Astma o KOL ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Disposition. Utmärkande vid astma

Relevanta dokument
Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Luftvägs- obstruktion Exacerbationer Abnormt gasutbyte Margareta Emtner Samsjuklighet Ventilatorisk och mekanisk begränsning Inflammation Astma KOL

Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysioterapeutens viktiga roll

Astma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv Interprofessionell samverkan. Disposition. Bakgrund

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Astma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv. Disposition. Bakgrund. forts. Bakgrund. Karakteristika vid astma och KOL Definition av astma

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vad är utmärkande vid astma respektive KOL? Margareta Emtner Luftvägsobstruktion (sammandragning) PEF FEV1 (L) BHR - Bronkiell hyperreaktivitet

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

Kol-patienter Träning

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Farmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri

Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Inandningsmuskelträning (IMT)

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Historik - rekommendationer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

KOL-webben kan det funka?

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

Ansträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Ansträngningsutlösta andningsbesvär. Martin Dalenbring Barnallergolog Västerås

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

KOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018

Läkemedelsverkets nya rekommendationer vid KOL

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Fysisk aktivitet vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Inhalationer 6min gångtest och fysisk träning. Ewa-Lena Johansson Med dr. spec.sjukgymnast

Frågor om Din lungsjukdom

Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Fysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

Nya nationella riktlinjer för KOL

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Personer med KOL behöver träna

Namn: Centra: IDnr: Signatur: Denna skala anger i steg 0-4 den tröskelansträngning vid vilken andningsbesvär inträder.

För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

När skall KOL misstänkas?

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Hearing Remissvers Nat Riktlinjer astma/kol Socialstyrelsen 1. Agenda. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet

Diagnos Träningsform Aktivitetsförslag

Margareta Emtner, medicine doktor, universitetslektor, specialistsjukgymnast Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, Uppsala

Koll på KOL. Hanna Sandelowsky. Koll på KOL Hanna Sandelowsky Akademiskt Primärvårdscentrum

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

Nya riktlinjer Astma och KOL 2015

Transkript:

Astma o KOL ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Margareta Emtner Leg sjukgymnast, docent Akademiska sjukhuset Uppsala Universitet Lund, PV, 2014-10-14 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på rehabilitering Behandling av astma/kol ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Tester och mätmetoder, symtom och livskvalitet Utmärkande vid astma En kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom Inflammationen är förenad med hyperreaktivitet Luftvägsobstruktionen är reversibel antingen spontant eller med farmaka 1

Luftvägsobstruktion (sammandragning) PEF-mätare PEF (L/min) Peak Expiratory Flow Vitalograf FEV 1 FVC FEV 1 % förv FVC % förv FEV 1 (L) Forced Expiratory Volume in one second BHR - Bronkiell hyperreaktivitet Ospecifika stimuli Specifika stimuli allergen Ansträngningsutlöst bronkobstruktion, EIB % PEF el FEV 1 Bronkdilatation under arbete 100 80 60 40 20 Arbetsperio od Fall i PEF (15 %) el FEV 1 (10 %) 0 10 20 30 40 50 TID (min) 2

EIB - Osmolärt fenomen Snabb andning ökad osmolaritet mastcellgranulation bronkkonstriktion EIB - Vaskulärt fenomen Snabb andning Luftvägstemp sjunker pga luften värms upp Efter arbetet uppv av luftrören. Kräver ökad cirkulation, dvs. blodinnehållet i vävnaden ökar - ödem Astma orsak och riskfaktorer Multifaktoriell och heterogen sjukdom Genetisk disposition Omgivningsfaktorer tobaksrök (aktiv och passiv), fuktskador, arbete på lantbruk, låg konsumtion av färsk frukt Övervikt vs astma 3

Astma förekomst av astma i Uppsala 8 7 6 % 5 4 3 2 1 0 1967 1990 2008 Astmakontroll Sjukhus Primärvård 10 428 patienter 59 % Ej kontroll 41 % Bra eller total kontroll Emtner. BMC Pulmonary Medicine 2009, 9:43 Chapman. ERJ 2008;31:320 Vad utmärker KOL patienten? Laveneziana o Palange. ERJ 2012;40:522 4

Spirometrisk gradering av KOL Grad Lungfunktion 1 FEV 1 80% 100 90 80 70 60 2 50% FEV 1 < 80 % 3 30% FEV 1 < 50 % 4 FEV 1 < 30% 50 40 30 20 10 0 30 40 50 60 70 Ej KOL KOL Rökstopp (GOLD, 2014) Kombinerad undersökning vid KOL Risk exacerbationer Risk Luftvägs- obstruktion 4 3 2 1 C A D B 2 1 0 Symtom mmrc 0-1 mmrc 2 CAT < 10 CAT 10 Prevalens, riskfaktorer, symtom och diagnos 400 000 700 000 har KOL i Sverige 30-50% är identifierade inom vården 25% av rökarna > 60 år, 50% av rökarna > 75 år Exponering för tobaksrök, luftföroreningar, kemikalier Hosta, andnöd, trötthet Diagnos med spirometri: FEV 1 /FVC < 0,7 WHO 3:e vanligaste sjukdomen 2030 5

Hyperinflation i vila och vid aktivitet FRC FRC Ökat flödesmotstånd Ökat andningsarbete Skelettmuskeldysfunktion Perifer muskulatur (ffa benmuskulaturen) Typ I-fibrer Typ II-fibrer (tvärsnittsyta) Fibertvärsnittsyta Kapillärer Oxidativ enzymaktivitet Oxidativ stress vid ansträngning Mador, Respir Res 2001;2:216-224 Aktivitetsnivå vid astma Astmatiker Normalpopulation Genomförde någon form av träning 44% 60% Uppfyllde fysisk aktivitetsrekommendationerna 22% 48% Utmärkande för de som tränade Ung, man, välutbildad, lägre BMI och bättre astmakontroll Westermann. Annals of Allergy, Asthma & Immunology. 2008;101:488 6

Fysisk aktivitetsnivå hos personer med och utan astma Jerninger. Respiratory Medicine 2013 Aerob fysisk kapacitet vs mortalitet allmän population VO 2 < 27,6 ml/kg VO 2 = 27,6-32,2, ml/kg VO 2 = 32,3-37,1 ml/kg VO 2 > 37,1 ml/kg N=1294 men Laukkanen. Arch Inten Med 2001;161:825 Lägre fysisk aktivitetsnivå hos kroniskt sjuka 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 KOL RA DM Healthy Låg aktivitet Arne. SJPHC, 2009 7

Fysisk aktivitet Pitta, Chest 2006;129:536 Burtin, Eur Respir J, 2011 Fysisk aktivitet vid olika GOLD-stadier N=100 Kontrollerad multi-center pilotstudie Troosters, Resp Med, 2010 Fysisk aktivitet vs mortalitet KOL-population N=170 Waschki. Chest 2011 8

Fysisk kapacitet vs mortalitet KOL-population Oga. AJRCCM 2003;167:544-9 6 min gångsträcka - predicerar mortalitet Golpe. Respiratory Care 2013 6MWD prognostisk för mortalitet och sjukhusinläggning Spruit. JAMDA 2012 9

Sänkning i 6 MWD 30 m/år - ökad mortalitetsrisk HR: 1.93 (CI 1.29-2.90) HR: 1.18 (CI 0.93-1.49) HR: 1.24 (CI 0.99-1.54) N=1847 Polkey. AJRCCM 2013 Riskfaktorer fysisk kapacitet och sjukdom N=6 213 men Myers N Engl J Med 2002;346:793 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på rehabilitering Behandling av astma/kol ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Tester och mätmetoder, symtom och livskvalitet 10

Astma - VO 2 förbättras efter en träningsperiod Chandratilleke. Cochrane review. 2012 Astma - FEV 1 är oförändrad efter en träningsperiod Chandratilleke. Cochrane review. 2012 KOL - Effekter av farmakologisk och icke-farm behandling Förändring i livskva alitet - SGRQ Serevent Seretide Spiriva 0-1 -2-3,5-4,4-4,5-3 -4-5 -6-7 -8 Rehabilitation * + -7,1 Clinical relevant change (Griffiths. Lancet 2000, Donohue. Chest, 2002, Vincken. ERJ 2002, Calverly. Lancet, 2003). 11

Effekter av rehabilitering inklusive fysisk träning Patienter i stabil fas Livskvalitet (CRQ, SGRQ) Max fysisk kapacitet (aerob, styrka)) Funktionell kapacitet (6MWD) Fysisk aktivitet Submaximal uthållighet Patienter i akut fas Livskvalitet (CRQ, SGRQ) Funktionell kapacitet (6MWD o ISWT) Sjukhusinläggningar Troosters, ERJ 2010 Lacasse, Cochrane review, 2006 Nici, Review, AJRCCM, 2006 Troosters, review, AJRCCM, 2005) Puhan, review, Respir Research, 2005 Puhan, Cochrane review, 2010 Rehabilitering i stabil fas - förbättring av arbetsförmåga Procent förändring från baseline 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Peak Watt VO2peak Gångsträcka Uthållighet Adapted from Troosters. AJRCCM, 2005 Additativ effekt av bronkdilaterare vid rehabilitering Rehab (Casaburi. Chest, 2005) 12

Träningseffekter vid extra oxygentillförsel Inklusion KOL SpO 2 : 88% R Oxygen grupp, n=14 66 ± 7 år FEV 1 : 1.01 ± 0.3 L 3 ggr/v i 7 v, cykelträning på hög intensitetsnivå Kontrollgrupp, n=15 67 ± 10 år FEV 1 : 1.01 ± 0.3 L Emtner. AJRCCM 2003 Arbetsbelastning under träningen 70 Work Rate (Watt) 60 50 40 A B 30 Oxygen Training Group Air Training Group 20 0 5 10 15 20 Training Sessions A: Peak work rate in air test. B: Peak work rate in oxygen test. Emtner AJRCCM 2003 Ökad uthållighet Tid (min) Time (m min) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 * Oxygen 2 -grupp group Luftgrupp Air group Air and Oxygen 13

Rehabilitering efter exacerbation Totalt (-9.9) Livskvalitet, SGRQ Påverkan (-13.9) 6-min gångsträcka Symtom (+0.9) Aktivitet (-9.9) (78 m) Favours rehab Favours control (Puhan. Cochrane Review, 2010) Rehabilitering efter exacerbation Sjukhusinläggningar Mortalitet OR=0.22 OR=0.28 Favours rehab Favours control Favours rehab Favours control (Puhan. Cochrane Review, 2010) Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på rehabilitering Behandling av astma/kol ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Tester och mätmetoder, symtom och livskvalitet 14

GINA guidelines Syfte: Att förbättra astmakontroll så att de kan: 1. Undvika besvärliga symtom - natt o dag 2. Använda lite behovsmedicin 3. Leva fysiskt aktiva liv utan begränsningar 4. Ha normal lungfunktion 5. Undvika allvarliga attacker www.ginasthma.com Gold guidelines - Målsättning vid stabil KOL Reducera symtom Lindra symtom Öka toleransen för ansträngning (öka fysisk kapacitet) Förbättra hälsostatus Reducera risken för framtida problem/händelser Hindra progression av sjukdomen Hindra exacerbationer Minska dödlighet www.goldcopd.com Vilka ska erbjudas sjukgymnastisk behandling? Astma De som ej uppfyller målen. Framför allt de som återkommer o belastar sjukvården. De som är okunniga om sin sjukdom. De som har en låg fysisk kapacitet och aktivitetsnivå. KOL Alla patienter 15

Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar An Official ATS/ERS Statement: Key Concepts and Advances in Pulmonary Rehabilitation. AJCCM 2013;188:e13-e64 Diagnos, behandling och prevention vid KOL Spirometri nödvändig för diagnossättning Undersökning ska omfatta: Symtombedömning (CAT, MRC) Gradering av spirometri (Grad 1-4) Exacerbationer senaste året (antal) Komorbiditeter (kardiovaskulär, osteoporos, depression, lungcancer, metabola syndromet, diabetes Vestbo. GOLD Executive Summary. AJRCCM 2013 Diagnos, behandling och prevention vid KOL Risk exacerbationer Risk Luftvägs- obstruktion 4 3 2 1 C A D B 2 1 0 Symtom mmrc 0-1 mmrc 2 CAT < 10 CAT 10 16

Icke-farmakologisk behandling - KOL Rökstopp Fysisk aktivitet Rehabilitering alla med KOL alla med KOL har nytta av rehabilitering, ökning/bibehållande av fysisk aktivitet och kapacitet samt minskning av dyspné och fatigue Vaccinering pneumokock, influensavaccin Vestbo. GOLD Executive Summary. AJRCCM 2013 Daglig fysisk aktivitet vs mortalitet, allmän population (Chi Pang Wen. Lancet, 2011) Sitt-tid och mortalitet n=17013 18-90 år Katzmarzyk MSSE 2009;41:998 17

Generella rekommendationer till vuxna 150 min/v, måttlig int. eller 75 min/vecka, hög int. Kombination, 10 min/pass, flera dagar/v Muskelstärkande aktivitet 2 ggr/v Balansträning för personer 65 år Äldre och kroniska sjukdomar så aktiva som möjligt Långvarigt stillasittande bör undvikas ACSM 2011 Förhållandet mellan träning, aktivitet och sittande Stillasittande Fysisk aktivitet Hälsobefrämjande fysisk aktivitet HEPA Fysisk träning Intensitet Duration Frekvens Fysioterapi vid astma Andningsträning Inspirationsmuskelträning Fysisk träning Förbättrad livskvalitet Minskade symtom Minskad oro och ångest Lägre andningsfrekvens Lägre medicinering Oförändrad lungfunktion Osäkra resultat Förbättrad livskvalitet Minskade symtom Förbättrad fysisk kapacitet Oförändrad lungfunktion Bruurs. The effectiveness of physiotherapy in patients with asthma: A systematic Review. Respir Med 2013;107:483 18

Fysisk aktivitet/träning -Astma Träning vid låg grad av obstruktivitet Ansträngningsutlösta andningsbesvär Premedicinering Uppvärmning intervaller, lång, stegrad Nedvarvning Träningsmiljö Värmeväxlare Refraktärperiod Träningstyp Test av EIB 6-8 min arbete (90 % av max nivå) Cykelergometertest, rullband Bronkobstruktion efter arbetet (5-15 min) Hög specificitet, låg sensitivitet Hyperventilering med kalluft/torrluft B2-agonist har en skyddande effekt på EIB McFadden NEJM1994;330(19)1362 19

Intervalluppvärmning minskar EIB Stickland. MSSE 2012;44 (3);383 Ansträngningsrespons - EIB n=63 n=30 n=40 n=31 Faktorer som påverkar EIA LuftflödeL Temperatur Luftfuktighet BHR Luftföroreningar Allergen Virusinfektioner (Lucia. AJRCCM 1999;159:1819) Förändring av EIB vid olika aktiviteter och omgivningar McFadden NEJM1994;330(19)1362 20

Värmeväxlare Lungplus 1 Jonasport värmemask Lungplus sport Lungplus junior Refraktärperiod (Larsson K, 2000) FEV 1 vid samma ansträngningsnivå (80-85% av HR max ) Fitch. Specificity of Exercise in Exercise-induced Asthma. BMJ 1971;4:577 21

Träningsrekommendationer - Astma Konditionsträning Styrketräning gärna i intervaller ffa ben-, arm-, skulder-, bål-, skulder- och bäckenbottenmuskulatur Rörlighetsträning ffa nack-, skulder-, bröstkorg- lår- och vadmuskulatur Avspänningsträning Andningsteknikträning vid dysfunktionellt andningsmönster, slemmobilisering PEF under arbete 9,5 9 * * /sec) PEFR (L/ 8,5 8 7,5 7 Land group Water group *: P<0.05 vs. Before 6,5 Before After warm-up After interval training After cooling down Definition av KOL-rehabilitering Omfattande intervention baserad på en grundlig undersökning följd av patientanpassade terapier, som inkluderar, men inte är begränsade till, fysisk träning, utbildning och beteendeförändring, designad till att förbättra fysiska och psykologiska tillstånd hos personer med kronisk lungsjukdom och till att främja följsamhet till ett hälsofrämjande beteende på lång sikt Syftet är att minimera symtom, maximera fysisk förmåga, förbättra autonomi, öka deltagande i dagliga aktiviteter, förbättra hälsorelaterad livskvalitet samt hälsofrämjande beteende på lång sikt Spruit. ATS/ERS. AJRCCM 2013 22

Fysisk träning - Före träningsstart - KOL Undersök fysisk kapacitet 6-min gångtest, 30-meters gångtest, Sit-to-Stand test, (arbetsprov) Andningsträning Gånghjälpmedel Vilka andra sjukdomar har patienten? Optimera träningen med bronkdilaterande medicin ATS Statement. AJRCCM 2002;166:111, Andersson. Prim Care Respir J 2011;20:434, Jones. Thorax 2013;68:1015 Träningsrekommendationer - KOL Medicinering Långsam uppvärmning Träna gärna i intervaller Träna gärna styrketräning Näringstillskott för underviktiga SaO 2 bör ej understiga 88% under träning Remiss till sjukgymnast FaR Fysisk träning Stabil fas av sjukdomen Konditionsträning Styrketräning Rörlighetsträning Balansträning Ju högre intensitet desto större effekt. 3-5 ggr/v, >60% av max, 20-60 min/gång. Borg dyspne/bentrötthet: 4-6 (CR10) eller 12-14 (RPE) Lågintensiv uthållighetsträning alt intervallträning är alternativ för vissa patienter Antal steg per dag Stavgång Träning 3-7 dagar per vecka Inspirationsmuskelträning Styrketräning: 1-3 set, 8-12 reps 2-3 ggr/v, > 60% av max 23

Fysisk träning Att ha kontroll på Syrgasmättnad < 88% extra oxygen, intervallträning, lägre intensitet, styrke- Träning BMI < 22 (dietistkontakt) eller viktnedgång >10% (senaste 6 mån eller 5% senaste 3 mån) > 30 (dietistkontakt) Blodtryck Obehandlat blodtryck Diastoliskt: > 110 mm Hg Systoliskt: > 180 mm Hg Vad kan hända vid hypoxi? Hypoxi Vävnadshypoxi, effekt på vitala organ Vasodilatation i perifer cirkulation (Ökad HF, CO) Ökad erytropoietinproduktion Pulmonell hypertension Sänkt högerkammarfunktion Polycytemi Mortalitet Criner. Respir Care 2013 Detta påverkas vid extra oxygentillförsel Minutventilation Laktatproduktion i arbetande muskulatur Oxygenfrisättning till metabol vävnad Dynamisk hyperinflation Dyspné Criner. Respiratory Care 2013;58 (1): 48-64 24

Kroppssammansättning Undervikt < 22 kg/m 2 Fettfri massa Fettmassa Förlust av fettfri massa vid viktnedgång Större mängd visceralt fett Mortalitet Systemisk inflammation Insulinkänslighet Muskelmassa Fall Interventioner med kost och träning förbättrar KOL-patienterna Kroppssammansättning Underviktiga patienter BMI < 22 kg/m 2 >10% viktnedgång på 6 mån Risk för förtidig död Ökad infektionskänslighet Överviktiga patienter BMI > 30 kg/m 2 Ökat andningsarbete Ökad risk för följd-sjukdomar Ge näringstillskott i kombination med fysisk aktivitet Översyn av kostintag i kombination med fysisk aktivitet KOL-rehabilitering direkt efter exacerbation Bör starta i samband med exacerbationen Neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) Styrketräning ADL-aktiviteter Spruit. ATS/ERS. AJRCCM 2013 25

Fysisk träning Efter en exacerbation Förflyttningar Lätt styrketräning Balansträning Rörlighetsträning Resa sig från stol Korta gångsträckor Trappgång Tåhävningar Cykling Stående utan stöd Tandemstående Daglig aktivitet Fysisk aktivitet efter akut exacerbation Hur kan patienter göra för att hushålla med sina krafter Bygg upp dina krafter (fysisk kapacitet) God self-efficacy för aktivitet Träning (50%), vila (50%) Utför aktiviteter i intervallform ta pauser Använd sluten läppandning Använd stöd för armarna 26

Sluten läppandning/motståndsandning Förebygger att luftvägarna faller samman Ger en förlängd exspiration Minskar andningsfrekvens, dyspné och CO 2 -halt i blodet Förbättrar Vt och SaO 2 Ger djupare och långsammare andningsmönster under aktivitet (Bianchi, Chest 2004;125:459), (Spahija, Chest 2005;128:640) Undvik diafragmaandning som kan öka andningsarbetet (Gosselink, AJRCCM 1995;151:1136) (Dechman Phys Ther 2004;84:1189) IMT (inspirationsmuskelträning) Bakgrund Nedsatt andningsmuskelstyrka PCO 2, SpO 2, dyspné, gångsträcka IMT-träning Ökad inspirationsmuskelstyrka Ökad inspirationsmuskeluthållighet Ökad funktionell arbetsförmåga (gångsträcka) Förbättrad livskvalitet Patienter med inspirationsmuskelsvaghet, lågt PaO 2, högt PaCO 2 har bättre effekt på inspirationsmuskelstyrkan. Gosselink. ERJ 2011 Teoribaserade beteendeinterventioner SBU Transteoretiska Modellen Social Cognitive Theory Interaktion mellan person och omgivning Precontemplation Förmedvetet stadium Contemplation Medvetandestadium Preparation Förberedelsestadium Action Handlingsstadium Maintenance Vidmakthållandestadium Outcome expectancy gynnsamt utfall, lyckas Self-efficacy självtillit till att ändra beteende Goal-setting - målsättningsarbete Self-monitoring - självregistrering Self-reflection självreflektion över uppnådda resultat Self-control of performance självtillit till fortsatt utveckling 27

Evidensbaserade rekommendationer - GRADE Ingen skillnad i effekt vid rehabilitering på sjukhus, i kommun eller hemprogram Aerob träning och styrketräning är mer effektivt än endast aerob träning Program längre än 6-8 veckor är mer effektiva Lika bra effekter oberoende av om patienten har måttlig, svår eller mycket svår KOL Ingen skillnad i effekt mellan män och kvinnor Rehabilitering inom en månad efter exacerbation minskar dyspné och förbättrar livskvalitet och gångsträcka vs kontroller Rehabilitering inom en månad efter exacerbation minskar sjukhusinläggning och mortalitet vs kontroller 1A 2B 2B 1C 1C 1B 2C (Marciniuk, Can Respir J. 2010) Ett fåtal patienter får rehabilitering Ett fåtal patienter (Johnston. Physiother Can. 2010;62:368) Inventering av KOL-rehabilitering i Sverige under 2011 Ej KOLrehab N=24 34% tackar nej till rehabilitering 0,2 % genomgår rehabilitering KOL-rehab N=46 (66%) Wadell. Respir Med, 2013 28

Barriärer för implementering av lungrehabilitering Läkarebarriärer Tillgång till rehab Patientbarriärer Logistik (för stor arbetsbörda) Tveksamhet till förbättring för patienten Tillgång till rehab program Ineffektiva program Informationsproblem (dålig info om rehab) Resor och väder Otillräcklig förväntad effekt Nedsatt hälsa Depression Förväntat handikapp Ekonomi Inte värt besväret/redan tränade Brist på support (Johnston. Physiother Can, 2010, Keating. J Physiotherapy, 2011, Thorpe. J Cardiopulm Rehabilitation and Prevention 2012;32:359 Disposition Vad är utmärkande vid astma/kol inklusive fysisk aktivitet och kapacitet Effekter av interventioner med fokus på rehabilitering Behandling av astma/kol ur ett sjukgymnastiskt perspektiv Tester och mätmetoder, symtom och livskvalitet 29

KOL-test (COPD Assessment Test, CAT) (http://www.catestonline.org/english/index_sweden.htm) MRC - Medical Research Council Scale 0 Jag blir bara andfådd när jag anstränger mig rejält, inte när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 1 Jag blir andfådd när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 2 Jag blir andfådd när jag går på slät mark i samma takt som en annan i min ålder 3 Jag blir så andfådd när jag går på slät mark att jag måste stanna upp trots att jag själv bestämmer takten 4 Jag blir andfådd när jag tvättar mig eller klär på mig Mahler. Chest 1988;93:580-6 30

6 min gångtest Submaximalt test Reflekterar ADL-aktiviteter Reliabelt och valitt vid 2 test 60 min mellan testen Minst 30 m rak gångsträcka Strukturerade instruktioner Lätt att administrera ATS guidelines. AJRCCM, 2002 Shuttle walk tester 9 m X ------------------------ X Incremental shuttle walking test - ISWT Progressivt test Maximalt test Fix hastighet som stegras varje minut Minst 2 test (Singh. Thorax, 1992) Endurance shuttle walking test ESWT Uthållighetstest Efter en långsam uppvärmning stegras hastigheten så den motsvarar 85% av VO 2 peak uträknat från ISWT (Revill. Thorax, 1999) 30-m gångtest 30 m Validitet 6-min gångtest vs 30 m gångtest Test 1: 30 m gång i självvald hastighet 2 min vila Test 2: 30 m gång i maximal hastighet r=0,79 Test-retest reliabilitet, ICC (CI) Max hastighet: 0,93 (0,87-0,93) Självvald hastighet: 0,87 (0,78-0,93) Andersson M. PCRJ.2011;20:434 31

Sit To Stand Test, STS STS antal upprepningar på 1 minut Patienten sitter på en stol (46-48 cm hög stol med armstöd). Knä och höfter i 90 graders vinkel och fötterna i golvet med axelbredds avstånd. Patienten ska resa sig upp från stolen med händerna på armstödet till sträckt höftled och därefter sätta sig ner. Puhan. ERJ 2013 BODE-index MRC - Medical Research Council Scale B Body Mass Index O Obstruktion (FEV 1 % förväntat värde) D E Dyspné (MRC-skalan) Exercise (6-min gångtest) 0 Jag blir bara andfådd när jag anstränger mig rejält, inte när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 1 Jag blir andfådd när jag tar en snabb promenad eller går i uppförsbacke 2 Jag blir andfådd när jag går på slät mark i samma takt som en annan i min ålder 3 Jag blir så andfådd när jag går på slät mark att jag måste stanna upp trots att jag själv bestämmer takten 4 Jag blir andfådd när jag tvättar mig eller klär på mig (Celli. N Eng J Med 2004;350;1005-12) (Mahler. Chest 1988;93:580-6) BODE-index (beräkning) Variabel 0 p 1 p 2 p 3 p B - Body Mass Index > 21 21 O Obstruction ti 65 50-64 36-49 35 FEV 1 (% förv.) D Dyspné MRC-skalan E Exercise 6-min gångtest 0-1 2 3 4 350 250-349 150-249 149 (Celli. N Eng J Med 2004;350;1005-12) 32

Handstyrka - Jamar Short Physical Performance Battery, SPPB-S 1. Balanstest 4 poäng 2. Gångtest 4 poäng 3. Uppresning från stol 4 poäng Totalpoäng: 12 poäng ( = bra funktion) Guralnik. Översättning Lillemor Lundin-Olsson Socialstyrelsens indikatorfrågor Mål: 150 Aktivitetsminuter/vecka Aktivitetsminuter= Fysisk träning x 2 min + Vardagsmotion x 1 min 33

CCQ (senaste 7 dagarna) Andfådd vid vila Aldrig Nästan aldrig Några ggr Flera ggr Många ggr Väldigt många ggr Nästan hela tiden 0 1 2 3 4 5 6 Andfådd vid fysiska aktiviteter Bekymrad för förkylning Deprimerad pga andningsbesvär Hostade du? Hostade upp slem? CCQ Ansträngande fysiska aktiviteter Måttliga fysiska aktiviteter Dagliga aktiviteter hemma Sociala aktiviteter Aldrig Nästan aldrig Några ggr Flera ggr Många ggr Väldigt många ggr Nästan hela tiden 0 1 2 3 4 5 6 EQ-5D- Generell hälsoenkät Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Hälsotillstånd, 0-100 skala (www.euroqol.org) 34

EQ5D-Jämförelse mellan olika grupper >40 år % som har problem med: KOL n=526 RA n=1120 DM n=2149 Friska n=6960 Rörlighet 48 55 36 4 Hygien 9 12 7 <1 Huvudsakliga 39 38 23 1 aktiviteter Smärtor/besvär 87 96 75 35 Oro/nedstämdhet 53 47 35 16 Index 0,73 0,73 0,80 1,00 (Arne. SJPHC 2009;27:141) Vård, behandling, rehabilitering vid astma och KOL SoS nationella riktlinjer www.socialstyrelsen.se Astma o KOL, 2004 Preliminär version dec 2015 FYSS, www.fyss.se Astma o KOL, 2008, 2015 Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se Vårdprogram o riktlinjer Svensk lungmedicinsk förening www-slmf.se Kvalitetsregister www-slmf.se Astma, 2007 KOL, 2009 Nationellt vårdprogram för KOL, 2013 Riktlinjer respirator i hemmet, 2013 Riktlinjer oxygen i hemmet, 2013 Vårdprogram o riktlinjer Nationellt årdprogram för KOL 2013 Swedevox Luftvägsregistret SBU, www.sbu.se Behandling av astma o KOL, 2000 GINA, www.ginasthma.com GOLD, www.goldcopd.com The Global Initiative for Asthma The Global Initiative for COPD Sammanfattning Vad är de 3 viktigaste sakerna som du lärt dig idag? Skriv ner 3 saker som du ska ändra i din kliniska vardag. Fundera på minst ett test som du skulle vilja börja använda i din kliniska vardag. 35

Tack för uppmärksamheten! 36