Information om litteratur och lagtext för Kexen (Ht16) Juristprogrammet, Juridiska institutionen, Handelshögskolan GU

Transkript

1 Information om litteratur och lagtext för Kexen (Ht16) Juristprogrammet, Juridiska institutionen, Handelshögskolan GU Det är vid svenska universitetskurser vanligt med bestämda litteraturlistor där det anges vilken litteratur som studenterna skall läsa. Uttryck som obligatorisk litteratur förekommer. Det är av båda dessa skäl lätt att få intrycket att det finns litteratur som en student måste läsa för att klara en kurs. Likaså är det vanligt att tänka att det är tillräckligt att läsa litteraturen för att klara en kurs. Litteraturlistan spelar därför typiskt sett en viktig roll på en svensk universitetskurs. Det kan i sammanhanget rent allmänt vara bra att reflektera över att det på utländska universitet inte nödvändigtvis finns någon särskild litteraturlista för varje kurs. Studenterna kan där själva behöva värdera vad de bör läsa för att studera ett ämne. (Se exempelvis denna instruktion för nybörjarna på juristutbildningen vid Kings College, Cambridge University: Before applying for Law it is important to think about what the subject involves. There are no particular books that we require you to read. Many books provide an introduction for Law students so you should browse through your local library and see which you find most useful/interesting. If you would like some suggestions, the following may help in introducing you to legal skills/how lawyers think (don't worry if you can't find the latest edition). De flesta studenter som studerat fyra terminer på juristprogrammet vet att det inte stämmer att litteraturen fyller de funktioner som beskrivits ovan, d v s att en student klarar kursen om studenten läser vissa förelagda böcker. Alla vet att det är viktigare att kunna hantera problemlösning och analys av olika slag. Litteraturen är bara ett hjälpmedel för att förstå normerna och systematiken. På kursen Kexen är detta i hög grad fallet. Att läsa om reglerna och systematiken är inte alls tillräckligt för att nå kursens lärandemål. Det är i allra högsta grad nödvändigt att träna på att hantera olika slags problem och uppgifter. För detta behövs en väl upparbetad metodologisk förståelse och ett inövat tillvägagångssätt. Det är nödvändigt att kunna detta i sådan grad att kursdeltagaren kan hantera uppgifter och problem som ingen annan någonsin ställts inför. Därmed är det klart att litteraturen inte räcker till i lärprocessen. Litteraturlistan är således inte tillräcklig och den kan heller inte vara tillräcklig. Samtidigt finns det anledning att ändå arbeta med den. Det finns anledning att hantera litteraturen utifrån det faktum att den i första hand utgör ett komplement i den lärprocess som syftar till att nå lärandemålen. På kursen Kexen är problemlösning och analys det centrala. Det är förmågan att självständigt hantera dessa moment som skall utvecklas. För att klara av att utveckla dessa förmågor är det nödvändigt att förstå normerna och systematiken, men också kontexten och den samhälleliga relevansen. Litteraturen är härvid ett hjälpmedel. Det finns dock anledning att läsa den med utgångspunkt i en egen 1

2 förståelse av problemlösningen. En sådan utgångspunkt ger inte bara sinne för de olika textavsnittens relevans och signifikans, utan också en grund för att utveckla sig själv genom att kritiskt förhålla sig till litteraturen. Mot denna bakgrund av anmaningar om självständighet kan det förefalla märkligt att ge anvisningar om litteraturen. Givet att vi i den svenska ordningen är bundna till att använda en kurslitteraturlista handlar det här dock snarare om att redovisa några reflektioner om vad de olika titlarna på litteraturlistan kan användas till. Boken En struktur över kredit- och exekutionsrätten av Martinson kan användas för att strukturera allt du lär dig under kursen. Den struktur som boken beskriver utgör en bas för hela ämnesområdet. Alla problem kan i princip sorteras in i de konflikttyper som beskrivs. Den första halvan av boken kan med fördel läsas till basintroduktionen och den andra halvan efter densamma. Därefter finns det anledning att återvända till boken under hela kursen. Boken och dess tidigare upplagor och versioner har använts sedan 1999 på juristprogrammet och studenternas omdömen har gått ut på att boken varit en stor hjälp som just struktur. Notera att boken finns i en femte upplaga från 2015 och att den distribueras via expeditionen, till självkostnadspris. En annan bok som täcker stora delar av kursen är Företaget i ekonomisk kris av Folkesson. Det är en bok som kan användas för att förstå vilka funktioner som för området centrala normer fyller. Boken behandlar både företagarens, kreditgivarens och konkursförvaltarens kunskapsintresse. Folkessons bok har i tidigare upplagor har använts sedan 1993 på juristprogrammet. Studenterna har i princip varje år ansett att den bland de två bästa av böckerna på kurserna i krediträtt. Notera att boken är utlovad i en ny upplaga till kursstart Ht16. Det är finns ingen anledning att på egen hand leta efter information om denna upplaga. Ni får information senast i samband med kursstart. De nämnda två titlarna är centrala för kursen. Med dessa två böcker som bas och väl genomförda studier under tidigare kurser, går det i princip att nå förståelse för alla problem i kredit- och exekutionsrätten. För att nå längre än till förståelse finns det dock anledning att också ta hjälp av ytterligare titlar. En bok som kursdeltagarna redan stött på under tidigare kurser i civilrätt är Fordran & Skuld av Mellqvist och Persson. Den kan användas för att repetera de obligationsrättsliga delarna av fordringsrätten, inklusive det viktiga fenomenet negotiabilitet. Den kan också användas för att läsa på om de sakrättsliga konflikterna kring fordringar. Fordringar är ett av de principiellt viktiga egendomsslag som sakrätten har att hantera. Boken innehåller också en del om konsumentreglering och andra värdepapper som det kan bli nödvändigt att läsa på om i hanteringen av vissa uppgifter. Studenterna på tidigare kurser i krediträtt har, sedan mitten av nittiotalet, ansett att boken varit till hjälp i studierna och uppskattat att de kunnat återvända till en bok som de arbetat med 2

3 tidigare. Det finns ingen större anledning att köpa ny upplaga för er som eventuellt har en tidigare upplaga. Boken Obeståndsrätten av Mellqvist är lättläst och informativ. Den kan användas som en någorlunda enkel introduktion till regleringen i Utsökningsbalken, Konkurslagen, Företagsrekonstruktionslagen och Skuldsaneringslagen. Det skadar inte att redan under basdelen av kursen läsa boken från pärm till pärm i syfte att skapa sig en grundläggande förståelse. En skicklig läsare klarar detta under en betydligt mindre tid än en arbetsdag. Om man inte anser sig vara en skicklig läsare kan man givetvis avstå från att lägga denna tid och istället med hjälp av innehållsförteckningen reflektera aktivt över bokens innehåll. Därefter kan den användas för att slå upp fakta och instruktioner i samband med problemlösning. Studenter på tidigare kurser i krediträtt har menat att boken är aningen för ytlig och elementär i förhållande till kurskraven. De har dock uppskattat den regelorienterade ansatsen. För den som vill läsa en mer ingående behandling finns det flera alternativ men ingen bok som tar upp de fyra nämnda temana i en enda bok. För den som möter obeståndsrätten för första gången kan det hur som helst vara lämpligt att börja med just denna introduktionsbok. Utöver de nämnda fem böckerna finns det tre att arbeta med beroende på vilken typ av problem eller uppgift som studeras. Arnesdotters bok Företagets egna kapital, kan användas för alla uppgifter och funderingar som har med bolags ekonomiska förhållanden och särskilt de associationsrättsliga borgenärsskyddsreglerna att göra. För den som tycker att det är svårt att förstå dessa teman kan det finnas anledning att följa författarens framställning i sin helhet. De som inte har dessa svårigheter kan antagligen arbeta med boken från en problemlösande utgångspunkt och som bok som ger svar på självständiga funderingar. Det går att avvakta med boken till efter bassteget, men för de som har svårt att förstå tematiken när den dyker upp i kursen kan den komma till användning redan tidigare. Boken är ny sedan ett år och har inte använts tidigare på juristprogrammet. Boken Fastighetspant av Jensen är en pedagogiskt skriven bok om ryggraden i det svenska kreditsäkerhetssystemet. Litteraturlistan för en kurs i kredit-och exekutionsrätt behöver omfatta en bok i detta ämne och Jensens bok är så bra att den helt dominerat marknaden sedan den kom. Boken kan användas för alla uppgifter och funderingar som har med fastighetspant att göra. Det finns ingen större anledning att läsa den förrän efter bassteget. Delar av boken är inte helt relevanta för kursen. Kapitlen om gemensamma inteckningar och inteckningsåtgärder kan användas för att nå en fördjupad förståelse för systemet, men hör definitivt inte till det centrala på kursen. Jensens bok har använts sedan tidigt nittiotal på juristutbildningen. Studenter har genom åren ibland fällt omdömet att boken inte är relevant för att den inte kom på tentan. Logiken i den typen av påstående behöver förhoppningsvis inte kommenteras. 3

4 Den bok som de flesta studenter minns efter en krediträttskurs på juristprogrammet är Håstads Sakrätt avseende lös egendom. Boken är den enda på litteraturlistan som både problematiserar och går lite djupare i sitt ämne. Studenter från tidigare kurser tenderar att överdriva bokens betydelse på kursen, men det är riktigt att det är den bok som kan användas för att nå de nivåer som krävs på djupsteget och breddsteget av kursen. Att under kursen läsa boken från början till slut är knappast vettigt, såvida det inte handlar om en läsning som tar högst en dag i anspråk och syftar till att förstå vad boken kan användas till. Det är en bättre strategi att läsa delar av boken när de blir relevanta i problemlösningen på kursen. Då går det att bedöma signifikans och relevans på ett sätt som kan vara tidsbesparande. Boken har använts sedan tidigt åttiotal på juristutbildningen. Den har alltid varit uppskattad, om inte annat så för att den kan vara intellektuellt utmanande. Författaren håller på med en ny upplaga men såvitt är bekant kommer den inte innan Ht16. Den sjätte upplagan har dessvärre flera år på nacken. Detta betyder dock inte att boken är utdaterad. Det finns supplement och det allra, allra mesta av vad boken tar upp är fullständigt relevant. Det gäller främst att tänka på att nya rättsfall kan ha dykt upp och på att Företagshypotekslagen ersattes av Företagsinteckningslagen 2004 för att sedan återinföras 2008 i nästan samma skick som innan Den återstående titeln på litteraturlistan En grundläggande genomgång av kredit- och exekutionsrätten av Martinson är ingen bok, utan drygt 70 filmer. De finns tillgängliga på law.gu.se. Filmerna kan med fördel användas under basen, men det finns också anledning att repetera under kursens senare delar. Det kan finnas anledning att notera att litteraturlistan bantats ned jämfört med de olika kurser i krediträtt som gavs 2015, 2014, 2013, etc. Vad som också kan noteras är att det finns en del andra titlar som kan vara intressanta att studera. Några författare som skrivit relevanta (och alltjämt moderna) böcker inom fältet är Gertrud Lennander, Göran Millqvist, Stefan Zetterström, Torkel Gregow, Stefan Lindskog, Mikael Möller, Gösta Walin, Lars Welamson, Laila Zackariasson, Annina H Persson, Marie Karlsson Tuula, Peter Strömgren, Torsten Sandström, osv. I Svensk Juristtidning som numera är fritt tillgänglig via svjt.se finns en rad artiklar som kan vara relevanta. I den tryckta upplagan finns dock artiklarna om rättspraxis i sakrätt och exekutionsrätt som ger en intressant överblick över vilka rättsfrågor som HD behövt arbeta med inom fältet. Härtill finns lagkommentarer från Karnov och Norstedts som ni har tillgång till via UB:s databaser. Juridiska institutionen har också tillgång till den amerikanska databasen CALI där det bl a finns lektioner kring sådant som hur ekonomiska argument kan användas i juridisk argumentation. Beträffande litteraturen som hjälpmedel på tentamina följer vi Utbildningsutskottets policy. Den innebär att endast de böcker som anges på litteraturlistan får användas. De behöver då också vara i tryckta exemplar. 4

5 Notera att alla böcker inte behöver användas på alla tentamina under kursen. Utifrån informationen ovan kan ni sluta er till vilka böcker som är relevanta för vilken del av kursen. Vad gäller lagtext går det bra att använda den lagbok som ni skaffade på första terminen. På tidigare kurser i krediträtt har det genom åren visat sig att det vanligtvis räcker gott och väl med den versionen av lagtexten. Studenter som inte litat på detta har lagt ner mycket onödigt arbete på att fundera över lagtext. I den mån ni uppmärksammar att det finns lagar som ändrats sedan er två år gamla lagtext trycktes får ni meddela detta till amanuensen omgående. Vid behov ordnar vi då med ett gemensamt upptryck. Det kommer i linje med Utbildningsutskottets policy för hjälpmedel på tentamen inte att vara tillåtet att ta med egna lösblad av lagtext som hjälpmedel på tentamen. Notera också att det av samma skäl inte är tillåtet med anteckningar i litteraturen eller lagtexten. Understrykningar och hänvisningar är däremot tillåtna. I den mån ni på tidigare kurser gjort anteckningar i er lagtext får ni sudda eller stryka över dessa. Notera också återigen att det inte finns anledning att fundera särskilt mycket kring om er lagtext är tillräckligt aktuell. Det har visat sig kunna bli oproportionerligt med tid som läggs på sådana funderingar och tillhörande frågor till kursansvariga. Låt oss alla slippa denna onödiga tidsspillan. CM