Läsanvisningar/Studieplan för Bassteget, CII 2010 del 1

Läsanvisningar/Studieplan för Bassteget, CII 2010 del 1 Generella anvisningar för studierna under basen Den generella studieplanen som stöd och norm Det primära syftet med lektionerna under bassteget är att förbereda kursdeltagarna (dig) inför bastentamen. I sin tur är det primära syftet med bastentamen att vara en kontroll av att kursdeltagarna tillägnat sig sådana kunskaper att de kan klara av att hantera studierna under Rollsteget. För att hjälpa kursdeltagarna att nå dessa mål har lärarna lagt upp en generell plan för studiearbetet som för kursdeltagarnas del återges i dessa anvisningar (läsanvisningar/ studieplan). Planen bygger på att kursdeltagarna skall delta aktivt i undervisningen (inklusive tentamensserien), på att de förbereder sig för varje tillfälle genom att läsa litteratur, se på filmer och förbereda kommentarer, samt på att kursdeltagarna följer upp varje undervisningstillfälle i efterhand. En generell plan passar inte alla personers sätt att lära. Olika personer gör också olika prioriteringar m h t andra engagemang. Lärarna har dock inte valt att lägga kursresurser på att utarbeta olika planer för olika preferenser och prioriteringar. Detta får istället ankomma på var och en av kursdeltagarna. Samtidigt innebär detta inte att det är acceptabelt att göra som man känner för i alla avseenden. Varje kursdeltagare har ett ansvar att göra vad de kan för att klara av kursen. Detta på utsatt tid och i en ordning som inte kräver mer av kursens allmänna resurser än nödvändigt. För dem som vill följa den generella planen är tanken att detta skall vara tillräckligt för att klara av Bastentamen. Det skall m a o inte vara nödvändigt att läsa mer eller att öva mer på frågor (som exempelvis gamla tentafrågor ) än vad som följer av planen. Faktum är rent av att det kan sägas vara icke rekommendabelt överarbete att göra mer än så! Samtidigt finns det givetvis inga garantier för att den som följer den generella planen kommer att klara av Bastentamen. Inte heller görs några garantier för att allt som kan dyka upp på Bastentamen är sådant som gåtts igenom eller står i kurslitteraturen. Den kunskap som ni skall tillägna er under Bassteget och som kontrolleras genom Bastentamen är inte enbart kunskap om det ämnesmässiga stoffet utan också kunskap om hur man tillämpar detta för att lösa juridiska problem inom fältet. Häri ingår att klara av att lösa problem som man inte ställts inför tidigare. Vanliga studentreaktioner kring studieplanen och basstudierna Den generella planen omfattar därför både inlärning av det ämnesmässiga stoffet och utveckling av kunskaper i hur dessa kan tillämpas för att lösa juridiska problem, såväl sådana problem som kursdeltagaren lärt sig att känna till som sådana som är nya för kursdeltagaren. Oavsett om kursdeltagaren väljer att använda den generella planen eller någon egen variant är det därför viktigt att sikta mot en balans mellan ämnesmässiga kunskaper om det ämnesmässiga stoffet och kunskaper om hur detta skall tillämpas. Detta kan upplevas som svårt. Det kan förefalla finnas hur mycket som helst att läsa och det är därför lätt att

litteraturen ges för stort utrymme. På motsvarande sätt kan det kännas som om de finns hur många problem som helst som man måste lära sig att hantera och att man därför ger tillämpningsdelen för stort utrymme. Det är dock ineffektivt att försöka tillägna sig kunskaper i att tillämpa utan tillräckliga kunskaper om det ämnesmässiga stoffet. Den generella planen bygger därför på att kursdeltagarna hela tiden jobbar parallellt med båda aspekterna. Likaså bygger den på att man inte skall tillägna sig mer än baskunskaper. Oavsett om man väljer att följa planen eller att avvika bör man ha detta i åtanke. En vanlig följd av strävan efter att jobba parallellt med båda aspekterna är känslan av att inte hinna med att läsa allt som man anser sig behöva läsa för att förstå, eller ens hinna läsa allt som anges i dessa läsanvisningar. Det kan för vissa kursdeltagare vara viktigt att tänka på att detta är normalt under Bassteget. Om man är van vid att göra på ett visst sätt, som exempelvis att läsa alla böcker två gånger innan man börjar med frågor, kan det ibland leda till onödiga stresskänslor om inte samma planering lyckas på denna kurs. Vad är baskunskaper och hur skall vi tillsammans hantera svårigheten att bestämma det? Anledningen till sådan stress är inte bara att det går tid till att jobba parallellt med tillämpande kunskaper, utan också att Basen greppar över i stort sett hela det ämnesmässiga fältet. Därmed går det att gå vidare med nästintill varje exempel och varje svårighet. Att gå vidare med en svårighet kan vara utvecklande och bidra till förståelse av Basdelarna, men det är viktigt att försöka begränsa sin arbetsinsats till det som är grundläggande. Vad som är grundläggande och vad som inte är grundläggande är svårt att precisera med några generella utsagor. I litteraturen ges egentligen bara en anvisning i detta avseende. Martinsons Struktur och Genomgång (filmerna) handlar bara om baskunskaper. (För en introduktion läs gärna Martinson Studiematerial kap 1 2!) Den övriga litteraturen är skriven med andra målsättningar än att definiera baskunskaper. Istället får kursdeltagarna hjälp med att identifiera vad som är bas genom undervisningen och de exempel som används där. Genom att delta i undervisningen och att jobba med exemplen kan kursdeltagarna genom jämförelser lära sig att känna igen vad som är grundläggande respektive inte grundläggande. Det kan poängteras att det framför allt är den undervisning som fraktionslärarna håller som ger vägledning kring vad som är bas. I ämnena associationsrätt och redovisning deltar även andra lärare som har dessa ämnen som specialämnen. Därmed är det lätt hänt att de lyfter fram vad som är ämnets specialiteter snarare än baskunskaperna, även om dessa lärare också har ambitionen att avgränsa sig. Alla lärarna kan också genom frågor känna sig föranledda att gå djupare i en förklaring av något. Det är inte möjligt i varje ögonblick av undervisningen att dra gränsen och bara beröra baskunskaper. För att klargöra vad som skall anses vara bas är det därför bra om även kursdeltagarna bidrar till en dialog om vad som är baskunskaper. Likaså med att ta del av ansvaret för att tankarna bakom Bassteget fungerar. Det är fråga om en del av lärprocessen där studenterna lär sig att förstå det grundläggande och därigenom indirekt att förstå vad som inte är det. Tanken är inte att lärarna skall mata studenterna med glasklara avpassade doser av information som passar till varje individ. Vad gäller undervisningens innehåll och diskussionerna där vill vi därför be alla att försöka bidra till att diskussionerna håller sig till vad som är grundläggande. I den mån så ändå inte 2

blir fallet skall det understrykas att utvecklingar kring olika teman kan bidra till förståelsen och att sådana är nyttiga för senare delar av kursen. Det är under basen inte nödvändigt att kunna allt som står i litteraturen eller allt som nämns i undervisningen, men allt som tas upp där bidrar till förståelse av grunderna. Kursdeltagarna har därför inte anledning att definiera bort något som icke tentarelevant. Ambitionen bör istället vara att förstå hur något relaterar till vad som är grundläggande och att inte stressa upp sig om man inte på varje punkt når sådan förståelse. Det är alltså särskilt den undervisning som fraktionslärarna håller som kommer att ge vägledning i hur basexaminationen kan klaras av. Övningsexemplen och tentamensserien kommer att vara illustrativa för kravnivån. Det är ingen stor grej och det är långt ifrån någon majoritet av kursdeltagarna som brukar uppleva svårigheter i detta avseende, i varje fall inte när de kommit in studiearbetet. Att texten på detta tema här blivit ganska mångordig är ett försök att förklara att det är en del av kursen att lära sig baskunskaperna och att det inte finns så särskilt stor anledning till oro. Avsikten är att försöka lägga grunden till en trivsam arbetsmiljö för alla på kursen. Hur skall vi hantera olikheter i hur diskussionerna och undervisningen mynnar ut i de olika fraktionerna? Något att tänka på i sammanhanget är att fraktionslärarna är fyra personer. Det är därför omöjligt för dem att säga samma saker och att göra samma betoningar. Likaså är det besvärligt för lärarna att i varje läge ge samma svar på frågor. Härtill kommer att lärare ibland helt enkelt kan säga fel. Ambitionen från lärarnas sida är inte att säga precis samma saker eller att betona allt i lika mån. Däremot är ambitionen från lärarnas sida att inom givna resurser göra ett bra jobb och att hjälpa kursdeltagarna att klara av basexaminationen. I detta ingår att försöka undvika osäkerhet och frustration över de olikheter som kommer att uppstå mellan olika studentgrupper. Lärarna kommer därför att fortlöpande diskutera med varandra hur undervisningen förlöpt och likaså kommer de att ge utrymme för att olikheter tas upp och diskuteras. Därmed kan olikheterna redas ut eller understrykas och på så vis rent av tillföra förståelse. Kursdeltagarna har här ansvar för att hantera olikheterna i en konstruktiv anda och ta upp sådant som förefaller ha ämnesmässig betydelse till diskussion. Ryktesspridning på temat att studentgrupper behandlas orättvist i förhållande till varandra är i sammanhanget närmast motsatsen till konstruktivt. Om lärare och kursdeltagare talar om olikheterna kan de istället hanteras och tillföra något. Studiearbetsanvisningar i kronologisk ordning (jfr schemat) 1 Introduktion Här informerar vi om kursens bakgrund och upplägg. Vi tar upp frågor som hur det är tänkt att kursen skall fungera, vad som kan förväntas av lärarna, vilka insatser som krävs av kursdeltagarna, vilken roll kursombuden har (val av kursombud genomförs), vilka resurser som står till buds och vilket ansvar som lärare och kursdeltagare har för att kursen skall fungera inom ramarna för dessa resurser. Lärandemålens roll på kursen kommer att beskrivas. 3

De spelar en aktiv roll genom att kursdeltagarna i sin portföljpresentation skall beskriva hur de genom sina insatser nått målen. Till detta tillfälle bör ni ha läst studieanvisningarna. De innehåller mycket information och vi kommer i stor utsträckning att hänvisa till dem i anledning av frågor under kursen. Som det står i studieanvisningarna bör ni återkommande under kursen titta i studieanvisningarna. Många av de frågor ni kan ha kring kursstrukturen besvaras genom studieanvisningarna. Introduktionen omfattar också en rekapitulation med exempel på de förkunskaper som det förväntas att ni har från tidigare kurser på juristprogrammet. Det handlar om sådant som juridiska personer, avtals ingående, rättshandlingars giltighet, köprättsliga fel, obligationsrättsliga krav, negotiabilitet, passiv och aktiv betalningslegitimation, kontraktsrättsliga sanktioner, gåva, pant, borgen, saklega, avbetalningsköp, hyra, fastighetsköp, fastighetspant, anställning, kollektivavtal, mellanmansrätt, konsumenträtt, makars egendomsförhållanden, samäganderätt, immaterialrätt, förmögenhetsbrott, summarisk process, verkställighet. Förebered genom att kort rekapitulera vad ni lärt om krediträtt under tidigare kurser. Det kan således handla om att läsa igenom delar av Malmström/Agell Civilrätt, Mellqvist/Persson Fordran och skuld. (Även Håstad Sakrätt kap 1 6 kan användas.) Teman att hålla utkik efter är de ovan nämnda. Tänk på att vi på CII utgår från att ni kan vad som motsvarar kurskraven under tidigare kurser på juristprogrammet. Detta brukar inte vara något problem för kursdeltagarna, men det är viktigt för både studenter och lärare att vi inte behöver lägga tid på att ta upp sådant som är förkunskapskrav till kursen CII. Den som av någon anledning upplever detta krav som problematiskt kan kontakta amanuensen. Förberedelserna inför introduktionen behöver inte vara särskilt omfattande. Faktum är att den som känner sig bekväm med sina kunskaper från tidigare kurser kan nå samma effekt genom att läsa på i efterhand, (vilket i detta fall då blir under helgen). För att kunna mer än bara hänga med i informationen om kursens upplägg är det dock önskvärt att alla läst igenom studieanvisningarna. 2 Introduktion Kapital Mot bakgrund av de förkunskaper kursdeltagarna har från tidigare kurser handlar första föreläsningen om den del av Bassteget som omfattar Krediträtten, Exekutionsrätten, Associationsrätten och Redovisningen. Dessa ämnen kan sammanföras under benämningen Kapital såtillvida att de alla i mycket handlar om reglering av förmögenhet och egendomsobjekt. Kursen CII kan ses som en kurs i företagsjuridik där man lär sig regleringen av företagandets resurser; arbete och kapital. Första delen av Bassteget handlar om kapitalsidan. Föreläsningen beskriver sambanden mellan de olika ämnesområdena krediträtt (sakrätt, fordringsrätt, säkerhetsrätt), exekutionsrätt (utsökningsrätt, konkursrätt och obeståndsrätt), associationsrätt och redovisning. Den tjänar således som ett underlag för förståelse av relevans och en översiktskarta att placera in olika frågor som hör till temat Kapital. Som förberedelse för denna föreläsning kan ni läsa Martinson En struktur kap 1 2, Folkesson kap 1 och 4, Sandström kap 1 och 6 samt avsn 7.1. Titta gärna också på Mellqvist 4

kap 1, Håstad Sakrätt kap 1 6, Lennander kap 2, (men ni kan läsa dessa partier senare om ni inte köpt dessa böcker redan så här tidigt på kursen). 3 Krediträtt 1 Under lektionen Krediträtt 1 diskuterar vi fraktionsvis sakrättens fem konflikttyper, dvs dubbelförfogande, obehörigt förfogande, borgenärsskydd, separationsrätt och konflikt mellan fordringar. Denna beskrivning är numera mer eller mindre gängse sätt att beskriva sakrätten, men all kurslitteratur behandlar inte förhållandena på detta sätt. Genom att utgå från Martinsons Struktur (kap 2 4) lägger vi dock grunden till för att hantera de andra beskrivningarna och framför allt till en metod att hantera sakrättsliga problem. Läs också Martinson Studiematerial kap 3 för en ännu mer kortfattad översikt! Efter denna lektion skall studenten ha förståelse för hur man identifierar de sakrättsliga rättighetskollissionerna och vad som ger anledning att klassificera en viss konflikt som den ena eller andra (tredje, fjärde, femte) konflikttypen. Studenten skall också känna till att normerna för hur de olika konflikttyperna löses varierar med vilken typ av egendom konflikten handlar om. För de principiellt viktiga egendomsslagen lösöre, löpande skuldebrev, enkla fordringar och fast egendom, skall studenten ha en aning om de grundläggande rekvisiten, dvs; specialitet, äldst rätt, giltigt avtal, tradition, denuntiation, publikation, god tro, återvinningsskydd, dividend och förmånsrätt. Som förberedelse för denna lektion bör ni läsa Martinson En struktur kap 2 4 samt avsn 5.1, 5.2.1 2, och gå igenom Martinson Studiematerial kap 4 5 (med tillhörande filmer). 4 Övningar Krediträtt 1 Till detta övningstillfälle skall kursdeltagarna förbereda lösningsförslag på följande frågor i kapitel 15 av Martinson Studiematerial : XYZ, Belka, G, Bilbila, Eptil, Biljardbordet. Förbered också lösningsförslag på fråga 1 i dokumentet Övningsfrågor krediträtt, CII Bas 2010. Tänk på att det är viktigt att öva på att skriva lösningar. Se nedan om lektionen Svarsteknik. 5 Svarsteknik På tentamen är det helt avgörande att kunna presentera sin lösning på ett metodiskt sätt. En lösning som inte uppfyller kraven på grundläggande juridisk metod uppnår helt enkelt inte de kunskapskrav som ställs. Det spelar ingen roll om du menar att du kan svaret på frågan. Uppgiften är inte bara att kunna svaret. Uppgiften är också att presentera en metodisk lösning, och det kravet inkluderar de tillämpande kunskaperna. Någon genväg till dessa tillämpande kunskaper finns inte. Kunskaperna kan bara nås genom att själv skriva. Det handlar om att genom övning tillägna sig en färdighet, på motsvarande sätt som skidåkning eller ridning. 5

Däremot går det att få goda anvisningar genom Martinson Genomgång (filmerna). Förbered er därför inför denna lektion genom att se hur lösningsformuleringarna på filmerna till Krediträtt 1 (Studiematerialet kap 4 5) är uppbyggda. Se även kapitel 9 Svarsteknik. Förbered er också genom att enskilt skriva lösningsförslag på fråga 2 i dokumentet Övningsfrågor krediträtt, CII Bas 2010. Ladda upp ditt lösningsförslag i GUL. För dem som har förmiddagslektion senast kl 18.00 dagen innan. För dem som har eftermiddagslektion senast kl 07.00 på morgonen samma dag. Läraren kommer att välja ut några lösningsförslag använda dem som underlag under lektionen. (För enkelhets skull kommer läraren inte att tala om vem som ligger bakom de lösningsförslag som tas upp, även om det förstås bara handlar om en övning.) Under lektionen kommer vi också att gemensamt diskutera hur ett lösningsförslag kan konstrueras på en fråga som ni inte förberett. 6 Krediträtt 2 När vi kommer till Krediträtt 2 bör ni ha rekapitulationen och första veckans teman om de sakrättsliga konflikttyperna och svarsteknik, klara för er. Med Krediträtt 2 skall vi bygga på dessa kunskaper med konflikttyperna ansvar för fordringar och invändningsrätt. Normerna och rekvisiten för att lösa dessa konflikter hämtas från vad som, sett till lagstiftningen, är ganska olika håll. Det handlar därför om att skapa sig en förståelse för regler från så olika håll som AvtL, SkbrL, HBL, ABL, KonkL, UB, FörrekL, SkuldsanL och SkattebetL. För att i hjälpligaste mån undvika den spretighet som detta leder till bör ni utgå från Martinson Struktur kap 5 7. Det är bara där som ni kan hitta frågorna beskrivna utifrån ett basperspektiv. Övrig litteratur är inriktad på att beskriva de olika företeelserna som egna teman och det är lätt att gå bort sig i alla mekanismer och specialregler som tas upp där. Försök att hålla kursen genom denna massa med hjälp av konflikttypsbegreppet. Det övergripande temat som ni skall lära er är fordringar. En fordringsägare kan komma i konflikt med gäldenären för att denne har en grund för att inte betala (kap 7). Andra konflikter kan uppstå för att det finns fler fordringsägare (kap 5) eller flera parter på gäldenärssidan (kap 6). Det är denna grundläggande struktur som vi skall bygga upp och sedan successivt fylla ut med kunskaper om de olika lösningarna. Ni skall således inte lära er särskilt många regler i exempelvis aktiebolagsrätt även om ansvaret faktiskt regleras av flera kapitel av paragrafer i ABL. Det är den grundläggande principen ni skall kunna, dvs att olika personer bakom ett AB kan bli ansvariga för en handfull olika ageranden som ni skall kunna identifiera. Om ni jämför med lösningsförslagen på filmerna så får ni en ganska god bild av hur det kan gå till att jobba med huvudprinciper utan att på detta stadium gräva ner sig i rekvisit. Arbeta således med Martinson Studiematerial kap 6 8. Ni måste inte hinna igenom alla filmerna inför lektionen Krediträtt 2. Det går bra att spara en del och gå igenom dem inför övningstillfället (Övningar krediträtt 2). Lektionen Krediträtt 2 skall alltså visa er en struktur och placera in olika typer av problem i denna. Det är viktigt att vi håller oss till att ge en övergripande bild och huvudfallen, utan att lägga alltför mycket tid på att diskutera s k omfall. 6

Förbered er som nämnts genom att gå igenom Martinson Studiematerial kap 6 8 och läsa Martinson Struktur kap 5 7. Slå också upp och bläddra igenom Mellqvist/Persson avsn 2.1 3.4, Folkesson kap 8 14 och 22, Sandström kap 14 15, Dotevall s 71 82, Lennander kap 3, Mellqvist kap 1-5 (dvs hela). Syftet med att bläddra igenom böckerna är att få en bild av hur mycket stoff som finns kring dessa frågor. Som riktlinje kan kanske en eller två timmar ägnas åt att skaffa sig denna bild. Gör gärna anteckningar i samband med genombläddringen. Med utgångspunkt i Martinson Struktur kap 5 7 bör detta kunna ge en del matnyttig förståelse. 7 Övning Krediträtt 2 Till detta övningstillfälle skall kursdeltagarna förbereda lösningsförslag på följande frågor i kapitel 15 av Martinson Studiematerial : Ullberg, XRR. Förbered också lösningsförslag på fråga 4 i dokumentet Övningsfrågor krediträtt, CII Bas 2010. (Delfråga 4 a ligger lite utanför huvudtemat för dagens övning, men det mesta är bekant från förra veckan så lös den ändå.) Tänk återigen på att skriva tillämpande lösningsförslag! 8 Analytikern 1 Analytikern är en av Rolluppgifterna som hör till examinationen av Rollsteget. Uppgiften består i att delta aktivt i de seminarietillfällen som ges. Seminarierna handlar om att analysera juridiska texter. Syftet är att kursdeltagarna skall lära sig att förstå att en juridisk text är skriven av en jurist som haft en mer eller mindre tydlig målsättning och som använt olika tekniker för att nå denna målsättning. Genom sådan förståelse kan kursdeltagaren utveckla sin egen förmåga att skriva juridiska texter, men framför allt också lära sig att identifiera styrkor och svagheter i en juridisk text. Vi har valt att börja med Analytikerseminarierna redan under Bassteget eftersom seminarierna varit uppskattade vid tidigare kurstillfällen och det likaså framställts önskemål om att just få lära sig grunderna i rättsanalys redan tidigt under kursen. Inriktningen på de seminarier som ligger redan under Bassteget kommer dock med nödvändighet att vara aningen annorlunda än för de seminarier som hålls under Rollsteget. En del av de frågor som vi arbetar med på de tidigare seminarierna kommer antagligen att behöva bli av mer förklarande än analyserande karaktär. Förberedelserna består i att läsa den text som anges på kurswebsidan och att analysera den med hjälp av de frågor som också anges där. Vi har valt att delge de olika texterna i takt med att seminarieserien fortlöper. Detta dels för att ha handlingsutrymme att kunna välja uppgifter utifrån hur seminarieserien utvecklas, men dels också för att styra förberedelserna till strax innan seminarietillfällena. Det är viktigt att förbereda sig inför seminarierna för att få ut något av dem och för att inte dra ner nivån för övriga. Samtidigt är det inte meningen att ni skall förbereda er mer än under en begränsad tid. Till Analytikern 1 är det tillräckligt att ni förbereder er under en del av dagen innan. 7

För enkelhets skull kan här nämnas vad som beträffande aktivitetskrav också framgår av uppgiftsinstruktionen för Rolluppgiften Analytikern: Det krävs aktivt deltagande på samtliga seminarietillfällen. För dem som av sjukdom el likn skäl missar något tillfälle kan dispens ges i efterhand efter en helhetsbedömning av insatserna under alla seminarier. Detta innebär alltså att vi inte under kursens gång tar ställning till om en enskild kursdeltagares frånvaro kommer att ges dispens och vi vill alltså inte lägga tid på att diskutera frånvaro, inte minst som den kanske inte ens får betydelse när vi i efterhand kan se till helheten. Uppgiften Analytikern består i att genom aktivt deltagande visa prov på sina förmågor i rättslig analys och seminarieserien ger 10 tillfällen att göra såväl det som att bidra till att diskussionerna blir lärorika. Om ni inte kan komma är det ändå önskvärt att ni inför respektive seminarietillfälle via e-mail (med rubrik Frånvaro Analytiker 1) meddelar er fraktionslärare i förväg och talar om varför. Det gör det lättare för oss att i efterhand bedöma er insats och det underlättar lärarnas planering av respektive seminarietillfälle. Systemet har fungerat väl under tidigare kurser och vi hoppas att det kommer att göra det även i år. 9 Krediträtt 3 Under Krediträtt 3 tar vi upp säkerhetsrätt och nyttjanderätt. Det kommer att handla om hur dessa sakrätter hanteras i det sakrättsliga schemat för grundläggande konflikttyper, och om vanliga avtalsvillkor såsom generalpantklausul. Även andelsrätt och optionsrätt behandlas. Vidare kommer vi att ta upp säkerhetsrätterna fastighetspant och företagshypotek. Det är mycket viktigt att kursdeltagarna förbereder sig inför detta tillfälle eftersom det finns många detaljregler och teknikaliteter kring fastighetspant och företagshypotek som det är lätt att fastna på. För att vi skall lyckas med att förklara vad som är baskunskaper för detta tema får lektionen inte fara iväg i frågor och förklaringar kring sådant som procentsatser och hur man räknar. Syftet med lektionen är att klargöra de egentligen ganska enkla grunderna såsom att en fastighetspanthavare kan få betalt ur fastigheten beroende på 1) storleken på fordringen, 2) fastighetens värde, 3) pantbrevets maxbelopp och 4) pantbrevets läge i förhållande till övriga pantbrev. Vi vet av erfarenhet att detta tema kan framstå som besvärligt på ungefär samma sätt som en ekvationsuträkning kan framstå i matematikundervisningen. Lektionen är dock inte rätta tillfället att reda ut eventuella problem för dem som inte försökt skaffa sig en egen förståelse genom förberedelser. Genom Martinson Studiematerial kapitel 12 och 13 finns tillräckliga möjligheter att göra det (enskilt eller två och två). Lektionen är i första hand avsedd att bekräfta vad som är bas och att svårighetsgraden är högst överkomlig. Det ÄR inte svårt, det gäller bara att känna till logiken och hålla tungan rätt i mun. (Av det sagda följer motsatsvis att ni i detta skede inte behöver kunna hantera sådant som skyddsbeloppet, övertagandegrundsatsen, flexibla överhypotek etc, även om dessa teknikaliteter/kuriositeter kommer till användning senare på kursen.) Förbered er inför lektionen genom Martinson Studiematerial kap 10 13 med tillhörande filmer. Särskilt viktigt är filmerna Fastighetspantbrevet och Företagsinteckningsbrevet. (Ni kan avvakta med kapitel 11 och allt utom filmen Företagsinteckningsbrevet i kap 13 om ni får ont om tid.) Läs gärna Håstad avsn 12.4 och 14 15, Jensen kap 4, 8 9 och 13 14, Lennander kap 4. 8

10 Analytikern 2 Seminarieserien fortsätter. Förbered er genom att läsa för Analytikern angiven text, se kurssidan. Se i övrigt instruktionerna för Analytikern 1. 11 Övning Krediträtt 3 Tredje och sista övningstillfället innan övningstentamen. Till detta övningstillfälle skall kursdeltagarna förbereda lösningsförslag på följande frågor i kapitel 15 av Martinson Studiematerial : Panget. Förbered också lösningsförslag på fråga 5 8 i dokumentet Övningsfrågor krediträtt, CII Bas 2010. Tänk återigen på att skriva tillämpande lösningsförslag! 12 Övningstentamen Krediträtt Övningstentamen är en första chans att få svarsteknik och baskunskaper bedömda. Som framgår av studieanvisningarna (avsn 2.1.2) kan de som får poäng på denna övningstentamen också ha dessa som säkerhet ifall de får lägre poäng (och även om de hoppar över) en viss markerad fråga på Deltentamen Kapital. Övningstentamen Krediträtt bedöms med 0-8 poäng. Deltentamen Kapital bedöms med 0-40 poäng och du kan således klara av 10 20 % av Deltentamen Kapital om du lyckas med Övningstentamen Krediträtt. Det är jämfört med de andra tentorna gott om tid under Övningstentamen. Tiden bör användas till att skriva ett välformulerat svar. På tidigare kurser har Övningstentamen Krediträtt erbjudits efter två veckor. Erfarenhetsmässigt har det varit något fler som fått bedömningen noll poäng på denna tentamensfråga än på Bastentamensfrågorna. Detta beror antagligen på dels att några inte startat sitt studiearbete i tid, dels på bristande noggrannhet med svarstekniken. Beakta gärna detta i era förberedelser och ert studiearbete under kursens inledning! Det är ju bra om alla visar att de lärt sig vad kursen kräver och klarar Övningstentamen Krediträtt! Det bör i sammanhanget också nämnas att det har varit fler som nått högsta eller näst högsta poäng på Övningstentamen än på Bastentamensfrågorna. Det kan bero på att det som sagt är relativt gott om tid på Övningstentamen Krediträtt. 13 Redovisning 1 Efter att krediträttsbasen är avklarad bygger vi på Kapitaldelen av kursen med Redovisning och återstående delar av Associationsrätten. Dessa ämnen löper parallellt under två veckor. (Anledningen till att de löper parallellt är dels att det ger längre tid för ämnena att sjunka in, dels att det minskar risken att helt missa undervisningen i ett ämne pga sjukdom o likn.) 9

Den inledande föreläsningen i redovisning (företagsekonomi) behandlar reglering av externredovisning. Som förberedelse bör du läsa Sandström kap 6 och Johansson m fl Externredovisning, kap 1 5. 14 Associationsrätt 1 Under krediträtten har vi gått igenom associationsföreträdares ansvar i förhållande till associationens motparter. Det handlat om en genomgång ur ett krediträttsligt perspektiv. Under den första lektionen i associationsrätt ges ett associationsrättsligt perspektiv på dessa frågor. Det blir således en ytterligare chans att bygga på kunskaperna inom detta område och samtidigt en möjlighet att kanske ana att de olika perspektiven leder till vissa olikheter i tankeleden. Som förberedelse kan läsas Sandström översiktligt kap 1 5 och mer koncentrerat kap 7, 14, 15 och 19. Likaså Dotevall s 71 90, 113 117, 138 145. 15 Redovisning 2 Denna redovisningslektion behandlar principer bakom löpande redovisning. Ni bör till detta tillfälle läsa Externredovisning s 86 98, 102 112 samt 119 122. 16 Associationsrätt 2 Efter att vi under den första lektionen kopplat över till associationsrätten via ansvarsfrågorna övergår vi under andra lektionen till de mer renodlade associationsrättsliga frågorna. Kärnan i dessa är associationernas interna relationer, dvs hur beslut fattas i de olika associationerna, och främst då i bolag. Dessa frågor är också nära kopplade till frågorna om associationers rättshandlingar i förhållande till tredje man och vem som får företräda associationen. Förbered er genom att läsa Sandström kap 9 12 och Dotevall s 13 55, 108-110, 132-137. Läs också översiktligt igenom lagen om ekonomiska föreningar. 17 Redovisning 3 Denna redovisningslektion behandlar periodisering och bokslut. Läs Externredovisning s 137 153. 18 Associationsrätt 3 Denna tredje lektion är en fortsättning på Associationsrätt 2. Detta tillfälle kommer också att behandla temat om hur vissa associationsrättsliga lagregler verkligen fungerar i praktiken på det sätt som man kan få intryck av när man läser reglerna. 10

19 Redovisning 4 Övningsgenomgång. Förbered er genom att göra övning. Se föreläsningsunderlag till lektion 4. 20 Associationsrätt 4 Övningsgenomgång fraktionsvis. Förbered er genom att skriva lösningsförslag på frågorna i dokumentet Övningsfrågor associationsrätt, CII Bas 2010. 21 Redovisning 5 Övningsgenomgång. Vid detta tillfälle behandlas redovisning av leasing. Se föreläsningsunderlag till lektion 5 och Externredovisning kap 15 (hoppa över det som berör skatt och betalning av skatt). 22 Redovisning 6 Vid detta tillfälle behandlas speciella redovisningsfrågor som avsättningar och eventualförpliktelser. Se föreläsningsunderlag till lektion 6 och kapitel 16 i Externredovisning. 23 Redovisning 7 För att följa upp allt vad som berörts i associationsrätten och krediträtten om betydelsen av bolagets ekonomiska ställning avslutas redovisningsundervisningen med temat: Redovisning av det egna kapitalet i aktiebolag. Läs Externredovisning kap 7, 11, 14, och Sandström kap 7. 24 Associationsrätt 5 Vid detta tillfälle behandlas förändringar i ägar- och medlemskrets. Vi återvänder också till frågorna om associationsföreträdares ansvar i förhållande till associationens motparter. Förbered genom att läsa Sandström kap 7 8, Dotevall s 82 89, 116 117. 25 Beställd undervisning (Kapital) Sammanfattning av vad som är viktigt att kunna inom blocket Kapital. Svar på frågor om det som vi gått igenom. Önskemål om repetition. Beställ senast 24 timmar innan lektionen via kurswebsidan. 11

26 Deltentamen Kapital Deltentamen är den största delen av den första möjligheten att klara av Bassteget. Det är också en andra chans att få svarsteknik och baskunskaper bedömda. Som framgår av studieanvisningarna (avsn 2.1.2) kan de som får poäng på denna deltentamen lägga ihop dem med poängen på Deltentamen Arbetsrätt och genom tillräckliga prestationer på båda skrivningarna således klara av bassteget. - - - Fortsättning på dessa läsanvisningar följer i del 2 som ges ut inför arbetsrättsblocket. 12