Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2016

Relevanta dokument
STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 2/2016

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut Bokslut 2008, Stadsfullmäktige

PRESSKONFERENS STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Räkenskapsperiodens resultat

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

FINANSIERINGSDEL

FINANSIERINGSDEL

EKONOMIPLAN

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

FINANSIERINGSDELEN

STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Finansieringsdel

hemtjänsterna i skick

Räkenskapsperiodens resultat

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Helsingfors stads bokslut för 2012

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen


ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

UTKAST RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

Borgå stads strategi

Kommunernas bokslut 2014

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård...

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

BORGÅ STAD - BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

Vanda stads bokslut Stadsstyrelsen

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Över- / underskott åren

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Kommunernas bokslut 2017

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

Kommunernas bokslut 2015

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kommunernas bokslut 2016

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige Sida 1 / 1

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (7) Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Uppföljningsrapport för ekonomi och verksamhet 2/2017

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Direktionen för vattenförsörjningsverket Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Hyreshuslån/VAV Reparations- och ombyggnadslån

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

SERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Aktuellt inom kommunalekonomi

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017

Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan för åren

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Transkript:

Rapport om uppföljning av ekonomi och verksamhet 1/2016 Driftsinkomsterna och -utgifterna har ökat sedan i fjol. Utgifterna inom social- och familjetjänster, finskspråkiga utbildningstjänster samt småbarnspedagogik håller på att överskrida budgeten. Skatteintäkterna är större än i fjol. Enligt prognosen kommer årsbidragsmålet att uppnås. Stadens personal minskar, men sjukfrånvarodagarna ökar. Arbetslösheten ökar också i Borgå. Samhällsekonomin återhämtar sig långsamt. 1

Ekonomisk översikt, april 2016 Det allmänna ekonomiska läget Enligt preliminära uppgifter ökade Finlands ekonomi i fjol med 0,5 procent, efter tre år av recession. Trots en liten förbättring väntas ekonomin vara svag de närmaste åren. Enligt finansministeriets prognos kommer totalproduktionen ännu år 2018 att vara mindre än år 2008. Europeiska centralbanken kommer att hålla styrräntorna på en exceptionellt låg nivå. De korta räntorna kommer att vara negativa fram till år 2018, då räntorna väntas bli en aning positiva. Finlands offentliga ekonomi har haft stora underskott redan i 7 års tid. Även om ekonomin väntas bli en aning bättre, är tillväxten inte tillräcklig för att täcka underskottet i den offentliga ekonomin. Den offentliga ekonomins inkomster är inte tillräckliga för att upprätthålla alla de strukturer och uppgifter inom den offentliga sektorn som byggdes upp under åren av snabb ekonomisk tillväxt. I mars var arbetslöshetsgraden 10 procent, ungefär densamma som i fjol. Ungdomsarbetslösheten minskade men var fortfarande hög, cirka 24 procent. Sysselsättningsgraden var 68 procent. Regeringen hade som mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent. I mars var arbetslöshetsgraden i Borgå 10,4 procent, dvs. nästan en procentenhet sämre än i fjol. Antalet arbetslösa och permitterade var 2 572 personer. Av dem var 424 under 25 år. Antalet personer som hade varit arbetslösa över ett år var 1015. Antalet öppna arbetsplatser var 442. Konsumentpriserna var på exakt samma nivå som i mars i fjol. Förändringen i prisnivån i euroområdet var en aning negativ. Vid årsskiftet låg samhällsekonomins prisindex vid noll. Däremot steg kommunernas prisindex för bastjänster under senare delen av året med 0,4 procent. De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen gäller till 31.1.2017. Arbetsmarknadsorganisationerna har i stort sett godkänt centralorganisationernas konkurrenskraftsavtal. Hur förhandlingsresultatet kommer att tillämpas på de kommunala arbetsoch tjänstekollektivavtalen avgörs före slutet av maj. Stadens budgetutfall Den ekonomiska uppföljningsrapporten baserar sig på läget i slutet av april. Då har en tredjedel av budgetåret gått. Enligt erfarenhet från tidigare år borde utfallet för de totala inkomsterna och utgifterna vara cirka 32 procent för att de budgeterade inkomsterna ska fås och för att anslagen ska räcka för hela året. Utfallet för driftsinkomsterna är ca 31 miljoner euro, dvs. 32,3 procent av det budgeterade. Inkomsterna har ökat med cirka 1,5 miljoner euro från motsvarande tidpunkt i fjol. Driftsutgifterna var 112 milj. euro, vilket är 32,2 % av budgeten. Driftsutgifterna har ökat med cirka 1,7 miljoner euro från i fjol. Löneutgifterna var 31 miljoner euro och utfallet för löner 31,6 procent. Utfallet för löner är cirka 0,5 procentenheter högre än målet. Då lönebikostnaderna räknas med, kan detta leda till en överskridning på cirka en miljon euro på årsnivå. Semesterpengen utbetalas i juni. Intäkter från kommunalskatt har redovisats 70,6 miljoner euro och samfundsskatt 4,7 miljoner euro. Intäkterna från kommunalskatt har ökat med 2 miljoner euro från i fjol, dvs. 2,8 procent. De redovisade samfundsskatterna har minskat. Stadens fördelningsandel minskade i år med 12 procent. Statsandelar har staden fått enligt budgeten. Verksamhetsbidraget i slutet av april var -81,5 miljoner euro. Årsbidraget var 11,3 miljoner euro, avskrivningarna 12,3 miljoner euro och verksamhetens resultat -1,0 miljoner euro. Årsbidraget är drygt 3 miljoner euro bättre än i fjol. De gjorda investeringarna är 6,6 milj. euro, dvs. utfallet är 13,6 procent. Låneamorteringarna fram till slutet av april är 3,7 miljoner euro. Inga nya budgetlån har lyfts under rapporteringsperioden. Under rapporteringsperioden var ränteutgifterna för budgetlånen 0,3 milj. euro. Medelräntan var 0,8 %. Stadens likviditet har varit god. 2

Resultaträkning och driftsbudget >>> Driftsbudgeten per uppgiftsområde UTFALL- RESULTATRÄKNING UTFALL 4/2015 BU2016+ä UTFALL 4/2016 % KALK. PROGNOS VERKSAMHETSINTÄKTER Försäljningsintäkter 7 984 213 26 747 300 7 819 282 29,2 26 110 815 Avgiftsintäkter 4 728 988 16 198 000 4 743 212 29,3 15 993 757 Understöd och bidrag 2 560 565 7 349 100 3 662 373 49,8 8 706 220 Hyresintäkter 11 930 489 34 860 400 12 500 689 35,9 35 071 398 Övriga försäljningsintäkter 2 083 550 10 080 400 2 081 307 20,6 7 872 004 VERKSAMHETSINTÄKTER TOTALT 29 287 805 95 235 200 30 806 863 32,3 93 754 194 Tillverkning för eget bruk 159 618 1 117 300 152 965 13,7 980 515 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader -42 847 361-135 680 400-43 253 827 31,9-134 678 934 Löner och arvoden -32 738 914-104 962 200-33 195 095 31,6 Pensionskostnader -8 122 691-24 547 600-7 903 116 32,2 Övriga lönebikostnader -1 985 756-6 170 600-2 155 616 34,9 Köp av tjänster -45 078 590-138 632 300-45 201 948 32,6-137 441 625 Material, förnödenheter och varor -4 072 185-13 476 000-4 196 249 31,1-13 406 323 Understöd -5 891 173-21 192 800-6 521 518 30,8-21 594 569 Övriga verksamhetskostnader -12 852 458-38 923 100-13 256 009 34,1-38 760 449 VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT -110 741 767-347 904 600-112 429 551 32,3-345 881 900 VERKSAMHETSBIDRAG -81 294 344-251 552 100-81 469 723 32,4-251 147 191 Skatteinkomster 73 890 830 217 000 000 75 819 332 34,9 218 022 000 Statsandelar 15 508 628 50 900 000 17 190 252 33,8 51 169 543 DRIFTSEKONOMI UTFALL 4/2015 BU2016+ä UTFALL 4/2016 UTFALL-% KALK. PROGNOS KONCERNFÖRVALTNINGEN Verksamhetsintäkter 15 602 082 51 516 100 15 949 427 31,0 % 49 492 772 Tillverkning för eget bruk 159 618 1 117 300 152 965 13,7 % 980 515 Verksamhetskostnader -18 006 069-57 480 900-17 923 839 31,2 % -55 995 856 Verksamhetsbidrag -2 244 369-4 847 500-1 821 447 37,6 % -5 522 569 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Verksamhetsintäkter 4 313 051 18 489 000 5 412 451 29,3 % 18 809 822 Verksamhetskostnader -51 880 542-163 210 500-53 388 915 32,7 % -163 681 281 Verksamhetsbidrag -47 567 491-144 721 500-47 976 464 33,2 % -144 871 459 BILDNINGSSEKTORN Verksamhetsintäkter 4 084 224 10 782 700 4 220 368 39,1 % 11 049 868 Verksamhetskostnader -36 404 848-113 244 700-36 702 937 32,4 % -112 372 899 Verksamhetsbidrag -32 320 624-102 462 000-32 482 569 31,7 % -101 323 031 RÄDDNINGSVERKET Verksamhetsintäkter 5 288 447 14 447 400 5 224 619 36,2 % 14 401 732 Verksamhetskostnader -4 450 308-13 968 500-4 413 860 31,6 % -13 831 864 Verksamhetsbidrag 838 139 478 900 810 759 169,3 % 569 868 DRIFTSEKONOMI TOTALT Verksamhetsintäkter 29 287 804 95 235 200 30 806 865 32,3 % 93 754 194 Tillverkning för eget bruk 159 618 1 117 300 152 965 13,7 % 980 515 Verksamhetskostnader -110 741 767-347 904 600-112 429 551 32,3 % -345 881 900 Verksamhetsbidrag -81 294 345-251 552 100-81 469 721 32,4 % -251 147 191 Finansiella intäkter och -kostnader -165 774 910 000-238 465-26,2 842 324 ÅRSBIDRAG 7 939 339 17 257 900 11 301 396 65,5 18 886 676 Avskrivningar enligt plan -6 906 958-26 000 000-12 356 313 47,5-26 000 000 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 1 032 381-8 742 100-1 054 917 12,1-7 113 324 3

Finansieringsanalys och skatteintäkter FINANSIERINGSANALYS UTFALL 4/2015 BU2016+ä UTFALL 4/2016 UTFALL-% VERKSAMHETENS PENNINGFLÖDE Årsbidrag 7 939 339 17 257 900 11 301 397 65 % Korrektivposter till internt tillförda medel -1 272 934-5 955 000-1 440 445 24 % * Totalt 6 666 405 11 302 900 9 860 952 87 % INVESTERINGARNAS PENNINGFLÖDE Investeringsutgifter -1 628 285-48 872 000-6 626 417 14 % Finansieringsandelar för investeringsutgifter 58 000 241 000 14 500 6 % Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 1 291 970 5 955 000 1 511 257 25 % * Totalt -278 315-42 676 000-5 100 660 12 % VERKSAMHET OCH INVESTERINGAR, PENNINGFLÖDET SAMMANLAGT 6 388 090-31 373 100 4 760 292-15 % UTLÅNING, FÖRÄNDRINGAR Ökning av utlåningen -2 320 0-13 035 * Totalt -2 320 0-13 035 FÖRÄNDRINGAR AV LÅNEBESTÅNDET Ökning av långfristiga lån 0 56 940 000 0 0 % Minskning av långfristiga lån -3 767 549-22 600 000-3 720 755 16 % * Totalt -3 767 549 34 340 000-3 720 755-11 % Månad (1000 ) Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt REDOVISADE SKATTER Januari 17 590 1 574 82 19 246 Februari 19 695 1 221 20 20 936 Mars 16 364 948 103 17 415 April 16 959 951 315 18 225 PROGNOS Maj 18 200 2 300 50 20 550 Juni 16 000 900 50 16 950 Juli 18 500 900 50 19 450 Augusti 17 000 900 200 18 100 September 15 300 900 8 200 24 400 Oktober 15 300 900 750 16 950 November 500 900 7 200 8 600 December 16 200 700 300 17 200 REDOVISAT+PROGNOS 187 608 13 094 17 320 218 022 BUDGET 187 000 13 000 17 000 217 000 DIFFERENS 608 94 320 1 022 ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR AV LIKVIDITETEN Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital 99 692 0-44 113 Förändringar av fordringar 13 361 955 0 9 353 934 Förändringar av räntefria skulder -17 495 741 0-15 525 097 * Totalt -4 034 094 0-6 215 276 FINANSIERINGENS PENNINGFLÖDE TOTALT -7 803 963 34 340 000-9 949 066-29 % FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -1 415 873 2 966 900-5 188 774 4

Investeringar >>> Investeringar per projekt Husbyggnadsprojekt 5214 Näse hälsovårdscentral Installation av ett sprinklersystem pågår. Arbetet blir färdigt före slutet av augusti. 5101 Gammelbacka daghem Byggarbete pågår. 5326 Vårberga skola och Skaftkärrin koulu: Bygglovsansökan har lämnats in. Arbetet börjar under våren. 5413 Tolkis skola och Tolkis daghem: Planering pågår. 5135 Tallberga daghem: Entreprenör har vald och byggarbete pågår. Daghemmet blir färdigt under våren 2017. 5339 Renovering av skolor: Linnankosken lukio, reparationen i källarvåningen är slutförd. Keskuskoulu, reparationen blir färdig för årets slut. 5420 Lyceiparkens skola: Reparationen pågår och färdigställs på hösten 2016. Kommunteknikens projekt Start för Östra Mensas väntas ske på hösten 2016. Byggandet i Vårdalen skjuts upp med ett år. De anslag som hade reserverats för detta år används till Vårdalsbäckens gång- och cykelvägar och dagvattensystem. Byggstart för strandmuren på östra stranden av ån i början av maj. En gång- och cykelväg mellan Kullo och Tjusterby börjar byggas i samarbete med Nylands NTM-central. Byggstart för företagsområdet vid Lovisavägen skjuts upp till senare delen av året. Byggarbetena inleds med förstärkning av grunden och hantering av dagvatten. Beläggningsarbetena utförs enligt planen. Förbättring av gång- och cykelvägarna vid Mannerheimgatan påbörjas. De för lös egendom reserverade anslagen används till upphandling av maskiner och inventarier. INVESTERINGAR BU2016+ä UTFALL 4/2016 UTFALL-% STADSSTYRELSEN Investeringsutgifter -37 816 000-5 205 016 13,8 % STADSUTVECKLINGSNÄMNDEN Investeringsutgifter -8 011 000-1 192 941 14,9 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Investeringsutgifter -522 000-38 549 7,4 % BILDNINGSNÄMNDEN Investeringsutgifter -1 133 000-155 776 13,7 % Statsandelar 30 000 14 500 48,3 % RÄDDNINGSVERKET Investeringsutgifter -1 390 000-34 134 2,5 % Statsandelar 211 000 0 0,0 % INVESTERINGAR TOTALT Investeringsutgifter -48 872 000-6 626 416 13,6 % Statsandelar 241 000 14 500 6,0 % Totalt -48 631 000-6 611 916 13,6 % 5

Lånportföljen 6

Personal 2013 2014 2015 2016 ANTALET ANSTÄLLDA situationen 30.4 Ordinarie 2 653 2 661 2 636 2 623 Visstidsanställda 974 946 900 889 Kortfristiga 42 46 49 23 Totalt 3 669 3 653 3 585 3 535 HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR januari-april 1-5 dagar 5 141 5 014 5 601 5 202 6-60 dagar 9 840 10 190 10 339 11 977 61-180 dagar 1 804 1 776 1 741 2 053 över 1180 dagar 1 085 936 480 722 Totalt 17 870 17 916 18 161 19 954 OLYCKSFALL I ARBETET OCH YRKESSJUKDOMAR januari-april Yrkessjukdom 0 1 Under arbetsresa 34 39 I arbete 73 82 Totalt 107 122 Frånvarodagar p.g.a. olycksfall i arbetet 626 1 054 7

Koncernledningen UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 10 673 653 33 779 600 11 619 531 34,4 % 33 779 600 0 Kostnader -10 933 448-34 884 900-10 844 135 31,1 % -34 884 900 0 Verk.bidrag -259 795-1 105 300 775 396-70,2 % -1 105 300 0 Serviceproduktionens kostnadseffektivitet och produktivitet och kommuninvånarnas deltagandemöjligheter har förbättrats med ett omfattande projekt för kundhantering (CRM). Systemet gör det möjligt att enkelt förmedla klientrespons och beställningar från webbsidan till rätt utförare, och att sedan lämna svaret till klienten. Systemet kommer i fortsättningen att byggas ut för nya ändamål. Ett projekt för att förnya internettjänsten blir snart färdigt. Ibruktagande av Office 365-tjänster bereds. Stadens bokslut och koncernbokslut har färdigställts. Stadsstyrelsen har för sin del godkänt bokslutet. Stadsfullmäktige behandlar bokslutet i juni. Beredningen av nästa års budget har börjat. Anvisningarna för uppgörande av budget och ekonomiplan för åren 2017 2019 och budgetramen för år 2017 lämnas till stadsstyrelsen för godkännande. Beslut har fattats om en justering av avskrivningssystemet från och med början av år 2016. Ett förslag till ändringar i grunderna för beräkning av interna hyror har färdigställts. Meningen är att de nya grunderna ska gälla från och med år 2017. Staden har gjort upp ett avtal om köp av andelslaget Skärgårdens vattentjänstverk. Finansieringsarrangemangen har genomförts. En fusion av bostadsaktiebolagen och dess konsekvenser för stadens ekonomi är under beredning. En utredning har gjorts om en eventuell bolagisering av social- och hälsovårssektorns fastigheter. En utredning har gjorts om utbildningssamkommunernas framtida ägarstruktur. Beslutet av samkommunen Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä att upplösa fonder med grundkapital orsakade staden en förlust, som redovisas i stadens bokslut. Point College ombildas till ett dotterbolag under staden, när stadens ägarandel höjs med att skaffa mera aktier. Upphandlingsenheten har konkurrensutsatt bl.a. stadens beställningstrafik, flyttjänster, rullstolar, kontorsmaterial, städdukar av papper, städmaterial och mjukpapper, kopierings- och utskriftstjänster, leasingfinansiering av ICT-utrustning och livscykeltjänster samt vårdenheter för munhälsovård. Utöver dessa fortsätter anbudstiden eller upphandlingsförfarandet i 10 upphandlingar. Antalet frånvarodagar som är hälsorelaterade eller orsakade av olycksfall i arbetet har ökat i proportion jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Utvecklandet av ett system för stöd i ett tidigt skede framskrider enligt planen. Utbildning för chefer har ordnats om skydd i arbete, chefskommunikation och rekrytering. Examina för närchefer och sekreterare erbjuds som läroavtalsutbildning. Personalutbildningen fokuserar på datateknik och arbetsgemenskapsfärdigheter. Vad gäller uppmuntrande lönesättning har systemen för utvärdering av arbetskraven i vårdarbete och socialt arbete blivit färdiga. Välfärdspengar har använts till arbetsprövning och arbetshandledning. Vi tar i bruk kostnadseffektiva ICT-lösningar och skapar en enhetlig helhetsarkitektur för datasystemen. Vi slutför Systemets första fas ska tas i bruk under våren. ibruktagandet av ett kundhanteringssystem (CRM) för hela organisationen. Vi öppnar en uppdaterad version av tjänsten porvoo.fi Vi stärker kompetensen hos dem som uppdaterar innehållet. Den uppdaterade tjänsten tas i bruk inom maj. Vi utvecklar rapporteringen, förhandsplaneringen och processerna för styrning av verksamheten med kunskap. Vi bereder ägarpolitiska riktlinjer för koncernbolagen. Som en del i verkställandet av personalprogrammets åtgärder kompletterar vi värderingssystemet av arbetets svårighetsgrad för uppgifter som omfattas av AKTA. Vi minskar de hälsorelaterade frånvarodagarna så att frånvarodagarna i staden i genomsnitt inte överskrider 13 dagar/person. På så sätt tryggar vi stadens personalresurser. Vi stöder sektorerna i deras arbete med att utveckla servicen i samverkan med kunderna. Vi försäkrar oss om att sektorerna kan utnyttja responssystemet fullt ut. Vi främjar en säker och hälsosam arbetsmiljö genom att göra en konditionsbedömning av minst 10 fastigheter som staden äger. Delårsrapporten ges ut i en ny form. Definieringsprojektet för styrning med kunskap har avslutats. Beredning pågår. För vårdarbete och socialarbete har detta redan utförts. Cheferna inom social- och hälsovårdssektorn, kultur- och fritidstjänsterna, avtalet för den tekniska sektorn samt uppgiftsområdeschefernas är frågor som är under arbete. Prognosen till årets slut är 15,5 dagar/person. Utvecklandet av ett responssystem har blivit en del av CRM-projektet. Konditionsbedömningarna har redan börjats. 8

Centralen för förvaltningstjänster UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 1 336 431 4 562 800 1 090 687 23,9 % 4 300 000-262 800 Kostnader -1 690 798-4 411 600-1 709 150 38,7 % -4 250 000 161 600 Verk.bidrag -354 367 151 200-618 463-409 % 50 000-101 200 Centralen för förvaltningstjänster har genomfört stadens strategi, varvid personalförvaltningens driftsinvesteringsprojekt blivit föremål för en noggrann utvärdering från olika synvinklar och även som en del i kunskapsledningen. En övergång till ny programvara är fortfarande aktuell, men genomförandet torde skjutas upp med ett år. Verksamhetsmiljön förändras i och med att en servicedesk tas i bruk i början av sommaren. För att stödja förändringen har centralen för förvaltningstjänster gått igenom behandlingsprocesserna för servicebegäran och aktivt deltagit i ibruktagandet av ett kundhanteringssystem för hela staden. Med hjälp av programvaran och genom att ändra processerna kommer vi att få tillgång till tillförlitliga rapporter om användningen av olika tjänster och kan utveckla verksamheten tillsammans med kunderna för att bättre tillgodose deras behov. Budgetutfallet väntas bli det som planerats. Den största trycket kommer från de stigande gemensamma ict-kostnaderna till följd av att användningen utvidgas, kapaciteten höjs och priserna på köptjänster justeras. Förhandlingarna om ett avtal om data- och teletrafik har pågått aktivt under hela vårvintern. Ibruktagandet av tjänsterna fortsätter hela sommaren. Ändringarna möjliggör en snabbare datatrafik och utvidgade teletjänster, så att bl.a. användningen av snabbkommunikationssystemet Skype for business utvidgas. Kopieringstjänsterna upphörde 1.2. Servicenivåkategorierna för personaltjänsterna vid centralen för förvaltningstjänster definieras Den preliminära tidtabellen är klar. Den justeras i samband med att CRM-programmet och de och fastställs. elektroniska blanketterna tas i bruk. 9

Stadsutveckling UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 3 639 330 11 388 100 3 196 179 28,1 % 11 388 100 0 Kostnader -4 845 934-16 377 200-4 856 167 29,7 % -16 377 200 0 Verk.bidrag -1 206 604-4 989 100-1 659 988 33,3 % -4 989 100 0 För att locka barnfamiljer och turister till Borgå har man marknadsfört aktivt och genomfört bl.a. olika digitala kampanjer, deltagit i mässorna och producerat material. Under första hälften av året har också flera mediegrupper besökt Borgå. Marknadsföring av tomter har fortsatt i samarbete med stadsmarknadsföringen. Råmark har anskaffats för att förbättra företagsverksamhetens förutsättningar i Ölstens och Kullo. De omfattande delgeneralplanerna i skärgården har framskridit: fullmäktige har godkänt planen för Pellinge och planen för Onas bereds för behandlingen i nämnden. I fråga om bostadsområden har fullmäktige godkänt detaljplanen för Haikoträsket samt detaljplanen för företagsområdet i Kungsporten III. På västra åstranden blir en detaljplan för hotell/market färdig inom kort. Vid planläggningen har man använt involverande metoder och planerna kompletterar och förtätar samhällstrukturen i Borgå i enlighet med strategin. Samtidigt möjliggör de befolkningstillväxten enligt målet och utvecklingen av näringar. Vi har satsat på centrumområdets trivsel och dragningskraft genom att börja stenlägga strandområdet. Vi har satsat på kollektivtrafik, fungerande gång- och cykeltrafik, konkurrenskraft och marknadsföring. Arbetena med att öka tillgängligheten i centrum fortsätter på gång- och cykelvägen vid Mannerheimgatan och på Biskopsgatan mellan Lundagatan och Mannerheimgatan. Parkeringsinkomsterna minskar på grund av de nedsatta parkeringsavgifterna, vilket innebär att spartrycken inom de övriga kostnadsställena inom kommuntekniken ökar med ca 100 000 euro. Det är något svårt att uppskatta utgifterna för kollektivtrafiken och underhållet. Man har inte förberett sig för att anställa en trafikkoordinator. I övrigt genomförs budgeten för uppgiftsområdet enligt planerna. Inom kommuntekniken medför det risker om det förekommer föroreningar i marken i större omfattning inom denna tidsram. Beroende på kostnaderna kan det behövas ett extra anslag och/eller besparingar på de övriga kostnadsställena. När man bygger inom en tät stadsstruktur kan kostnaderna för skadestånd medföra risker. Riskerna minskas genom att satsa på planering och styrning av byggandet. När det gäller centrala planprojekt kan projekten dra ut på tiden på grund av besvär över planerna. De kan också fördröja och försvåra planprocessen. I övrigt finns det inga betydande risker inom synhåll. Allt som allt väntas det inte några betydande ändringar i verksamhetsmiljön vad gäller uppgiftsområdets verksamhet. Efterfrågan på tomter kan eventuellt öka en aning vad gäller byggande i bolagsform. För att styra nybyggandet marknadsförs i de planlagda områden som staden äger årligen ett tillräckligt antal tomter/årlig marknadsföring 97 av egnahemstomter, 100 st. Energieffektiv samhällsstruktur/av nya egnahemshus byggs på planlagda områden, 70 % 73 Ökad välfärd/man bygger tillgängliga och trivsamma bostadsområden, centrum blir mer tillgängligt Arbetet med att öka tillgängligheten har framskridit 10

Tillstånds- och tillsynsärenden UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 112 207 713 000 195 995 27,5 % 713 000 0 Kostnader -429 291-1 447 400-430 753 29,8 % -1 447 400 0 Verk.bidrag -317 084-734 400-234 759 32,0 % -734 400 0 Miljövårdens verksamhet har genomförts enligt planerna vad gäller tillstånds-, tillsyns- och upplysningsuppgifter. Vi har lagt vikt vid kundorientering och jämlikt bemötande bl.a. med hjälp av minskad byråkrati, tydligare anvisningar och verksamhet, växelverkan och feedback från kunder. Vi har styrt och rekommenderat att man bygger i detaljplaneområden i stället för glesbygden. Budgeten utfaller enligt planerna. Byggnadstillsynen får huvudsakligen inkomster från behandlade lov och tillstånd. De allmänna konjunkturerna och t.ex. tomtutbudet har inverkan på antalet lov och tillstånd utan att byggnadstillsynen mycket kan påverka detta. Lagstadgade uppgifter håller på att öka en aning men detta har troligen inga kostnadseffekter under verksamhetsperioden. Det väntas inte några betydande ändringar i verksamhetsmiljön. Avfallshantering UTFALL 4/2015 BU 2016+m UTFALL 4/2016 UTFALL-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 0 103 900 0 0 % 103 900 0 Kostnader -38 284-103 900-25 511 24,6 % -103 900 0 Verk.bidrag -38 284 0-25 511 0 0 Avfallshanteringen använder nyaste teknik, vilket förbättrar kostnadseffektiviteten och minskar avfallshanteringens utsläpp av växthusgaser. En fusion av Östra Nylands Avfallsservice Ab och det västnyländska företaget Rosk n Roll Oy pågår. Budgeten torde förverkligas utan förändringar. Ett hot mot resultaten är risken för fördröjning av fusionen till följd av överklaganden; inga övriga risker finns inom synhåll. 11

Social- och hälsovårdssektorns ledning UTFALL 4/2015 BU 2016+m UTFALL 4/2016 UTFALL-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 1 134 124 300 833 0,7 % 124 300 0 Kostnader -355 899-1 197 100-398 319 33,3 % -1 197 100 0 Verk.bidrag -354 765-1 072 800-397 487 37,1 % -1 072 800 0 I enlighet med strategin har servicen utvecklats i samarbete med invånarna redan i planeringsskedet. Exempel på detta är kundexpertgrupper i hälsotjänster och på rådgivningen. Tjänster utvecklades också i projektet Glädje i föräldraskapet samt i idéverkstäder i evenemanget Innostamo. Idéverkstäderna kläckte idéer om tjänster för barnfamiljer som skulle produceras i samarbete med tredje sektorn, frivilliga och invånare. Samtidigt skapades med strategin förenliga verksamhetsförutsättningar för tredje sektorn. Funktionsförmågan hos äldre stöds bl.a. med promenadkompisverksamhet och fadderverksamhet för äldre. I Borgå finns cirka etthundra frivilliga som deltar i promenadkompisverksamheten, och promenadkompiskampanjer ordnas i servicehusen i Borgå. Bland annat skriftskolungdomar i den finska församlingen i Borgå gör promenader med äldre som bor i Lagmannens servicehus. Nya metoder för att främja funktionsförmågan hos äldre är att använda kamrathandledare inom kultur och motion samt att utbilda vårdarna inom hemvården att systematiskt beakta motion och nutrition som en del av vårdarbetet. Vi minskar de regionala skillnaderna i välfärd och utvecklar stadens tjänster i samarbete med tredje sektorn och invånarna. Gammelbacka välfärdscenter besöks varje månad av cirka 250 Projektet för att utveckla Gammelbacka når allt flera människor i olika åldersgrupper som hotas av marginalisering, och invånare i olika åldrar. De verksamhetsmodeller som utvecklats i verksamheten planeras, utvecklas och genomförs i samarbete med föreningar och invånare. Samtidigt utarbetas och verkställs en Gammelbacka kommer att utnyttjas också i andra delar av Borgå: plan för att minska skillnaderna i välfärd i andra områden i Borgå. Studerande vid Laurea har utvidgat Ilona-hälsoetappverksamheten till centrum. Minst 15 projekt/evenemang ordnas i samarbete med läroanstalter och föreningar. Som exempel kan nämnas fadderverksamhet Förverkligat 20 st. för äldre och promenadkompisverksamhet, gruppverksamheter, föreläsningar, stöd för föräldraskap. Vi främjar trygga arbetsmetoder, och planer för patientsäkerhet per verksamhetsenhet färdigställs. Det praktiska genomförandet har börjat med planer för läkemedelsbehandling. 12

Hälsotjänster UTFALL 4/2015 BU 2016+m UTFALL 4/2016 UTFALL-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 1 368 264 5 251 300 1 588 523 30,3 % 5 251 300 0 Kostnader -8 677 811-27 983 000-8 745 600 31,3 % -27 983 000 0 Verk. bidrag -7 309 547-22 731 700-7 157 077 31,5 % -22 731 700 0 Hälsotjänsterna har utvecklat ett system med balanserade styrkort (BSC, balanced score card), som syftar på en bättre och mera resultatinriktad bedömning av verksamheten. Styrkorten tas i bruk under år 2016 och utnyttjas i planeringen av budgetmål för nästa år. Av produktifieringssystemet DRG (diagnose related group) har delen pdrg tagits i bruk: den häller hälsostationer och prevention. Under året kommer också d-drg för munhälsovård och och Nord-DRG för avdelningarna att tas i bruk. Med produktifieringssystemet kommer vi bättre att kunna följa verksamhetens faktiska kostnader, patientmängder, kostnader per patient osv. Budgetramen ser ut att hålla, när man ser på siffrorna från årets första månader. Om den goda läkarsituationen på vardera hälsostationen fortsätter, kommer målet för väntetider att nås. Blir läkarsituationen sämre, kommer målen inte att nås. Om munhälsovården också i fortsättningen får patienter från den privata sektor och om vi inte får det nya systemet för verksamhetsstyrning i användningen under höstens lopp, kommer munhälsovården inte att kunna nå målet för väntetider. Förenhetligandet av hälsostationernas verksamhet framskrider. Målet är att från början av 2017 ha en helt integrerad verksamhet, så att klienten inte behöver tänka på t.ex. vilken hälsostation som ska kontaktas. Utvecklandet av hälsocentralens egen akutmottagning fortsätter med renovering av tilläggsutrymmen. Meningen är att hälsostationernas akutmottagningar sammanslås på hösten till en enda enhet, den på västra hälsostationen, som redan i dag fungerar som akutmottagning kvällstid. Anslutandet av munhälsovården till Kantaarkivet fortsätter planenligt. Specialiserad sjukvård UTFALL 4/2015 BU 2016+m UTFALL 4/2016 UTFALL-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 2 493 0 0 0 0 Kostnader -20 642 489-57 255 100-21 139 990 36,9 % -57 255 100 0 Verk. bidrag -20 639 996-57 255 100-21 139 990 36,9 % -57 255 100 0 13

Hälsotjänster Verksamhetsmässigt mål Status 4/2016 Utredningsarbete och projektplanering för en hälsovårdscentral enligt en ny modell inleds. Målet är att inleda Planeringen har inletts för en utvidgad helhet, en social- och hälsovårdscentral. verksamheten i de nya lokalerna år 2018. Vi stöder föräldraskapet och utvecklar tjänsterna i samarbete med klienterna redan i planeringsskedet genom att Målen för att stödja föräldraskapet, dvs. utvecklande av familjeträningen, modellen med anknytningsrelationer och kamratstödsgrupper utarbeta en ny modell för familjeträning, som tas i bruk nästa år i samverkan med klienterna. för föräldrar, har förverkligats enligt planen. Ett barnfamiljeråd har regelbundna möten på rådgivningen. Vi stöder föräldraskapet, erbjuder de hjälpbehövande barnfamiljerna tjänster i rätt tid och förebygger Mammaprojektet i Hornhattula/Johannisberg var framgångsrikt och visade sig vara ett bra stöd för sociala nätverk. Verksamheten marginalisering av ungdomar. I samarbete med Pääskytien yläaste kompletteras hälsokontrollerna för skolans utvidgas också till andra stadsdelar. Vi har ökat samarbetet med läroanstalter, och närvårdarstuderande genomgår familjepraktik med elever i årskurs 8 med en elektronisk hälsoenkät där Må bra-kartan används som material. konkret hjälp i familjernas vardag. En pilotundersökning gjordes på hösten 2015 för att utvärdera den elektroniska Må bra-kartan. Resultatet visade att kartan inte motsvarande målen, varför den inte togs i bruk år 2016. Vi utarbetar en plan för hälsokontroller och ökar antalet hälsokontroller för vuxna, bl.a. arbetslösa och närståendevårdare jämfört med i fjol. Vi gör depressionsskötarens tjänster till en permanent del av hälsotjänsterna. Även andra hälsokontroller och tjänster för riskgrupper ökas. Vi förbättrar tillgängligheten av tjänster på hälsotjänsternas öppna mottagningar: mottagningstid hos läkare och skötare på hälsostationer för icke brådskande patienter ordnas inom 7 dygn, och inom munhälsovården ordnas mottagningstid hos tandläkare och munhygienist för icke brådskande patienter inom 14 dygn från det att behovet av vård konstaterats. Mottagningstid hos fysioterapeut för klienter med akuta besvär i nedre ryggen ordnas inom en vardag från konstaterat vårdbehov. Mottagningar för patienter med akuta besvär i nacken och övre ryggen öppnas. Inom munhälsovården inleds en systematisk uppföljning per åldersgrupp (5 år, 7 år, 11 år) av DMF-index (Decaved, Missed, Filled, dvs. antalet karierade, saknade och fyllda i proportion till en full uppsättning av tänder) börjar följas upp systematiskt, och indexvärdet blir bättre jämfört med det föregående året. Service för riskgrupper börjar planeras på hälsostationerna. En arbetsgrupp har bildats för ändamålet. Målet är att kartlägga och planera en verksamhetsmodell för tjänster som riktas till de mest behövande. Depressionsskötarnas arbete är en etablerad verksamhetsform som utvärderas regelbundet med bl.a. väntetider och antalet patientkontakter som bedömningsgrunder. Det interna samarbetet bl.a. med den sociala sektorn och missbrukartjänsterna har ökats. Också nätverken med andra aktörer i östra Nyland har ökats. På östra hälsostationen är läkarnas T3 (median för 3:e icke brådskande mottagningstid) 21 dygn, på östra hälsostation är T3 för läkarna 42 dygn och för vårdarna 42 dygn. Hos tandläkarna inom munhälsovården är T3-talet 44 dygn, hos tandhygienisterna 32 dygn. Akutmottagning hos fysioterapeut för behandling av nedre ryggen är tillgänglig inom 1 dygn från konstaterat vårdbehov. Utbildningar för akutmottagning av patienter med besvär i nacke och övre rygg har inletts. 11 år DMF-talets medelvärde är 1,33, målet för år 2016 är 1,28 7 år DMF-talets medelvärde är 0,17, målet för år 2016 är 0,15 5 år DMF-talets medelvärde är 0,28, målet för år 2016 är 0,25 Planer för hälsa och vård att ha upprättats för alla (100 %) patienter som besökt läkare eller sjukskötare minst Kartläggning av patienter pågår. En ny modell planeras för vården av denna patientgrupp. Meningen är att en ny slags verksamhet inleds i fem gånger år 2015. början av år 2017. Vi påskyndar rehabiliteringen av patienter och förbättrar deras funktionsförmåga. Antalet långvårdsdygn är Antalet långvårdsdygn är högst 22 % av alla vårddygn. högst 25 % av alla vårddygn. Vi förkortar vårdperioderna från föregående år. Vi utvecklar en trygg utskrivning av Vårdtiden är i medeltal 22,6 dygn, år 2015 var den 23,7 dygn. patienter genom förbättringar i utskrivningsprocessen och bättre samarbete med andra aktörer. Vi ökar antalet Antalet patienter som fått vård i hemsjukhuset är detsamma som i fjol. patienter inom hemsjukhusvården. Utskrivningsprocessen utvecklas i samarbete med den specialiserade sjukvården. Inom hälsoskyddstillsynen utvecklas behandlingen av misstänkta matförgiftningsfall så att processen blir mera Hanteringen av misstänkta matförgiftningsfall har gjorts mera klientorienterad genom en smidigare process med bl.a. elektroniska klientorienterad. Detta görs med att utveckla bl.a. elektroniska blanketter som gör det lättare för kunden att blanketter. De elektroniska blanketterna är kopplade till uppdateringen av Borgå stads webbsidor. Blanketterna publiceras i slutet av maj. anhängiggöra sitt ärende. Också behandlingstiden för de i hälsoskyddslagen avsedda anmälningarna görs kortare En förkortning av behandlingstiderna för anmälningar som avses i hälsoskyddslagen är under arbete. genom att processen utvecklas och görs smidigare. Veterinärvårdens tidsbeställning utvecklas för att bli mera klientorienterad. Detta sker genom förbättringar i tidsbeställningens och telefonrådgivningens smidighet och tillgänglighet samt genom att utreda, i vilken mån elektronisk tidsbeställning kan tillämpas i verksamheten. Ibruktagandet av ett nytt patientprogram pågår. För närvarande utreder IT-tjänsterna frågor med anknytning till programmet. Det nya patientprogrammet skulle möjliggöra bl.a. elektronisk tidsbeställning. Också ett nytt telefonsystem är under arbete. Detta projekt har fördröjts av orsaker som inte beror på veterinärvården. 14

Äldreomsorg och handikappservice UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 1 733 897 6 925 400 1 817 842 26,2 % 6 925 400 0 Kostnader -13 371 217-46 931 800-13 840 652 29,5 % -46 931 800 0 Verk. bidrag -11 637 319-40 006 400-12 022 810 30,1 % -40 006 400 0 De bindande målen uppnås och budgeten följs. En arbetsgrupp har tillsatts för att planera tillfälliga lokaler och reparationsbehov. Gruppen leds av chefen för äldreomsorg och handikappservice. I gruppens arbete deltar representanter för medarbetare och chefer från alla objekt som repareras samt representanter för lokalitetsledningen och A-bolagen. Också äldrerådets presidium informeras regelbundet om situationen. Saneringen innebär flytt för de boende, vilket redan har börjat. Näse servicehus flyttade i mars till tillfälliga rum i Ebbo åldringshem. Sanering av rummen på avdelning 3 pågår. Avdelningen fortsätter sin verksamhet i Näse servicehus så länge reparationen pågår. Senare följer sanering av Näse servicehus, och reparation av Äppelbackens servicecenter börjar på hösten. All nuvarande service kan inte erbjudas när saneringarna pågår. Långvård vid åldringshemmet i Ebbo upphörde, och verksamheten ändrades till effektiverat serviceboende i den nya enheten Majbergets servicehus. En ny socialarbetare rekryterades för handikappservice, och en ny servicekoordinator för tjänster som främjar välbefinnandet. Trots rekryteringsförsök är inte alla befattningar i hemvårdens resurspool tillsatta. Antalet sjukfrånvarodagarna är alltjämt stort i hemvården. Rekryteringen utvecklas och samarbete bedrivs med läroanstalter. En närvårdare flyttades tillfälligt från hemvårdens resurspool till minnespolikliniken som en förstärkning av minnespoliklinikens verksamhet. Brandbackens servicecenter utsattes för en vattenskada i början av februari. Åtta boende evakuerades. Arbetena med torkning och reparation beräknas pågå till början av maj. En del av de boende flyttades ihop med andra boende. En del flyttades till bostäder som blivit lediga och en till Majbergets servicehus. Ibruktagandet av en gemensam process för bedömning av servicebehovet enligt den nya socialvårdslagen har beretts. Konkurrensutsättning av boendetjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättning har beretts, och konkurrensutsättning av hemvårdens barnfamiljearbete har utförts. Personlig assistans konkurrensutsätts på nytt Samarbetsförhandlingar har hållits med personalen i anslutning till grundandet av en resurspool för omsorg dygnet runt. Förhandlingarna avslutades i enighet, och resurspoolen startar 1.1.2017. Samarbete har inletts med Johannisbergs mottagningscentral. Centralens boende har besökt olika enheter inom äldreomsorgen. Antalet klienter har ökat, i synnerhet vad gäller färdtjänst för personer med funktionshinder, personlig assistans, serviceboende och närståendevård. Det är anmärkningsvärt att antalet barnklienter har ökat. En presentation av resultaten från enkäter om kundtillfredsställelse har ordnats vid sju enheter för omsorg dygnet runt. Närvarande vid presentationerna var, förutom klienter och anhöriga, också vårdpersonal, servicechefen samt en planerare. Sammanlagt cirka 60 anhöriga och cirka 80 anställda deltog. Tyngdpunkten för verksamheten ligger på att utveckla processerna och att göra dem smidigare samt att vidareutveckla verksamheten och att göra processbeskrivningar. Den del av hemvårdens arbetstid som används till arbete hos klienten håller på att öka. Vi utvecklar välfärdsfrämjande tjänster och servicehandledning. Klienten får både handledning och rådgivning på samma ställe. Uppfylls Vi ökar den del av arbetet som görs hos klienten. Vi utvecklar användningen av en vikariepool. Uppfylls Vi inleder Majbergets servicehusverksamhet och planeringen av ett nytt servicehus. Långvård vid Ebbo åldringshem upphör. Uppgiftsområdet följer riktlinjerna för utredningen om omsorgsboende. Förverkligas, klienterna flyttade in i servicehuset 1/2016. Vi förbättrar den kostnadseffektiva serviceproduktionen genom att utveckla serviceprocesser på ett övergripande sätt med olika samarbetsparter. Uppfylls 15

Social- och familjetjänster UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 1 207 263 6 188 000 2 005 253 32,4 % 6 188 000 0 Kostnader -8 833 126-29 843 500-9 264 353 31,0 % -30 643 500-800 000 Verk.bidrag -7 625 863-23 655 500-7 259 100 30,7 % -24 455 500-800 000 Tröskeln för klienter att uppsöka hjälp gjordes lägre, bl.a. genom beredning av en tjänst som kallas Begär hjälp samt genom att erbjuda familjerådgivningens nya klienter telefontid hos vårdpersonal inom en vecka från kontakten. Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat finansiering för Motion och kultur i livet 150 000 euro för åren 2016 2018. Syftet med verksamheten Motion och kultur är att minska välfärdsskillnaderna och förebygga marginalisering. Verksamheten ska sänka tröskeln för dem som länge stått utanför arbetslivet att delta i kultur- och fritidsverksamhet samt i välfärdsfrämjande tjänster likvärdigt med andra medlemmar av kommunen. Under våren ordnade vuxensocialarbetet en rehabiliteringsgrupp med temat Ström och Kraft för klienter som varit en längre tid borta från arbetslivet. Verksamheten ordnades i samarbete med sysselsättningstjänster, hälsotjänster och idrottstjänster. I början av året inleddes en multiprofessionell gemensam tjänst för att främja sysselsättningen i östra Nyland. De gemensamma tjänsten är ännu i behov av utveckling, och det bindande målet för antalet aktiverade personer kommer sannolikt inte att uppnås förrän närmare årets slut. En arbetsbank för långtidsarbetslösa startade i början av april, i samarbete med SunUra Oy. En höjning av serviceproduktionens kostnadseffektivitet eftersträvas med de östnyländska kommunernas gemensamma anvisningar och utbildningar samt med förberedelser för grundande av en gemensam familjerättslig enhet för kommunerna. Den av stadsdirektören tillsatta arbetsgruppen har berett en utredning om att höja antalet kommunplatser i staden för flyktingar enligt NTM-centralens förslag från 25 till 119 och om konsekvenserna för stadens service. Det ökade servicebehovet tillfredsställs bl.a. med projektet Bra start i Borgå, som ger de nyinflyttade en kurs på en månad med introduktion till språket och samhället samt kontakter till människor och föreningar i Borgå. Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet kommer sannolikt att överskridas med cirka 300 000 euro, utkomststödet med 100 000 euro och anslaget för barnskydd med 400 000, om placeringen av barn utanför hemmet ökar. Uppgiftsområdets budget överskrids om de ovan nämnda budgetöverskridningarna förverkligas. Överskridningen torde kunna finansieras med klientavgifter och med en eventuell återbetalning av överskott från HNS för år 2015. De bindande målen uppnås, förutom vad gäller en minskning av antalet barnklienter. Inga ansökningar har lämnats in för läkartjänsten vid Missbrukarkliniken. Servicen ordnades som köpt tjänst, vilket ökar kostnaderna. Även konkurrensutsättning av anstaltsrehabilitering och avgiftning på anstalt inleddes. Arbetet är mycket belastande, vilket syns i många frånvarodagar och stor omsättning i vuxensocialarbete, socialt arbete för barnfamiljer och missbrukartjänster. För vuxensocialarbete och socialt arbete för barnfamiljer anställs visstidsvikarier för att underlätta arbetsbördan. Behovet av social- och familjetjänster fortsätter att öka. Antalet barn som placerats utanför hemmet har ökat, vilket syns i kostnaderna under de första månaderna år 2016. Kostnadsökningen har kunnat begränsas genom placering av barn i familjevård. Uppgifterna i anslutning till grundläggande utkomststöd som kommuner skött tas över av FPA i början av 2017. Samarbetsförhandlingar pågår med förmånshandläggarna, och de har börjat övergå till andra arbetsuppgifter. Vikarier anställdes, men tidvis var det utmanande att få ansökningarna om grundläggande utkomststöd behandlade inom sju dagar, som lagen kräver. 16

Social- och familjetjänster Vi satsar på förebyggande tjänster för barnfamiljer i enlighet med socialvårdslagen och barnskyddsplanen utan klientrelation till barnskyddet: Stödfamiljsverksamheten utvidgades och förebyggande antalet barnskyddsklienter minskar med 10 procent. tjänster startades. Antalet nya barnskyddsklienter ökade med 5 procent. Vi erbjuder familjerådgivningens och missbrukarklinikens tjänster i samband med basservice: Gemensam verksamhet, arbete med arbetspar och psykosocialt arbete ökar med minst 10 procent. Vi ökar klienternas delaktighet, utnyttjande av erfarenhetssakkunniga och samarbete med kultur- och fritidstjänsterna samt tredje sektorns aktörer i alla enheter inom social- och familjetjänsterna: Må bra-servicekartan används regelbundet och 100 Motions- och kulturpass har beviljats. Vi främjar och koordinerar den mångkulturella verksamheten: Samarbetsnätverken upprätthålls och arbetet i arbetsgruppen för invandrare etableras Vi aktiverar klienterna till social helhetsrehabilitering och levnadssätt som främjar välbefinnandet och hälsan. Klienternas arbetsförmåga ökar: Vi utvecklar minst 3 nya former av gruppverksamhet som rehabiliterande arbetsverksamhet och hänvisar klienterna till hälsoundersökningar för bedömning av de arbetslösas arbetsförmåga (ELMA) och motionshandledning. Vi effektiverar tjänster för dem som hotas av marginalisering och unga personer i eftervård tillsammans med andra aktörer: Processen och verksamhetsmodellen för egen kontaktperson används bland olika aktörer. Behovet av köptjänster för unga personer i eftervård minskar. Arbetet utvecklas vidare. Bl.a. följande arbetsformer har förverkligats: De otroliga åren (Ihmeelliset vuodet), Råd vid separation (Eroneuvo), och beredning av Begär hjälp (Pyydä apua). Pågår Verksamhet med erfarenhetsexpert pågår i flera enheter, och 16 erfarenhetsexpert har utbildats. Förverkligas. Pågår 1 grupp har inlett sin verksamhet, benchmarking av ELMA-modellen från Lovisa i vuxensocialarbetets nätverk. Vi säkerställer att unga föräldrar som behöver stöd får hjälp i ett tidigt skede. Vi etablerar Alva-husets tjänster för familjerehabilitering, Uppfylls verksamheten för mödrahem och tjänsterna för klienternas efterrehabilitering och har samarbete med tredje sektorn. Behovet av köpta tjänster minskar. Vi ökar nya öppna tjänster och gör verksamheten i de egna enheterna mer mångsidig: De köpta tjänsternas andel av kostnaderna hålls stabil. Uppfylls Andelen klienter som anlitar öppna tjänster ökar. Vi utvecklar en verksamhetsmodell för sysselsättning för de personer som omfattas av stadens sysselsättningsåtgärder. Modellen stöder Pågår Sysselsättningsprogrammets åtgärder framskrider, arbetsgivare i rekryteringen av arbetskraft. bl.a. arbetsbanken. Vi följer upp effekten av sysselsättningstjänsternas verksamhet med mått för sysselsättningsverksamhetens kostnader och effekt. Den tillfälliga Uppfylls och permanenta nyttan av verksamheten ökar. Uppfylls 17

Bildningssektorns ledning UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 8 557 0 0 0 0 Kostnader -451 745-1 301 000-439 283 33,8 % -1 301 000 0 Verk. bidrag -443 188-1 301 000-439 283 33,8 % -1 301 000 0 Bildningssektorns nätverksplan har framskridit såväl per uppgiftsområde som med tanke på helheten inom bildningssektorn. Invånarnas åsikter kartläggs med en enkät i maj. En gemensam aftonskola för stadsfullmäktige och bildningsnämnden ordnas 8.6.2016. En välfärdsplan för barn och unga för åren 2017-2020 utarbetas under ledning av arbetsgruppen för barnens och de ungas välmående Hyvis. I arbetet med planen kommer man att höra, förutom professionella som arbetar med barn, separat också barn och unga samt alla stadsbor. Modellen med en lucka för service åt unga har utvecklats vidare i samarbete med olika professionella grupper. Navigatorn öppnades 23.1. Navigatorn är en tjänst för ungdomar i åldern 16 29. Navigatorn ger personlig handledning och kartlägger lämpliga alternativ i den aktuella livssituationen. Utvecklandet av stödtjänster för unga personers boende fortsätter. Bildningssektorn har deltagit i utarbetandet av en utredning om familjearbetet och i projektet Glädje i föräldraskapet, där målet är att förbättra servicen för barnfamiljer. Bildningssektorn deltar alltjämt i Gammelbacka-projektet, och även projektet för utbildningsmässig jämlikhet fortsätter. Bildningssektorn har för första gången genomfört en enkät för att utreda, hur nöjda vårdnadshavarna är med skolskjutsarna. Enkäten besvarades av 458 personer. De som svarade på enkäten gav skolskjutstjänsterna i Borgå stad skolvitsordet 7,37. Bidragen till aktörer utanför stadens organisation kunde på våren för första gången sökas elektroniskt, och detta gällde nästan alla former av bidrag. Vi minskar välfärdsskillnaderna och utnyttjar välfärdsdata i vår verksamhet Resultaten från skolhälsoenkäten 2015 har blivit tillgängliga för användning Vi förbättrar kostnadseffektiviteten och lönsamheten i serviceproduktionen, och vi gör en kartläggning av bildningsnätverket Arbetet pågår. Vi ökar delaktigheten, lyssnar på våra kunder i olika skeden under utredningsarbetet En invånarenkät håller på att beredas 18

Finskspråkiga utbildningstjänster UTFALL 4/2015 BU 2016+ä UTFALL 4/2016 UTF-% PROG. 2016 DIFFERENS Intäkter 685 411 1 581 800 878 888 55,6 % 1 581 800 0 Kostnader -12 747 215-39 249 800-12 628 448 32,2 % -39 649 800-400 000 Verk. bidrag -12 061 804-37 668 000-11 749 560 31,2 % -38 068 000-400 000 De finskspråkiga utbildningstjänsterna beaktar i sin verksamhet de strategiska riktlinjer som stadsfullmäktige har godkänt. Vi fokuserar på en kostnadseffektiv basservice med särskilda tjänster för individer som hotas av marginalisering. Eftersom kostnaderna för hyror, måltider, städning och informationsförvaltning har stigit, har vi strävat efter att förbättra produktiviteten inom kärnfunktionerna genom att koncentrera tjänsterna och skolnätet, genom att effektivera resursfördelningen mellan skolor och genom att avstå från vissa serviceformer. I och med att elevantalet ökade, i synnerhet antalet invandrare, grundade vi nya undervisningsgrupper, även om vi inte var ekonomiskt förberedda för det och målet var att hålla antalet anställda högst på samma nivå som under det föregående året. Utöver den förberedande undervisning som ordnas för invandrare, kommer oförutsedda förändringar att ske i verksamhetsmiljön på grund av problem med rumsluften, vilket gör att vi blir tvungna att använda tillfälliga lokaler, i synnerhet för gymnasieundervisning. Även problemen med rumsluften i Tolkkisten koulu kräver en snabb helhetslösning. Med tanke på de aktuella siffrorna ser utfallet inte bra ut, men ändå har utbildningstjänsterna grundat sammanlagt fem nya grupper för att ge invandrare en förberedande undervisning från början av år 2016. Kostnaderna för denna verksamhet ingår ännu inte i budgeten för år 2016. Detta och lösningarna för tillfälliga lokaler beräknas kräva tilläggsanslag på cirka 400 000 euro. Enligt den nya läroplanen (LP2016) och utbildningstjänsternas informations- och kommunikationstekniska strategi borde de finskspråkiga utbildningstjänsterna satsa på ibruktagande av informations- och kommunikationsteknik i skolor och läroanstalter. I vår egen budget beaktas dessa frågor delvis, men t.ex. för köp av utrustning har anslagen inte kunnat höjas från det föregående året. Genomförandet av den nya läroplanen kommer till denna del att försvåras och ibruktagandet av nya inlärningsmiljöer och digitalt material i skolorna och läroanstalterna att bli långsammare. Tidsplanen för byggandet av verksamhetsmiljöerna är också utmanande. Det växande elevantalet och antalet elever med invandrarbakgrund, och det ökande behovet av stödundervisning, specialundervisning samt skolgångsbiträden och andra elevvårdstjänster leder till högre kostnader. För att hantera detta har vi utvecklat ett centraliserat system för förhandsplanering och inhämtande av utlåtanden. Dessutom utvecklar vi nya modeller för att rikta och koncentrera dessa tjänster. Vi utvecklar principerna för allokering av speciallärar- och skolgångsbiträdesresurser samt prövar nya verksamhetsformer. Vårt mål är att förbättra den utbildningsmässiga jämlikheten med projektfinansiering för detta ändamål. Intäktsmålet som består av olika projektmedel för budgetåret 2016 har ställts högt. En utmaning är att en del av projekten slutar och nya motsvarande projekt inte i samma utsträckning kan förväntas av staten. Också det riktade statsunderstödet för att göra undervisningsgrupperna mindre kommer att upphöra, vilket leder till större undervisningsgrupper. Vårt mål är att uppnå de intäktsmål som ställts genom att göra ansökningen av projektfinansiering effektivare. Vi söker fortsatt projektfinansiering för projekt som ingår i den nya läroplanens mål. av åldersklassen deltar i förskoleundervisning 99 % Håller på att uppfyllas av åldersklassen får avgångsbetyg 99 % Håller på att uppfyllas av åldersklassen fortsätter studier minst 99 % Håller på att uppfyllas Andel som underkänns i studentskrivningarna högst 3 % Håller på att uppfyllas 19