Introduktion till sakrätten

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 3, VT 2012 Mikael Möller Föreläsning den 18 januari kl Introduktion till sakrätten Några av dagens huvudpunkter: Vad menas med sakrätt? Vilka är sakrättens huvudfrågor? Grundläggande systematik Vad kännetecknar sakrätten jämfört med andra rättsområden? Var är sakrätten reglerad? Borgenärsskyddets uppbyggnad

2 1. Vad är sakrätt? numera: frågor om rättigheters ställning/skydd mot tredje man en viss typ av problem äldre definitioner, som inte längre härskar: o sakrätt: en rättighet som tar sikte på en individuellt bestämd sak (jfr motsatsen en fordringsrätt ) o sakrätt: en rättighet som har skydd mot tredje man (jfr däremot en blott obligatorisk rättighet) o sakrätt: en rättighet som tar sikte på ett fysisk ting nuvarande synsätt: Hessler, Allmän sakrätt (1973) och Håstad, Sakrätt avseende lös egendom (6 uppl. 1996) Varför kallas rättsområdet då fortfarande oegentligt för sakrätt? Bättre: Tredjemansskyddsrätt 2

3 2. Vilka tredje män talar vi om? A. Konkurrerande förvärvare av samma sak eller rättighet. B. Motpartens borgenärer, som vid utmätning eller konkurs gör anspråk på dennes tillgångar. Frågekomplexet A: Omsättningsskydd Frågekomplexet B: Borgenärsskydd 3

4 3. Omsättningsskyddets två huvudfall Förvärv från någon som aldrig varit behörig eller haft någon rätt till objektet (t.ex. A hyr ut till B som säljer till C). Dubbeldispositioner (t.ex. B hyr ut till A varefter B säljer samma objekt till C). Lagreglerat för: Lös sak (godtrosförvärvslagen) Fast egendom (6 7 kap. och kap. JB) Skuldebrev (14 och 31 2 st SkbrL) 4

5 4. Borgenärsskyddet Vid utmätning enligt utsökningsbalken (UB). Vid konkurs enligt konkurslagen (KL). Frågor: Vilken ställning (eller vilket skydd) har A:s rättighet mot B om det blir utmätning eller konkurs hos B? Kan A utöva sin äganderätt/nyttjanderätt mot B:s borgenärer? Kan A få betalt för sin fordran i konkurrens med anspråk från B:s övriga borgenärer? Tredje man är här B:s utmätnings- eller konkursborgenärer företrädda av kronofogden respektive B:s konkursbo, representerad av en konkursförvaltare. Utgångspunkt: Förutsättningarna för att A skall ha sakrättsligt skydd är normalt materiellt desamma vid utmätning och konkurs. Vad är en utmätning? Vad är en konkurs? 5

6 5. Närmare om konkurs Funktion: 1:1 KL (generalexekutivt förfarande) (1) all B:s egendom, (2) alla fordringar mot B (3) tvångsvis, (4) i ett sammanhang, (5) för betalning till B:s borgenärer. konkursboet: (1) en egendomsmassa (bomassan) (2) ett rättssubjekt (juridisk person) principen om lika rätt och dess grund samlad skuldavveckling (till skillnad från utmätning) gäldenären (dvs. B i det sakrättsliga schemat) förlorar rådigheten konkursförvaltaren tar över gamla förpliktelser fullgörs ej av boet nya förpliktelser fullgör boet med bästa rätt för motparten all B:s egendom kan realiseras för att tillgodose borgenärerna 6

7 6. Hur kopplas de sakrättsliga reglerna in vid en konkurs? 6.1 A har anspråk på äganderätt Främst: genom KL:s regler om vilken EGENDOM som ingår i ett konkursbo. Kärnregel: 3:3 KL all egendom som kan utmätas (se 5:5 12 UB) 5:5 1 st UB (huvudregel): och som är överlåtbar och som TILLHÖR gäldenären Vad tillhör gäldenären (B)? Avgörs av reglerna om sakrättsligt skydd (här: specifikt borgenärsskydd), dvs. egendomen tillhör B när SEPARATIONSRÄTT för A inte föreligger enligt de allmänna sakrättsliga reglerna. 7

8 De tre huvudfallen av separationsrätt: A. Det allmänna fallet av äganderätt (anförtrodd egendom) Huvudregel: Separationsrätt föreligger om kravet på specialitet är uppfyllt: a. Individuellt bestämt anspråk, och b. Egendomen kan urskiljas (ej infogad eller sammanblandad). Ex: B är hyrestagare, depositarie, kommissionär, etc. B. Egendom som B har förvärvat men som A vill innehålla eller återkräva specialitetskrav även här A gör gällande stoppningsrätt, återtagandeförbehåll eller ogiltighet 8

9 C. Egendom som G har överlåtit ofta: krav på att ett sakrättsligt moment har uppfyllts (tradition, denuntiation eller registrering) För särskilt B- och C-fallen gäller olika regler beroende på vad slags egendom som har överlåtits (lös sak, fordran, nyttjanderätt, byggnad på annans mark, fastighet, immaterialrätt, etc.) Sakrättsligt moment = åtgärd som krävs för sakrättsligt skydd utöver den partsbindande rättshandlingen Ett krav på sakrättsligt moment uppställer svensk rätt utan undantag vid pantsättning, däremot långt ifrån alltid vid överlåtelse. 9

10 6.2 A gör gällande ett anspråk på betalning Utgångspunkt: Principen om lika rätt Dock: Förmånsrättsordningen enligt förmånsrättslagen (FRL) gör väsentliga undantag. Denna gäller vid både konkurs och utmätning. o Likaprincipens grundtanke: främst att fördela skadeverkningarna av B:s insolvens på alla borgenärer samt förebygga allmän huggsexa om B:s tillgångar o särskild FR: främst fordringar säkrade med panträtt och företagshypotek o allmän FR: främst lönefordringar och gäller bara vid konkurs o Vad står inte i FRL? konkurskostnadsfordringar massafordringar separationsrätter förutsättningarna för sakrättsligt skydd för de säkerhetsrätter (såsom panträtt och företagshypotek som ges FR). 10

11 Den reella förmånsrättsordningen vid konkurs (grovt taget): 1. Fordringar som tillerkänns kvittningsrätt (oberoende av formell FR) 2. Konkurskostnadsfordringar & massafordringar 3. Fordringar med särskild FMR 4. Fordringar med allmän FMR 5. Oprioriterade fordringar 6. Efterställda fordringar (7. Associationsägares anspråk på utdelning/utskiftning) /MiM 11