förklara min idé för Anna Haglund, som dn vrklign tog form. Hlt plötsligt blv jag tvungn att sätta ord på dn diffusa tank jag had i huvudt och stämningarna Minnsmassa och Mina minnn tog form. Huruvida dtta tma är hlt kristallklart llr int för publikn kännr jag int är så viktigt. För mig är dt tt tydligt tma och ävn för d som jag splar md på scnn. Dt jag därmot tyckr är viktigt är att publikn får upplva n skillnad mllan d två olika stämningarna. Hur d sdan väljr att tolka dm är upp till var och n. Dt jag har bhållit från min ursprungstank vad gällr dt scniska är framför allt hur jag gör mina mllansnack i konsrtn. Rdan från början var jag tydlig md att n utmaning
Hanna Andrsson 2012-11-12 för mig är att hålla mig till tt skrivt manus mllansnackn och dt finns fortfarand kvar. Mina mllansnack är int improvisrad utan noga uttänkta och finns ndskrivna på min dator. Ett av mllansnackn skrv jag så tidigt som i april 2012. Att jag skul spla solo på min xamnskonsrt var för mig självklart. Jag kännr att mitt solospl är dn starkast gnskapn jag tar md mig från KMH nu när jag slutar. Gnom god handldning från mina huvudinstrumntlärar har jag utvcklats myckt i mitt solospl och min självkänsla som fiolsplar har stärkts orhört myckt. Jag kännr att jag har börjat hitta tt gt uttryck som jag dfinitivt vill utforska vidar och dt ska bli spännand att spla själv på konsrtn. Främst har jag försökt jobba md dn konstnärliga tolkningn av d låtar jag kommr att framföra nsam. Dn sista trminn på KMH vald jag att fördjupa mig i mitt konstnärliga uttryck tillsammans md Ellika Frisll. Vi jobbad md låtar jag rdan had på min rprtoar och utgångspunktn var just konstnärligt uttryck i ställt för tknik i splt. Dt gav mig många sakr att tänka på som jag vrklign bär md mig till mina solonummr på konsrtn och som jag dfinitivt kommr att bära md mig ävn ftr min xamnskonsrt. När jag börjad fundra på vilka jag vill ha md mig på konsrtn, var valt nklt. Då jag främst splar md mitt band Bata Brmuda var dt självklart att fråga Samantha och Linna om d vill vara md. Bata Brmuda startad vi undr mitt andra år på KMH och vi har utvcklats tillsammans sdan startn. Myckt som vi användr oss av i vår musik har vi lärt oss undr tidn på KMH, båd tkniskt, musiktortiskt och arrangringsmässigt. I många av d låtar som vi splar får jag användning för sakr jag jobbat md på mina nskilda lktionr. Dt är myckt i vår musik som jag int skull klara av att göra om dt int vor för all tknikundrvisning. Vi splar myckt nyskrivt matrial i Bata Brmuda, vilkt känns kul, för på så sätt får jag ävn md tt par gnkomponrad låtar på konsrtn (jag splar sällan gnkomponrat matrial solo). På vårtrminn i tran dltog jag och några andra från klassn i tt samarbtsprojkt md StDH. Vi arbtad tillsammans md dras ljuddsignstudntr och skapad tatrmusik. Dt var väldigt kul och öppnad mina ögon båd för nya arbtsmtodr och komponringssätt. När jag fundrad mr på utformningn av min konsrt kom jag på att jag skull vilja jobba tillsammans md Anna Haglund, som var ljuddsignr i dn arbtsgrupp jag ingick i undr StDH-projktt, ign. Vi pratad ihop oss och kom fram till att vi båd kan skapa d förinsplad bakgrundsljudbildr jag pratat om tidigar och att dt ävn vor kul att spla tillsammans liv. Anna och jag har därför träffats och komponrat/skapat tt antal gångr och rsultatt kommr att höras undr förställningn. Jag tänkr att dtta samarbt aldrig had kommit till om vi studntr int had fått möjlight att dlta i samarbtt md StDH. Egntlign kan man säga att dt jag och Anna kommr att göra undr konsrtn är n sorts utvckling av dt vi gjord tillsammans undr StDH-projktt. Musikn som jag valt till konsrtn är sådant jag jobbat md på mina lktionr, musik jag splar md mitt band, musik jag burit md mig sdan tidigar och ävn låtar som är hlt nya för mig, mn som jag gärna vill spla. En dl låtar visst jag tidigt om att jag vill ha md, annat har kommit md i programmt gnom att jag hlt nklt känt ftr vad som skull passa på just dn platsn, vad jag är sugn på att spla på dt ställt. Dtta är vrklign tt sätt att göra konsrtprogram som jag fått md mig från KMH, främst från mina lktionr i Scnisk gstaltning md Susann Rosnbrg. Ovan har jag nämnt n dl sakr som jag tyckr att jag fått md mig från min utbildning och jag vt att jag ofta undr arbtt md min xamnskonsrt har tänkt tillbaka på olika lktionr jag haft. Dt har varit allt från marknadsföring och konsrtarrangring till
Hanna Andrsson 2012-11-12 fioltkniska problm, sättt jag övar på inför konsrtn och hur jag ska tänka rnt scniskt som har givit mig dssa åtrblickar och ignkänningsupplvlsr. Dt jag ändå främst tyckr att jag tar md mig från kandidatstudirna på KMH är min tro på mig själv som fiolsplar, båd som solist och nsmblmusikr. Jag kännr mig stärkt i mitt självförtrond, trygg i min kunskap och färdight och har tt sug ftr att utvcklas och utforska mig själv och min fiols möjlightr ännu mr. Dtta hoppas jag ska lysa ignom undr min konsrt.
Examnsarbt Kandidat 2012 Hanna Andrsson Examnsarbt Stilanalys Bondpolska i Uppland och Gästrikland - n jämförls mllan fm splmän Konstnärlig kandidatxamn, musikr Institutionn för folkmusik Handldar Stilanalys Olof Misgld
Innhållsförtckning Inldning - syft Mtod Arbtt Sväng och dt andra taktslagts placring 4 Variation - mlodisk och rytmisk 6 Uttryck i splt och skillnadn äldr splman - yngr splman 7 Uppland och Gästrikland - skillnadr och likhtr 8 Sammanfattning och rflktion 9 Transkriptionr Svn Ahlbäck - Småpolska ftr Karl Lindblad 11 Gustaf Jrnbrg - Polska C-variant 1 Bo Larsson - Båtsman Däck 15 Mikal Marin - Fria valt ftr August Bohlin 16 Viksta Lass - Polska ftr Gås Andrs 18 Analysschman Svn Ahlbäck 20 Gustaf Jrnbrg 21 Bo Larsson 22 Mikal Marin 2 Viksta Lass 24 Källförtckning 25 2
Inldning syft Splar man vrklign bondpolska båd i Uppland och Gästrikland? Dn frågan ställd jag mig ftr att ha splat typiska Upplands-bondpolskor och sdan fått höra att vissa låtar i dn gästrikiska Jrnbrgstraditionn också var av bondpolsktyp. Jag had splat flra sådana Jrnbrgslåtar, mn int rflktrat övr att d skull vara av samma låttyp som uppländska bondpolskor. Min nyfiknht väckts och dtta xamnsarbt är n jämförls mllan d olika traditionrna och n analys av fm splmän som splar bondpolska. Mtod Uppland är känt som bondpolskans vagga och där finns flra splmän som burit fram dnna låttyp, som främst kommit att förknippas md instrumntt nycklharpa. Jag har iställt valt att lyssna på fm olika fiolsplmän som splar låtar som till karaktärn kan kallas bondpolskor, llr bondpolskliknand. Två av splmännn, Gustaf Jrnbrg och Svn Ahlbäck, splar i Jrnbrgstradition och d andra tr, Viksta Lass, Bo Larsson och Mikal Marin, splar i olika variantr av Upplandstradition. Jag har valt fm insplningar, n md varj splman, som jag kommit övr på lit olika sätt. Jag har själv splat in Svn Ahlbäck, Mikal Marin och Bo Larsson vid olika tillfälln, så i dras fall vald jag låtar från mina gna insplningar. Insplningarna md Gustaf Jrnbrg och Viksta Lass kommr från samlingn Källorna som är sammanställd för att fungra som undrvisningsmatrial vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Tyvärr har Viksta Lass och Gustaf Jrnbrg för läng sdan gått ur tidn vid dtta arbts tillkomst. När jag bdömd om låtarna kund vara bondpolskor llr int utgick jag från mitt gt öra och vald på känn. Två av d låtar jag valt kund jag sdan innan, nämlign Svn Ahlbäcks och Bo Larssons låtar. Gustaf Jrnbrgs låt had jag tidigar splat ignom ftr notr (ur bokn Jrnbrglåtar, transkribrad av Svn Ahlbäck) mdan Mikal Marins och Viksta Lasss låtar var hlt nya för mig. Jag har lärt mig att spla alla låtarna så nära rspktiv splmans splsätt som möjligt. Undr arbtts gång har jag ävn lyssnat på låtarna, dls i originaltmpo, dls i lägr tmpo i datorprogrammt Amazing Slow Downr och sdan så gott jag kunnat försökt att skriva nd dt jag hör på notr i datorprogrammt Siblius. Jag har ävn analysrat och skrivit nd dt jag kommit fram till om varj splmans splsätt i analysschman. Utövr dt har jag lyssnat på till xmpl sväng, dt andra taktslagts placring, variation och uttryckt i splt. Jag har också fundrat övr förhållandt yngr/äldr splman samt skillnadn mllan landskapn. Ndan följr n uppställning övr namnn på d låtar jag valt samt vm som splar. Svn Ahlbäck Gustaf Jrnbrg Småpolska ftr Karl Lindblad Polska C-variant
Bo Larsson Mikal Marin Viksta Lass Båtsman Däck Fria valt ftr August Bohlin Polska ftr Gås Andrs För nklhtns skull kommr hädanftr Svn Ahlbäck btcknas SA, Gustaf Jrnbrg GJ, Bo Larsson BL, Mikal Marin MM och Viksta Lass VL. Arbtt Sväng och dt andra taktslagts placring Att sätta fingrt på vad som är sväng är svårt, då sväng kan vara många olika sakr. I fallt md mina fm polskor tyckr jag till xmpl när jag lyssnar på dm att d alla har tt sväng som känns bondpolskaktigt, ävn om d i sig är väldigt olika. För att utkristallisra dt hla lit har jag därför valt att i dt här fallt dfinira sväng som n sorts känsla i splt som är näst intill fysisk. Jag låtr dt vara taktbasrat så att n svängcykl går på n takt. VL har tt i mitt tyck väldigt ovalt sväng, mdan GJ har tt väldigt upprätt sväng. Md ovalt sväng mnar jag att n takt har n sorts oval känsla, llr äggformad om man så vill. Dt upprätta svängt känns mr som n upp-och-nd-känsla. Så här skull d olika svängn kunna s ut om jag ritad upp dm: UPPRÄTT SVÄNG OVALT SVÄNG D röda punktrna markrar var i svängt jag tyckr att taktslagn bfinnr sig (på tt ungfär). Eftr att ha lyssnat och fundrat har jag kommit fram till att dt ovala svängts tydligast särdrag är att dt andra slagt i taktn förtas. När jag lyssnar känns dt som att dt andra taktslagt stjäl lit plats från första taktslagt och sdan spridr ut sig hyfsat jämnt övr sin gn tid och dn stulna tidn från första taktslagt. Andra taktslagt blir alltså lit längr än dt första och sista slagt i taktn. Dtta bhövr int sk i varj takt för att låtn ska kännas oval i sitt sväng, mn då och då. Andra sakr som utmärkr dt ovala svängt är att dt andra taktslagt oftast är kraftigt accnturat, dt första taktslagt är ganska tungt btonat (dt har 4
ofta liksom n ndåtkänsla att jämföra md dn accnturad tvåans uppåtkänsla) och trdj taktslagt känns ävn dt mr som om dt är btonat (om än något mindr än första). Att notra förtagningn av andra taktslagt kan göras på många olika sätt. Eftrsom dt rör sig mr om n förtagning än n riktig kort tta / tidig tvåa har jag valt bort att notra md 2+4+ sxtondlar 1. Jag har int hllr notrat md stortriolr i någon störr utsträckning. Ävn om dt int riktigt stämmr md vrklightn har jag i ställt oftast känt att dnna notation kommr närmast: Ur transkription av Småpolska ftr Karl Lindblad (SA) Dt andra slagt förlängs md n 2-dl lånad av dt första slagt. I dt upprätta svängt känns alla slagn ungfär lika btonad/accnturad. Möjligtvis har dt andra slagt något mr accnt som gr dt n litn uppstickarffkt, mn jämfört md dt ovala svängts accnturad tvåa är dt stor skillnad. Slagn tycks vara lika långa och inga förtagningar av tvåan skr. Så här kan notation av dtta s ut: J Ur transkription av Polska c-variant (GJ) D fm låtarna rör sig i dtta spktrum, från dt upprätta svängt till dt ovala. Skull jag göra n uppställning skull jag vilja placra in dt så här: GJ BL SA MM VL Upprätt Ovalt GJ står klart ut som dn nda som gntlign har tt rnodlat upprätt sväng, därftr kommr BL vars sväng känns något mr ovalt, ävn om dt i stort är upprätt. SA hamnar nånstans i mittn som n slags hybrid mllan d båda svängn och slutlign liggr MM och VL så gott som jämsids md riktigt ovala sväng. 1 Ahlbäck, Svn (1995). Karaktäristiska gnskapr för låttypr i svnsk folkmusik, s 19. Stockholm: Udda tonr. 5
Variation - mlodisk och rytmisk När jag först lyssnad ignom låtarna tänkt jag att dt int förkom så myckt variationr i dm. Jag fundrad på om dtta kund var typiskt för bondpolska, att dn har n väldigt fast form som int rubbas. Dt visad sig vid närmar undrsökning absolut int stämma. Framför allt förkommr rytmiska variationr. I många fall är d ganska subtila, mn d finns ändå där. MM splar till xmpl flra variantr på A-dlns första takt: Så här llr så här llr så här j j # j j j j j j > > > SA gör n stor och tydlig variation i andra varvts B-dlar: Första varvt att jämföras md Dn som är mst konskvnt är kansk GJ. Han varirar n höjdtons längd mikroskopiskt lit för att förändra uttryckt i frasn. Vid tt tillfäll har han dock n stor rytmisk variation som stickr ut då dn till karaktärn är myckt olik dt han splar i övrigt: Dn vanliga variantn att jämföras md j j j R R j Vad gällr mlodisk variation skull jag därmot säga att d flsta är lit mr låsta. Dn nda som vrklign användr sig av dt är VL. Jämför bara dssa fyra olika startr på B-dln: 6
Variant 1 Variant 2 Variant Variant 4 j J j j j j J J j BL har faktiskt n mlodisk variation som dykr upp i d två sista taktrna av låtn. Han avslutar hla låtn md tt mr fanfaraktigt slutfall i sista B-dln: Vanligt B-dlavslut Fanfarslut j U J rit. Alla fm splmännn båd ökar tmpot priodvis och gör dragningar i låtarna för att skapa variation och dramatik i uttryckt. Uttryck i splt och skillnadn äldr splman - yngr splman En spännand dl i dtta arbt var att lyssna på d olika splmännns uttryckskvalittr. Självklart är uttryck något högst individullt, mn jag fundrad på om dt kansk fanns något i uttryckt som kund gå ign hos alla splmännn och sägas typiskt för bondpolskspl. Eftr att ha lyssnat och skrivit nd d första ord som dök upp kring varj splman 2 upptäckt jag att vissa ord llr stämningar i uttryckt förkommr hos flr än n prson. Ndan följr n litn uppställning av dssa ord/stämningar och hur många gångr d förkommr, samt hos vm d förkommr. Framåt Bubbligt Avancrat Frjdigt 2 ggr (MM, VL) 2 ggr (MM, VL) 2 ggr (MM, VL) 2 ggr (VL, SA) 2 S analysschman för fullständiga listor. 7
Rakt upp och nd Bstämt Tydligt 2 ggr (SA, GJ) 2 ggr (SA, MM) 2 ggr (SA, MM) När man tittar på dnna sammanställning framträdr n intrssant sak. Dn nd av d fm splmännn som int har några uttryckskvalittr gmnsamma md d övriga är VL. Hans ord är sådana som nklt, rättframt och mysigt. Dt nda som skull kunna vara likt någon av d andra är notringn lit stolpigt mn ändå framåtriktat. Dt skull kunna passa in båd på framåt (MM, VL) och rakt upp och nd (SA, GJ). Möjligtvis skull rättframt kunna röra sig i ungfär samma sfär som frjdigt, mn jag tyckr int att d hlt och hållt btydr samma sak. Ingn av d tr äldr splmännn (om man räknar splmännn födda tidigar än 1960 som äldr, dt vill säga VL, GJ och BL) har några gmnsamma uttryckskvalittr. Dtta förvånad mig också, då jag åtminston förväntat mig hitta några gmnsamma nämnar hos BL och VL som splar i samma Upplandstradition. Dssutom had jag fundrat på om jag skull upptäcka något som kund dfiniras som tt äldr splidal gntmot tt yngr. I ställt visad dt sig att d som har absolut flst gmnsamma nämnar är VL och MM, dn näst äldsta splmannn jag analysrat och dn yngsta. Då jag rdan kommit fram till att dras sväng är väldigt lika förvånar dt mig int. Svängt är n dl av uttryckt och splar självklart in för vilka ord man väljr när man ska bskriva dt. Tmpramntsmässigt liggr d också väldigt nära varandra i splt, xplosivt och storstilat. Dt är int för int som tt av dras gmnsamma ord är avancrat. På andra plats kommr SA och MM. Dras gmnsamma nämnar kan kansk vara att d båda har högr utbildning inom musik, vilkt möjlign ävn avspglar sig i dras gmnsamma ord, tydligt och bstämt. Dt kan tyda på att d har myckt stor kontroll övr vad d gör hla tidn när d splar. Kansk had jag förväntat mig att hitta flr gmnsamma bröringspunktr i uttryckt hos SA och GJ, då d i alla fall rprsntrar samma tradition, mn jag fick nöja mig md n. Rakt upp och nd syftar på att dt int är dn absolut största framåtriktningn i musikn, dn rör sig mr på ställt, mn att dt också finns n självklarht i musikn. Dn är stadig på sin plats. Uppland och Gästrikland - skillnadr och likhtr Att jämföra skillnadr och likhtr mllan bondpolsksplt i d olika landskapn har visat sig vara lättar sagt än gjort. Dt är nklar att jämföra splmännn som individr än som tillhörand n särskild tradition. Som jag nämnd i förra avsnittt hittar jag int många gmnsamma nämnar mllan SA och GJ. SA liggr snarar närmr VL och MM i sitt spl. Övrlag tyckr jag faktiskt att SA är väldigt lik upplandssplmännn i splsättt (vilkt kansk bror på att han kommr från Uppland och har splat myckt upplandsmusik). Många av d sakr som jag hittar i SA:s bondpolskspl åtrfinnr jag i upplandstraditionn. Ett xmpl på dt är att SA ibland förtar dt andra taktslagt, vilkt skapar n tidig tvåakänsla. Dtta förkommr ävn hos VL, MM och BL i olika utsträckning. Därmot saknas dtta hlt hos GJ, som iställt alltid är väldigt rakt på alla taktslagn. Ibland förtar GJ ttorna (främst i rprisstartr) och dt förkommr ävn hos d övriga splmännn. Dt är nog främst BL var vid insplningstillfällt något ringrostig, då han int had splat så myckt dn snast tidn. Dt kan absolut ha påvrkat vilka ord jag använt för att bskriva hans uttryck. 8
tt gnrtypiskt fnomn och int spcifikt för bondpolska, varför dt int känns lika rlvant som d förtagna tvåorna. En annan sak som SA har gmnsamt md två av upplandssplmännn (VL och MM) är ornamntikn. D har alla n utmjslad och ganska avancrad ornamntik. En skillnad mllan Upplands- och Gästriktradition skull vntullt kunna vara dt att båd GJ och SA har tt mr upprätt sväng än MM och VL, mn då kommr BL i kläm, då jag ju har placrat honom närmar dt upprätta än dt ovala svängt. Därmot finns n dfinitiv likht i båda traditionrna: Mlodin har n hyfsat bstämd form. Inga stora mlodiska variationr förkommr (förutom i VL:s fall), iställt används rytmikn för att skapa variation i mlodin. Vad gällr dubblsträngsspl/dubblgrpp är dt åtrign GJ som stickr ut. Han användr dt nästan int alls, i motsats till d övriga fyra som användr dt hyfsat frkvnt. GJ är å andra sidan dn nd av splmännn som användr variabl intonation. Som syns är dt snarar splmännn som kan jämföras än traditionrna, hittar jag något om kan tyckas vara traditionstypiskt blir jag snart övrbvisad då någon visar sig göra sakr som int passar in i ramn. Sammanfattning och rflktion Mitt syft md dtta arbt var från början att titta på skillnadr och likhtr mllan bondpolskspl i Uppland och i dn gästrikiska Jrnbrgstraditionn. Allt ftrsom arbtt fortskrd flyttads dock mitt fokus från jämförlsn av två traditionr till jämförlsn av fm splmän som alla splar n låt jag själv bstämt är n bondpolska llr i alla fall i bondpolskstil. För att göra n riktig jämförls mllan d två traditionrna had jag bhövt tt myckt störr matrial att arbta md, hlst båd låtmässigt och splmansmässigt. Jag har hla tidn varit mdvtn om att n låt int sägr särskilt myckt om n splmans totala spl, än mindr om dn tradition splmannn splar i. Varj splman ju har sitt gt språk och uttryckssätt. Mina fm splmän skild sig så pass myckt från varandra att dt var svårt att dla in dm i tydliga traditionsfack, vilkt i sin tur gjord dt svårt att jämföra traditionrna. Dt fanns för tydliga skillnadr mllan varj splman för att kunna gnralisra. En tidig tank som dök upp i mitt huvud var huruvida Gustaf Jrnbrg övr huvud tagt splar n bondpolska. Hans låt och spl är trots allt dt som skiljr sig mst från d andra fyra vad gällr sväng. Kansk had jag bhövt välja n annan låt som bättr övrnsstämmr md d övriga låtarna för att tydligar kunna göra jämförlsr. Att spla låtarna som d olika splmännn splar dm visad sig svårar än jag trott. Något jag instt när jag försökt härma dm är att jag har svårt att hlt övrg min gn vrsion i d fall där jag kan låtarna sdan innan. D låtar som var nya för mig blv också färgad av mitt sätt att spla, hur myckt jag än försökt skala bort dt. Prcis som jag skrv ovan har varj splman sitt gt uttryck och språk, så ävn jag! Transkriptionrna av låtarna var lit knpiga att få till ibland, då dt på några av insplningarna är svårt att höra tydligt vad splmannn splar (till xmpl när dt gällr stråk). Jag had ävn lit problm md att lista ut hur jag skull notra d förtagna andra 9
taktslagn. Trots dt så tyckr jag att jag fått n klarar bild av vad splmännn faktiskt gör gnom just transkriptionrna. En intrssant sak händ i arbtt md splmännns analysschman. Dt var n av d sakr jag tog mig an först, ftr att bara ha lyssnat på låtarna. Jag skrv hlt nklt nd små notringar om dt jag kund höra gnom att bara lyssna på musikn. Snar blv jag tvungn att gå tillbaka och rvidra dt jag skrivit, dls ftr att ha börjat transkribra mn ävn sdan jag börjad skriva själva arbtt, då många sakr blv tydligar och ibland faktiskt gick tvärt mot vad jag trott llr tyckt från början. Bondpolska kan splas på många olika sätt och dt har jag instt gnom dtta arbt. Dt är n låttyp som faktiskt är ganska tillåtand och tålig vad gällr variationr i stil. Som slutsats kan jag konstatra att Viksta Lass, Mikal Marin, Boss Larsson och Svn Ahlbäck i mitt tyck alla splar n bondpolska, mr llr mindr likt varandra i sväng och uttryck. Därmot är jag osäkr på om dt är n bondpolska Gustaf Jrnbrg splar. Dt skull iställt kunna vara n annan polsktyp md tt sväng som för analysn lurad mig att tro att dt var n bondpolska. 10
Fiol 5 10 15 19 24 28 8 & # # 4 q = 116 >1:A2 & # # J j & # # & # # & # # & # # & # # & # # & # # Småpolska ftr Karl Lindblad > 1:A1 Transkription ftr insplning md Svn Ahlbäck Transkription Hanna Andrsson 2011 1:B2 j 2:A2 j J j j J j J J J j j J 1:C1 1:B1 1:C2 j j J j j j 2:A1 j J J J 2:B2 j J j 5 J J J J J j j 5 j J j R j J J J J j R J J 2:B1 j 4 & # # J 2:C1 J J J 11
2 47 & # # 52 & # # 54 & # # 2:C2 J J j J j j j J J j j J 5 12
Fiol 5 & 10 & & 4 q = 118 1:A1 k J # k J # J J J J J Polska C-variant Transkribrat ftr insplning md Gustaf Jrnbrg Transkribrat av Hanna Andrsson 2011 k 1:A2 k 2 J # J # J J J j j # # J k k J k J J j k k J # J # J J 15 & 20 & J j j J J R 1:B1 J R 1:B2 J R R j j J J R 26 & R J R J R 1 & 6 & 41 & 46 & 2:A1 j j J # # k J J k j # k J J j 2:A2 k j k J # J J # J J J k 2:B1 k J j J R 2 J R 2 1
2 51 & 57 & J R 2:B2 J R R R 2 j R R j 61 & J R J R 2 2 j rit. 14
Båtsman Däck Transkription av insplning md Bo Larsson Fiol q = 112 1:A1 Transkribrat av Hanna Andrsson 2011 4 & # j j j 6 & # j J j j 1:A2 j 11 & # j j J 16 & # j J J J j j 21 26 0 1:B1 & # J J j 1:B2 & # J J J & # U J J J J rit. J 15
Fiol 5 10 14 18 22 26 1 6 41 q = 12 Fria valt ftr August Bohlin Transkription av insplning md Mikal Marin Transkribrat av Hanna Andrsson 2011 4 & # 1:A1 j j j j j j J J J & # j j j J J j j 1:A2 & # j J J J & # 1:B1 j j J J J j j J & # j j # J j j & # J J J j & # J J # J j j 2:A1 1:B2 & # J j j j j j j J J J & # J J J j j 2:A2 & # J > > > j j j j j J j j J j J J J # J j 16
2 45 & # j j J J J j j 50 & # J J # J 54 & # j j # 58 & # J J # 62 & # J J # j j j rit. 2:B2 2:B1 j j J J j J j 17
Violin 4 8 12 16 20 24 28 2 6 & # q = 18 1:A1 U 4 R j J Fritt Polska ftr Gås Andrs Transkription ftr insplning md Viksta Lass a tmpo Transkribrat av Hanna Andrsson 2011 & # j j j J j 5 1:A2 & # j r J & # j j j J j j & # j j J J & # J J J J 5 & # R j 1:B1 1:B2 & # J & # j j j j J J & # j 6 J 2:A1 j j J J J J 18
2 41 & # j j 45 49 5 61 2:A2 & # j j j 6 2:B1 & # j & # 57 & # 2:B2 & # J J j J rit. 19
Analysschma Svn Ahlbäck Uttryckskvalittr Gstaltningskvalittr Gnrlla musikaliska kvalittr Tkniska kvalittr Tkniska förutsättningar - Frjdigt - Musikaliskt - Utkristallisrat - Bstämt - Tydligt - Rakt upp och nd - Krispigt - Stabilt tmpo - Ornamntrat - Linjr i splt - Finstilta variationr i rytmik - Likadan mlodik, j mlodiskt varirat - Användr lös sträng som får klinga md för att markra - Myckt klangfullt - Splar ganska starkt md kärna - Småpausr för artikulation - Lgato - Bkväm i tmpot, kan göra små variationr utan att rubba för myckt - Plastisk tmpodynamik - Ej så myckt dubblgrpp, därmot mdklingand strängar ibland - Bstämd stråkföring - Snärt i stråkn - Hög hastight i stråkn - I strängn utan prss - Har gott om stråk, god disposition - Stråkn flödar - Mdklingand strängar används för klang och accnturing - Fioln stämd på vanligt sätt - Sittr och splar - Skolad musikr - Ganska rörlig kropp 20
Analysschma Gustaf Jrnbrg Uttryckskvalittr Gstaltningskvalittr Gnrlla musikaliska kvalittr Tkniska kvalittr Tkniska förutsättningar - Stadigt - Rakt upp och nr - Driv framåt - Livligt - Mr modalt - Ej så ornamntrat - Tonstyrka på hyfsat samma nivå hla tidn - Tmpot är väldigt stabilt - Ej varirat mlodiskt - Rytmisringn myckt subtilt varirad för att skapa olika höjdpunktr i låtn (båd i A-dln och B-dln) - Frasbundn variabl intonationn på tvåstrukna f - Bstämda tonstartr - Splar md ungfär samma tonstyrka hla tidn - Variabl intonation på tvåstrukna f (durartat vallåtsmodus) - Endast spl på n sträng - Varirar j stråkn - Enkla förslagsornamnt - Jämnt stråktryck - I strängn - Hyfsat samma hastight på stråkn hla tidn - Int riktigt hla stråkn används - Ganska skönt stråkflöd - Splar ingt dubblsträngsspl i dnna låt - Samma stråk båda varvn, fastlagt stråkmönstr för hla låtn - Ibland lit btt i tonstartrna - Fioln stämd på vanligt vis - Ej skolad musikr?? - Känns som att han sittr nd och splar - Stilla kropp? 21
Analysschma Bo Larsson Uttryckskvalittr Gstaltningskvalittr Gnrlla musikaliska kvalittr Tkniska kvalittr Tkniska förutsättningar - Enklt - Rättframt - Lit stolpigt mn ändå framåtriktat - Mysigt - Gammldarr - Tunnt - Lika tonstyrka hla tidn - Enkla ornamntringar - Stadigt tmpo - Ej mlodiskt varirat - Användr samma tonkvalitt hla tidn - Frasbågar på 4 taktr - Ibland lit hög intonation, spcillt i B- dl - Olika hlslut på B- dln, sista gångn n uppgång till tvåstrukna g (mot att sluta på ttstrukna g, som i vanliga fall) och avslutar md tt dubblgrpp - Rytmiska variationr som främst bstår i förtagningar av ttan i taktn, skr i ungfär varannan takt - Fin ton, klangrik - Splar hyfsat starkt, j så varirat - Ibland blir kvintn och kvartn lit höga (C och D på A-strängn) - Splar ganska liggand stråk - Myckt stabil puls - Är tajt trots stora förtagningar (synkopr) - Splar md dubbltonr, främst lös sträng som får klinga md n ton - Ganska mjukt stråktryck - Ovanpå strängn md stråkn - Skjuts i stråkn när dt bhövs - Tydliga dai-stråk - Korta stråk - Sparsamt flöd på stråkn - Hyfsat fastlagt stråkmönstr för låtn - Oftast ntonsspl, ibland n mdklingand sträng i frasslut - Avslutar md tt dubblgrpp - Grpp om tonstartrna, ofta md tydlig kant - Fioln i vanlig stämning - Sittand spl - Stilla kropp - Var vid insplningstillfällt lit ringrostig 22
Analysschma Mikal Marin Uttryckskvalittr Gstaltningskvalittr Gnrlla musikaliska kvalittr Tkniska kvalittr Tkniska förutsättningar - Lkfullt - Bubbligt - Kraftfullt - Avancrat - Bstämt - Btt - Framåt - Tydligt - Rörlig tmpodynamik - Viktiga tonr accnturas - Variationr i rytmik för att forma frasrna olika, x låg-kort lång-kort lång-kort/lång-kort likalika lång-kort (dssutom varirat mllan triol- och sxtondlskänsla) och ibland md i princip tidig tvåa-fling - Ornamntrat - Dubblsträngsspl och arpggion som gstaltningshjälpmdl - Fin klang, skolad - Rörlig tonstyrka - Btt i stråkn - Splar md arpggion vid stora ackordbrytningar - Användr dubblsträngsspl - Mdvtna variationr av rytmikn - Myckt stråktryck utan att vara forcrat - Btt i stråkn - I strängn - Hla stråkn används - Snabb stråkhastight, mn anpassad ftr vad som bhövs - Splar dubblgrpp - Störr ackord bryts md arpggio - Splar oktavgrpp - Stråkn fastlagda för låtn - Snabba fingrar - Skolad musikr - Fioln stämd på vanligt sätt - Sittr och splar - Ganska rörlig kropp 2
Analysschma Viksta Lass Uttryckskvalittr Gstaltningskvalittr Gnrlla musikaliska kvalittr Tkniska kvalittr Tkniska förutsättningar - Frjdigt - Framåt - Glatt - Avancrat - Ibland forcrat - Sväng - Snärtigt - Oval form - Durigt - Bubbligt - Framåtlutat - Impulsivt - Varirad rytmik, tydligast i B-dlns första takt - Användr dubblgrpp - Tmpot varirat, stabilt i grundn mn rusar på llr gör dragningar ibland, oftast frasbundt - Mdklingand strängar skapar atmosfär och klang - Ganska stark ton hla tidn, på gränsn till prssad - Skrattar undr splt - Ornamntrat - Gör tt litt förspl för att hitta tonn - Börjar stampa på andra taktns första slag - Klangfylld ton, om något prssad - Ganska stark ton hla tidn, j stora dynamiska förändringar - Användr små mikropausr för artikulation - Dai-stråk förkommr, tydliga - Plastisk tmpodynamik - Dubblsträngsspl ökar klang och atmosfär, förstärkr viktiga tonr - Rytmisk och mlodisk variation, krativa variationr på x B- dlns första takt - Högt stråktryck - I strängn - Fri stråk, myckt flöd - Varirad hastight på stråkn, ftr bhov - Alltid uppstråk på 2:an - Skickliga strängväxlingar vid stora hopp - Skickligt tvåsträngsspl, bra ton i dt - Splar ibland md dubbgrpp - Fioln stämd på vanligt vis - Sittr antaglign nr - Har publik vid insplningstillfällt - Bakåtlutad hålling? - Ganska stilla i kroppn? 24
Källförtckning Böckr Ahlbäck, Svn (1995). Karaktäristiska gnskapr för låttypr i svnsk folkmusik. Stockholm: Udda tonr. Intrntsidor Wikipdia (2010). Viksta-Lass. http://sv.wikipdia.org/wiki/viksta-lass Publicrat 21 augusti. Hämtat dn 9 dcmbr 2011. Wikipdia (2011). Mikal Marin. http://sv.wikipdia.org/wiki/mikal_marin Publicrat dn 5 april. Hämtat dn 9 dcmbr 2011. Wikipdia (2011). Svn Ahlbäck. http://sv.wikipdia.org/wiki/svn_ahlbäck Publicrat dn 19 sptmbr. Hämtat dn 9 dcmbr 2011. Wikipdia (2008). Gustaf Jrnbrg. http://sv.wikipdia.org/wiki/gustaf_jrnbrg Publicrat dn 1 novmbr. Hämtat dn 9 dcmbr 2011. 25