SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Transkript

1 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOHÄN Chef för äldreomsorg och handikappservice Soili Partanen, tfn: eller och välfärdskoordinator Laura Sormunen, tfn eller Stadsfullmäktigeledamot Kalevi Väisänen har till stadsstyrelsen lämnat en motion om att ordna måltider för hemmaboende personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten för motionen är att riktlinjerna för bespisning och kostutbud inte alltid ska gälla hemmaboende äldre och personer med funktionsnedsättning och att det finns en risk att den varma måltid som kostservicen levererar är den enda måltiden under dagen. Klienter som har omsorg dygnet runt erbjuds möjlighet att välja ett måltidspaket där det ingår frukost, lunch, eftermiddagskaffe, kvällsmat och mellanmål. Kommunen erbjuder inte detta måltidspaket för hemmaboende klienter inom stadens hemvård eller handikappservice. Hemmaboende personer som inte själva kan ta hand om inköpen och tillagningen av mat eller att sköta sitt nutritionstilstånd, ägnas speciell uppmärksamhet inom hemvården. I motionen uppmanas till åtgärder för att de ensamma hemmaboende oberoende av förhållandena ska tryggas ett tillräckligt näringsintag som följer näringsrekommendationerna. Motionen handlar om ett viktigt tema, eftersom risken för nutritionsproblem ofta ökar när man blir äldre och nutritionen har ett nära samband med funktionsförmågan och livskvaliteten. Ett otillräckligt intag av energi, proteiner och vitaminer samt spårämnen medför ökade hälsoproblem, såsom infektioner, skörhet och förlust av muskelmassa samt nedsatt funktionsförmåga, motståndskraft och livskvalitet. Dålig nutrition är en etapp på vägen till sjukdomar, ett ökat vårdbehov och högre kostnader för hälso- och sjukvård. God nutrition, däremot, främjar hjärnhälsan och funktionsförmågan, bidrar till snabbare återhämtning efter sjukdom samt möjliggör en längre tid att bo hemma. Det finns undersökningar som påvisar att god nutrition hos äldre minskar hälso- och sjukvårdskostnaderna. Oftast försvagas näringsintaget och nutritionstillståndet till följd av hög ålder och sjukdomar. Nutritionsproblem kan också resultera från bl.a. sorger i livet, tappad matlust, otillräcklig fysisk aktivitet, fattigdom, minnessjukdomar, munnens och tändernas kondition och brist på stöd (Soini m.fl. 2011, Vikstedt m.fl. 2011). Orsakerna är alltid individuella och det är viktigt att utreda dem individuellt för varje äldre person.

2 Näringsintaget är ofta minst i den äldsta åldersgruppen, över 85 år. Hos äldre kvinnor är näringsintaget i allmänhet sämre än hos män (Suominen 2007, Vikstedt m.fl. 2011). I en undersökning i Finland jämfördes nutritionstillståndet hos personer som bor hemma, personer som bor på åldringshem eller i servicehus samt patienter inom långtidssjukvården. Nutritionstillståndet hos äldre som bodde i åldringshem eller servicehus var en aning sämre än hos dem som bodde hemma. Nutritionstillståndet var dåligt hos över en fjärdedel av de boende på åldringshemmen (Suominen m.fl. 2005) och hos 13 % av dem som bodde i servicehus (Soini m.fl. 2009). Sämst var funktionsförmågan hos de äldre patienterna inom långtidssjukvården, och över hälften av dem var undernärda (Suominen m.fl. 2009). Enligt undersökningen var förekomsten av undernutrition bland hemmaboende personer över 65 år mindre än 10 % men ökade snabbt efter fyllda 80 år (Soini m.fl. 2011). Nästan hälften av de äldre hemvårdsklienterna hade en förhöjd risk för undernutrition, och för knappa 10 % var nutritionstillståndet dåligt (Siljamaki-Ojansuu m.fl. 2003, Soini m.fl. 2004). Cirka 7 % av hemvårdsklienterna i Borgå är undernärda, risk för undernäring finns hos cirka 40 %, och andelen normalt närda är cirka 53 %. Vi har gjort ett långsiktigt arbete inom social- och hälsovårdssektorn för att förbättra nutritionstillståndet hos de äldre. Till exempel år 2015 planerade vi tillsammans med personalen en systematisk modell för näringsbehandling i Borgå. Vårt planeringsarbete har styrts av näringsrekommendationer för äldre (Statens näringsdelegation 2010) I modellen utgör näringsvården en väsentlig del av patientens helhetsvård och av stödet för välbefinnande. Det centrala i näringsvården är att förebygga och behandla undernäring med de medel som är möjliga för den äldre i fråga. Näringsvård utgör en systematisk process från bedömning av risken för undernäring till uppföljning av matintaget, näringshandledning och uppföljning av en god nutrition. För varje äldre person som är undernärd eller löper risk för undernäring görs upp en individuell nutritionsplan. Under år 2016 utbildar vi hela personalen inom hemvården och servicehandledningen i att genomföra näringsvård enligt modellen, och vårt mål är att göra modellen till en aktiv del av det praktiska vårdarbetet och servicehandledningen. Genom servicehandledning kan vi uppmuntra de äldre att upprätthålla en god nutrition, redan innan de blir klienter för tjänster inom hemvården. En viktig utgångspunkt är att vi ska ge våra anställda inom hemvården och servicehandledningen tillräckligt med tid för att tillsammans med den äldre planera och följa upp målen för en god nutrition, i mån av möjlighet också tillsammans med personens anhöriga.

3 Utöver dessa åtgärder som vi i framtiden genomför med personalen bedriver vi ett samarbete med läroanstalter inom social- och hälsovården och utvecklar tillsammans med dem verksamhetsmodeller för att stödja de äldres funktionsförmåga, bl.a. med åtgärder som berör nutrition. Ett gott exempel på sådana samarbetsmodeller är Fadderverksamhet för äldre, som genomförts i samarbete mellan staden och Point College. Fadderverksamhet för äldre innebär att närvårdarstuderande varje vecka under läsåret gör besök hos äldre i Borgå. Studerandena bedömer den äldres nutritionstillstånd, matintag och funktionsförmåga samt gör upp en individuell plan för nutrition och motion för den äldre. I denna verksamhet inser studerandena i ett tidigt skede att nutrition spelar en viktig roll i att stöjda de äldre i att bo hemma och att stärka välbefinnandet. De medverkande studerandena kommer att ha beredskap att beakta nutritionen som en del av helhetsvården när de går ut i arbetslivet. Som den senaste åtgärden bör nämnas att lanskapet Nyland (huvudstadsregionen inte medräknad), med social- och hälsovårdssektorn i Borgå stad som projektkoordinator, ansöker om finansiering hos social- och hälsovårdsministeriet för ett spetsprojekt för att utveckla hemvården för äldre. Förberedelser har gjorts i Nyland för ett gemensamt projekt som gäller hela området. Spetsprojektet i Nyland hänför sig till delen Fungerande hemvård. Det övergripande målet för projektet är att i landskapet skapa en enhetlig praxis för arbetet, genom att planera och etappvis ta i bruk en flerstegsmodell för rehabilitering. Målet är att förändra innehållet i hemvårdstjänster och andra tjänster för hemmaboende så att de stöjer den boendes funktionsförmåga och rehabilitering. Modellen ska trygga hemmaboendet också för de äldre som är sjuka eller har funktionshinder. Modellen ska öka klientens och de anhörigas trygghetskänsla och förtroende för att den äldre klarar sig hemma. Projektet fokuserar på att utveckla innehållet i hemvården och andra stödjänster för hemmaboende ur rehabiliteringens synvinkel, men även de övriga fyra huvudprinciperna för en fungerande hemvård tas i beaktande. Av spetsprojektets övergripande teman betonas i synnerhet en praxis för läkemedel och nutrition som upprätthåller funktionsförmågan och stödjer rehabiliteringen, teknologiska lösningar, en enhetlig praxis för bedömning av servicebehovet samt vård- och serviceplaner. Ur den förebyggande aspekten fokuserar rehabiliteringens arbetsmodell på att utveckla en regional närings- och rehabiliteringspraxis samt att utnyttja de lösningar som teknologin erbjuder. Läkemedel och nutrition är centrala för goda rehabiliteringsresultat och för att stödja hemmaboende. I projektplanen ingår en arbetsgrupp med uppdrag att definiera landskapets verksamhetsmodell för säkerställande av en trygg och

4 balanserad läkemedelsbehandling samt en tillräcklig och mångsidig nutrition för äldre. I detta projekt innefattar utvecklandet av nutritionspraxis bl.a. säkerställandet av ett tillräckligt näringsintag hos äldre som bor hemma (med beaktande av det behov av tilläggsnäring som orsakas av rehabilitering), utbildning av vårdpersonalen i frågor som gäller nutrition och en individuell näringshandledning för klienter. För nutritionens del kommer arbetsgruppen att definiera en praxis som är lätt att tillämpa i praktiken i olika verksamhetsmiljöer för nutritionshandledning och näringsbehandling för äldre. Därtill kommer den yrkesutbildade personalens kompetens i näringsfrågor att stärkas. Med verksamheten ska man främja de äldres hjärnhälsa och funktionsförmåga samt en självständig vardag och livskvalitet. Verksamheten ska öka såväl de äldres som de professionella arbetstagarnas vardagskompetens i frågor som ansluter sig till nutrition. Om finansiering fås för projektet, kommer Borgå stad att ansvara för genomförandet av landskapets modell tillsammans med 17 andra kommuner och andra medverkande parter. Bilaga: Motion Shd: Social- och hälsovårdsnämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att det ovanstående ges som svar på stadsfullmäktigeledamot Kalevi Väisänens fullmäktigemotion. Paragrafen justeras genast. Beslut: Social- och hälsovårdsnämnden beslutade enhälligt föreslå för stadsstyrelsen att det ovanstående ges som svar på stadsfullmäktigeledamot Kalevi Väisänens fullmäktigemotion. Paragrafen justerades genast. STST Bilaga: motion Sd: Stadsstyrelsen beslutar ge ovanstående social- och hälsovårdsnämndens förslag som sitt svar på Kalevi Väisänens motion. Beslut:

5 Stadsstyrelsen beslutade enhälligt ge ovanstående social- och hälsovårdsnämndens förslag som sitt svar på Kalevi Väisänens motion.