Arbetsterapeuter resonemang kring flow i sitt kliniska arbete

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete, 15hp Höstterminen 2015 Arbetsterapeuter resonemang kring flow i sitt kliniska arbete Occupational therapists reasoning about flow in their clinical work Författare: Pedro Seler Zevallos Rios Handledare: Staffan Jossephson 1

SAMMANFATTNING Flow är ett psykologiskt tillstånd som påverkar människors hälsa och välbefinnande på ett positivt sätt. Studien fokuserar på arbetsterapeuter uppfattningar av flow hos sina patienter under sina arbetsterapeutiska interventioner. Syfte: syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters resonemang kring flow känslan i sitt kliniska arbete. Metod: Det användes en kvalitativ metod för att erhålla och förstå deltagarnas åsikter utifrån sina egna tankesätt och upplevelser. Datainsamlingen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt. Dataanalysen skedde genom att följa de kvalitativa riktlinjerna. Resultat: Fem teman formades i analysen: Flow som källa till välbefinnande, Positiva effekter av flow, Flow som ett medel vid en arbetsterapeutisk intervention, Att välja en lämplig miljö, att välja rätt aktivitet. Slutsats: studien visade att flow har positiva effekter på patientens hälsa. Studien visade att flow kan användas som ett arbetsterapeutiskt verktyg genom att välja rätt aktivitet och en lämplig miljö för att hjälpa patienter att få uppleva känslan av flow och motivera dem att delta i aktiviteter. Sökord: Creative Activites, Flow Experience, Occupational Theraphy 2

Abstract Flow is a psychological condition that affects people's health and well-being in a positive way. The study focuses on occupational perceptions of flow on their patient s during their occupational therapy interventions. Objective: The aim of this study is to describe occupational therapists discussion on the sensation of the flow in their clinical work. Method: A qualitative method was used to obtain and understand the participant's opinions based on their own thinking and experiences. Data collection was conducted in semi-structured interviews. The interviews were recorded and later transcribed. Data analysis was done by following the qualitative guidelines. Results: Five themes were formed in the analysis: Results: Five themes were formed in the analysis: Flow as a source of well-being, positive effects of flow, Flow as an agent at an occupational therapy intervention, choosing a suitable environment, choosing the right activity. Conclusion: The study showed that the flow has a positive impact on patient s health. The study showed that the flow can be used as a working therapeutic tool by choosing the right activity and a suitable environment to help patients to experience the feeling of flow and motivate them to participate in activities. Key words: Creative Activites, Flow Experience, Occupational Theraphy 3

Innehållsförteckning 1. Inledning...5 2. Background...6 2.1. Flow 6 2.2. Sambandet mellan flow och hälsan..6 2.3. Balans mellan förmåga och utmaning..7 2.4. Skapande aktiviteter kan framkalla flow..8 2.5. Flow inom arbetsterapi.8 2.6. Miljöns betydelse för flow...9 2.7. Motivering till studie...10 3. Syfte 10 4. Material och metoder... 11 4.1 Design..11 4.2 Urval.11 4.3 Datainsamling..12 4.4 Databearbetning...12 5. Forskningsetiska överväganden.. 12 6. Resultat 13 6.1 Flow som källa till välbefinnande... 13 6.2 Positiva effekter av flow... 14 6.3 Flow som ett medel vid en arbetsterapeutisk intervention... 15 6.4 Att välja en lämplig miljö... 15 6.5 Att välja rätt aktivitet... 16 7. Diskussion... 17 7.1 Resultatdiskussion 17 7.2 Metoddiskussion 21 7.3 Förslag på vidarestudier 23 8. Slutsatser. 23 9. Eventuella tack 24 10. Referenser. 25 Bilagor. 29 4

1. Inledning Begreppet flow myntades av Mihaly Csikszentmihlyi år 1975. Flow betyder på svenska flyt eller flöde. Flow är ett tillstånd av fullständig koncentration som åtföljs av en euforisk känsla och en upplevelse av absolut målmedvetenhet (Csikszentmihlyi, 2006). Flow framkallar en känsla av glädje, upprymdhet, lycka och tillfredsställelse som inträffar när människor är helt engagerade i en njutningsfull aktivitet (Csikszentmihalyi, 2006). Flow uppstår när det finns en balans mellan aktivitetens krav och personens kapacitet att klara av aktiviteten (Wright, 2004). Det har skrivits många artiklar och böcker samt studier om flows positiva effekter på personens hälsa. En studie av Carlson och Clark (1991) hävdar att människor som upplever flow känner bland annat lycka, självkänsla, arbetsproduktivitet och livstillfredsställelse. Argentzell och Leufstadius (2010) påstår att en flowupplevelse kan distrahera exempelvis självskadebenägna personer så att ett självskadebeteende inhiberas. Tidningen Kurera (http://kurera.se/flow-raddade-mitt-liv) skrev en artikel om författaren Steven Kotler som var svårt sjuk och planerade att ta sitt liv. Men allt förändrades dagen han upplevde flow. Jag trodde att jag upplevde något övernaturligt, berättar författaren. Det finns studier som visar att flow ökar människors välbefinnande och välmående när de engagerar sig i meningsfulla aktiviteter. Reynolds och Prior (2006) påstår att under skapande aktiviteter uppkommer flow eftersom man upplever känslor av prestation, kontroll och autonomi. Efter att ha läst artiklar och tidigare forskning om flow upptäckte författaren att det saknas studier av arbetsterapeuters resonemang kring patientens upplevelse av flow i sitt kliniska arbete. Det uppkom en fråga över hur en arbetsterapeut kan stödja patienter att uppleva flow inom arbetsterapin för att hjälpa patienter att engagera sig i aktiviteter och leva ett meningsfull och tillfredställande liv. Som arbetsterapeutstudent vill jag med denna studie ta reda på hur arbetsterapeuter resonerar kring flow under sina interventioner med sina patienter och få en bredare bild om deras uppfattning om flow inom arbetsterapi och skapa kunskap utifrån en arbetsterapeutiks perspektiv. 2. Bakgrund 2.1Flow Flow har definierats som ett subjektiv, psykologiskt tillstånd som uppstår när människor blir så absorberad i en aktivitet att de glömmer allt utom vad de gör, själva flowupplevelsen är så 5

rolig att man vill fortsätta att göra det även till ett högt pris, bara för glädjen av att göra det (Csikszentmihlyi 1990). De aktiviteter som attraherar oss mest är en källa till glädje (Kielhofner, 2002). Kirchner, Bloom, och Skutnick-Henley (2008) förklarar att det finns vissa förutsättningar som underlättar för att en person ska kunna uppleva flow. Dessa förutsättningar är att uppgiften kräver full fokus och koncentration. Det måste finnas en balans mellan individens förmåga och aktivitetens utmatning, däremot är uppgiften valfri. Uppgiften är helt absorberande, vilket ofta leder till att tidsuppfattningen förändras. Uppgiften har ett tydligt mål och personer vet hur man ska utföra uppgiften för att nå målen. Erfarenheten ger omedelbar och klar återkoppling. Enligt Csikszentmihalyi (2006)) kännetecknas flowupplevelsen av en fullständig och fokuserad koncentration. Sammansmältning av handling och medvetande, förlust av självmedvetenhet och ökad känsla av kontroll över handlingen och omgivningen. Känslan av tid förändras, flera timmar kan verka som några minuter och minuter kan kännas som timmar. Avslutningsvis kännetecknas flowupplevelsen av autotelic erfarenheten, vilket betyder att aktiviteten i sig är givande eller givande i sin egen rätt. 2.2 Sambandet mellan Flow och hälsa Hälsa är kopplat till välbefinnande. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO, 1946). Argentzell och Leufstadius (2010) påstår att med flow uppnås ett psykologiskt välbefinnande som gör att personen känner en inre tillfredställelse och välbefinnande som kan leda till att personen glömmer eventuell smärta eller andra hinder som påverkar deras tillvaro. Blume, Karlström och Lennartsson (2000) påstår att personen trots svåra handikapp eller en allvarlig sjukdom kan uppleva välbefinnande. Flow är en lyckokänsla som uppstår då en person blir helt fångad av en aktivitet. Brodin, Carlsson, Hoff och Rasulzada (2014) förklarar att lyckokänslan bidrar att individen kan återhämta sig eftersom emotionens glädje varvar ner oss och ger oss lugn. De Manzano, Cervenka, Jucaite, Hellenäs, Farde och Ullén (2013) påstår att under upplevelsen av flow frigörs dopaminsubstanser i hjärnans belöningssystem. Dopamin är en transmittorsubstans som gör att vi mår bra och känner oss lyckliga. Dessa substanser reglerar personer med låg impulsivitet, hög stabilitet och positiva känslor vilket i sin tur är bra för att 6

uppleva flow. Att få en upplevelse av flow beskrivs som en möjlighet att få vila huvudet exempelvis från malande tankar (Argentzell & Leufstadius (2010). Flow fungerar som inre belöning, människor som ofta befinner sig i flow presterar ofta bättre, känner sig mer kreativa, starkare och gladare (Brodin, Carlsson, Hoff & Rasulzada, 2014). Flow ger oss en känsla av att ha klarat av något vilket i sin tur stärker självkänslan (Argentzell & Leufstadius, 2010). Flow kan vara en viktig faktor som bidrar till att en person kan uppleva välbefinnande under aktivitetsutförande (Reid, 2011). Fritz och Avsec (2007) genomförde en studie av flow upplevelse och dess förhållande till subjektiva välbefinnande hos 84 musikelever. Studiens resultat visade att flow skapade ett subjektiv välbefinnande hos eleverna när de var engagerade i att spela sina instrument. Wright (2004) påstår att genom att hjälpa vårdtagare att uppleva flow kan arbetsterapeuter underlätta deras utveckling av nya färdigheter och på så sätt öka motivationen och välbefinnandet. Flow kan spela en lika viktig roll som kost och motion som hälsofrämjande för allmänheten. 2.3 Balans mellan förmåga och utmaning. Flow är en positiv upplevelse som kräver att aktiviteter ger precis lagom utmaning (Ribeiro & Polgar, 1999). Jonsson (1991) förklarar att flow skapas när det finns en balans mellan aktivitetens krav och personens kapacitet då man genomför en aktivitet. Argentzell och Leufstadius (2010) betonar att aktiviteten innehar en viss utmaning som är på rätt nivå för den enskilda individen, alltså en nivå som ger en utmaning men som inte är för svår eller för lätt att utföra. Om utmaningen är för hög i förhållande till förmågan uppstår ett tillstånd av bekymmersamhet eller när utmaningen är för låg i förhållande till förmågan uppstår ett tillstånd av tristess (Dickerson, 2000). Det är viktigt att hitta den rätta utmaningen för att skapa flow. När en person deltar i en aktivitet som är utmanande men inte överväldigande upplever de en känsla av kontroll av aktiviteten som påverkar välbefinnandet (Kielhofner, 1983). 2.4 Skapande aktiviteter kan framkalla flow Arbetsterapi fokuserar på människors aktiviteteter. Etiska Koden (2012) redovisar att en arbetsterapeut stödjer personens förmåga till aktivitet och delaktighet för att främja 7

möjligheterna att den ska leva ett så gott liv som möjligt. Människan är av naturen aktiv och mår därför bra av att ägna sig åt att utföra olika aktiviteter. Exempelvis har arbetsterapeuter möjlighet att arbeta med skapande aktiviteter inom många områden och med olika åldersgrupper (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). Inom arbetsterapin används skapande aktiviteter som ett terapeutiskt redskap för att generera nya sätt att uppleva verkligheten och uttrycka känslor och tankar eller kommunicera något (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). Skapande aktivitet kan vara en upplevelse som ger individen kraft att gå vidare i livet och förverkliga sig själv. Den kan också stärka individens identitet och ge möjlighet till att reflektera över sig själv och sin livssituation (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). Det finns olika typer av aktiviteter som är kreativa och skapande. Exempel på dessa är keramik, textil, datorgrafi, skrift, målning, snickeri eller luffarslöjd eller något annat av skapande karaktär som till exempel att anlägga en ny rabatt i en trädgård eller arrangera växter (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). Reynolds och Prior (2006) förklarar att under skapande aktiviteter kan flow uppkomma eftersom man upplever känslor av prestation, kontroll och autonomi. När en person engagerar sig i en skapande aktivitet som han eller hon tycker om, är motiverad för och upplever sig ha kapacitet och förmåga att kunna genomföra aktiviteten uppstår fenomenet flow (Leufstadius, Gunnarsson & Tjörnstrand, 2010). En forskning av Reynolds och Prior (2006) visade att konstnärskvinnor med cancer ökade sina personliga självförtroenden och glömde bort sina påträngande rädslor och oro om cancer när de upplevde flow under skapande aktiviteter. Ullén, de Manzano, Theorell och Harmat (2010) bekräftade att en positiv effekt av flow är att den distraherar människor från negativa och smärtsamma stimuli. 2.5 Flow inom arbetsterapi Jonsson (1991) beskriver att flow kan förklara aktiviteters dynamik och det kan vara relevant att använda flow i ett arbetsterapeutiskt sammanhang för att vidga och berika perspektivet på människor deltagandet i aktiviteter. Aktivitetens dynamik kan uppnås genom att använda samma principer som skapar flow som vilja, motivation och balansen mellan människans förmåga och aktivitetens utmaning. När dessa faktorer samverkar får aktiviteten sin fantastiska dynamik och då börjar det verkligen hända saker (Jonsson, 1991). 8

Följande faktorer som skapar flow kan vara användbara för arbetsterapeuter för att hjälpa patienter att delta i aktiviteter och uppleva flow (Emerson, 1998) Arbetsterapeuter måste hitta balansen mellan individens förmåga och de utmaningar som aktiviteten kräver vid aktivitetsutförande. Utifrån patientens meningsfulla aktiviteter kan en arbetsterapeut välja en aktivitet som motiverar patienten att engagera sig i en aktivitet och uppleva njutning eller flow. Patienten måste ha ett tydligt mål för aktiviteten och känna sig säker på att han kan klara av aktiviteten. Patienten upplever en känsla av att resultatet av aktiviteten är under kontroll och är meningsfullt. Arbetsterapeuten ska identifiera individens värderingar, behov och intressen för att planera en aktivitet med lagom nivå av utmaning som upplevs meningsfullt för individen. Patienten får direkt respons eller omedelbar återkoppling genom att se sin prestation och resultatet av aktiviteten. Individen kan fundera på vad som var bra eller minder bra. Arbetsterapeuten måste observera om individen har tråkigt eller upplever ångest under aktivitetsutförandet för att sedan öka eller minska aktivitetskravet utifrån patientens perspektiv. Med syfte att uppleva flow måste patienten ha en total koncentration på aktiviteten och miljön kan behöva anpassas genom att ta bort hinder som stör eller distrahera individens uppmärksamhet. 2.6 Miljöns betydelse för flow Miljön omfattar alla de platser och rum där människor vistas, de föremål vi använder och de människor vi interagerar med i det mänskliga kollektivitet som vi alla är en del av (Kielfhoner, 2002). Flow är en känsla av lycka till följd av engagemang i de fysiska, intellektuella eller sociala aktiviteterna (Kielhofner, 2002). Aktiviteter är handlingar som äger rum i ett specifikt socialt och fysiskt miljö. Miljön påverkar på vad människor gör och hur det utförs en aktivitet (Kielfhoner, 2002) Sociala och fysiska miljöer påverkar en aktivitets engagemang och upplevelse av flow (Ribeiro & Polgar, 1999). Fysiska miljöer kan vara till exempel hemmet, skolan och arbetsplatser där människor gör saker (Kielhofner, 2002). En studie av Han (1992) visade att hemmet var en viktig fysisk miljö där äldre vuxna ofta hade upplevt flow. Swenson (1998) fann att hemmet ger självkänsla och en känsla av kontroll över miljön. En viktig karakteristiskt för att uppleva flow är att ha kontroll av ens liv vid en viss tidpunkt (Csikszentmihalyi, 1990). 9

Kielfhoner (2002) beskriver att social miljön består av sociala grupper som familj vänner arbetskamrater som man möter på en viss plats. Heo, Lee, Pedersen och McCormick (2010) uppgav att interaktion med andra, det vill säga vänner och släktingar, påverkade flowupplevelsen på äldre vuxna. Eklund (2010) påstår att sociala miljöer med uppmuntrande personer kan skapa tillit och stödja aktivitetsutförandet i skapande grupper. Social miljö ger tillfälle till gemensamma upplevelser, människor kan stimulera varandra att utvecklas, lära sig saker och våga göra saker genom at inspireras av andra och använda varandra som förebilder (Eklund, 2010). Leufstadius, Gunnarsonn och Tjörstrand (2010) betonar att miljön bör vara lugn och rofylld, miljön ska ge gruppdeltagare möjlighet att vara fullt närvarande i aktiviteten utan upplevelsen av störande moment som exempelvis buller och ljud från utanför. Oljud stör nämligen klienternas koncentration och närvaro i skapandet. 2.7 Problemformulering Det visar sig att flow skapas när det finns en balans mellan personens förmåga och aktivitetskravet. I arbetsterapilitteratur nämns ofta flow som en viktig terapeutisk metod för att motivera personer till att engagera sig i meningsfulla aktiviteter. En del artiklar och forskningar betonar att flow främjar glädje och välbefinnande hos människor. Det saknas studier som beskriver hur arbetsterapeuter resonerar kring flow under sina interventioner hos sina patienter, därför är det intressant att genomföra en studie kring detta. Denna studie kartlägger arbetsterapeuters uppfattningar om flow inom arbetsterapin och på vilket sätt och varför en arbetsterapeut kan tillämpa flow inom sitt kliniska arbete. 3. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters resonemang kring patienters flow upplevelser i sitt kliniska arbete. 10

4.1 Design 4. Metod Studiens syfte handlar om arbetsterapeuter resonemang kring flow i sitt kliniska arbete och för att utreda denna studie används en kvalitativ metod för att få veta mer om människors erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar, motiv och attityder (Malterud, 2009 ). Med kvalitativa undersökningar försöker man nå förstålse om personens subjektiva upplevelser (Hartman, 2004). Kvalitativa studier ger oss kunskap om olika företeelse innebörd eller mening (Malterud, 2009 ). 4.2 Urval Ett ändamålsenligt urval används för att välja deltagarna som kan ge den kunskapen i relation till studie syfte man söker (Hartman, 2004). Kriterierna för att delta i studien var arbetsterapeuter som arbetar med skapande aktiviteter och känner till flow. För att finna deltagare i studien använde författaren Internet och sökmotorn Google för att hittar information om arbetsterapeuter som arbetade inom neurologisk rehabilitering och använde skapande aktiviteter i sitt kliniska arbete. Författaren kontaktade via telefonsamtal en arbetsterapeut som jobbar på en neurologisk rehabilitering och berättade om studiens syfte samt sitt intresse att intervjua arbetsterapeuter som arbetar med skapande aktiviteter och känner till flow. Denne arbetsterapeut rekommenderade två andra arbetsterapeuter som uppfyllde kriterierna och visade intresse att delta i studien. Det användes en snöbollsmetod som innebär att personer som då rekommenderas av flera andra är särskilt viktiga att ta med. Urvalet ökar allt snabbare ju fler som tillfrågas, som en rullande snöboll (SBU, 2013). Tre arbetsterapeuter var intresserade av att delta i studien. Deltagarna fick muntlig information om studiens syfte och etiska aspekter vid inledningen av intervjun. Informanterna i studien var tre arbetsterapeuter i varierande åldrar som jobbade på samma arbetsplats. Intervjuerna genomfördes på arbetsterapeuternas arbetsplats samma dag. Tre arbetsterapeuter som kände till flow och arbetade med skapande aktiviteter intervjuades. Anledningen till detta var en önskan att gå på djupet i människor föreställningsvärld och det skulle inte vara möjligt att göra detta om alltför många individer intervjuades (Hartman, 2004). Enligt Malterud (2004) kan data från ett litet antal informanter vara tillräckligt för att ge ett rikt material om forskaren har ett bra teoretiskt förarbete och kunskap inom området. 11

4.3 Datainsamling Data samlades in genom halvstrukturerade intervjuer. Den halvstrukturerade intervjun innebär att frågor ställs i en viss ordning men att den intervjuade har möjlighet att formulerar sig fritt (Hartman, 2004). Författaren formulerade en intervjuguide med tre teman och öppna frågor som stöd för att genomföra sina intervjuer (bilaga 1). Det användes en intervju guide med syfte att ta upp de teman eller frågeområden som är kopplade till studiens syfte (Widenberg, 2002). Om man inte följer en intervjuguide finns risken att man lämnar en intervju med ett material som inte är relevant för undersökningen (Hartman, 2004). Intervjun inleddes med öppna frågor. Med kvalitativa metoder kan vi ställa öppna frågor som vad är? vad betyder? eller hur går till`? (Malterud, 2009). Dessa öppna frågor tillämpades under intervjun för att inhämta upplysningar om informantens erfarenheter ur sin livsvärld (Kvale, 1997). 4.4 Databearbetning Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys som följde Lantz (2007) riktlinjer. Databearbetningen inleddes med att avlyssna intervjuerna och transkribera dem ord för ord samt pauser, hummande och uttrycks för emotioner som skedde under intervjuerna (Lantz, 2007). Vidare läste författaren den utskrivna texten flera gånger för att få en djup förståelse av materialet. Nästa steg var att reducera datamängden, vilken innebär att man tar bort data som är inte relevant för forskningsfrågan (Lantz, 2007). Markeringar gjordes med en färgpenna i delar av texten för att behålla material som är viktigt för studiens syfte. Därefter kodades materialet genom att bilda kategorier eller dimensioner. Det användes en tolkande metod för att söka mönster genom att sorterar dessa kategorier/koder in grupper som hörde ihop och på så sätt utvecklades olika teman. När temat var utformade förde de teman som hörde ihop samman och följande 5 teman bildades. 5. Etiska övervägande Det finns etiska aspekter som bör beaktas när det utförs en kvalitativ studie som till exempel informerat samtycket och konfidentialitet (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). Informerat samtycket innebär att intervjupersonerna som deltar i studien får information om studiens syfte och hur den är upplagd. Informanterna bör också informeras om att deltagandet är frivilligt och att de när som helts kan avbryta sitt deltagande i studien utan att ange något skäl (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). Deltagarna kan lämna sitt samtycke genom att ge sitt 12

tillstånd till att uppgifter som samlas in används för just det syfte som beskrivs i informationen (Kvale & Brinkmann, 2009). Konfindentialitet syftar på att personliga data som intervjupersoner beskriver kommer inte att redovisas i den färdiga studien på ett sätt som kan röja uppgiftslämnare identitet (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). Larsson, Lilja och Mannheimer (2005) betonar att de etiska aspekter är rimliga krav som en kvalitativ undersökare inte bör åsidosätta. Innan intervjun ägde rum fick informanterna muntlig information om samtycket och konfindentialitet samt varför man valt just dem för en intervju. Denna skall ges direkt till deltagarna i god tid så att de har möjlighet att ta ställning till om de vill delta (Kvale & Brinkmann, 2009). 6. Resultat Utifrån arbetsterapeuters resonemang kring flow upplevelserna hos sina patienter på sitt kliniska arbete identifierades 5 teman: Flow kopplad till hälsa, effekter av flow på patientens hälsa, flow som en arbetsterapeutisk resurs, miljö som förutsättning för flow och utmaningen i aktiviteten framkallar flow 6.1 Flow som källa till välbefinnande Enligt arbetsterapeuternas uppfattningar finns ett samband mellan flow och hälsa. När patienten upplever flow känner hon välmående och glädje. En arbetsterapeut beskrev följande: ``Man kan tänka att det är kopplad flow till hälsa kanske till välmående att man liksom jag kan tänka så att hamna i flow kan bara nånting som gör att man mår bra eller trivs med sig själv eller känner sig väldigt nöjd kanske över en prestation eller nånting, det kan liksom öka välmående hos den som upplever flow `` En annan arbetsterapeut uttryckte att flow har en positiv effekt på patientens mentala hälsa. Patienten mår bättre efter upplevelsen av flow. Det blir som en återhämning, man känner sig mer energifylld. Patienten kan hitta lusten att genomföra aktiviteter som är meningsfulla för dem. ``För det som jag ser i flow så är det liksom nånting som hör ihop med välmående och hälsan liksom så mentala hälsan liksom att eee det blir så som en återhämtning på nån sätt jag tycker att den kan påverkar hälsan positiv, för vissa så det kan vara med att komma ner i varv att blir mer avslappnad då och sådär, för vissa kanske kan vara att hitta mer energi att eee... komma ut och göra nånting att få intressen för nånting`` 13

Flow gynnar hälsan genom att det kan påverka kroppen, det kan kanske vara vissa hormoner eller något kemisk process som skapar välbehag då man är involverad i en aktivitet. En arbetsterapeut uttryckte: ``Det är slag av välbehag som man får både i aktiviteten och efter aktiviteten, jag vet inte om det är några hormoner som eee det är några endorfiner eller liknande som sätter igång eee så jag tror absolut att det gynnar hälsa men jag vet inte vad är det, liksom om det händer någon kemisk process i kroppen med hormoner om det skulle vara så kan tänka att det är som gör att man mår bra när man känner flow `` 6.2 Flows positiva effekter I studien upptäcktes det att flow har positiva effekter på patienters hälsa när de engagerade sig i en aktivitet. En patient upplevde flow när hon fyllde i sudoku. Hon mådde bättre och det ökade patientens självförtroende och motivation att försätta utföra en aktivitet som är meningsfull för henne. Arbetsterapeuten beskrev följande: ``Hon upplevde både liksom att var spännande och intressant, dels att hon liksom mår bättre och att efter det trodde mer hon mer på sig själv att hon kan göra den här och sen nästa tillfälle så kom hon hon köpte en tjock tidning med mer korsord och sån där sudoku, kryssord sån där för att försätta för att hon upptäckte att det var så roligt och sådär. Hon fick en lite spark i backen att hon ville fortsätta och tyckte att det var roligt det måste ha gett en mycket positiv känsla`` En annan arbetsterapeut berättade att en patient upplevde flow i skapande aktivitet. Han hade så roligt och var svårt för honom att avsluta sin aktivitet så att han missade sina andra aktiviteter. Han sa att det här är nånting som jag tycker att det är väldigt lustfylld att han kunde säga att det är kul det här liksom han blev uppslukad i det och att han hade svår att avsluta för att han blev så uppslukade. Han hade skapande som ett pass på sitt schema men han kunde bli så inne i det att han missade alla pass efteråt för att han fastnade i det här skapandet`` Under flow tillstånd kan patienten glömma bort bekymmer för en stund. En patient kunde t ex använda sina händer för att måla ett porträtt trots att han hade skakningar. Arbetsterapeuten beskrev: `` Jag tror att absolut det kan hända eee att man kanske faktisk om man är i tillståndet av flow så jag tror kanske om man lyckas liksom stänga av eee vissa saker, man kanske faktisk kan få mindre skakningar och så det är säkert möjligt`` En annan arbetsterapeut berättade att en patient upplevde flow. Han kände en stor glädje efter en skapande aktivitet julpyssel tillfället då han skapade julkort. ``Han blev glad märkte jag och han började prata om liksom om sina anhöriga och julen och vem som skulle få kortet han berättade om de personer, om familjer som skulle få julkortet och sen också träffade jag honom efteråt att han hade berättat att det har varit fantastik när vi hade julpyssla tillsammans och att han känner sig så glad efteråt och att han hade väldigt trevlig hemma med sin fru efteråt så jag kan tänka mig att han uppnådde flow`` 14

6.3 Flow som en resurs vid en arbetsterapeutisk intervention. Under dataanalysen framkom det att flow påverkar patienters välmående vilket i sin tur stärker patientens självkänsla. Detta kan vara en nyckel som en arbetsterapeut kan använda för att hjälpa patienter att få en känsla av kompetens, självförtroende och utvecklas genom de aktiviteter han gör. En arbetsterapeut beskrev: ``Han trodde att han inte kunde måla längre på grund av sin sjukdom och då att han upptäckte att han viss kunde det så tror jag att ökade hans välmående och hans självförtroende. Jag tror att det kan vara liksom en nyckel för att lyfta den personen och liksom och får fram en bra känsla hos dem.`` En annan arbetsterapeut beskrev att det är viktigt att hitta en aktivitet som motiverar patienten att engagerar sig i en aktivitet. Med flowupplevelse kan patienter hitta motivationen för att fortsätta göra aktiviteten och våga anta nya utmaningar i sitt dagliga liv exempelvis hemma. `` Det är viktigt att hitta nåt som passar just den personen och har man uppnått flow i en aktivitet, det tror jag man är lättare gillar den aktiviteten gärna vill göra det igen och det är ofta målet att man vill att patienten ska försätta att göra den här aktiviteten i sin vardag hemma. När vi bakar till exempel så upplever jag att många kan uppleva flow av vad de väljer ut, så tänker jag att de blir mer motiverade att fortsätta baka även hemma`` När en patient uppnår flow så är det en fördel att patienten känner lust att fortsätta utföra aktiviteten sen framöver och det är ofta målet att man vill att patienten ska hitta någonting som den kan fortsätta med. En arbetsterapeut uttryckte: `` då man hittar såna aktiviteter som ger flow så jag tror att de kan motiverar dem ytterligare till att liksom delta i rehabilitering att det liksom blir ett extra plus för dem själva`` Arbetsterapeuter arbetar med aktiviteter och att ha flow i aktiviteten är bra för patientens välbefinnande. En arbetsterapeut beskrev: ``Jag tycker att flow hör väldigt mycket ihop med välmående och vi jobbar mycket som arbetsterapeuter som jobbar man mycket med aktiviteter och att ha en flow i en aktivitet borde ju man nånting borde som man strävar efter`` 6.4 Att välja en lämplig miljö Under dataanalysen framkom det att miljön och rummet är betydelsefull när en patient utför en aktivitet. En lugn miljö är en viktig faktor som underlättar att en patient kan koncentrera sig och uppleva flow. Det finns vissa patienter som har koncentrationssvårigheter och det är viktigt att en arbetsterapeut ska välja en miljö utifrån patientens perspektiv. En arbetsterapeut beskrev: 15

``Jag tror att det är ganska beroende av miljön runt omkring också hur man hittar sitt flow, Vissa patienter har redan koncentration svårigheter, vissa patienter kanske måste ha tyst runt omkring sig så är skillnad från individ till individ och jag tror att miljön påverkar oss i allt vi gör egentligen, man har en lugnare miljö så tror jag att det kan bli lättare att uppnå flow`` En distraherande miljö kan motverka flow eftersom patienten blir distraherad av saker som hinder runt omkring dem och det blir svårare att uppnå flow. En arbetsterapeut beskrev: ``Den får ju inte vara distraherande så det är massa saker som stör för då tror jag att det blir svårare att uppnå flow för vissa om man till exempel har kognitiva problem så kan vara mer distraherbar att nån lättare blir avbrutit och störd av stimuli i miljö om det är rörigt`` Fysisk miljö påverkar patientens aktivitetsutförande. Det är viktigt att patienter känner till och har kontroll över den fysiska miljön dem befinner sig i för att känna sig lugna och trygga när de utför sina aktiviteter. En arbetsterapeut gav ett exempel: ``Jag tror att jag behöver vara hemma för att kunna och med blir tillräckligt avslappnad för att känna liksom att jag har jag tror att jag kan vara ganska beroende att vara hemma och liksom kan kontrollerar omgivningen`` Skapande i gruppen kan vara en viktig komponent när patienterna upplever flow. Det kan hända att en patient som har en negativ inställning till sin hälsa och klaga hela tiden påverkar andra patienter i gruppen som då inte kan koncentrerar sig på sin aktivitet och uppleva flow. En arbetsterapeut beskrev: ``Jag kan se också att patienter som är lite grann i kris kan försvårar över för andra patienter i gruppen för när man sitter och skapar till exempel pyssla eller nånting och så sitter en annan patient där som bara pratar om sitt helvete hela tiden, man djävlar benet eller det är hemsk och den här sjukdomen och det är som hemsk alltid och då det kan hindras andra patienter att koncentrerar sig och blir upptagen av aktiviteten`` Arbetsterapeuterna berättade att när patienterna har gjort någonting i grupp pratar dem om vad man gjorde och hur gick det till. Vissa patienter kan uppleva flow när de har utfört en aktivitet med andra personer. En arbetsterapeut beskrev: ``Vissa patienten kanske upplever flow när de får komma ut och göra saker i en grupp med andra människor att den liksom positiva stamningen smittar av sig. Sen också när man har gjort nånting i grupp då pratar vi tillsammans vad man gjorde vad som händer och hur det gick eee så där så det blir också social och det tror jag också att man mår bra att få det sociala samspelet tillsammans`` 6.5 Att välja rätt aktivitet Det betonas i dataanalysen att det måste väljas en rätt aktivitet där patienten kan använda sina förmågor och utföra aktiviteten. Om aktivitetens utmaning matchar bra med patientens förmåga skapas flow. En arbetsterapeut beskrev: `` Dels så tror jag att de har en aktivitet att göra, hur man har anpassat aktiviteten. Det får inte vara för svårt men det får inte vara för lätt heller. Det måste finna en liten utmatning men det blir för svårt då tappar ju patienten självkänsla och självförtroende att man kan klara av det, så man måste hitta den här balansen mitt 16

emellan om det blir för lätt aktivitet och så och då kanske är inte intressant heller eller vissa kan tycker att det känns som en dagislek`` Arbetsterapeuterna hävdar att man måste lära känna patienten. Det är viktigt att veta patientens intresse, resurser och problem för att välja en lagom utmanande aktivitet som patienten kan klara av, en aktivitet som kan ge den känslan av flow. En arbetsterapeut beskrev: ``Jag brukar göra oftast eee om det är en patient som jag känner väl och har jobbat med länge som egentligen vet att den här klarar jag, så jag brukar utmana lite att vi ska göra det här som jag känner mig ganska säker på att den ska klara dig och uppleva de här positiva känslorna eller kanske flow `` Arbetsterapeuterna uttalar att det behövs hitta en utmanande aktivitet som ställer krav på patientens koncentration. Patienten koncentrerar sig i aktiviteten och glömmer allt annat för att kunna hamna i flow tillståndet. En arbetsterapeut uttryckte: ``Det krävs en aktivitet eller en uppgift som eee gör att patienten koncentrerar sig som liksom tar upp hans koncentration eeee att det lagom utmanande så ja tänker att det ska vara lagom utmanande och lagom svår`` Det framkom i studien om en aktivitets krav är för hög i förhållande till patientens kapacitet leder detta till att patienten upplever frustation. Arbetsterapeuten måste vara observant om patienten kan klara av eller inte aktiviteten. Om patienten inte klarar av aktiviteten kan arbetsterapeuten hjälpa patienten att hitta nya området genom att testa olika aktiviteter för att hitta någonting som patienten mår bra. En arbetsterapeut beskrev: ``Många av våra patienter som, blir sämre och sämre i sina sjukdomar eee kan ju ofta inte längre göra aktiviteter som de tidigare har gjort och då så slutar man göra aktiviteterna för att man inte kan göra de längre eee. Jag hade en patient förut hade spelad fiol han var jätte duktigt på det ee men sen fick han Parkinson och eee kunde inte göra det längre, han kunde göra lite grann men det blev inte som han ville, Det fick han inte nåt flow i aktiviteten utan det blev bara besvikelse för honom och då tror jag att det kan vara viktig att försöka prova andra saker att man inte fastnar att nej, jag kan inte göra det utan att man försöker säga vad kan jag göra `` 7. Diskussion 7.1 Resultatdiskussion Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuter resonemang kring flowupplevelser i sitt kliniska arbete. Det framkom hur en arbetsterapeut kan skapa flow för att stödja patienter med olika diagnoser att leva ett så bra liv som möjligt. 17

Under temat flow kopplad till hälsa visade denna studie att arbetsterapeuter resonerar om att flow kan främja hälsa, ett subjektivt välmående. Detta innebär att individen upplever välbefinnande trots sitt svåra handikapp eller en allvarlig sjukdom (Blume Karlström Lennartsson, 2000). Fritz och Avsec 2007 genomförde en studie av flowupplevelse och dess förhållande till subjektiva välbefinnande hos 84 musikelever. Studiens resultat visade att flow skapade ett subjektivt välbefinnande hos eleverna när de var engagerade i att spela sina instrument. Arbetsterapeuterna beskrev att flow har en positiv inverkan på hälsa exempelvis att det blir som en återhämning och ger mer energi att göra någonting, att det känns som en inre glädje och att man mår bättre över att kunna klara av en aktivitet. Reid (2011) hävdar att flow kan vara en viktig faktor som bidrar till att en person kan uppleva välbefinnande under sina aktivitetsutföranden. Argentzell och Leufstadius (2010) påstår att under flowupplevelsen känner personen en inre tillfredställelse och välbefinnande som kan leda till att personen glömmer eventuell smärta eller andra hinder som påverkar deras tillvaro. I denna studie uttryckte arbetsterapeuter att flow har ett samband med hälsa. Flow gynnar hälsa genom att producerar en kemisk process i kroppen och det kan vara vissa hormoner som gör att patienter upplever välmående när de är uppslukade under aktiviteten. Detta är bekräftat av Manzano (2012), studien påstår att när en person upplever flow frigörs det dopamin hormon som gör att en person kan känna positiva känslor som lycka och glädje. Studien visar att patienter med olika diagnoser upplevde positiva effekter av flow under sina aktivitetsutföranden. En patient mådde bra och ökade sin självkänsla och motivation att fortsätta att göra sin aktivitet när hon upplevde flow. Carlson och Clark (1991) hävdar att människor som upplever flow känner bland annat lycka, självkänsla, arbetsproduktivitets, åtnjutande av fritiden och livstillfredsställelse. Ullén, de Manzano, Theorell och Harmat (2010) bekräftade att den positiva effekten av flow är att den distraherar människor från negativa och smärtsamma stimuli. En patient kunde måla ett porträtt trots att hade skakningar i handen. Patienten fick mindre skakningar när han befann sig i flow tillstånd. Med flow kan patienterna glömma bort sina svårigheter eller funktionsnedsättningar och detta är bekräftat av en studie av Reynolds och Prior (2006) att exempelvis konstnärskvinnor med cancer glömde bort sina påträngande rädslor och oro om cancer när de upplevde flow vid utförande av skapande aktiviteter. Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010) menar att skapande aktivitet kan vara en upplevelse som ger individen kraft att gå vidare i livet och förverkliga sig själv. En patient upplevde positiva känslor, en 18

stor glädje eller lycka efter upplevelse av flow när han skapade ett julkort. Reynolds och Prior (2006) förklarar att under skapande aktiviteter uppkommer flow eftersom man upplever känslor av prestation, kontroll och autonomi. Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010) menar när en person engagerar sig i en skapande aktivitet som han eller hon tycker om och är motiverad samt upplever sig ha kapacitet att kunna genomföra aktiviteten uppstår fenomenet flow. Flow är en känsla av lycka till följd av engagemang i de fysiska, intellektuella eller sociala aktiviteterna (Kielhofner, 2002). Studiens resultat visar att om aktivitetens utmatning matchar bra med patientens förmåga skapas flow. Arbetsterapeuterna uttryckte att det måste hittas en balans i aktiviteten utifrån patientens förmåga och intresse. Jonsson (1991) förklarar att flow skapas när det finns en balans mellan aktivitetens krav och personens kapacitet då man genomför en aktivitet. En arbetsterapeut uttryckte att aktiviteten inte ska vara för svårt eller för lätt, om aktiviteten är för svår så tappar patienten självkänslan av att klara av aktiviteten och det leder till frustation. Om aktiviteten är för lätt kanske det inte är lika intressant. En patient upplevde frustration eftersom han inte kunde spela fiol så bra som han ville. Dickerson (2000) förklarar att om utmaningen i aktiviteten är för hög i förhållande till förmågan uppstår ett tillstånd av besvikelse eller när utmaningen i aktiviteten är för låg i förhållande till förmågan uppstår ett tillstånd av uttråkning. En arbetsterapeut måste vara uppmärksam på detta och istället kan man föreslå och uppmuntra patienten att testa en annan aktivitet. Emerson (1998) betonar att arbetsterapeuten måste observera om individen upplever tristess eller ångest under aktivitetsutförandet för att sedan öka eller minska aktivitetskraven utifrån patientens perspektiv. En arbetsterapeut tog upp att det behövs en utmaning i aktiviteten som gör att patienten kan koncentrera sig i aktiviteten. Csikszentmihalyi (2006) påstår att koncentration och total fokusering på uppgiften är viktigt för att kunna uppleva flow. En arbetsterapeut uttryckte att man måste lära känna patienten för att välja en utmanande aktivitet för patienten. Emerson (1998) tar upp att arbetsterapeuten ska identifiera individens värderingar, behov och intressen för att planera en aktivitet med lagom nivå av utmaning som upplevs meningsfullt för individen. 19

Studiens resultat visar att flow kan användas som medel för att hjälpa patienter att öka själv förtroende när de ska engagera sig i sina aktiviteter. En arbetsterapeut beskrev att flow kan vara en nyckel för att öka patientens självförtroende. Flow ger oss en känsla av att ha klarat av något vilket i sin tur stärker självkänslan (Argentzell & Leufstadius,2010). Enligt Csikszentmihalyi (2006) flow ger en ökad känsla av kontroll över handlingen och omgivningen. Efter flow upplevelsen har självkänslan vanligtvist stärkts eftersom vi lyckas med en utmanande aktivitet (Brodin, Carlsson, Hoff och & Rasulzada, 2014). En arbetsterapeut uttryckte att med flowupplevelse kan patienten hitta motivationen för att fortsätta att utföra sina aktiviteter även hemma eller för att fortsätta att delta i rehabiliterings perioden. Motivationen är en drivkraft som leder till att personen agerar och utför en aktivitet (Kielfohner, 2002). Flow bidrar till byggandet av inre motivation (Brodin, Carlsson, Hoff och & Rasulzada, 2014). Inre motivation innebär att man har lust att göra något för aktivitetens egen skull. Aktiviteten upplevs som meningsfull, roligt och intressant i sig själv (Brodin, Carlsson, Hoff och & Rasulzada, 2014). En arbetsterapeut uttryckte det skulle vara bra för patientens välmående att ha flow i aktiviteten. Wright (2004) påstår att genom att hjälpa vårdtagare att uppleva flow kan arbetsterapeuter underlätta deras utveckling av nya färdigheter och öka motivationen och välbefinnandet. Flow kan spela en lika viktig roll som kost och motion inom hälsofrämjande för allmänheten. Studiens resultat visar att miljön är en viktig faktor som krävs vid upplevelse av flow, en arbetsterapeut utryckte att en distraherande miljö stör patienter koncentration och det blir svårare att uppnå flow. Kielhofner (2002) påstår att om man förstår patientens aktivitet måste man även förstå miljön där aktiviteten äger rum eftersom miljön är så nära sammankopplade med patienten att den kan betraktas som en del av organismen. Emerson (1998) betonar att miljön kan behövas anpassas för att ta bort hinder som stör eller distraherar individens uppmärksamhet. Oljud stör klienternas koncentration och närvaro i skapandet (Leufstadius, Gunnarsonn & Tjörstrand, 2010). Vissa patienter med koncentrations svårigheter behöver en lugn miljö. Det kan underlätta att de kan koncentrerar sig och uppleva flow. Leufstadius, Gunnarsonn och Tjörstrand (2010) betonar att miljön vara bör vara lugn och rofylld, miljön ska ge gruppdeltagare möjlighet att vara fullt närvarande i aktiviteten utan upplevelse av störande moment som exempelvis buller och ljud utanför. 20

En arbetsterapeut uttryckte att vissa patienten kanske upplever flow när de får komma ut och göra saker i en grupp, att den liksom positiva stämningen smittar av sig. Eklund (2010) påstår att social miljö ger tillfälle till delade upplevelser, människor kan stimulera varandra att utvecklas, lära sig saker och våga göra saker genom att inspireras av andra och använda varandra som förebilder. Det kan hända att en patient som deltar i aktiviteten i gruppen kan påverka andra på ett negativ sätt genom att bara pratar om sin hälsa svårigheter och detta försvårar att de andra kan koncentrera sig och uppleva flow. Kielfoner (2002) betonar att en social miljö påverkar personens motivation och utförande av en aktivitet. Eklund (2010) betonar att sociala miljöer med uppmuntrande personer kan skapa tillit och stödja aktivitetsutförande i gruppen. 7.2 Metod diskussion Validiteten tillämpades i studien genom att författaren använde en lämplig metod och referensramen för att studera och förstå det fenomenen eller teman som man vill granska och ge giltiga svar till studiens fråga och få fram kunskapen som är nytta till människor om området som studien tar upp (Malterud, 2009). En kvalitativ metod användes med syfte att leta efter kunskap kring flow utifrån arbetsterapeuters egna resonemang (Larsson, 2005). Under intervjuer användes en intervjuguide som stöd för att ta upp de teman som är relevanta för studien syfte (Harman, 1993). En intervjuguide fokuserar på vissa teman och innehåller förslag till frågor (Kvale & Brinkmann, 2009). Datainsamlingen är forskarens källa till svar på de frågor som följer av problemställningen. Den innehåller både data om det fenomen vi vill utforska och underlag för övervägandet om kunskapens giltighet och överförbarhet det vill säga om studiens resultat kan överföras till andra sammanhang (Malterud 2009). Med syfte att samla in tillräckligt adekvata data för att svara studiens problemställning kontaktades författaren en arbetsterapeut via telefon och gav information om studien syfte och intresse att intervjua flera arbetsterapeuter som känner till flow och arbetar med skapande aktiviteter. Denne arbetsterapeut rekommenderade andra två arbetsterapeuter som arbetade med skapande aktiviteter och kände till flow och visade intresse att delta i studien. Det användes en snöbollsmetod som innebär att personer som då rekommenderas av flera andra är särskilt viktiga att ta med. Urvalet ökar allt snabbare ju fler som tillfrågas, som en rullande snöboll. (SBU, 2013). Vid val av kunskapskälla måste man tänka på vem eller vilka kan som ge oss den relevanta informationen vi är intresserade av 21

(Hartman, 2004). Det är viktigt att göra ett adekvat urval för att samla in det data som skall ligga till grund för undersökningen (Holme & Solvang, 1996). De etiska aspekter är rimliga krav som en kvalitativ undersökare inte bör åsidosätta (Larsson, 2005). Innan intervjuns början fick deltagarna muntligt information om etiska aspekter exempelvis att intervjuerna kommer att spelas in och efter studiens slut kommer intervjuerna att raderas och att de har tystnadsplikt. Före intervjutillfället kan man ge muntligt information om etiska aspekter. Det är bra att småprata en stund före själva intervjun och sådant information kan man använda för att inleda intervjun och bygga upp en social positiv relation. (Repstad, 1993) Författaren genomförde en provintervju med syfte att korrigera vissa felaktigheter som skulle uppstå vid provintervju tillfället och för att revidera intervjuguiden genom att ta bort vissa frågor som inte var relevanta för studiens syfte. Genom att göra en provintervju kan det visa om frågorna ger svar på det man efterfrågar samt att man får en uppfattning om hur intervjun kommer att flyta på (Lantz, 2007). På samma dag intervjuades de tre arbetsterapeuter. Under intervjuanalysen märkte jag att jag ibland avbröt deltagarnas uttalande. Det skulle vara bättre att intervjuerna genomfördes på olika dagar under veckan så att jag hade möjligheterna att förbättra mina färdigheter som intervjuare genom att lyssna på den första intervjun och lyssna på vad man har sagt och gjort (Repstad, 1993). Kvale (1997) menar att validiteten blir beroende av forskarens förmåga att kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka sina upptäckter. I denna studie har författaren i största möjliga utsträckning försökt sträva efter validitet genom att använda samma intervju struktur vid alla intervjuer. Genom att göra en detaljerad studie av ett antal fall som beskrivs mycket noga i vissa studerande dimensioner. En fördel att utföra intervjun på informanternas arbetsplats kan ge ett helhetsintryck, upplevelse och information som kan bilda en värdefull bakgrund både för intervjuerna och för den efterföljande analysen (Widerberg, 2002). Tre arbetsterapeuter som jobbade på samma arbetsplats intervjuades och detta kan vara en nackdel som kan påverka studiens resultat eftersom det kan vara så att de kan ha samma synpunkter. 22

7.3 Förslag på vidare studier Denna studie visar arbetsterapeuters uppfattningar kring flows positiva effekter på patienters hälsa. Arbetsterapeuter stödjer patienten att kan uppleva flow genom att hitta den rätta aktiviteten och en lämplig miljö utifrån patientens perspektiv. Det behövs studier om hur arbetsterapeuten kan hitta den rätta aktiviteten och hur en arbetsterapeut kan skapa en inspirerande miljö som kan bidra till och stödja patienten att uppleva flow. Det kan också vara intressant att göra studier utifrån patientens perspektiv om hur flow påverkas patientens rehabilitering. 8. Slutsatser Denna studie ger kunskap om arbetsterapeuters uppfattningar kring flow inom sina arbetsterapeutiska interventioner på sitt kliniska arbete. Arbetsterapeuterna tog upp flera synpunkter av flow som är viktiga att ta hänsyn till eller tillämpa när man bemöter patienterna under rehabiliteringsperioder. En noggrann analys bör göras av både arbetsuppgifter och arbetsmiljö i relation till individens förmåga. För att uppnå situationer där flow kan infinna sig är det viktigt att arbetsterapeuter väljer en aktivitet som är lagom utmanande för patienten. Det är viktigt att aktiviteten ger en precis rätt utmaning det vill säga att aktivitetenskraven och kraven från den miljön i vilken den utförs står i lagom proportion till patientens resurser och färdigheter. Aktiviteten får inte vara för lätt och inte för svår för patienten. Aktiviteten ska utmana patientens kapacitet samtidigt som den inte får skapa ångest. Arbetsterapeuterna måste vara uppmärksamma om en patient upplever frustation eller tråkighet under aktivitetsutförandet. Arbetsterapeuterna anpassade miljön efter patienternas förutsättningar med syfte att de kan uppleva flow. Fysiska och sociala miljöer spelade en viktig roll när patienterna utförde sina aktiviteter. För att stärka patientens uppmärksamhet och underlätta koncentrationen arrangerade arbetsterapeuterna lugna miljöer genom att undvika högt ljud eller andra saker som kan störa patientens koncentration vid skapande aktiviteter. Många patienter har svårt att komma igång med aktiviteter på grund av exempelvis funktionsnedsättningar eller sjukdomar. Arbetsterapeuterna kan stödja patienten att uppleva flow för att hjälpa dem att engagera sig till en aktivitet. Flow kan fungera som en ``startmotor``. Med flow kan patienter hitta motivationen och känna sig uppmuntrad till ett aktivt liv eftersom patienten efter en flow upplevelse får en direkt positiv feedback att de kan klara av en aktivitet. 23