Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Sept 2016

Relevanta dokument
Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Soltunets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan 2016/2017

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Häradsbäcks förskola

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Benjamins förskoleenhet

Kvalitetsredovisning

Tyck till om förskolans kvalitet!

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lokal arbetsplan 14/15

Verksamhetsplan

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Lejonkulan

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Förskolan Jaktstigen 21s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret 2017/2018.

Verksamhetsrapport 2016

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bodals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Genus och jämställdhet

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten

Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Presentation. Gagnef kommuns vision

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jernvallens förskolas arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Vallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

2.1 Normer och värden

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Brukets förskolas arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gottsta förskola

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT 2018 Blåkullas värdegrund

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Rödhaken Barn- och utbildningsförvaltningen

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Normer & värden.

Gyabo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Transkript:

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete Sept 2016 Förskolans namn: Ansvarig förskolechef: Knattebo förskola Kristin Johansson 9. Sammanställ och dokumentera Hur blev det? 8. Utvärdering av genomförda åtgärder Var är vi? 1. Nuläge - Hållbar Utveckling - 2. Analys av nuläget 3. Vision/ Målformulering Vart ska vi? 4. Prioritering av utvecklingsområden 7. Genomförande 6. Handlingsplan Vem gör vad och hur? 5. Arbetsgrupp/utvecklingsgrupp Vilka prioriterade målområden skall vi arbeta med under ht 2015 - vt 2016 Hållbarutveckling. Grön flagg. - mellan pojkar och flickor i förskolan.

Analys av situationen (steg 1-2 i årsklockan ) Beskriv situationen: (Hur ser det ut idag?) Använd bedömning av förskolans kvalité Vi är en förskola med två avdelningar och 38 barn. Vi är fyra förskollärare och två barnskötare. Vi har barn på båda avdelningarna som är i behov av särskilt stöd. Vi samarbetar mellan avdelningarna i tvärgrupper, 1-2 års gruppen, 3-4 års gruppen och 5-års gruppen. I år kommer vi att arbeta med Hållbar utveckling och jämställdhet som våra prioriterade mål Vi på Knattebo kommer att arbeta med materialet grön flagg där vi har enats om att focusera på tre områden. Återvinning I dagsläget arbetar vi inget med källsortering men vi har haft enstaka aktiviteter med barnen där vi har plockat skräp, sorterat soporna och promenerat till byns miljöstation. Vi vill göra barnen mer medvetna om hur vi kan påverka miljön genom att sortera våra sopor och annat som vi slänger samt hur nedskräpning påverkar naturen. Klimat och energi Vi reflekterar sällan medvetet med barnen om frågor kring klimat och energi, vi behöver väcka barnens intresse för de här frågorna. Vår (personalens) förförståelse kring ämnet klimat och energi är inte så stor men vi är villig att tillsammans med barnen utforska och öka vår förståelse tillsammans. Under de senaste två åren har vi arbetat med normer och värden som prioriterade mål och vi har haft fokus på bla kön. Vi upplever att vi har kommit en bit på väg när det gäller arbetet med hur vi bemöter pojkar och flickor på lika villkor och att flickor och pojkar ges lika stort utrymme och inflytande i verksamheten men att vi vill fortsätta att utveckla det arbetet. Vi vill bland annat arbeta med vår (personalens) medvetenhet och tänka lite extra på vad vi förmedlar till barnen när det gäller ordval, tonlägen och påståenden om t ex utseende eller kläder. Vi har uppmärksammat att barnen ibland visar på att det är skillnad på vad pojkar och flickor bör göra och hur de ska vara och därför känner vi att vi behöver arbeta med att alla ska komma ifrån sin uppfattning om stereotypa könsroller och känna att det är okej att inte behöva följa könsnormen. Vi vill tidigt uppmuntra både pojkar och flickors intresse för skriftspråk dels på grund av att forskning visar på stora skillnader på resultatet i skolan mellan pojkar och flickor och dels på grund av att vi genom vår matris upplever att vi ger få möjligheter till det.

Vilket/vilka områden ska åtgärdas? Återvinning Vi ska förmedla till barnen om vikten av att sortera sopor för miljön, därför tänker vi arbeta aktivt med att källsortera med de förutsättningar vi har och kommer att få. Vi ska göra barnen mer medvetna om hur vi kan påverka miljön genom att sortera våra sopor och hur det vi slänger påverkar naturen. Vi ställer iordning TAGE lådor i våra hallar där föräldrarna kan ta och ge kläder till varandra för att återvinna textil. Klimat och energi Vi ska öka vår och barnens medvetenhet och förståelse för klimat och energi och dess betydelse för framtiden. Vi vill väcka barnens intresse för elektricitet och utforska hur enkel teknik fungerar. Finns Vi vill påbörjat att barnen utvecklingsarbete ska komma ifrån sin inom uppfattning dessa områden? stereotypa könsroller och känna att det är okej att inte behöva följa könsnormen. Alla barn ska bli accepterade för den de är. Vi personal måste arbeta med vår medvetenhet och tänka på vad och hur vi förmedlar till barnen när det gäller kommentarer om kläder eller utseende t ex vilken fin tröja, vilken tuff frisyr du har mm. Vi vill ge barnen fler möjligheter och lika möjligheter att oavsett kön utveckla sitt intresse för skriftspråk. Finns påbörjat utvecklingsarbete inom dessa områden? Vi har arbetat med normer och värden som prioriterat mål under de två senaste åren, vi har då skapat en samsyn i personalgruppen om bland annat genus, och tänkt till kring hur vi arbetar med det, för att vår verksamhet ska vara jämställd. Genom vår plan mot diskrimminering och kränkande behandling undersöker vi årligen om barnen upplever att förskolan är jämställd? Föreläsning om Grön flagg Förskolechefen har inlett ett samarbete med näringslivet(härjeåns Nät AB). Vad vill vi uppnå? (steg 3-4 i årsklockan ) Vilken vision har förskolan på 4-5 års sikt? Hållbar Utveckling Vi har blivit en Grön flagg förskola och att vi arbetar för att värna om miljön och naturen. Att alla barn ska få samma möjligheter, utveckla en god självkänsla, känna sig trygg i att vara sig själva utan begränsningar från stereotypa könsroller och acceptera andras olikheter.

Åtgärder/aktiviteter (steg 5-7 i årsklockan) Vilka aktiviteter skall genomföras? Vilka är ansvariga för genomförandet? Huvudansvaret för handlingsplanen. Hållbar utveckling Arbeta med materialet grön flagg Dokumentera handlingsplanen grön flagg Vi deltar i skräpplockardagarna Trullebarnen skapar en fruktkompost i skogen Vi källsorterar och lämnar skräpet på miljöstationen Materialet Amanda undrar över el med Trullegruppen. Samarbete med företaget Härjeåns Nät AB Vi skapar ett maskakvarium där vi visar på kretslopp Vi sätter potatis och morötter Släcka lampan innan vi går ut Böcker och filmer om källsortering, klimat och energi Anna-Carin och Sussie Hä Samtlig personal Sussie Hä Tvärgruppsansvariga Anna-Carin och Sussie Ho tvärgruppsansvariga Anna-Carin och Sussie Ho Förskolechef Lee och Helena Lee och Helena Samtlig personal Helena och Sussie Hä Vi ställer iordning en TAGE låda i resp hall där föräldrarna kan TA och GE kläder till varandra. Lee och Bitte Kollegeobservationer med focus på jämställdhet Läsa böcker och reflektera med barnen kring jämställdhet Helena och Sussie Hä Bitte och Lee Se över material och köpa material med focus på jämställdhet Anna-Carin och Sussie Ho Läsa boken jämställdhet i förskola och skola Informera föräldrar om våra tankar och arbetet på föräldramötet Samtlig personal samtlig personal och förskolechef Vi skriver ned och samlar barnens reflektioner samt våra observationer angående målområdena i reflektionslådan som vi sedan analyserar fortlöpande vid våra utvärderingar Helena Medvetet tänka på att väcka pojkar och flickors intresse för skriftspråk genom te x att leka med stämplar, bokstäver på staketet mm. Sussie Ho och Anna-Carin Genom lek och rörelse främja motoriken och kroppsuppfattningen för att underlätta vid skriftspråkinlärningen. Bitte och Lee

Utvärdering och analys (steg 8-9 i årsklockan ) Hur skall målen utvärderas? Vad blev resultatet och varför blev det på detta sätt? ( observationer, intervjuer, enkäter, arbetslagsdiskussioner mm) Målen utvärderas utifrån personalens observationer i vardagliga situationer och planerad verksamhet. Vilka reflektioner har vi samlat i reflektionslådan? Vad säger barnen? På vilket sätt visar barnen att de har fått större förståelse för hur källsortering påverkar miljön? När Hur skall har barnens målen medvetenhet utvärderas och gällande av vem? klimat och miljö visat sig i vardagsrutinerna? Visar barnen intresse och förståelse om elektricitet? Vad tycker föräldrarna om TAGE lådorna? På vilket sätt kan vi se om pojkar och flickor får lika stort utrymme i verksamheten? Hur kan vi se om barnens förmåga att acceptera normbrytande könsroller har påverkats av vårt arbete? Vad förmedlar vi personal till barnen gällande könsroller? Har vi olika förväntningar på pojkar och flickor? På vilket sätt har vi gett pojkar och flickor samma möjlighet att utveckla skriftspråket? Vad säger föräldrarna om hur barnen påverkats av våra målområden? Berättar barnen hemma om det vi gör? När ska målen utvärderas och av vem? På APT-möten och planeringsdagarna, tillsammans i hela arbetslaget. På tvärgruppsplaneringarna av tvärgruppsansvariga. Med föräldrarna genom föräldraenkäter, utvecklingssamtal och föräldramöten.

Utvärderingsresultat Vilka resultat kan vi se? Varför blev det som det blev? Vad berodde det på? Sammanställ detta i ett dokument och lämna in till utvecklingsledaren i maj månad Denna sammanställning lämnas till beredningsgrupp skola inför målarbetet