UTKAST RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET
|
|
- Siv Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTKAST RIKTLINJER FÖR SUNDARE EKONOMI OCH BÄTTRE PRODUKTIVITET
2 BAKGRUND FÖR BEREDNING AV RIKTLINJERNA Stadsstyrelsen tillsatte i december 2014 en arbetsgrupp för att bereda riktlinjer Matti Nuutti (ordförande) Sari Glad Jarmo Grönman Berndt Långvik Mikaela Nylander Jari Oksanen Perttu Tuomaala Tuula Virkki Fortsätter verkställigheten av stadsstrategins mål. Anger det ekonomiska nuläget och utvecklingsutsikter av Borgå stads ekonomi. Presenterar åtgärdsförslag som strävar efter att balansera stadens ekonomi samt förbättra kostnadseffektiviteten och produktiviteten. Den riksomfattande lösningen av vårdreformen kommer att ha en betydande påverkan också i Borgå. Beredningen är ännu inte färdig och kunde inte beaktas i dessa riktlinjer. 2
3 BAKGRUND FÖR BEREDNING AV RIKTLINJERNA Riktlinjerna kommer att beaktas i budgetramen för Åtgärder som förbättrar resultatet borde om möjligt ingå i budgeten för Många strukturella ändringar ger ekonomisk nytta först efter flera år och besparingarna konkretiseras inte i följande budgeten. En ändring av strukturerna förutsätter ofta också ytterligare ekonomiska satsningar. Alla tjänster och dimensionering av dem måste utvärderas kritiskt. Om man ändå beslutar att höja tjänstenivån för några delar borde det bygga på en sammantagen utvärdering där man beaktar invånarnas behov och hela stadens tjänstehelhet. Åtgärdsförslagen innehåller omfattande fortsatta utredningar för vilka man ska reservera tillräckliga resurser. 3
4 EKONOMISKA KONJUNKTURUTSIKTER Finlands bruttonationalprodukt minskade förra året tredje året i rad. Strukturomvandlingen inom industrin och ekonomin har också påverkat ekonomiska tillväxtutsikter på längre sikt. En snabb vändning till betydligt bättre är inte att vänta. Ekonomin förutses ändå växa i år en aning. En förändring av befolkningens åldersstruktur ökar åldersbundna offentliga utgifter snabbt. Den offentliga ekonomins finansieringsläge blir svagare. I den offentliga ekonomin finns ett stort hållbarhetsunderskott. Den offentliga ekonomins inkomster räcker inte ens med en normal ekonomi- och sysselsättningsutveckling att finansiera offentliga utgifter som bestäms enligt nuvarande grunder. 4
5 NEDSKÄRNINGAR I KOMMUNERNAS STATSANDELAR Nedskärningarna av statsandelar som Borgå får stiger på basis av beslut som man hittills har fattat sammanlagt till 65,8 miljoner euro. Detta betyder i genomsnitt 11 miljoner euro per år under Nivån i nedskärningar av statsandelar har höjts årligen. År 2016 är nedskärningen redan 14,3 miljoner euro. Nedskärningen motsvarar kommunalskatt på cirka 1,5 procent. När statsandelar skärs ned borde också kommunernas uppgifter minskas. Kommunerna kommer inte att ha andra möjligheter än att ta mer lån och höja skatter, om alla nuvarande uppgifter och normer fortsätter att gälla. Att befolkningen åldras ökar också behovet av tjänster. Än så länge har man inte lyckats med att minska kommunernas skyldigheter och uppgifter. 5
6 FINANSMINISTERIETS MÅL OCH REGERINGSPROGRAMMET FÖR VALPERIODEN Finansministeriet strävar efter anpassningsåtgärder på cirka 6 miljarder euro (3 %/BNP) fram till år I regeringsprogrammet söker man besparingar på 4 miljarder euro av vilket en miljard gäller kommunekonomin. Besparingen kan uppnås genom att minska lagstadgade uppgifter samt skyldigheter och normer som styr verkställigheten av dem. Borgå kommer att beröras av anpassningsåtgärder på cirka 10 miljoner euro. Ifall besluten om att minska uppgifterna inte förverkligas, kan anpassningen ske bara i sådana utgifter och inkomster som staden kan påverka. I praktiken betyder detta personal- och lokalitetsresurser för de delar de inte är normerade med personal- eller lokalitetsdimensioneringar. Om anpassningen riktas enbart t.ex. till personalutgifter, innebär det cirka årsverken mindre än i dag. 6
7 UTFALLET AV BORGÅS BUDGET (ÅRETS FYRA FÖRSTA MÅNADER) Driftsinkomsterna 29 miljoner euro, dvs. 32,2 procent av budgeten. Utfallet borde vara en knapp procentenhet högre för att budgeten ska uppnås. Driftsutgifterna 111 miljoner euro, dvs. 32,1 procent av budgeten. Överstiger utfallet under tidigare år en aning. Utfallet för löneutgifterna 31,3 procent. Förutser en överskridning på cirka en miljon euro. Jämfört med det föregående året har skatter och statsandelar ökat med bara 0,6 miljoner euro. Kommunalskatteinkomster har ökat med 1,7 milj. euro, dvs. 2,6 procent från fjolåret. Effekten av höjningen av kommunalskattesatsen har varit mindre än förväntat. Stadens fördelningsandel i samfundsskatten förbättrade med 2 procent men redovisningar av samfundsskatten till Borgå har minskat med 6 procent. dvs. cirka 0,3 miljoner euro. Statsandelarna var en miljon euro mindre än i fjol. Årsbidraget 8 miljoner euro, avskrivningar 7 miljoner euro och verksamhetsresultatet en miljon euro. Årsbidraget cirka 1,5 miljoner euro svagare än i fjol. 7
8 EKONOMIPLAN OCH INVESTERINGSPLAN Skatteintäkter Kommunalskatte-% Skatteintäkter, statsandelar, årsbidrag och lånestock Miljoner ,00 19,75 19,50 19,25 19,00 Miljoner , ,50 18, ,00 17, TA ,50 Skatteintäkter Statsandelar Årsbidrag Lånestock Enligt uppgifter som stod till förfogande hösten 2014 har man uppskattat tillväxten av skatteinkomster vara för hög. Efter detta har det till offentligheten kommit uppgifter om en kommande nedgång i samfundsbeskattningen i Borgå, vilket syns i skatteredovisningarna först åren 2016 och Detta innebär att en minskning på cirka 5 miljoner euro i samfundsskatteinkomsterna kommer att uppstå åren 2016 och
9 EKONOMIPLAN OCH INVESTERINGSPLAN Miljoner Årsbidrag, investeringar och avskrivningar Euro Lånen per invånare Årsbidrag Investeringsutgifter Avskrivningar Borgå Hela Landet Årsbidraget är för lågt och räcker inte till att täcka avskrivningar. Årsbidraget borde vara lika stort som nettoutgifterna i investeringar för att staden inte skulle hamna i en skuldspiral. Investeringsplanens totalvärde under fem följande år är 204 miljoner euro. Med hänsyn till stadens resurser är totalbeloppet alltför stort. Projekten måste omvärderas och tidpunkten för dem förläggas längre in i framtiden. Finansieringen av investeringsplanen innebär att skuldbeloppet ökar drastiskt. Stadens skuldbelopp ökar redan under det pågående året med cirka 11 miljoner euro. År 2016 skulle låneupptagningen vara cirka 18 miljoner euro och år 2017 cirka 17 miljoner euro. 9
10 EKONOMISK ANALYS GJORD AV PERLACON OY Förvaltningsdoktor Eero Laesterä samt specialsakkunnig Tuomas Hanhela vid Perlacon Oy har analyserat Borgå stads ekonomiska utveckling och kostnaderna för servicestrukturen. Borgå stad reagerade snabbt när recessionen började år 2008 och inledde en anpassning av sin ekonomi i rask takt. Under åren var den ekonomiska anpassningen cirka 43 miljoner euro, vilket motsvarar ungefär en procentenhet i skattesatsen per år. I Borgå har verksamhetsbidraget ökat betydligt mindre än i kommunerna i genomsnitt. Servicestrukturen i Borgå är inte tung men staden bör ändå fortsätta att anpassa sin verksamhet. Med gällande lagstiftning kan Borgå stads möjligheter till ytterligare anpassning beräknas vara endast vara av storleksordningen miljoner euro, inte tiotals miljoner. 10
11 EKONOMISK ANALYS GJORD AV PERLACON OY I Borgå finns de största anpassningsmöjligheterna inom bildningssektorn. Serviceproduktionen inom social- och hälsovårdssektorn och den allmänna förvaltningen är tämligen förmånlig jämfört med andra kommuner. Kostnaderna för tjänsteproduktionen överskrider medeltalet bl.a. inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, barndagvården och äldreomsorgen. Utredningens resultat stöder även riktlinjerna i stadens strategi. De största utvecklingsmöjligheterna står att finna i lösningarna för servicenätverket inom bildningssektorn, dvs. skolor, daghem, kultur och fritidstjänster. En förtätning och modernisering av skulle ge möjlighet att utveckla serviceproduktionens funktionalitet och effektivitet. 11
12 FORTSATTA ÅTGÄRDER INOM BILDNINGSSEKTORN 1. Skolnätet görs tätare Stadsstyrelsen har godkänt en plan över skolnätet, enligt vilken Tuorilan koulu föreslås bli nedlagd. stadsfullmäktige har dessutom godkänt en plan över skolnätet, enligt vilken Saxby skola, Kråkö skola och Gammelbacka skola läggs ned. Verkställigheten av besluten om nedläggning av svenskspråkiga skolor fortsätts när nya lokaler har blivit färdiga. I fråga om Tuorilan koulu har beredningen av nedläggningen fördröjt eftersom fullmäktige har återsänt ärendet för ny beredning. Nedläggningen av Tuorilan koulu behandlas på nytt i stadsstyrelsen och fullmäktige med utgångspunkt i skolnätsutredningen från år I fråga om övriga skolor (båda språkgrupper) görs en ny utredning så, att utgångspunkten är en optimering av lokaler och klasstorlekar. I utredningen ges också en bedömning av hur modellen med ett bildningscenter fungerar i de nuvarande enheterna, och även kostnaderna per elev under skolans hela livscykel tas i beaktande. Enligt utredningen som Perlacon Oy har gjort är skolfastigheternas underhålls- och kapitalutgifter i Borgå större än i andra jämförelsestäder. 12
13 FORTSATTA ÅTGÄRDER INOM BILDNINGSSEKTORN 2. Rumsprogrammen i de kommande skol- och daghemsprojekten minskas i genomsnitt med 10 procent. Placeringen av bildningssektorns verksamhetsställen utreds som helhet. Utgångspunkten är en samordning av servicenätet genom att förenhetliga skol-, daghems-, kultur- och fritidsnätet. 3. Antalet lärotimmar som står till förfogande minskas. År 2013 var den genomsnittliga storleken på en undervisningsgrupp cirka 15 elever. Den genomsnittliga storleken har stigit en aning från det. Genom att höja den genomsnittliga storleken på undervisningsgrupper sparar staden i personalkostnader. Borgå har fått statsfinansiering som årligen beviljas för att minska undervisningsgrupperna, varför det inte har varit ekonomiskt lönsamt göra undervisningsgrupperna större. Helheten utvärderas med utgångspunkt bl.a. i tryggad fortsättning av statlig finansiering samt optimering av personal- och lokalitetsresurser på en längre tidsaxel. 4. Undervisning och ledning skiljs från varandra. Införande av en modell med s.k. områdes-/uppgifts- /ansvarsområdesrektorer utreds. Genom större helheter kan man använda resurserna effektivare samt görs det möjligt att rektorerna i mindre enheter koncentrerar sig på att utveckla undervisnings- och fostringsarbetet i stället för administrativa uppgifter. 5. Daghemsnätet utvecklas genom nybyggande och uppkomsten av nya servicesedeldaghem möjliggörs beroende på efterfrågan. Inom tjänster för småbarnsfostran har målet redan länge varit att minska antalet verksamhetsenheter. Staden avstår från tillfälliga lokaler och lokaler med tidsbundna avtal i den takt som nya daghem blir färdiga. De nya daghemmen är större och möjliggör kostnadsbesparingar bl.a. genom att användningen av stödtjänster minskar. 13
14 ÅTGÄRDER INOM BILDNINGSSEKTORN 6. Möjligheten att öka klientavgiftsintäkterna inom dagvården utreds Enligt Perlacons utredning är intäkterna från klientavgifter inom barndagvården tämligen låga i Borgå. Det beror på anvisningarna för kundavgifter i Borgå. 7. En utredning görs om eventuella möjligheter att effektivera kultur- och fritidstjänster, lokaler, förvaltning och personalresurser. 8. En separat utredning görs om utvecklingsmöjligheterna för biblioteksnätet I utredningen beaktas möjligheterna med digitala verksamhetsformer, frågor om lokaler, i synnerhet livscykeln för filialbiblioteken, möjligheterna att rikta personalresurserna på ett nytt sätt, biblioteksbussens roll och dess livscykel i tjänsteproduktionen samt möjligheterna med självbetjäningsbibliotek. En bedömning i fråga om filialbiblioteken bör speciellt fokusera på deras roll som en del av de offentliga välfärdstjänsterna på området. 9. Ett beslut om fortsatta åtgärder fattas utgående från utredningen om idrottstjänsterna och rapporten om förvaltningen av idrottsplatser. 14
15 ÅTGÄRDER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN 1. Verksamheten koncentreras till större helheter. Av funktionella skäl är det motiverat att samla verksamheten också fysiskt på samma ställe. Detta är ett naturligt sätt att effektivera verksamheten, personalen kan lättare flyttas och klienterna hittar lätt till servicestället. 2. Övergång till en modell med en enda hälsostation utreds. Östra hälsostation på Biskopsgatan är i tillfälliga lokaler. Det är oklart hur verksamheten och servicehelheterna i Borgå sjukhus ordnas i framtiden. En fysisk sammanslagning av hälsostationerna i samma enhet resulterar i smidigare och klientvänligare tjänster och klientprocesser. Genom effektivering av verksamheten kan arbetsfördelningen förnyas, och man klarar sig med de nuvarande resurserna en längre tid framåt.. Centraliseringen av brådskande vård på hälsostationer sparar resurser för annan mottagningsverksamhet. Ur klientens synvinkel är tjänsterna mer omfattande eftersom bl.a. laboratorie- och röntgentjänsterna finns i samband med akutmottagningen. En sammanslagning av hälsostationer förutsätter investeringar och kompletterande byggande på tomten för Näse hälsocentral. 15
16 ÅTGÄRDER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN 3. Munhälsovårdens servicenät och verksamhetsmodell bedöms. Det lönar sig att samla verksamheten för munhälsovården i större helheter. För tillfället finns fem verksamhetsställen: verksamhetsställe vid Näse hälsocentral och fyra mindre verksamhetsställen i samband med skolorna. Det är skäl att granska sammanslagningen av verksamheterna till samma helhet i samband med utbyggandet av Näse hälsostation. 4. Ändringen av servicestrukturen inom äldreomsorgen främjas. Cirka 10 procent av de som mest behöver social- och hälsovårdssektorns tjänster orsakar 78 procent av de totala kostnaderna. Äldreomsorgens andel av det här är betydande. Andelen över 75-åringar ökar i framtiden och gruppen använder i fortsättningen också mest social- och hälsotjänster. Den centraliserade servicehandledningen har en nyckelposition vid planeringen av tjänster för äldre. Servicestrukturen för äldreomsorgen var år 2013 var fortfarande institutionsbetonad i Borgå. I långvård fanns 4,8 procent av över 75 år fyllda personer. En lättare servicestruktur har inletts och år 2014 fanns bara 2,8 procent av den här åldersgruppen i långvård. Volymen för sluten vård på åldringshem har minskat med 70 platser, det effektiverade serviceboendet har ökat och hemvården har utvecklats. Platserna för sluten vård minskar ytterligare i början av år Majbergets servicehus blir färdigt och de boende i Ebbo åldringshem flyttar dit och blir klienter inom det effektiverade serviceboendet. Före år 2016 finns bara 1,5 procent av över 75-åringar i långvård och 6 procent av åldersklassen i effektiverat serviceboende. 5. Familjearbetets servicehelhet bedöms tillsammans med bildningssektorn. 6. Specialungdomsarbete koordineras tillsammans med bildningssektorn. 16
17 ÅTGÄRDER INOM STADSUTVECKLING OCH TILLSTÅNDSTJÄNSTER 1. Depåerna slås samman Enheten för kommunteknik upprätthåller för närvarande två depåer: Depån i Östermalm koordinerar gatuarbetet och depån vid Ånäshallen arbetet för grönområden. Strukturellt är det ändamålsenligt att sammanslå depåerna. När det finns bara en depå kan personalresurser och maskiner användas smidigare. Om depån vid Ånäshallen stängs ger det en möjlighet att utveckla området för annat ändamål. 2. Det mest kostnadseffektiva produktionssättet bör utnyttjas. Arbetshelheterna görs på basis av kostnadsanalysen, antingen som eget arbete eller av utomstående. Personalens kunskapsprofil bör utökas. I fortsättningen behövs allt bättre kompetens för kostnadsberäkning och upphandling. 3. Mätningsgrupper sammanslås. Både inom markpolitiken och enheten för kommunteknik finns mätningsgrupper som till största del fungerar på skilda håll. Mätningsgrupperna bör flyttas till samma lokaler för att möjliggöra en smidigare användning av personalresurser och maskiner. 4. Ökad marknadsföring av egnahemstomter till byggföretag. För att få fart på försäljningen av egnahemstomter erbjuds egnahemstomter också till byggföretag. 5. En smidig planläggning främjas. Stadsplaneringen prioriterar detaljplaner och planändringar för företagstomterna. Planläggningsprocessen ska göras ännu snabbare inom gränsen för markanvändnings- och bygglagen genom att slå ihop planläggningsprocessens utkast- och förslagsskeden. Också hörandet av grannar kan effektiveras. Då blir också risken för besvär mindre. 17
18 ÅTGÄRDER INOM KONCERNLEDNINGEN OCH STÖDTJÄNSTERNA 1. Centralköksprojektet genomförs Produktiviteten av kostservice kan förbättras genom att koncentrera måltidsproduktionen till det nya centralköket och Pääskytien keittiö som fungerar vid sidan av centralköket. Avsikten med reformen är att producera högklassig mat med vettiga kostnader. Enligt behovsutredningen ger reformen årliga besparingar på cirka euro. Personalantalet minskar upp till 30 procent. 2. Sysselsättningen effektiveras. Beredningen av Borgå stads sysselsättningsprogram är i slutskedet. I Borgå var kostnaderna för arbetslöshet och sysselsättande åtgärder euro per månad år Summan består av sysselsättningstjänsternas verksamhetskostnader, kostnaderna för arbetsmarknadsstöd samt utkomststöd för arbetslösa. Antalet arbetslösa stiger till över 3000 år 2017, om staden inte gör betydande nya satsningar i sysselsättningsverksamheten eller om inte de ekonomiska konjunkturerna snabbt får en uppsving. Detta betyder att enbart kostnaderna för arbetsmarknadsstöd stiger med över hälften från nuvarande, till cirka 5 miljoner euro per år. 18
19 ÅTGÄRDER INOM KONCERNLEDNINGEN OCH STÖDTJÄNSTERNA 3. En logistikutredning görs. Logistikutredningen producerar en helhetssyn om stadens alla transporter och resurser som behövs. Det är meningen att utreda om det totalekonomiskt är lönsamt att koncentrera elevskjutsarna, andra person- och varutransporter, kollektivtrafik och ärenden som gäller servicetrafiken samt mattransporterna till samma enhet. 4. Portföljer skapas för fastigheter. Portföljer för fastigheter är ett verktyg för långsiktig fastighetsstyrning som är avsett som stöd i beslutsfattande. Med hjälp av portföljerna skapas en uppfattning om hela fastighetsbeståndet utgående från tydliga och enhetliga bedömningsgrunder och en uppfattning hur detta bäst stöder stadens tjänster och strategiska mål. Perspektivet är byggnadens hela livscykel och att stadens resurser riktas ändamålsenligt. 5. Lokalitetsledningens personalstruktur utvecklas. Lokalitetsledningens nuvarande personalresurser har visat sig var otillräckliga för att leda och sköta långsiktiga saneringsåtgärder för den befintliga fastighetsegendomen. Lokalitetsledningen ser över organisationens personalstruktur och flyttar resurser från planering till hantering av fastighetsegendomen. 6. Användningsgraden av stadens lokaler höjs. 7. För utveckling av verksamhetens kostnadseffektivitet utnyttjas informations- och kommunikationsteknologi (ICT). 19
20 ÅTGÄRDER INOM KONCERNLEDNINGEN OCH STÖDTJÄNSTERNA 8. Personalens produktivitet förbättras. Sjukskrivningarna minskas genom ett projekt som genomförs tillsammans med företagshälsovården. Genom projektet ska sjukskrivningarna minskas i de enheter där sjukfrånvaro bland personal är stor. Periodarbete ändras till allmän arbetstid. Allmän arbetstid är den rätta arbetsformen när arbetet inte görs regelbundet på nattetid eller veckoslut. Den allmänna arbetstiden ökar arbetsdagens längd med 30 minuter när måltiden sker på egen tid. 9. Ökningen av personalkostnader hålls i styr till exempel genom uppdatering av lokala avtal. Arbetskollektivavtal för timavlönade slopas. 10. Produktivitetsprojekt stöds genom resultatlön- och belöningssystem. När arbetsenheten utvecklar sitt resultat kan man komma överens om ett resultatbonussystem, enligt vilken personalen får en del av nyttan på grund av ett bättre resultat. 20
21 ÅTGÄRDER INOM KONCERNLEDNINGEN OCH STÖDTJÄNSTERNA 11. Koncernledningen stärks. Koncernledningen stärks genom att fastställa de ägarpolitiska riktlinjer som styr både stadens eget ägande och kapitalplaceringar i koncernbolag. Genom ägarpolitiken fastställs målen och principerna för skötsel av koncernens egendom. Samtidigt fastställs målen för ägandet som gäller intäkter och andra mål, användningen av kapital och principerna för upphandlingen av produktionsmedlen för serviceproduktionen, ansvar för användning av egendom samt uppföljning och rapport. De ägarpolitiska målen fastställs separat för varje koncernbolag och koncernsammanslutning. 12. Systemet för intern hyra utvecklas. Med tanke på stadens totala ekonomi är det inte möjligt att uppnå besparingar genom att ändra systemet för interna hyror, men man kan bedöma och reglera dess styrande verkan i den interna verksamheten. 13. Avskrivningssystemet analyseras och utvecklas. 14. Kunskapsledningen stärks. Förutsättningar för kunskapsledningen förbättras genom att starta ett program som strävar efter att utveckla hanteringen av kunskap och datasystem, förbättra analysen samt skärpa ledningen och chefsarbetet. 21
Innehåll. 1 Inledning... 2 2 Det allmänna ekonomiska läget... 3
Riktlinjer för sundare ekonomi och bättre produktivitet UTKAST 4.6.2015 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Det allmänna ekonomiska läget... 3 2.1 Utsikter för ekonomiska konjunkturer 2015 2017... 3 2.2 Nedskärningar
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016
Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:
Läs merÖver- / underskott åren 2009-2017
Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merSTADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR
STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR KONCERNLEDNING OCH CENTRALEN FÖR FÖRVALTNINGSTJÄNSTER Beredning av stadens strategi och beslutsfattande. Uppdatering av principerna
Läs merBudgetramarna för 2017 och ekonomiplanen
Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen
Läs merEsbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen
Läs merKostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %
Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag
Läs merSvenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig
Läs merDen nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007
Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas
Läs merDe ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.
ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar
Läs merKommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter
Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter
Läs merSVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM
Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,
Läs merPRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013
PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES
Läs merEsbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017
Stadsstyrelsen 174 06.06.2016 Social- och hälsovårdsn. 78 21.06.2016 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 STST 06.06.2016 174 Beredning och
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs merUTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER
Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö
Läs merStatsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden
Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och
Läs merFastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015
Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader
Läs merSTADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA
STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG 2016 SEKTORERNA BILDNINGSSEKTORN (MILJONER EURO) 120 100 114,1 111,7 112,2 103,2 101,4 101,4 80 60 40 20 10,9 10,3 10,8 0 Tp 2014 Ta 2015 Tae 2016 Tuotot Kulut Netto 2 BILDNINGSSEKTORN
Läs merEsbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877
Läs merRP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar
Läs merRP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004
Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merStadsstyrelsen 309 20.10.2014 Stadsstyrelsen 318 27.10.2014 Stadsstyrelsen 331 03.11.2014 Stadsfullmäktige 67 12.11.2014
Stadsstyrelsen 309 20.10.2014 Stadsstyrelsen 318 27.10.2014 Stadsstyrelsen 331 03.11.2014 Stadsfullmäktige 67 12.11.2014 BUDGET FÖR ÅR 2015 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2015-2017 STST 20.10.2014 309 Beredning
Läs merUTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER
Bildningsnämnden 30 08.04.2015 UTREDING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö 050 3555 051 eller saija.mannisto@porvoo.fi,
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019
Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig
Läs merDe ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen
Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006
Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018
Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års
Läs merBorgå stads strategi 2010 2013
Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning
Läs merKYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING
Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merRP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008
' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras
Läs merRäkenskapsperiodens resultat
Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen
Läs merStudentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren
HUS Ekonomiplan MLS Godkänt av Delegationen 1 2 3 Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren 2017 2021 1 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Inledning Den ekonomiska
Läs merSVAR PÅ PERTTU TUOMAALAS MOTION OM DELTAGANDE I TEKES PROGRAM "INNOVATIVA OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR"
Stadsstyrelsen 317 02.11.2015 SVAR PÅ PERTTU TUOMAALAS MOTION OM DELTAGANDE I TEKES PROGRAM "INNOVATIVA OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR" STST 02.11.2015 317 Beredning och tilläggsuppgifter: upphandlingschef Tuure
Läs merEN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
Läs merOnnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen
Läs merGrankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör
Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från
Läs merFörslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018
Stadsfullmäktige 90 11.11.2013 Förslag till budget 2014 och ekonomiplan 2014-2016 samt investeringsplan 2014-2018 159/331/2013 STF 90 Fullmäktige ska före utgången av året godkänna en budget för staden
Läs merEsbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina
Läs merKommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.
REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016
ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt
Läs merGemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014
Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013
Läs merTävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.
Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merKommunernas och samkommunernas bokslut år 2012
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs merEsbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in
Läs merCentralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden
Läs mer7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?
Mikko Mehtonen, sakkunnig Susa Säkkinen, projektforskare Samuel Ranta-aho, projektforskare 7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?
Läs merju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare
Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156
Läs merFINANSIERINGSDEL 2011 2014
279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Läs merBILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN
BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner
Läs merEsbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877
Läs merMedlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan för åren
Stadsstyrelsen 212 22.10.2013 Stadsstyrelsen 216 23.10.2013 Budget och ekonomiplan 2014-2016 634/02.02.00/2013 STST 212 Beredning: ekonomidirektör Kirsi Kettunen Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats
Läs merSvar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster
Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige
Läs merHelsingfors stads bokslut för 2012
Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1
Läs merRP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård
RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad
Läs merEKONOMIPLAN
EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...
Läs mer55 18.08.2014 60 02.09.2014
Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55
Läs merBudget för år 2017 och ekonomiplan för åren
Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget
Läs merEsbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1
Nämnden Svenska rum 26.01.2017 Sida 1 / 1 290/2017 02.05.00 5 Avgifter för småbarnspedagogik enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken från 1.3.2017 Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen,
Läs merPRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-
UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå
Läs mer2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag
Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor 2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Vård- och landskapsreformen påverkar kommunerna på många olika sätt. Vissa saker kommer man inte genast att tänka
Läs mer60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch
Läs merAnpassnings- och sparåtgärder. Kommunmarknaden 10.9.2014 Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas
Anpassnings- och sparåtgärder Kommunmarknaden 10.9.2014 Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas Insbesparingar i personalkostnader, kommunsektorn åren 2013 och 2014 Situationsanalys december 2013baserad
Läs merKommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis
Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna
Läs merMålen för utredningen av servicenätet
Svenska utbildningssektionen 31 24.08.2015 Begäran om utlåtande om Bildningsavdelningens servicenätsplan UTBSEKT 31 Svenska utbildningssektionen 24.08.2015 Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt
Läs merSTST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi
Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör
Läs merKundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.
Läs merRäkenskapsperiodens resultat
Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi
Läs merBudgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017
BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga
Läs merKommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014
Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar
Läs merRP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.
RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merRP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS
Läs mer.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP
16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.
Läs merKenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1
Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter
Läs merKommunernas skattesatser 2018
Kommunernas skattesatser 2018 Kommunförbundets förfrågan 17.11.2017 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2018 % 20,5 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5
Läs merKommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan
Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156
Läs merRamarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:
6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och
Läs merför arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 10 kap. 3 lagen om offentlig arbetskraftsservice och 7 kap. 8 lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merStadens ekonomiska situation
Stadsstyrelsen 338 24.10.2016 Stadsstyrelsen 353 31.10.2016 BUDGET FÖR ÅR 2017 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2017 2019 STST 24.10.2016 338 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 019-5202260,
Läs merHuvudsakligt innehåll
FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med
Läs merEsbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka
Läs mer