Hälso- och sjukvårdsnämnden 15 juni 2016

Hälso- och sjukvårdsnämnden 15 juni 2016 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

KALLELSE 1(2) 2016-06-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden den 15 juni 2016 Tid/plats: onsdagen den 15 juni 2016 kl. 09.00 12.00 Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Boel Jormer (S) 2. Information på arbetsutskottet: Fördjupad genomgång av läkemedel 3. Rapport sjukvårdschefen 4. Rapport hälso- och sjukvårdsdirektören 5. Månadsrapport, bilaga delas på nämnden 6. Begäran till regionfullmäktige om tilläggsanslag för 2016, ny bilaga 7. Handlingsplan för att minska behovet av hyrläkare, uppdaterad bilaga 8. Struktur 2015 beslutspunkt 24: Rätt använd kompentens (RAK) informationsärende, bilaga 9. Struktur 2015 beslutspunkt 20: Återredovisning av habiliteringens aktiviteter inom struktur 2015, uppdaterad bilaga 10. Medborgarförslag: Apotek till Korpen, bilaga 11. Medborgarförslag: Hyrpersonal inom sjukvården, bilaga 12. Remiss - Motion: Förbättrad vård för transpersoner, uppdaterad bilaga 13. Överenskommelse SOF-HSF rehabilitering, ny bilaga 14. Nytt datum för nämndsammanträde oktober 2016, bilaga 15. Remissvar: Kunskapsstöd om minskade fosterrörelser, bilaga Länk till remiss 16. Remissvar: Översyn vårdprocess tillnyktring, bilaga 17. Information på nämnden: Verksamheten informerar: ÖNH Rosemarie Isholt

KALLELSE 2(2) 2016-06-08 18. Information på nämnden: Lena Andersson och Gerd Silk, handläggare patientnämnden 19. Svar: PAN-rapport Rapport över iakttagelser i vården under 2015, bilaga 20. Arbete med att minska vårdkonsumtion, ny bilaga nytt ärende 21. Informations- och anmälningsärenden: - Hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut: Ianspråkstagande av buffert behandling med Privigen IvIg - Hälso- och sjukvårdsdirektörsbeslut: Ianspråkstagande av buffert behandling med Soliris - Beslut SON 67/2016 Rapport om gemensam vårdplanering - Beslut SON 66/2016 Revisionsrapport om vården till de mest sjuka äldre - Beslut RF 27/2016 Trygg politikerpension - Remissvar till ledningskontoret: SOU 2016:2 Effektiv vård slutbetänkande för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården - Remissvar: Förslag till detaljplan för Sanda Runne 1:26, Region Gotland - Remissvar: Detaljplan för del av Visby Innerstaden 1:2, Region Gotland - Remissvar: Detaljplan för del av Väskinde Butter 6:22, Region Gotland - Beslut RF 64/2016 Motion. Förbättra bemötande av HBTQpersoner inom ansvarsområde hälsa och sjukvård - Svar på skrivelse från FUB: Vården av personer med funktionshinder - Svar på skrivelse angående bassängtider på Korpen 22. Övriga frågor Ordföranden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Visborgsallén 19 621 81 VISBY Tfn 0498 26 90 00 Fax 0498 20 35 58 Org nr Region Gotland 212000-0803

82 Hälso- o sjukvårdsförv Patientavgifter -89 058-37 210-34 163-3 047-34 744-84 016 Utomlänsintäkter -50 086-6 973-10 542 3 569-8 438-53 874 Bidrag -164 262-43 899-49 588 5 689-37 444-166 010 Interna ersättningsmodeller -98 589-40 106-48 059 7 953-39 687-100 962 Övriga intäkter externa -19 855-6 361-10 418 4 057-7 505-27 327 Övriga intäkter interna -66 128-26 133-28 496 2 363-21 597-58 078 Summa intäkter -487 978-160 682-181 266 20 584-149 414-490 269 Köpt verksamhet 230 815 83 253 97 169-13 916 79 358 249 907 Interna ersättningsmodeller 120 596 49 802 56 471-6 669 43 727 110 201 Personalkostnader 886 737 348 189 347 763 426 340 207 847 258 Hyrpersonal 20 834-20 834 12 769 53 327 Konsulter 13 097 5 312 5 367-55 5 226 13 853 Utbildning & resor 11 996 4 975 5 417-442 5 247 9 450 Läkemedel 191 805 64 895 79 116-14 221 69 445 207 983 Livsmedel 10 051 4 159 4 111 48 4 325 10 134 Tvätt 5 975 2 478 2 916-438 2 249 6 431 Sjukvårdsartiklar 47 607 19 872 21 868-1 996 18 688 49 699 Labtjänster 50 321 20 739 23 420-2 681 21 117 55 273 Hjälpmedel 23 664 9 725 12 856-3 131 11 016 29 215 Tele & IT kostnader 24 387 10 078 9 886 192 10 234 27 145 Lokalkostnader 134 645 54 846 55 748-902 56 217 139 686 Inventarier & material 12 200 4 774 5 450-676 5 704 13 355 Patientresor 40 942 15 448 17 312-1 864 17 174 44 121 Övriga tjänster 49 548 22 467 17 198 5 269 16 196 44 146 Kapitalkostnader 25 318 10 656 10 656 10 930 25 971 Finansiella poster 2 534 1 243 1 518-275 956 2 482 Sem-löneskuld 2 500 1 795 Summa kostnader 1 884 738 732 911 795 075-62 164 730 785 1 941 431 Netto 1 396 760 572 229 613 809-41 580 581 371 1 451 162 Sida 1 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 5

Köpt verksamhet 17 080 6 783 10 555-3 772 5 335 16 831 Interna ersättningsmodeller 5 000 2 500 7 718-5 218 343 2 356 Personalkostnader 57 570 17 058 17 046 12 17 487 43 652 Konsulter 808 337 186 151 260 650 Utbildning & resor 3 588 1 504 1 197 307 1 271 2 393 Läkemedel 25 9 5 4 6 17 Livsmedel 50 22 36-14 40 90 Tvätt 2 300 960 1 472-512 876 2 694 Sjukvårdsartiklar 805 332 161 171 183 480 Labtjänster 1 136 475 558-83 424 1 154 Hjälpmedel 20 10 45-35 50 54 Tele & IT kostnader 9 170 3 807 2 987 820 3 733 10 393 Lokalkostnader 107 053 44 605 44 500 105 44 795 107 783 Inventarier & material 1 208 483 673-190 593 1 279 Patientresor 150 54 626-572 5 223 Övriga tjänster 38 915 18 255 13 439 4 816 11 867 33 499 Kapitalkostnader 7 768 3 268 3 268 3 131 7 444 Finansiella poster 1 533 855 939-84 439 1 508 Sem-löneskuld 2 500 1 795 Summa kostnader 256 679 101 317 105 410-4 093 90 840 234 296 Netto 212 538 85 311 85 044 267 75 112 186 505 Sida 2 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 820 Förvaltningsledning Patientavgifter -24 200-10 084-9 490-594 -9 518-23 864 Utomlänsintäkter -38 38-6 -43 Bidrag -13 433-4 082-8 160 4 078-4 122-16 529 Interna ersättningsmodeller -3-33 Övriga intäkter externa -4 473-990 -1 840 850-1 231-5 288 Övriga intäkter interna -2 035-850 -839-11 -848-2 035 Summa intäkter -44 141-16 006-20 366 4 360-15 728-47 791 5

Köpt verksamhet 90 720 30 623 30 439 184 28 324 87 900 Interna ersättningsmodeller 115 596 47 302 46 883 419 43 379 107 840 Personalkostnader 3 409 1 332 501 831 553 1 314 Utbildning & resor 100 35 16 19 30 63 Läkemedel 2 238 838 578 260 751 2 147 Sjukvårdsartiklar 37 13 5 8 3 20 Labtjänster 230 89 62 27 127 224 Hjälpmedel 2-2 4 4 Tele & IT kostnader 696 276 179 97 248 643 Lokalkostnader 10 388 4 326 4 408-82 5 153 12 076 Inventarier & material 71 26 64-38 41 154 Patientresor 32 000 12 090 12 580-490 12 525 31 957 Övriga tjänster 3 505 1 356 1 122 234 1 109 3 845 Kapitalkostnader 1 151 484 484 690 1 639 Finansiella poster 40 14 27-13 23 35 Summa kostnader 260 181 98 804 97 351 1 453 92 960 249 861 Netto 234 647 92 063 88 388 3 675 85 967 222 879 Sida 3 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821 Konkurrens. vårdtjänster Patientavgifter -13 050-4 706-4 238-468 -4 349-11 208 Utomlänsintäkter -12 334-1 973-2 595 622-2 360-14 520 Bidrag -280 280 Interna ersättningsmodeller -1 375 1 375-14 -321 Övriga intäkter externa -150-62 -71 9-266 -713 Övriga intäkter interna -404 404-5 -220 Summa intäkter -25 534-6 741-8 963 2 222-6 993-26 982 5

Personalkostnader 1 129 280 294-14 279 1 093 Konsulter 50 20 20 27 28 Utbildning & resor 80 32 21 11 14 42 Läkemedel 143 000 48 000 59 913-11 913 50 395 156 038 Livsmedel 30 10 15-5 19 29 Sjukvårdsartiklar 30-30 38 104 Tele & IT kostnader 28 15 11 4 10 28 Inventarier & material 20 5 3 2 15 16 Övriga tjänster 80 35 21 14 23 23 Finansiella poster Summa kostnader 144 417 48 397 60 309-11 912 50 820 157 402 Netto 7 730 14 239 23 986-9 747 16 106 17 934 Sida 4 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 822 Läkemedel Bidrag -136 687-34 158-34 403 245-33 683-137 242 Övriga intäkter externa -1 920 1 920-1 032-2 226 Summa intäkter -136 687-34 158-36 323 2 165-34 714-139 468 5

Köpt verksamhet 122 765 45 743 55 937-10 194 45 488 144 576 Interna ersättningsmodeller 1 870-1 870 Personalkostnader 775 762 309 597 311 646-2 049 302 991 756 333 Hyrpersonal 20 834-20 834 12 769 53 323 Konsulter 11 784 4 771 5 014-243 4 722 12 720 Utbildning & resor 7 583 3 143 3 903-760 3 678 6 573 Läkemedel 46 205 15 922 18 527-2 605 18 193 49 538 Livsmedel 9 873 4 091 4 036 55 4 230 9 943 Tvätt 3 583 1 481 1 399 82 1 344 3 656 Sjukvårdsartiklar 43 040 18 018 20 268-2 250 17 095 45 549 Labtjänster 44 805 18 494 21 579-3 085 19 006 49 729 Hjälpmedel 23 644 9 715 12 802-3 087 10 959 29 125 Tele & IT kostnader 13 371 5 524 6 311-787 5 865 15 025 Lokalkostnader 13 505 4 375 5 316-941 4 682 16 148 Inventarier & material 9 911 3 881 4 241-360 4 607 10 708 Patientresor 8 792 3 304 4 105-801 4 643 11 937 Övriga tjänster 6 768 2 715 2 579 136 3 131 6 642 Kapitalkostnader 14 492 6 102 6 102 6 196 14 717 Finansiella poster 526 194 436-242 326 608 Summa kostnader 1 156 409 457 070 506 904-49 834 469 925 1 236 850 Netto 937 274 380 149 416 111-35 962 403 401 1 018 907 Sida 5 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 823 Sjukvård Patientavgifter -131 131-159 -2 258 Utomlänsintäkter -37 752-5 000-7 909 2 909-6 072-39 311 Bidrag -14 142-5 659-6 745 1 086 360-12 227 Interna ersättningsmodeller -88 571-35 934-42 372 6 438-35 180-89 754 Övriga intäkter externa -14 577-5 045-6 382 1 337-4 731-18 569 Övriga intäkter interna -64 093-25 283-27 253 1 970-20 744-55 824 Summa intäkter -219 135-76 921-90 793 13 872-66 525-217 943 5

Köpt verksamhet 250 104 238-134 211 600 Interna ersättningsmodeller 5 5 Personalkostnader 48 867 19 922 18 276 1 646 18 897 44 865 Hyrpersonal 4 Konsulter 455 184 166 18 216 454 Utbildning & resor 645 261 279-18 253 378 Läkemedel 337 126 92 34 100 244 Livsmedel 98 36 25 11 36 72 Tvätt 92 37 46-9 29 81 Sjukvårdsartiklar 3 725 1 509 1 403 106 1 369 3 545 Labtjänster 4 150 1 681 1 221 460 1 560 4 166 Hjälpmedel 8-8 4 32 Tele & IT kostnader 1 122 456 398 58 378 1 055 Lokalkostnader 3 699 1 540 1 524 16 1 587 3 680 Inventarier & material 990 379 469-90 448 1 198 Patientresor 1-1 4 Övriga tjänster 280 106 37 69 66 137 Kapitalkostnader 1 906 802 802 913 2 170 Finansiella poster 435 180 116 64 168 331 Summa kostnader 67 051 27 323 25 100 2 222 26 239 63 022 Netto 4 570 467 279 187 785 4 937 Sida 6 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 824 Tandvård Patientavgifter -51 808-22 420-20 304-2 116-20 719-46 687 Bidrag -12 Interna ersättningsmodeller -10 018-4 172-4 312 140-4 491-10 854 Övriga intäkter externa -655-264 -205-59 -245-532 Summa intäkter -62 481-26 856-24 821-2 035-25 454-58 085 5

821 Konkurrens. vårdtjänster Patientavgifter -13 050-4 706-4 238-468 -4 349-11 208 Utomlänsintäkter -12 334-1 973-2 595 622-2 360-14 520 Bidrag -280 280 Interna ersättningsmodeller -1 375 1 375-14 -321 Övriga intäkter externa -150-62 -71 9-266 -713 Övriga intäkter interna -404 404-5 -220 Summa intäkter -25 534-6 741-8 963 2 222-6 993-26 982 Köpt verksamhet 90 720 30 623 30 439 184 28 324 87 900 Interna ersättningsmodeller 115 596 47 302 46 883 419 43 379 107 840 Personalkostnader 3 409 1 332 501 831 553 1 314 Utbildning & resor 100 35 16 19 30 63 Läkemedel 2 238 838 578 260 751 2 147 Sjukvårdsartiklar 37 13 5 8 3 20 Labtjänster 230 89 62 27 127 224 Hjälpmedel 2-2 4 4 Tele & IT kostnader 696 276 179 97 248 643 Lokalkostnader 10 388 4 326 4 408-82 5 153 12 076 Inventarier & material 71 26 64-38 41 154 Patientresor 32 000 12 090 12 580-490 12 525 31 957 Övriga tjänster 3 505 1 356 1 122 234 1 109 3 845 Kapitalkostnader 1 151 484 484 690 1 639 Finansiella poster 40 14 27-13 23 35 Summa kostnader 260 181 98 804 97 351 1 453 92 960 249 861 Netto 234 647 92 063 88 388 3 675 85 967 222 879 Sida 1 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 5

Köpt verksamhet 8 791 3 112 3 188-76 3 549 8 271 Interna ersättningsmodeller -1 1 Labtjänster 230 89 60 29 126 224 Inventarier & material 5 11-11 21 35 Övriga tjänster 2 11 Summa kostnader 9 026 3 201 3 257-56 3 698 8 540 Netto 8 625 3 034 3 106-72 3 484 8 102 Sida 2 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821001 Privata specialister Patientavgifter 5-5 4-2 Utomlänsintäkter -401-167 -153-14 -212-428 Interna ersättningsmodeller -3 3 Övriga intäkter externa -1 1-6 -8 Summa intäkter -401-167 -151-16 -214-437 5

Köpt verksamhet 16 000 5 332 5 415-83 5 247 16 195 Läkemedel 2 000 752 501 251 651 1 739 Sjukvårdsartiklar 2 1 Labtjänster 3-3 Tele & IT kostnader 1 12 Lokalkostnader 2 Inventarier & material 23-23 23 Övriga tjänster 300 112 79 33 82 267 Summa kostnader 18 303 6 196 6 020 176 5 980 18 238 Netto 17 703 6 121 5 935 186 5 897 17 209 Sida 3 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821002 Njursjukvård privat regi Patientavgifter -36 Utomlänsintäkter -600-75 -85 10-83 -993 Summa intäkter -600-75 -85 10-83 -1 029 5

Köpt verksamhet 29 680 9 834 10 337-503 9 569 29 344 Interna ersättningsmodeller 99 354 40 533 40 003 530 36 307 91 349 Personalkostnader 2 751 1 075 197 878 300 603 Utbildning & resor 5 Läkemedel 238 86 77 9 100 408 Sjukvårdsartiklar 5 1-1 3 6 Labtjänster Hjälpmedel 4 4 Tele & IT kostnader 175 67 17 50 68 169 Lokalkostnader 10 388 4 326 4 408-82 5 153 12 064 Inventarier & material 11 11 Övriga tjänster 142-142 145 341 Kapitalkostnader 935 393 393 587 1 395 Finansiella poster 40 14 17-3 15 22 Summa kostnader 143 566 56 328 55 592 736 52 268 135 719 Netto 125 133 50 641 48 581 2 061 46 826 117 380 Sida 4 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821003 Primärvårdsbeställare Patientavgifter -12 950-4 664-4 215-449 -4 332-10 732 Utomlänsintäkter -5 333-961 -1 088 127-859 -6 695 Bidrag -280 280 Interna ersättningsmodeller -1 373 1 373-14 -321 Övriga intäkter externa -150-62 -57-5 -238-591 Summa intäkter -18 433-5 687-7 011 1 324-5 442-18 339 5

Köpt verksamhet 30 826 10 272 9 965 307 8 312 28 803 Utbildning & resor 75 31 14 17 18 49 Sjukvårdsartiklar 30 13 4 9 12 Hjälpmedel 2-2 Tele & IT kostnader 393 163 136 27 152 378 Lokalkostnader 6 Inventarier & material 51 18 30-12 8 85 Patientresor 32 000 12 090 12 580-490 12 525 31 957 Övriga tjänster 3 200 1 244 902 342 879 3 227 Kapitalkostnader 212 89 89 101 240 Finansiella poster 10-10 7 12 Summa kostnader 66 787 23 920 23 732 188 22 003 64 768 Netto 60 687 23 108 22 016 1 092 20 748 57 887 Sida 5 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821004 Köpt ambulansverksamhet Patientavgifter -100-42 -29-13 -21-162 Utomlänsintäkter -6 000-770 -1 270 500-1 206-6 404 Övriga intäkter externa -13 13-22 -95 Övriga intäkter interna -404 404-5 -220 Summa intäkter -6 100-812 -1 716 904-1 254-6 881 5

Köpt verksamhet 2 423 1 010 589 421 727 2 204 Interna ersättningsmodeller 16 242 6 769 6 881-112 7 073 16 491 Personalkostnader 658 257 304-47 253 711 Utbildning & resor 25 4 3 1 8 14 Sjukvårdsartiklar Tele & IT kostnader 52 17 26-9 27 83 Lokalkostnader 4 Inventarier & material 15 8 8 Övriga tjänster 5 1 Summa kostnader 19 420 8 065 7 803 262 8 088 19 508 Netto 19 420 8 065 7 803 262 8 088 19 212 Sida 6 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 821005 Tandvårdsenhet Patientavgifter -277 Övriga intäkter externa -18 Summa intäkter -296 5

Köpt verksamhet 3 000 1 063 946 117 921 3 083 Tele & IT kostnader 75 29 29 1 2 Kapitalkostnader 5 2 2 2 5 Summa kostnader 3 080 1 094 948 146 923 3 089 Netto 3 080 1 094 948 146 923 3 089 Sida 7 Uppföljning 2016 maj 821006 Sjukvårdsrådgivning Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 5

823 Sjukvård Patientavgifter -131 131-159 -2 258 Utomlänsintäkter -37 752-5 000-7 909 2 909-6 072-39 311 Bidrag -14 142-5 659-6 745 1 086 360-12 227 Interna ersättningsmodeller -88 571-35 934-42 372 6 438-35 180-89 754 Övriga intäkter externa -14 577-5 045-6 382 1 337-4 731-18 569 Övriga intäkter interna -64 093-25 283-27 253 1 970-20 744-55 824 Summa intäkter -219 135-76 921-90 793 13 872-66 525-217 943 Köpt verksamhet 122 765 45 743 55 937-10 194 45 488 144 576 Interna ersättningsmodeller 1 870-1 870 Personalkostnader 775 762 309 597 311 646-2 049 302 991 756 333 Hyrpersonal 20 834-20 834 12 769 53 323 Konsulter 11 784 4 771 5 014-243 4 722 12 720 Utbildning & resor 7 583 3 143 3 903-760 3 678 6 573 Läkemedel 46 205 15 922 18 527-2 605 18 193 49 538 Livsmedel 9 873 4 091 4 036 55 4 230 9 943 Tvätt 3 583 1 481 1 399 82 1 344 3 656 Sjukvårdsartiklar 43 040 18 018 20 268-2 250 17 095 45 549 Labtjänster 44 805 18 494 21 579-3 085 19 006 49 729 Hjälpmedel 23 644 9 715 12 802-3 087 10 959 29 125 Tele & IT kostnader 13 371 5 524 6 311-787 5 865 15 025 Lokalkostnader 13 505 4 375 5 316-941 4 682 16 148 Inventarier & material 9 911 3 881 4 241-360 4 607 10 708 Patientresor 8 792 3 304 4 105-801 4 643 11 937 Övriga tjänster 6 768 2 715 2 579 136 3 131 6 642 Kapitalkostnader 14 492 6 102 6 102 6 196 14 717 Finansiella poster 526 194 436-242 326 608 Summa kostnader 1 156 409 457 070 506 904-49 834 469 925 1 236 850 Netto 937 274 380 149 416 111-35 962 403 401 1 018 907 Sida 1 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 5

Köpt verksamhet 10 000 7 094 9 908-2 814 6 922 11 495 Interna ersättningsmodeller -12 12 Personalkostnader 23 110 8 932 8 931 1 8 168 19 997 Konsulter 130 54 54 174 427 Utbildning & resor 700 295 330-35 296 474 Läkemedel 1 1 Livsmedel 30 10 16-6 23 32 Sjukvårdsartiklar Labtjänster 114-114 112 254 Hjälpmedel 2-2 1 1 Tele & IT kostnader 188 75 241-166 75 177 Lokalkostnader 117-117 14 17 Inventarier & material 50 20 14 6 28 45 Patientresor 8 000 2 995 3 753-758 4 339 11 031 Övriga tjänster 150 58 111-53 21 81 Finansiella poster 250 92 279-187 182 230 Summa kostnader 42 608 19 625 23 803-4 178 20 355 44 261 Netto -7 344 9 538 10 352-814 15 435-5 244 Sida 2 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82300 Sjukvård ledning Patientavgifter -129 129-155 -2 247 Utomlänsintäkter -37 752-5 000-7 896 2 896-6 068-39 199 Bidrag -12 000-5 002-4 753-249 1 785-5 190 Interna ersättningsmodeller -72 72-260 -1 734 Övriga intäkter externa -200-85 -578 493-222 -1 134 Övriga intäkter interna -23 23 Summa intäkter -49 952-10 087-13 452 3 365-4 921-49 505 5

Köpt verksamhet 1 Personalkostnader 80 885 32 905 33 692-787 31 728 80 543 Hyrpersonal 975-975 1 108 Konsulter 42 5 82-77 24 80 Utbildning & resor 692 292 305-13 204 307 Läkemedel 807 296 481-185 510 1 345 Livsmedel 203 85 69 16 72 167 Tvätt 280 109 122-13 101 293 Sjukvårdsartiklar 4 229 1 757 2 181-424 1 805 4 710 Labtjänster 4 828 1 847 2 354-507 2 189 5 825 Hjälpmedel 2 785 1 159 1 281-122 79 229 Tele & IT kostnader 2 203 912 975-63 941 2 487 Lokalkostnader 6 025 1 359 1 971-612 1 457 6 383 Inventarier & material 1 883 739 611 128 817 1 983 Patientresor 5-5 1 8 Övriga tjänster 270 102 107-5 129 226 Kapitalkostnader 2 240 943 943 736 1 748 Finansiella poster 135 50 72-22 80 182 Summa kostnader 107 507 42 560 46 223-3 663 40 873 107 625 Netto 98 747 40 609 42 807-2 198 37 893 97 049 Sida 3 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82301 Öppen- & dagvård Patientavgifter Bidrag -50-20 -139 119-119 -362 Interna ersättningsmodeller -460 460 Övriga intäkter externa -3 270-803 -924 121-1 263-4 194 Övriga intäkter interna -5 440-1 128-1 894 766-1 598-6 021 Summa intäkter -8 760-1 951-3 416 1 465-2 980-10 576 5

Personalkostnader 61 949 24 146 24 912-766 24 240 60 822 Konsulter 1 228 430 523-93 622 1 192 Utbildning & resor 612 252 295-43 364 550 Läkemedel 2 100 875 874 1 973 2 529 Livsmedel 111 35 31 4 44 88 Tvätt 64 25 25 28 79 Sjukvårdsartiklar 275 107 122-15 133 292 Labtjänster Hjälpmedel 9 775 3 956 5 970-2 014 5 335 13 639 Tele & IT kostnader 1 097 450 485-35 505 1 175 Lokalkostnader 3 307 1 370 1 331 39 1 384 3 304 Inventarier & material 877 337 330 7 363 740 Patientresor 88 35 18 17 33 77 Övriga tjänster 132 70 73-3 88 129 Kapitalkostnader 290 122 122 186 441 Finansiella poster 1-1 1 Summa kostnader 81 905 32 210 35 112-2 902 34 295 85 058 Netto 76 367 30 421 33 036-2 615 32 626 78 501 Sida 4 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82302 Habilitering/Rehabiliter Utomlänsintäkter -83 Bidrag -1 559-417 -409-8 -420-1 560 Interna ersättningsmodeller -63 63 Övriga intäkter externa -2 227-643 -809 166-458 -2 833 Övriga intäkter interna -1 752-729 -794 65-792 -2 082 Summa intäkter -5 538-1 789-2 075 286-1 669-6 557 5

Köpt verksamhet 25-25 10 Personalkostnader 139 011 58 814 59 447-633 56 627 141 217 Hyrpersonal 8-8 24 475 Konsulter 1 274 532 296 236 1 027 1 944 Utbildning & resor 1 635 677 738-61 737 1 362 Läkemedel 4 446 1 667 2 363-696 1 920 5 533 Livsmedel 461 195 185 10 183 419 Tvätt 1 005 420 401 19 395 1 054 Sjukvårdsartiklar 19 163 8 106 9 161-1 055 7 177 20 559 Labtjänster 2 871 1 200 1 135 65 1 095 2 756 Hjälpmedel 100 40 47-7 35 91 Tele & IT kostnader 4 979 2 066 2 297-231 2 021 5 606 Lokalkostnader 2 623 1 095 909 186 1 068 2 713 Inventarier & material 2 715 1 095 1 356-261 1 386 3 578 Övriga tjänster 3 510 1 462 1 541-79 1 604 3 399 Kapitalkostnader 8 014 3 375 3 375 3 600 8 550 Finansiella poster 1-1 22 Summa kostnader 191 807 80 744 83 284-2 540 78 899 199 288 Netto 149 593 63 424 64 717-1 293 63 126 157 671 Sida 5 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82303 Service/Diagnostik Utomlänsintäkter -13 13 Bidrag -2 2-26 -65 Interna ersättningsmodeller -45 45 Övriga intäkter externa -3 880-1 622-1 342-280 -1 186-3 883 Övriga intäkter interna -38 334-15 698-17 165 1 467-14 561-37 669 Summa intäkter -42 214-17 320-18 567 1 247-15 773-41 617 5

Köpt verksamhet 9 Personalkostnader 114 570 44 726 43 062 1 664 44 506 111 601 Hyrpersonal 7 159-7 159 2 855 14 899 Konsulter 15-15 6 13 Utbildning & resor 749 317 109 208 181 200 Läkemedel 218 72 56 16 235 596 Livsmedel 7 020 2 924 2 946-22 2 997 7 262 Tvätt 1 616 670 635 35 606 1 635 Sjukvårdsartiklar 3 726 1 542 1 670-128 1 444 3 702 Labtjänster 10 Hjälpmedel 675 277 222 55 255 552 Tele & IT kostnader 817 332 340-8 352 842 Lokalkostnader 349 72 432-360 310 1 644 Inventarier & material 1 195 448 418 30 491 1 095 Patientresor 64 27 43-16 26 122 Övriga tjänster 140 45 93-48 244 561 Kapitalkostnader 367 155 155 165 392 Finansiella poster 28-28 6 Summa kostnader 131 506 51 607 57 382-5 776 54 673 145 142 Netto 128 051 50 356 55 824-5 468 53 804 141 801 Sida 6 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82304 Slutenvård Bidrag -133-55 -41-14 -242-334 Övriga intäkter externa -3 000-1 061-1 517 456-627 -2 918 Övriga intäkter interna -322-135 -135-88 Summa intäkter -3 455-1 251-1 559 308-869 -3 341 5

Köpt verksamhet 96 065 32 932 37 562-4 630 32 099 113 752 Personalkostnader 122 420 47 093 52 628-5 535 50 877 125 360 Hyrpersonal 2 787-2 787 2 022 6 224 Konsulter 6 581 2 739 3 024-285 2 086 6 657 Utbildning & resor 1 510 624 1 159-535 768 1 761 Läkemedel 34 669 11 551 13 453-1 902 13 337 35 828 Livsmedel 14 9-9 18 21 Sjukvårdsartiklar 11 602 4 831 5 437-606 4 820 12 207 Labtjänster 23 062 9 598 11 853-2 255 9 984 26 171 Hjälpmedel 8 520 3 545 4 658-1 113 4 014 11 183 Tele & IT kostnader 912 382 395-13 436 1 047 Lokalkostnader 389 155 164-9 103 637 Inventarier & material 746 276 323-47 341 661 Patientresor 245 90 77 13 90 271 Övriga tjänster 1 923 729 489 240 620 1 778 Kapitalkostnader 651 275 275 441 1 046 Finansiella poster 9 20-20 22 65 Summa kostnader 309 318 114 820 134 313-19 494 122 077 344 669 Netto 308 918 114 655 132 127-17 472 121 118 342 139 Sida 7 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82305 Med. & Oper.specialiteter Patientavgifter -2 2-1 -4 Utomlänsintäkter -22 Bidrag -400-165 -20-145 -362 Interna ersättningsmodeller -1 315 1 315 Övriga intäkter externa -625 625-690 -1 492 Övriga intäkter interna -225 225-268 -650 Summa intäkter -400-165 -2 186 2 021-959 -2 530 5

Köpt verksamhet 9 160 3 136 3 574-438 2 670 7 494 Personalkostnader 32 327 12 806 12 709 97 12 517 31 654 Hyrpersonal 293-293 88 Konsulter 530 174 110 64 45 299 Utbildning & resor 280 106 197-91 191 362 Läkemedel 805 298 242 56 287 712 Livsmedel 220 85 72 13 68 171 Tvätt 100 40 34 6 33 98 Sjukvårdsartiklar 480 194 199-5 149 459 Labtjänster 2 008 837 1 021-184 749 1 949 Hjälpmedel 100 37 6 31 30 40 Tele & IT kostnader 309 127 106 21 110 268 Lokalkostnader 102 40 38 2 9 65 Inventarier & material 405 147 200-53 168 344 Patientresor 215 82 132-50 55 141 Övriga tjänster 85 30 44-14 41 73 Kapitalkostnader 362 152 152 110 262 Finansiella poster 2 1-1 Summa kostnader 47 490 18 291 19 131-840 17 233 44 479 Netto 47 440 18 266 18 324-58 17 058 44 228 Sida 8 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82307 Barn- & ungdomsmedicin Bidrag -10 10-54 -86 Interna ersättningsmodeller -753 753 Övriga intäkter externa -50-25 -44 19-121 -166 Summa intäkter -50-25 -807 782-175 -252 5

Köpt verksamhet 4 400 1 507 3 327-1 820 1 635 5 883 Personalkostnader 44 840 17 068 17 850-782 17 042 44 185 Hyrpersonal 1 000-1 000 442 1 590 Konsulter 259 110 284-174 125 562 Utbildning & resor 324 130 253-123 156 181 Läkemedel 886 311 291 20 350 940 Livsmedel 661 270 268 2 261 620 Tvätt 190 80 57 23 61 152 Sjukvårdsartiklar 1 235 511 608-97 494 1 152 Labtjänster 3 800 1 582 1 260 322 1 650 3 967 Hjälpmedel 78 32 42-10 36 102 Tele & IT kostnader 682 279 319-40 417 798 Lokalkostnader 200 77 81-4 82 301 Inventarier & material 382 156 247-91 192 438 Patientresor 5-5 1 9 Övriga tjänster 88 30 20 10-23 55 Kapitalkostnader 812 342 342 331 786 Finansiella poster 5-5 6 13 Summa kostnader 58 837 22 485 26 258-3 773 23 258 61 733 Netto 57 777 22 046 24 657-2 611 22 722 60 476 Sida 9 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82308 Obstetrik/Gynekologi Utomlänsintäkter -3 Bidrag -258 258-85 Interna ersättningsmodeller -878 878 Övriga intäkter externa -140-54 -62 8-57 -156 Övriga intäkter interna -920-385 -403 18-479 -1 014 Summa intäkter -1 060-439 -1 601 1 162-536 -1 257 5

Köpt verksamhet 3 140 1 074 1 541-467 2 163 5 930 Personalkostnader 68 938 29 038 28 157 881 27 354 67 216 Hyrpersonal 1 506-1 506 2 434 6 727 Konsulter 1 020 425 387 38 550 1 134 Utbildning & resor 456 190 319-129 526 851 Läkemedel 274 103 70 33 94 330 Livsmedel 1 062 445 407 38 523 1 075 Tvätt 80 35 41-6 43 88 Sjukvårdsartiklar 75 30 17 13 32 55 Labtjänster 980 407 404 3 356 1 190 Hjälpmedel 20 10 3 7 7 15 Tele & IT kostnader 641 262 478-216 387 997 Lokalkostnader 105 45 47-2 72 265 Inventarier & material 418 164 254-90 305 709 Patientresor 20 10 7 3 33 74 Övriga tjänster 165 65 75-10 161 230 Kapitalkostnader 1 757 739 739 627 1 491 Finansiella poster 1-1 5 Summa kostnader 79 151 33 042 34 453-1 410 35 668 88 380 Netto 77 726 32 447 32 570-123 35 252 83 150 Sida 10 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82309 Psykiatri Patientavgifter -2-6 Bidrag -981 981-429 -3 774 Interna ersättningsmodeller -444 444 Övriga intäkter externa -1 425-595 -458-137 15-1 435 Övriga intäkter interna -15 Summa intäkter -1 425-595 -1 883 1 288-416 -5 230 5

Köpt verksamhet 2 Interna ersättningsmodeller 1 882-1 882 Personalkostnader 87 712 34 069 30 258 3 811 29 934 73 738 Hyrpersonal 7 106-7 106 4 992 22 213 Konsulter 720 302 293 9 64 412 Utbildning & resor 625 260 198 62 255 525 Läkemedel 2 000 749 697 52 487 1 723 Livsmedel 91 42 32 10 41 88 Tvätt 248 102 84 18 78 257 Sjukvårdsartiklar 2 255 940 874 66 1 041 2 414 Labtjänster 7 256 3 023 3 438-415 2 869 7 608 Hjälpmedel 1 591 659 570 89 1 167 3 272 Tele & IT kostnader 1 543 639 677-38 621 1 629 Lokalkostnader 405 162 225-63 183 819 Inventarier & material 1 240 499 488 11 516 1 116 Patientresor 160 65 67-2 64 204 Övriga tjänster 305 124 28 96 245 109 Finansiella poster 130 52 29 23 36 84 Summa kostnader 106 281 41 687 46 945-5 258 42 594 116 214 Netto -1 612 1 698-3 310 4 368 19 136 Sida 11 Uppföljning 2016 maj Årsbudget Periodbudget Periodutfall Avvik period Perutfall 2015 Bokslut 2015 82310 Primärvård Patientavgifter -1-1 Utomlänsintäkter -4-4 Bidrag -133 133-135 -410 Interna ersättningsmodeller -88 571-35 934-38 341 2 407-34 920-88 020 Övriga intäkter externa -385-157 -22-135 -122-358 Övriga intäkter interna -17 325-7 208-6 750-458 -3 046-8 285 Summa intäkter -106 281-43 299-45 247 1 948-38 226-97 078 5

Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör Ärendenr HSN 2016/294 1 (1) Handlingstyp Missiv Datum 8 juni 2016 Begäran om tilläggsanslag 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden begär av regionfullmäktige ett tilläggsanslag på XX kronor med hänvisning till inlämnad tjänsteskrivelse. Sammanfattning Hälso- och sjukvården konstaterar att den kostnadsutveckling som blev faktum 2015 tillsammans med den nettokostnadsutveckling som förväntas under 2016 ger hälso- och sjukvården en minusprognos med 80 miljoner efter april månad. I prognosen är ekonomiska effekter av effektiviseringar nödvändiga. Den bedömda helårsprognosen bygger på en nettokostnadsutveckling på 1,8 procent. Detta är betydligt lägre än vad verksamheten har till och med april. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen påverkar många patienter positivt men bidrar också till kostnadsutvecklingen. Antalet äldre som lever med svår sjukdom ökar. Den psykiska ohälsan ökar nationellt och på Gotland. Effektiviseringsarbete tar tid. Implementering av Struktur 2015 och åtgärder enligt den åtgärdslista som verksamheten arbetar efter har ännu inte gett tillräcklig ekonomisk effekt. Begäran om tilläggsanslag Med hänvisning till ovanstående begär HSN ett tilläggsanslag på XX kronor för 2016 års verksamhet för att säkra God Vård till gotlänningar och besökare och samtidigt kraftfullt fortsätta det effektiviseringsarbete som pågår. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 6

Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör Ärendenr HSN 2015/294 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (18) Datum 8 juni 2016 Begäran om tilläggsanslag 2016 God Vård nationella indikatorer Hälso- och sjukvården har både ett uppdrag att ge en God vård enligt socialstyrelsens nationella indikatorer som kan sammanfattas i sex ormråden kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård patientfokuserad hälso- och sjukvård effektiv hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård hälso- och sjukvård i rimlig tid samt ett uppdrag att inte använda mer resurser än de anslag som beslutats av regionfullmäktige samt andra medel som hälso- och sjukvården kan erhålla till exempel via statliga stimulansbidrag, patientavgifter och utomlänsintäkter från andra landsting. Under lång tid, med undantag för 2013, har dessa båda uppdrag inte kunnat uppfyllas. Uppdraget God vård har i hög grad tillgodosetts, dvs gotlänningarna har tillgång till en evidensbaserad, säker vård med hög tillgänglighet, på jämlika villkor där patientfokusering blivit allt tydligare och där effektivitetsmåtten visar att varje enskild prestation är kostnadseffektiv men att antalet insatser gör att kostnaderna är för höga i förhållande till budget. Utveckling och resultat 2015 Inför 2015 var alla medvetna om att en budget i balans inte var realistisk för Hälso- och sjukvården under 2015. Detta har kommunicerats under lång tid, såväl hösten 2014 och inte minst i Strategisk plan och budget för 2016-2018 där det strukturella underskottet beskrevs. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 6

Ärendenr HSN 2015/294 2 (18) Att budgetberedning och Regionfullmäktige också lyssnat och förstått Hälsooch sjukvårdens situation och behov framgår också i den budgettilldelning som beslutades inför budget 2016. Trots detta blev det ekonomiska resultatet för 2015 betydligt sämre än förväntat och därmed även en högre nettokostnadsutveckling än förväntat. Den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen med nya behandlingsmetoder är en stor del i den höga nettokostnadsutvecklingen, men även den i vissa stycken besvärliga bemanningssituationen gjorde att nettokostnaden blev högre än förväntat. Under slutet av 2015 blev också fler personer dömda till rättspsykiatrisk vård vilket direkt påverkar hälso- och sjukvårdens kostnader. Nettokostnadsutvecklingen är inte högre på Gotland utan ligger i nivå med genomsnittet i riket. Detta tillsammans med att åtgärderna, vissa baserat på Struktur 2015 och andra utifrån inkomna besparingsförslag, inte gav tillräckligt stor ekonomisk effekt gjorde att 2015 avslutades med en hög kostnadsutveckling och ett mycket stort negativt resultat. Ett skäl till att effekterna på vidtagna åtgärder inte gav tilläcklig effekt är att förändringsarbetet många gånger tar längre tid att förankra och genomföra än önskvärt framförallt ur ett ekonomiskt perspektiv. Det kraftigt negativa resultatet på 123 miljoner och en nettokostnadsutveckling på 5,9 procent gav Hälso- och sjukvården ett betydligt sämre utgångsläge inför 2016 än förväntat. Exempel på nya möjligheter/metoder till behandling Nedan redovisas ett antal nya möjligheter och behandlingsmetoder som är mycket positiva för patienterna men som också leder till ökade kostnader. Pet-scan en special datortomografi(dt) med lysande kontrast där man letar dottersvulster inför behandlingsstart, finns för närvarande endast på universitetssjukhus; den görs oavsett tidigare datortomografi som är gjord i Visby. HIPEC dvs cellgiftsbehandling direkt i bukhålan under operation, utförs efter avancerad stor buk-kirurgi. Metastas kirurgi dvs avancerad kirurgi för dottersvulster i t.ex. lunga, lever utförs i en helt annan utsträckning än tidigare, kan ske flera gånger på samma patient när cancern tagit fart igen, ibland med flera års mellanrum. Påverkar 6

Ärendenr HSN 2015/294 3 (18) överlevnaden av olika cancersjukdomar i stor utsträckning och det innebär ett ökat antal cancerpatienter under behandling. Minimalinvasiv kirurgi robot-assisterad titthålskirurgi som är ett utvecklingsområde inom flera typer av operationer. Än så länge har det varit vanligast vid urologiska operationer men kommer allt mer vid även andra typer av operationer. Behandling med robot-assisterad titthålskirurgi kräver stora investeringar och tar längre tid än med öppen kirurgi, varför styckpriset för en sådan behandling är betydligt högre. Initialt har det även förekommit vissa bekymmer med komplikationer vilket också bidrar till höga kostnader. Botande behandling av hepatit C kostsamma läkemedel som botar hepatit C i olika stadier. Olika behandlingslängd beroende på vilket stadium patienten befinner sig i, kan variera från 8-ca20 veckor. En behandling på 8 veckor har en kostnad på ca 300 Tkr. Vid 20 patienter ger detta en kostnad på ca 9 miljoner vid genomsnittlig behandlingstid på 12 veckor. Vid behandling borde smittspridning i samhället minska och på sikt sänka kostnaderna för hepatit-c behandling. Problemet i nuläget är att alla patienter inte är identifierade och de som är svårast att identifiera och därmed att behandla är yngre personer som missbrukat intravenösa droger. Icke botande men livsförlängande läkemedel inom cancerområdet Vissa behandlingsmetoder inom cancerområdet är inte botande men med påtaglig effekt på överlevnaden. För patienter med en svår cancersjukdom är även livsförlängande behandlingar av stort värde. De livsförlängande behandlingarna kan vara allt från en relativt kort tid, till flera år. Att hinna planera för sin bortgång, ta ett värdigt farväl av nära och kära eller att helt enkelt hinna njuta ytterligare en tid av allt i livet som betyder något. Exempel på patientgrupper där detta är relativt vanligt är bröstcancerpatienter, patienter med cancer i tarmarna, lungcancer och malignt melanom. Kostnaden för sådan typ av behandling varierar men behandlingskostnader mellan 50-100 tkr per patient och månad är inte ovanligt. Ärftlighetsutredningar till genetisk enhet t.ex. för att kartlägga genetiska risken för malign sjukdom. Immunohistokemi vid PAD-svar (mikroskopisk vävnadsundersökning) dvs markörer/antikroppar som identifierar tumörtyp inför bedömning av specifik behandling för varje patient. 6

Ärendenr HSN 2015/294 4 (18) Fortsatt utveckling inom behandlingsområdet på Gotland och nationellt Ekonomirapporten från SKL som presenterades i oktober 2015 visade en prognos, för hälso- och sjukvårdens kostnader, i fasta priser, som inte längre är på 1,6 procent som SKL använt i tidigare beräkningar, utan på 2,5 procent. När SKL i samband med bokslutet 2015 redovisade nettokostnadsutvecklingen för Hälso- och sjukvården hade prognosen inte slagit in utan resultatet visar på en nettokostnadsutveckling på 3,1 procent. För Gotlands del innebär detta ett behov av uppräkning med 41 miljoner om kostnadsutvecklingen skulle följa nationell utveckling, dvs 25 miljoner mer än vad som fanns med i förutsättningarna vid beräkningen av budgeten inför 2015. Nettokostnadsutvecklingen totalt för landstingen blev 5,4 procent för år 2015. Budget 2016 förutsättningar I samband med att Strategisk plan och budget för 2016 gjordes en sammanställning och behovet av budgettillskott beräknades och kommunicerades utifrån flera antaganden: Ett strukturellt underskott på ca 50 miljoner Möjliga effektiviseringar till följd av struktur 2015 och andra åtgärder - 15 miljoner Påverkan av demografi samt medicinsk och medicinskteknisk utveckling + 16 miljoner Ökade läkemedelskostnader utöver de 16 miljonerna, främst kopplat till hepatit C-läkemedel, + 10 miljoner Ökade hyreshöjningar + 3 miljoner De 16 miljonerna för medicinsk och medicinskteknisk utveckling tillsammans med de 10 miljonerna för främst hepatit C-läkemedel, totalt 26 miljoner, är ca 2 procent av nettokostnaderna för hälso- och sjukvården. Den sedan tidigare beslutade resursfördelningsmodellen bygger på beräkningar som SKL gjort om hälso- och sjukvårdens nettokostnadsutveckling, i fasta priser, till och med år 2030. Då beräknades nettokostnadsutvecklingen till ca 1,6 % vilket för Hälsooch sjukvården gjorde ca 16 miljoner då nettobudgeten var ca 1 000 miljoner. Totalt ett behov av tillägg på 64 miljoner, utöver kompensation för personalkostnader, och kompensation för externa avtal. Allt jämfört med den budget som hälso- och sjukvården hade att disponera för 2015. Den av Regionfullmäktige beslutade budgeten för Hälso- och sjukvården 2016 i juni 2015 blev enligt den begärda budgeten, förutom ett sparbeting på 1 procent vilket motsvarar ca 13,5 miljoner. 6

Ärendenr HSN 2015/294 5 (18) Asylsökanden Ersättning från migrationsverket för asylsökanden inom hälso- och sjukvården består av tre delar. Schablonbelopp per asylsökanden fördelat på 4 olika åldersgrupper betalas ut kvartalsvis beroende på antal asylsökanden på Gotland. Beloppet är ca 4000 kronor per kvartal, ca 16000 kronor per år, lite beroende på åldersgrupp. Ersättningen ska ge kostnadstäckning för såväl vård, sjukresor, tolkkostnader mm. Särskild ersättning för den inledande hälsoundersökningen som ska erbjudas samtliga asylsökanden med 2 060 kronor per hälsoundersökning. Ersättningen kan endast rekvireras från migrationsverket en gång per person. Ersättning för kostnadskrävande vård av asylsökande. Migrationsverket ersätter vård för en asylsökande som överstiger 100 000 kronor. Den del som migrationsverket ersätter är den del som överstiger de 100 000 kronorna, upp till 100 000 kronor står landstinget för. Ersättning för kostnadskrävande vård kan enbart erhållas för vård av sjukdom/funktionshinder som den asylsökande hade redan vid ankomsten till Sverige, alternativt där det finns en stark koppling till den flyktsituation som den asylsökande befunnit sig i. Efter varje år lämnar hälso- och sjukvården statistik till migrationsverket på antal besök, antal vårdtillfällen antal vårddygn och kostnader för dessa fördelat på primärvård, specialiserad somatisk vård, psykiatrisk vård, mödravård osv. i de olika ålderskategorierna. Kostnaderna beräknas på samma sätt som då hälso- och sjukvården fakturerar andra landsting, dvs med en totalkostnad för vården, inom den specialiserade vården används DRG-Diagnosrelaterade grupper som är en medelkostnad för en viss diagnosgrupp baserat på hälsooch sjukvårdens självkostnad. För primärvården beräknas beloppet enligt styckpris för ett läkarbesök alternativt en sjukvårdande behandling. Det enda tillfället som hälso- och sjukvården gör en specifik kostnadsberäkning för en specifik individ är då ett vårdtillfälle kan förväntas vara ett kostnadsytterfall, en vårdhändelse som bedöms ha en högre kostnad än kostnadsintervallet för den specifika DRG-gruppen. Då görs en KPPberäkning, kostnad per patient, för att undersöka om vårdtillfället är föremål för att återsöka ersättning för kostnadskrävande vård. Hittills under 2016 är två vårdtillfällen identifierade för att återsöka för kostnadskrävande vård. 6

Ärendenr HSN 2015/294 6 (18) Tidigare år, då antalet asylsökanden på Gotland var förhållandevis litet har vare sig ersättning från migrationsverket alternativt kostnad för vården varit särskilt omfattande, mellan 3-500 Tkr. De flesta år har kostnaden varit något lägre än den totala intäkten för asylsökande. För kvartal 4 2015 erhöll hälso- och sjukvården ca 4,4 miljoner. Då den stora tillströmningen av asylsökanden kom till Gotland i november men schablonersättningen gällde för hela kvartalet var det ca 2 miljoner lägre kostnader än intäkter för hela 2015 för asylsökanden. Då det är relativt stor eftersläpning av intäkten från migrationsverket har ingen ersättning förutom återsökta medel för hälsoundersökningar kommit hälsooch sjukvården till del. Återsökning av medel för hälsoundersökningar har gjorts med 824 Tkr för första kvartalet. Information från migrationsverket är att för kvartal 1 kommer hälso- och sjukvården erhålla ersättning i form av schablonbelopp med 4,2 miljoner. Detta tillsammans med den återsökta ersättningen för hälsoundersökningar ger en intäkt på 5 miljoner. Den totala vårdkostnaden för asylsökande är för samma period 6,8 miljoner. Den totala vårdkostnaden inrymmer såväl fasta som rörliga kostnader. Såväl kostnadsbild som intäkter för resten av 2016 beror helt och hållet på hur många av de asylsökande som hittills kommit som stannar på Gotland och hur många nyanlända som kommer till. Prognosen för 2016 utifrån den information som finns i dagsläget är att både kostnader som intäkter kommer att minska jämfört med det första kvartalet. Bedömningen är också att asylhälsans uppdrag med hälsoundersökningar kommer att minska avsevärt. Utveckling av vårdkonsumtion Enligt nyligen presenterad statistik från Socialstyrelsen har antal läkarbesök på Gotland, gjorda av gotlänningar ökat, rikets siffror inom parentes; 1,3 procent inom primärvården (-1,1), 3,7 procent inom specialiserad somatisk vård (0,6) och 10,1 procent inom specialiserad psykiatri (1,4). Även besök hos annan personalkategori än läkare ökar mer än riket, dock är skillnaden inte lika stor. Statistiken avser förändring mellan 2014 och 2015. Totalt för den specialiserade vården har besöken ökat med ca 15 000 besök. Ökningen är flest till antalet för återbesök medan nybesöken står för den procentuellt högsta ökningen. Anledningen till att besöken ökar är flera. Som ovan beskrivet sker även ökningar av besök nationellt. På Gotland har besöken ökat kraftigt inom psykiatrin. Detta beror bland annat på psykiatrins utvecklingsplan och 6

Ärendenr HSN 2015/294 7 (18) nyuppstartade omvårdnadsteam som ska intensifiera behandling till patienter i öppenvård så att slutenvård kan undvikas. Inom den psykiatriska vården kan också färre antal vårdtillfällen och kortare vårdtider redovisas, men en kraftig ökning av öppenvård. Det finns också studier som visar att allt fler patienter ringer till 1177 och att allt fler får rådet att söka akutmottagningen. Den bemanningssituation som råder inom primärvården på läkarsidan med stort behov av hyrläkare kan också vara bidragande till att fler remisser går vidare till specialistvården än vad som varit fallet om ordinarie distriktsläkare funnits att tillgå. Även om befolkningen på Gotland inte ökat mer än marginellt har ca 1000 asylsökande kommit under slutet av 2015. 1000 fler personer på Gotland, vissa med relativt omfattande behov av vård, påverkar också antal besök vid jämförelse mellan 2015 och 2016. Cirka 3200 besök har gjorts av asylsökande under perioden januari-april. De flesta av besöken har varit inom primärvården, ca 1300 till asylhälsan som främst hanterar hälsoundersökningarna och ca 900 till övriga primärvården. Utöver dessa är det främst psykiatrin, akutmottagningen, gynekologin och mödravården som tagit emot besök av asylsökande. Statistiken kan ännu vara något missvisande låg, då det initialt förelåg vissa registreringsfel vilket gör att besöken inte kopplas till asylsökande. Den demografiska utvecklingen har också i detta sammanhang stor betydelse. Gotland har en äldre befolkning än genomsnittet i landet och den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning innebär att behovet av framförallt specialiserad vård ökar. Den rapport som är framtagen kring den psykiska hälsan på Gotland pekar också på att den psykiska ohälsan är hög på Gotland och högre än i riket. Påverkan av kostnader för särläkemedel. Då Gotland har en liten befolkning påverkar kostnaden för läkemedel för mycket ovanliga sjukdomar det ekonomiska utfallet stort. Under 2016 har Gotland flera fall med ovanliga sjukdomar och med mycket dyra behandlingar. I ett större landsting med en större såväl befolkning som kostnadsmassa, ger detta inte lika stor påverkan på ekonomin. De förändringsarbeten som hälso- och sjukvården driver för att minska vårdkonsumtionen visar god effekt inom flera områden (se sid 10). Samtidigt ökar besöken inom andra områden bland annat beroende av demografisk utveckling, utveckling av cancersjukvården och ökat mottagande av asylsökande vilket sammantaget innebär att besöken ökar under 2016. Nedanstående diagram gäller för perioden januari-maj. 6

Ärendenr HSN 2015/294 8 (18) 120000 100000 Antal besök inom specialistvården jan-maj (inkl akutmott:) 110776 101108 102094 104979 80000 60000 40000 20000 0 2013 2014 2015 2016 En ökning av besöken mellan 2015 och 2016 med 5,5 procent. 10000 8000 6000 4000 2000 Antal besök akutmottagningen jan-maj 8082 8045 8795 9404 0 2013 2014 2015 2016 En ökning av besöken på akutmottagningen mellan 2015 och 2016 med 6,9 procent. Besöken på akutmottagningen ingår i besöken inom specialistvården ovan. Strukturerad samverkan med socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bedriver en strukturerad samverkan med socialförvaltningen med syfte att göra vården mer effektiv men även för att säkra en sömlös vård. Samverkan leds och styrs via samordnad ledning och styrning (SLS) där förvaltningscheferna och vissa chefer ingår. Några exempel på områden där samverkan sker är genom äldresjukvårdsplan, äldresjukvårdsteam, socialpsykiatriskt team, Mini-Maria samt inom beroendevården. 6

Ärendenr HSN 2015/294 9 (18) Prognos 2016 Under de fyra första månaderna är nettokostnadsutvecklingen i landstingen i genomsnitt cirka 5 procent. Landstinget med högsta nettokostnadsutvecklingen har en ökning med 9,2 procent och landstinget med lägst nettokostnadsutveckling har 0,7 procents nettokostnadsutveckling. Hälsooch sjukvården, främst akutsjukvården, har i de flesta andra landsting/regioner ett mer ogynnsamt läge än vad respektive landstings/regions nettokostnadsutveckling. Nettokostnadsutvecklingen för Hälso- och sjukvården på Gotland är efter april månad 4,6 procent. Helårsprognosen för Hälso- och sjukvården är efter april månad 80 miljoner. Minus 80 miljoner jämfört med budget innebär en nettokostnadsutveckling på 1,8 procent, dvs mer än en halvering av nettokostnadsutvecklingen jämfört med nettokostnadsutvecklingen till och med april. Avtal med staten är ännu inte klart avseende ersättning för läkemedel. Beräkningen för prognosen bygger på oförändrad nivå jämfört med 2015. För att nå den bedömda årsprognosen är det absolut nödvändigt att effekter av de åtgärder som hälso- och sjukvården arbetar med får en tillräckligt stor effekt. Utan effekter av dessa och med en liknande nettokostnadsutveckling som finns i nuläget på ca 4,5 procent, blir prognosen för 2016 istället -120 miljoner. För att nettokostnadsutvecklingen ska bli lägre än efter april månad krävs att allt påbörjat förändringsarbete fortsätter med full intensitet. Pågående och genomförda effektiviseringar Struktur 2015, finns beskriven i såväl ursprungsrapporten som uppföljningsrapporten. Många aktiviteter kan sammanfattas med vård närmare patienten, att tryggare patienter ger behov av färre besök och digitalisering för att flytta vården närmare patienten. Implementeringen av Struktur 2015 ska ske under 3 år. Effektiviseringar inom Hälso- och sjukvården innebär både att utföra arbetet som ska göras med mindre resurser och därmed till en lägre kostnad än tidigare, men det innebär också att omhänderta patienterna på ett sådant sätt att behovet av öppenvårdsbesök eller slutenvårdstillfällen inte uppstår. Flera av de åtgärder som pågår har just till avsikt att minska behovet av vårdkontakter. 6

Ärendenr HSN 2015/294 10 (18) Den åtgärdslista som hälso- och sjukvården arbetar efter, förutom Struktur 2015, har sex olika områden: Minska arbetskraftskostnader Minska slutenvård och minska besök på akutmottagningen Minska kostnaden för utomlänsvård Minska kostnaden för hjälpmedel Hejda kostnadsutvecklingen för läkemedel Övrigt Minska arbetskraftskostnader Målnivå för personalkostnadsökning under 2016 är 2 procent, inkluderat såväl lönerevision som önskade nyanställningar inom kärnverksamheten. Målnivå för hyrpersonal är att minska kostnaden för hyrpersonal med 23 miljoner jämfört med bokslut 2015. Inom området minska arbetskraftskostnader pågår en rad aktiviteter såsom utbildning i schemaläggning, kraftigt minskat intag av hyrsjuksköterskor, handlingsplaner för kraftigt minskat intag av hyrläkare, säkerställande av att arbetstidsregler följs, arbete med RAK, Rätt Använd Kompetens mm. Exempel på genomförda åtgärder är: Omförhandlat läkarnas jouravtal, ca 1 miljon på årsbasis, effekterna kommer när ny beräkning av jourskulden genomförs. Centraliserat avrop och granskning av hyrpersonalfakturor, den ekonomiska effekten är inte beräknad för varje gång bestridande av fakturan görs pga. felaktig debitering. Sådana bestridanden sker löpande. Kraftig begränsning av hyrpersonal. Ytterligare begränsning from 1 september. Samtliga verksamheter som har behov av att anlita hyrsjuksköterskor har nu ha dialog med förvaltningens ledningsgrupp innan eventuellt avrop får göras. Här redovisas genomförda aktiviteter för att undvika avrop och konsekvensbeskrivning. Samtidigt identifieras möjligheter att hitta andra lösningar inom hela förvaltningen. Effekten är ett ytterligare framtvingat arbetssätt och behov av att hitta andra lösningar än anlitande av hyrpersonal. Ett exempel är verksamhet som under våren beräknat behovet av hyrpersonal till mer än 30 veckor under sommaren, när alla andra möjligheter var uttömda beviljas nu 3 veckors hyrsjuksköterska för att inte behöva stänga ner nödvändig verksamhet. Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar om alla avsteg. 6

Ärendenr HSN 2015/294 11 (18) 14 stängda vårdplatser under sommarveckorna för att ytterligare begränsa behovet av hyrsjuksköterskor. Beräknad besparing cirka 5 miljoner. Minska slutenvård och minska besök på akutmottagningen Målsättning för slutenvården är att minska antalet slutenvårdsdygn jämfört med 2015 med ca 10 procent, vilket motsvarar ca 4700 vårddygn. Minskningen ska ske genom såväl minskat antal vårdtillfällen och minskad medelvårdtid. Målsättningen gäller den totala slutenvårdsproduktionen, såväl psykiatrisk som somatisk vård och kan se olika ut inom olika verksamheter. Målsättning för återinläggningar är att de ska minska med 10 procent. Målsättning för besök på akutmottagningen är att antalet besök ska minska med 5 procent, vilket motsvarar 230 besök jämfört med helår 2015. Inom området för att minska behov av slutenvård och besök på akutmottagningen finns åtgärder upptagna som fokuserar på omhändertagandet på akutmottagningen, ett system för att fånga upp patienter som ofta söker akutmottagningen och flera andra enheter för ett omhändertagande som därmed kan minska behovet av besök. Införandet av observationsplatser pågår. För slutenvården pågår bland annat projekt som äldresjukvårdsteamet tillsammans med Socialförvaltningen, ökad dagvård i stället för inneliggande vård och tidig utskrivning. Exempel på genomförda åtgärder är: Sänkt medelvårdtid inom strokevården genom omarbetad vårdprocess Sänkt vårdtid inom psykiatrins heldygnsvård, bland annat genom en ökad öppenvård och omvårdnadsteam. Ökad poliklinisering inom vissa kirurgiska ingrepp genom nya arbetssätt och ianspråktagande av vårdlokal, i anslutning till operationsavdelningen, som tidigare använts av planeringsenhet vård. Genom ovanstående mindre lokalförändring kan patienter som ska opereras gå direkt till operationsavdelningen för väntan på operation istället för att ligga på vårdavdelning. Preoperativa besök på Karolinska via länk. Verksamheten är igång och utvecklas efter hand som utrustning blir mer tillgänglig och arbetssättet utvecklas tillsammans med främst Karolinska sjukhuset. Behandlingsmeddelande ges till samtliga patienter som lämnar akutmottagningen så att de vet vad som gjorts, vad de kan förvänta sig efter besöket och vart de ska vända sig om problemen återuppstår/inte 6

Ärendenr HSN 2015/294 12 (18) förbättras osv. Då detta infördes upplevdes en direkt minskning av antalet telefonsamtal med frågor på akutmottagningen. Minska kostnaden för utomlänsvård Målsättningen för utomlänsvården är att den ska rymmas inom befintlig budget vilket är en kostnadsminskning jämfört med 2015 med 24 miljoner. Detta exkluderat den rättspsykiatriska vården som hälso- och sjukvården inte kan påverka. Denna målsättning kommer att vara mycket svår att nå då kostnadsutvecklingen av utomlänsvården i nuläget är ökande. En starkt bidragande orsak till ökningen relaterar till cancersjukvården. antalet individer som får en cancerdiagnos/1000 invånare ökar mer omfattande utredningar och behandlingar ökar kostnaderna den förbättrade vården innebär att allt fler lever ett långt liv med cancer som kronisk diagnos där behov av uppföljning och kontinuerliga och nya intermittenta behandlingar är en förutsättning En handlingsplan är framtagen för att minska kostnaderna för utomlänsvården. Handlingsplanen innehåller en mängd olika åtgärder där bedömningen är att verksamheten ibland med konsulthjälp, ibland med utbildningsinsatser, ibland med inköp av rätt teknik, kan utföras på Visby lasarett istället för att patienten får vården på fastlandet. En förstudie pågår kring om det är möjligt att göra PCI på Gotland under dagtid i veckorna istället för att skicka patienterna till Stockholm, i regel med helikopter. Exempel på genomförda åtgärder enligt handlingsplanen är: MR-undersökning av bröst som tidigare gjorts på fastlandet görs nu på Gotland. Ny teknik för att markera axill-lymfkörtel sk sentinel-node vid bröstcancer gör att verksamheten nu utförs på Gotland istället för på fastlandet. Radiofrekvens-behandling av åderbråck utförs på Gotland, tidigare en kostnad på 20 Tkr per behandling förutom resa. Uppföljning av handlingsplanen i sin helhet kommer att presenteras för Hälsooch sjukvårdsnämnden på mötet i september. 6

Ärendenr HSN 2015/294 13 (18) Minska kostnaden för hjälpmedel Regelverket för hjälpmedel beslutas av Regionstyrelsen men hälso- och sjukvården har två förslag till kostnadssänkande/intäktshöjande åtgärder under framtagande. Införa egenavgifter på samtliga hjälpmedel och därtill kopplat ett högkostnadsskydd, likt den modell som finns inom Stockholms läns landsting. En första beräkning tyder på en möjlig intäkt på ca 3 miljoner för hela regionen, men närmare beräkningar behöver göras. En översyn också för den administration som behövs kring ett högkostnadsskydd för hjälpmedel är också under översyn innan förslaget är färdigberett. En översyn av om det finns mindre/enklare hjälpmedel som inte längre ska förskrivas utan istället enbart rekommenderas och patienten sen själv får, om den vill, köpa hjälpmedlet i den öppna handeln. Hejda kostnadsutvecklingen för läkemedel Begränsa kostnadsutvecklingen av läkemedel till totalt med rikets nivå efter april månad, 9 procent. Efter april månad är den totala ökningen ca 16 procent. Läkemedelskostnaderna är kraftigt ökande och många nya och dyra läkemedel ligger i den nationella processen för ordnat införande. Exempel på åtgärder som vidtagits är: En granskning av utomstående part som identifierat 16 olika läkemedel där kostnaden kan minskas genom att verksamheten skriver ut ett billigare men likvärdigt preparat. Arbetet med att byta läkemedel pågår och beräknad helårseffekt är 3,5 miljoner. Eftersläpning finns dock då patienter kan ha recept utskrivna för ett helt års förbrukning. Övrigt Exempel på genomförda åtgärder är: Borttagande av tidningsprenumerationer, ca 250 Tkr. Översyn och ny prissättning och rutin av fakturering av laboratorietjänster till andra landsting. införande av e-frikort som är ett steg i det större projektet med självincheckning inom hälso- och sjukvården. Färdigutbyggt kommer detta att minska behovet av administrativ personal. Omförhandling av avtal för bättre prisbild på produkter. Förbättrade serviceavtal med lägre kostnader 6

Ärendenr HSN 2015/294 14 (18) När effektiviseringar inte räcker Inget landsting har tidigare lyckats att genom prioriteringsdiskussion ta bort vård enligt nedan beskrivning. Alla sjukvårdshuvudmän har hittills strävat efter att förbättra sina resultat och öka följsamheten till nationella vårdprogram, riktlinjer och behandlingsrekommendationer. Detta följs upp via kvalitetsregister, Öppna jämförelse och vården i siffror. Förbättringsarbeten är ständigt närvarande inom förvaltningen och ett stort antal aktiviteter är under implementering men har ännu inte fått fullt genomslag. (se ovan) Detta arbete måste fortsatt drivas fullt ut, vilket ligger till grund för den årsprognos som är beräknad. För att reducera kostnaderna än mer jämfört med aktuell årsprognos måste det fattas beslut som innebär att det inte går att uppfylla de nationella indikatorerna för God Vård. Nedan listas ett antal sådana förslag som är icke-önskvärda men möjliga att genomföra: Upphöra med osteoporosverksamheten Osteoporosverksamheten är en förebyggande verksamhet med behandling av benskörhet. Gotland har sedan lång tid haft mindre bra resultat som redovisats i Öppna jämförelser när det gäller läkemedelsbehandling av osteoporos. I verksamheten ingår att såväl identifiera som behandla osteoporos. Verksamheten är en viktig del i att förebygga benskörhet och minska antalet frakturer som annars behöver opereras då olyckan varit framme. Evidens finns för att en välfungerande osteoporosverksamhet leder till minskat antal frakturer och därmed operationer. Gotlands antal av operationer är i förhållandevis små, därav går det inte att utläsa någon effekt ännu på Gotlands befolkning. Osteoporosverksamheten infördes på ett strukturerat sätt i förvaltningen under 2014. Upphörandet med osteoporosverksamheten innebär en kostnadsminskning för 2016 med ca 1 500 tkr. Kostnaderna skjuts i viss mån framåt då förvaltningen inom något år antingen behöver bygga upp verksamheten och kompetens igen, alternativt kommer antalet frakturer orsakade av benskörhet att öka på sikt. De positiva effekterna av redan genomförda investeringar kommer att utebli. Upphöra med hälsofrämjandeaktiviteterna Sedan 2012har Hälso- och sjukvårdsnämnden avsatt ca 5 miljoner till det hälsofrämjande arbetet. Till största delen har arbetet varit att implementerat de nationella riktlinjerna för hälsofrämjanden sjukvård. Utöver detta har medel avsatts till ökad bemanning på ungdomsmottagningen, utbildning i 6

Ärendenr HSN 2015/294 15 (18) samtalstekniken Motiverande samtal med mera. I nuläget används medlen framförallt till livsstilskoordinatorer inom primärvården, förstärkning av rökavvänjningskompetens, förstärkning av dietister, förstärkning av ungdomsmottagningen mm. Konsekvenserna av att upphöra eller minska med de hälsofrämjande aktiviteterna är att det arbete som byggts upp inom det hälsofrämjande arbetet till stor del skulle avstanna. Som exempel kan nämnas att risken att gotlänningar i högre utsträckning drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar ökar då de individer som har ohälsosamma levnadsvanor inte längre kan erbjudas ett samordnat stöd. Mödravården skulle få svårt att fortsätta erbjuda hälsosamtal till blivande mammor. Barnhälsovården kan inte längre erbjuda hälsosamtal till förstagångsföräldrar i samma utsträckning som idag. Möjligheten att erbjuda patienter tobaksavvänjning blir kraftigt försämrad. Att fortsätta utveckla arbetet med rökfri operation blir svårt om inte tobakspreventiva mottagningen får fortsatta resurser. Konsekvenserna av det är att fler patienter inte är rökfria vid operation vilket i sin tur riskerar att försämra operationsresultat. Planera för att skjuta på elektiva operationer Planera för att skjuta på elektiva operationer för att bromsa kostnadsutvecklingen innevarande år. Det är viktigt att poängtera att detta dock skulle innebära att hälso- och sjukvården på Gotland inte följer lagen om vårdgaranti. Patienter har laglig rätt att begära att istället åka till fastlandet för operation vilket i så fall innebära att kostnaderna ändå uppstår. Möjlig effekt under 2016 är väldigt svår att uppskatta då den är helt beroende på hur stor andel rörliga kostnader som påverkas och hur många av patienterna som ändå väljer att åka till fastlandet för att få sin operation utförd. Tillfälligt upphöra med obesitasoperationer Under 2013 och 2014 hade förvaltningen ett tillfälligt stopp för remittering av obesitaspatienter. Under tiden som stoppet varade arbetade Hälso- och sjukvården fram nya rutiner för omhändertagande av patienter med överviktsproblematik. Det arbetet har varit lyckosamt. Antalet personer som opereras för fetma är idag väsentligt lägre än före stoppet. Under 2015 opererades drygt 20 patienter till en kostnad på drygt en miljon. Hälso- och sjukvården bedömer inte att det finns ytterligare betydande förbättringspotential i detta arbete, vilket innebär att behov av remittering sannolikt kommer att kvarstå för berörda patienter. Förslaget innebär således 6

Ärendenr HSN 2015/294 16 (18) att kostnaderna skjuts framåt. Detta innebär också ett lidande för berörda patienter och ett medicinskt risktagande. Ej följa nationella vårdprogram Att inte erbjuda gotlänningar och andra som vistas på Gotland specialiserad vård inom något särskild specialitet går helt utanför det uppdrag som Hälsooch sjukvården har enligt hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvården bedömer (i dagsläget) det inte som genomförbart att ta bort annan verksamhet än ovan beskriven. Den möjlighet som förvaltningen har, om det i de politiska leden beslutas, är att inte följa de vårdprogram som finns nationellt, dvs att sänka nivån på hälsooch sjukvården och inte erbjuda gotlänningar samma behandling som medborgare i övriga landet. Att inte följa de nationella vårdprogrammen och rekommendationerna skulle innebära att statens ambitioner om en jämlik vård över landet åsidosätts. Det finns nationella vårdprogram och kvalitetsregister inom mer än 100 olika områden. Inom cancerområdet finns det ett stort antal vårdprogram, cancerområdet är det område som har flest vårdprogram. Gotland har ett litet befolkningsunderlag så det är inte alltid som det finns många patienter inom varje område. Vårdprogrammen inom cancerområdet är kostnadsdrivande främst med avseende på ökade insatser inom den högspecialiserade vården samt utvecklingen av nya cancerläkemedel. Vårdprogrammen för läkemedelsbehandling av Reumatoid Artrit har under flera år varit kostnadsdrivande ur läkemedelsbehandlingssynpunkt. Däremot har dessa vårdprogram gjort en stor både patient- och samhällsnytta då patientgruppen på ett helt annat sätt kan leva med sin sjukdom utan att de olika lederna blir helt deformerade. Operationer av reumatikerpatienter med utbyte av leder osv är numera i stort sett obefintliga. Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård innebär för Gotlands del högre utomlänsvård och dyra transportkostnader då allt fler patienter är föremål för PCI-undersökningar. Specifika behandlingsrekommendationer för ovanliga sjukdomar slår kostnadsmässigt hårt mot en liten sjukvårdshuvudman där behandling av enskild patient kan kosta flera miljoner kronor årligen. 6

Ärendenr HSN 2015/294 17 (18) Fler vårdprogram och riktlinjer förväntas komma där användningsområden för biologiska läkemedel ökar, exempelvis MS, Parkinsons sjukdom mfl. Det finns idag skillnader i hur landstingen behandlar olika sjukdomstillstånd. Det går inte minst att läsa i Öppna jämförelser. Ambitionen och strävan från såväl statens som professionens sida är dock att vården ska vara just enligt begreppet God Vård. I begreppet ingår som beskrivits ovan, även jämlik vård. Om ett politiskt beslut fattas som innebär att strävan efter att utveckla vården till att bli mer jämlik inte längre gäller inom Region Gotland kommer flera av de nuvarande statliga stimulansbidragen att behöva betalas tillbaka. Alla sjukvårdshuvudmän har i nuläget höga kostnader och en hög kostnadsutveckling för läkemedel. För att bromsa denna utveckling skulle det vara genomförbart men långt ifrån önskvärt att sluta erbjuda behandling som är livsförlängande men inte botande. Exempel på områden där denna typ av behandling relativt nyligen införts har redovisats ovan. Exempel på detta är: De "botande"/försäkerhetsskull= adjuvanta behandlingar ges framför allt till bröstcancerpatienter och patienter med cancer i tarmarna. Dessa kurer innehåller till största delen äldre preparat som inte kostar så mycket, med undantag för en mindre grupp bröstpatienter som får Herceptin adjuvant. För flera onkologiska patientgrupper sker majoriteten av alla behandlingar med "icke botande läkemedel" men samtliga har förstås påvisad effekt och ges inom ramen för vårdprogram och i enlighet med övriga landets rekommendationer. För patientgruppen som helhet har dessa behandlingar en påtaglig effekt på överlevnaden och livskvalitén. Att Gotland skulle välja att inte behandla enligt den evidens som finns som grund i de nationella vårdprogrammen och rekommendationerna enligt denna beskrivning ser Hälso- och sjukvården vore mycket olycksamt att genomföra men förslaget är realiserbart. Konsekvenserna och de ekonomiska effekterna under 2016 är dock mycket svårt att uppskatta. Möjligheten att behålla och rekrytera personal kan sannolikt också komma att påverkas negativt av ett sådant ställningstagande hos en sjukvårdshuvudman. Målen om en god och jämlik vård, att ha nöjda patienter och att vara en attraktiv arbetsgivare skulle inte uppnås. Det är också viktigt att poängtera att det råder fritt val att söka öppenvård i landet, vilket troligen skulle medföra en ökad kostnad för utomlänsvård (och 6

Ärendenr HSN 2015/294 18 (18) mer besvärligt för patienterna) om patienterna skulle åka till annat landsting för behandling. Patienter med bättre förutsättningar socioekonomiskt skulle sannolikt använda sig av detta i större utsträckning än övriga patienter. Det skulle också rimma mycket illa med patienters rätt till jämlik och likvärdig vård över landet, samt åtagandet som Gotland gjort i cancerplanen och Standardiserade vårdförlopp. Minska påbörja läkemedelsbehandling av neuropsykiatriska diagnoser Gotland har fortfarande en hög förskrivning av läkemedel för neuropsykiatriska diagnoser. Nyinsättning på sådan behandling är möjlig att begränsa. Beslutet om en sådan begränsning av behandling ger förutom direkta konsekvenser för patienterna även konsekvenser för andra förvaltningars verksamheter, framförallt skolan. Arbetet med en gemensam överenskommelse mellan skolan och HSF pågår. Överenskommelsen förväntas komma upp för beslut under hösten 2016. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstaterar hälso- och sjukvården att den kostnadsutveckling som blev faktum 2015 tillsammans med den nettokostnadsutveckling som förväntas under 2016 ger hälso- och sjukvården en minusprognos med 80 miljoner efter april månad. I prognosen är ekonomiska effekter av effektiviseringar nödvändiga. Den bedömda helårsprognosen bygger på en nettokostnadsutveckling på 1,8 procent. Detta är betydligt lägre än vad verksamheten har till och med april. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen påverkar många patienter positivt men bidrar också till kostnadsutvecklingen. Antalet äldre som lever med svår sjukdom ökar. Den psykiska ohälsan ökar nationellt och på Gotland. Effektiviseringsarbete tar tid. Implementering av Struktur 2015 och åtgärder enligt den åtgärdslista som verksamheten arbetar efter har ännu inte gett tillräcklig ekonomisk effekt. Begäran om tilläggsanslag Med hänvisning till ovanstående begär HSN ett tilläggsanslag på XX kronor för 2016 års verksamhet för att säkra God Vård till gotlänningar och besökare och samtidigt kraftfullt fortsätta det effektiviseringsarbete som pågår. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör 6

Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2016/295 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 1 juni 2016 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för att minska behovet av hyrläkare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för att minska behovet av hyrläkare Bakgrund Den 20 april gav hälso- och sjukvårdsnämnden förvaltningen i uppdrag att till nämnden i juni återredovisa en plan med åtgärder för att minska behovet av hyrläkare. Flera åtgärder och aktiviteter för att minska det sammantagna behovet av hyrpersonal oavsett yrkeskategori pågår och pågick redan innan detta uppdrag. Förmågan att hålla i och hålla ut i de aktiviteter som pågår är en framgångsfaktor. På övergripande nivå har hälso- och sjukvårdsdirektören och sjukvårdschefen beslutat att nyttjandet av hyrsjuksköterskor ska minska. Inga nya avrop får göras och alla lagda beställningar ska avbokas. Akutmottagningen, nattbemanning, psykiatri samt barn- och ungdomsavdelningen omfattas av beslutet först från och med 1 september. Denna redovisning är en sammanställning av förvaltningens arbete för att minska behov av hyrläkare. Texten utgår därför endast från denna yrkeskategori även om aktiviteterna i vissa fall är desamma för andra yrkeskategorier. Bakgrund och motiv Sedan länge har primärvården svårt att fullt bemanna läkartjänster, nationellt sägs det att det saknas cirka 1400 specialister i allmänmedicin. På senare tid ses denna situation även inom andra specialiteter. Det har blivit allt mer vanligt att bemanningsföretagen har svårt att leverera läkare med rätt kompetens och då inte enbart inom primärvården. Samtidigt ses en nationell subspecialisering som gör situationen än mer sårbar. I Gotlands fall förstärks detta av litenheten som gör att skillnaden mellan full bemanning och avsaknad av bemanning i många fall kan handla om enstaka personer. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 7

Region Gotland Ärendenr HSN 2016/295 2 (5) Förvaltningens uppdrag gavs mot bakgrund av rådande ekonomiska situation, att bemanna med hyrläkare är mycket kostnadsdrivande, men att minska antalet hyrläkare är viktigt även av andra skäl då det ökar kontinuitet, patientsäkerhet samt trygghet för såväl patienterna som medarbetarna. Aktiviteter för att minska antalet hyrläkare Aktiviteterna för att minska dagens behov är flera och behöver ske samtidigt. Det handlar om att behålla befintlig personal, rekrytera ny personal såväl som att befintlig personal används på bästa sätt. Aktiviteterna är dessutom olika beroende på tidshorisont som exempel kan nämnas annonsering (kort sikt) och utbildning av AT-läkare (lång sikt). Nedan listas olika aktiviteter som pågår inom förvaltningen. Vikten av att behålla anställda läkare Att förvaltningen kontinuerligt arbetar med aktiviteter för att säkra att de läkare som är anställda väljer att fortsätta arbeta inom förvaltningen är en framgångsfaktor. Detta är dock i detta sammanhang mer att beteckna som ett arbete för att inte öka behovet av hyrläkare, vilket inte svarar mot uppdraget att minska behovet och beskrivs därför inte närmare. Grunden för en långsiktigt god bemanning är att medarbetarna stannar kvar i verksamheten. Ledarskap och chefskap Ett nära och engagerat ledarskap är en nyckelfråga. För att ge bättre förutsättningar för detta inom primärvården (egen regi) ändras chefsstrukturen. I den nya strukturen skapas tydliga resultatenheter, vilket ska ge en tydligare koppling mellan verksamhetens mål och uppföljningar. Den nya strukturen ska också förbättra förutsättningarna för organisering av resurseffektiva lösningar. Exempelvis kommer vårdcentralerna Visby Norr och Wisby Söder i den nya strukturen att ha en gemensam chef och flera stödfunktioner kommer att kunna samordnas. Denna förändring är nyligen genomförd inom primärvården. För att ge extra kraft i det nödvändiga utvecklingsarbetet av vården har tre medarbetare från förvaltningsledningen tillfälligt fått nya arbetsuppgifter direkt i sjukvårdsledningen. Dessa tre arbetar med vårdutvecklingsuppdrag ungefär motsvarande tid som en heltidstjänst. Att rekrytera nya läkare Rekrytering är en annan av förvaltningens huvudstrategier. Annonseringen sker på flera sätt och genom olika kanaler. Exempel på annonsering som gjorts/pågår är inom ortopedi: Annons för att rekrytera 7

Region Gotland Ärendenr HSN 2016/295 3 (5) bakjourskompetenta specialister har varit införda på hemsidan för Svensk Ortopedisk förening och i Ortopediskt Magasin (Svensk Ortopedisk förenings medlemstidning). Annons för publicering på Regionens nät, Läkartidningen och Dagens medicin håller på att förberedas (annonsering preliminärt i juni samt v 35). Liknande upplägg finns inom andra specialiteter. Erfarenheten visar dock att parallella spår behövs, annonser ger inte alltid sökande som till exempel varit fallet inom rehabilitering och allmänmedicin. Personliga kontakter är ofta tidsödande, men har stor betydelse vid rekrytering. För att locka fler sökande prövas även kombinationstjänster till exempel samtidig tjänstgöring inom det nystartade mobila äldresjukvårdsteamet och annan verksamhet. Ett annat exempel är inom allmänmedicin där del av tjänster avser handledning av ST-läkare. En upphandling har gjorts för att ge förutsättningar för att kunna rekrytera läkare från andra länder. Inom psykiatrin finns goda erfarenheter av detta, då främst från Polen. Det är dock i sammanhanget viktigt att betona att det är många överväganden som ska beaktas då det i praktiken innebär ett långsiktigt åtagande avseende exempelvis möjlighet att tillhandahålla handledning, språkhjälp och stöd för att integrera personen i samhället. Alla delar måste fungera för att personen ska vilja stanna kvar. I och med det ökade antalet asylsökande ökar möjligheten att tillvarata deras kompetens inom hälso- och sjukvården. Det som beskrivits ovan gäller rekrytering utifrån. Erfarenheterna visar att långsiktig rekrytering i form av utbildning av AT-läkare och ST-läkare är centralt. Målsättningen är att de som utbildas ska välja att stanna kvar i förvaltningen. Detta gäller AT och ST tjänster generellt som tillsätts med hänsyn till förvaltningens behov av läkare inom olika specialiteter. För att beräkna behovet av specialist och ST behövs produktions- och kapacitetsplanering. Detta arbete kommer att successivt att start under hösten 2016. För att genomföra utbildningssatsningarna behövs resurser i form av handledningstid avsättas. Erfarenhet från annat håll visar att detta i förlängningen gör att läkarna trivs och väljer att stanna kvar. Nya arbetssätt är framtagna som innebär att en läkare handleder flera underläkare. Från och med år 2017 kommer fler AT-läkarblock att tillsättas, 16 i stället för 10 stycken. För att skapa bästa förutsättningar för en bra utbildning/handledning under AT-tiden, kommer det att vara intag 4 ggr/år i stället för 2 ggr/år Som exempel på detta kan också nämnas den av hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade satsningen i form av en utbildningsenhet inom primärvården som 7

Region Gotland Ärendenr HSN 2016/295 4 (5) inrättas på Visby Norr. Strukturen för utbildningsenheten är byggd på handledarteam, med en enhet på Visby Norr som nav, men där hela primärvården omfattas så att hela primärvården gynnas. Detta bedöms vara en mycket viktig insats för att rekrytera och behålla personal inom primärvården på Gotland Använda anställda läkare på bästa sätt Arbetet med att omfördela arbetsuppgifter enligt principerna RAK och LEON är i detta en nyckelfråga, som blir allt viktigare när det råder brist på flera av de yrkesgrupper som utgör basen i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Arbetet med RAK pågår inom flera av hälso- och sjukvårdens verksamheter. Ur perspektivet: handlingsplan för att minska behov av hyrläkare pågår flera direkta och indirekta aktiviteter. Direkta så som att sjuksköterskor utför vissa arbetsuppgifter som läkare tidigare gjorde. På fyslab har till exempel BMA (biomedicinsk analytiker) kompetens för att tolka ultraljudsundersökningar av hjärtat i stället för att läkare utför tolkningen. Dessvärre är det en sårbar verksamhet med få personer med rätt kompetens. Upplärning och rekrytering av ny BMA pågår. På reumamottagningen utför sjuksköterska idag mer av det som tidigare gjordes av läkare. Inom primärvården genomförs en tidsstudie av läkarnas administration. Även inom obstetrik finns exempel där barnmorska numera utför medicinska aborter som tidigare gjordes av läkare. ehälsa/it-stöd, en fungerande IT- teknik som underlättar vid alltmer omfattande registreringskrav men också som ett sätt att erbjuda nya behandlingsformer lyfts som en annan viktig strategi. Införandet av behandlingsinsatser via nätet är ett aktuellt exempel. Samverkan med andra huvudmän För att minska behovet av hyrläkare pågår även diskussioner med andra landsting om möjlighet till att teckna avtal om att få köpa bemanningstjänst i form av specialister. Samarbete skulle även kunna hittas för bakjouruppdrag på Gotland. Nationellt har SKL initierat dialogmöten och nätverk med syfte att minska behovet av hyrläkare, vilket företrädare från psykiatrin på Gotland deltar i. Internt utvecklingsarbete Inom psykiatrin är en målsättning att arbeta med produktions- och kapacitetsplanering för att kunna beräkna behovet av specialistläkare och STläkare. Målet är att det ska vara infört 2017. 7

Region Gotland Ärendenr HSN 2016/295 5 (5) Med fler AT-läkare, enligt ovan, utreds möjligheten att bilda en underläkarenhet med en chef. Underläkarna kommer då att bli stärkta i sin roll och med alla underläkare samlade inom en enhet kan också bemanningen på olika avdelningar bli så jämn och bra som möjligt. En blankett har tagits fram som ska fyllas i då det inte finns något annat sätt att bemanna verksamheterna än med hyrläkare. Blanketten lämnas för beslut i samband med en gemensam dialog i hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp och beslutas av hälso- och sjukvårdsdirektören. Syftet med detta möte är att gemensamt identifiera andra behov som kan underlätta situationen i kärnverksamheten och på så sätt successivt minska behovet av hyrläkare. Uppföljning och resultat Ovan beskrivna arbetssätt har kommit olika långt i genomförandet. Målet är att bli oberoende av hyrläkare även om det sannolikt även i framtiden kommer att finnas behov av hyrläkare enstaka veckor. Vid mer sporadiskt behov kommer kostnaden att kunna rymmas inom ordinarie personalbudget och inte påverka kontinuitet negativt som dagens situation. Uppföljning kommer att ske månadsvis avseende kostnader för inhyrda läkare. Det bedöms som det mest tillförlitliga uppföljningssättet och kräver ingen extra administration. Målet är att kostnaderna successivt sjunker och att förvaltningen i princip är oberoende av hyrläkare innan 2018 års utgång. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör 7

Marie Berglund, Projektledare Struktur 2015 Ärendenr 2013/444 1 (10) Handlingstyp Informationsärende Datum 24 maj 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Informationsärende RAK Rätt använd kompetens Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning Delprojektet Vårdnära service (VNS) har pågått på vårdavdelning C3 och C4 sedan mitten av maj, 2015 och på akutmottagningen sedan februari 2016. RAK fas 2. Delprojekt omfördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor startade november 2015 och avslutas juni 2016. Delprojektet har i samverkan med medarbetare och chefer från berörda enheter genomfört kompetenssäkring av undersköterskor och tagit fram en kompetenssäkringsmodell för hela resursområde Slutenvård. Delprojekt Tidsstudie av läkarnas administration i Primärvården har genomförts i samverkan med Uppsala universitet. Resultatet redovisas under hösten 2016. Syftet är att identifiera och åtgärda arbetsväxling enligt RAK i primärvården. Slutsatser Uppföljningen av VNS kan inte påvisa förväntad effekt. Förutsättningar gällande bemanning och det ökade användandet av hyrsjuksköterskor bedöms ha betydelse för utebliven effektuering av VNS. För fortsatt RAK-fas 2 i Slutenvården bedöms VNS vara nödvändigt för att uppnå framgång i arbetsväxling mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Det finns potential att minska sjuksköterskebehovet förutsatt att kompetenssäkring av undersköterskor genomförs systematiskt med fokus på extra insatser 2016 och 2017. Kartläggningen av primärvårdsläkarnas administration förväntas ge underlag för RAK-arbetet i primärvården samtliga yrkeskategorier. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 Bakgrund I hela vård- Sverige arbetar landsting och regioner med att se över hur kompetensen hos vårdpersonal kan användas mer ändamålsenligt och hur vården ska organiseras för att möjliggöra att vårdpersonal arbetar på toppen av sin kompetens. Detta arbete styrks också av Göran Stiernstedts betänkande Effektiv vård som publicerade i januari 2016. Den menar att det finns potential att se över nuvarande strukturer och hitta nya arbetssätt som i betydligt större utsträckning utgår från principen - att organisera arbetet så att rätt kompetens matchas med rätt arbetsuppgift och vidare att vården kan behöva nya yrkeskategorier för att möta framtidens sjukvård. Delprojekt i RAK Inom hälso- och sjukvården i Region Gotland pågår, inom ramen för Struktur 2015 projektet RAK (Rätt Använd Kompetens). Inom RAK- arbetet drivs tre riktade delprojekt, två i Resursområde Slutenvård och ett inom Primärvården. Syftet med att starta och driva riktade delprojekt inom RAK var att katalysera arbetet med RAK, testa RAK- modellen från identifiering till genomförande med påföljande uppföljning. Valet av delprojekt och vilka enheter som skulle få del av riktade insatser utgick från var i organisationen aktiviteter kopplade till RAK skulle göra störst skillnad relativt omgående. RAK fas 1- vårdnära service, RO Slutenvård, enheterna C3 och C4. VNS bedömdes utgöra en förutsättning för att kunna omfördela arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor på C3 och C4. RAK fas 2- effektuera frigjort utrymme från VNS genom att omfördela arbetsuppgifter från sjuksköterskor till undersköterskor på C3 och C4. I RAK fas 2 ingår kompetenssäkring av undersköterskor. RAK i Primärvården - Tidsstudie för att kartlägga och identifiera distriktsläkares arbetsuppgifter, utifrån RAK och LEON, som är möjliga att omfördela till annan yrkeskategori, inte behöver utföras eller kan lösas med annan struktur/på annat sätt. Samtliga vårdcentraler i egen regi. 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 RAK fas 1 VNS RO Slutenvård C3 och C4 RAK fas 2 Växling arbetsuppgifter undersköterskor - sjuksköterskor RAK fas 3 Använda sjuksköterskors och undersköterskors kompetens fullt ut RAK Primärvård Tidsstudie- Läkares onödiga administration RAK Primärvärd Växling av arbetsuppgifterfrån läkare till annan yrkeskategori RAK Primärvård Samtliga yrkeskategorier arbetar på toppen av sin kompetens Riktade delprojekt RAK. RAK fas 1 - Vårdnära service Delprojektet vårdnära service har varit igång på vårdavdelningarna C3 och C4 sedan mitten av maj 2015 och på akutmottagningen sedan mitten av februari 2016. Vårdnära service har utformats i samverkan med Serviceförvaltningen som är utförare av vårdnära service. I andra regioner eller landsting produceras och levereras vårdnära service av landtingsets/sjukvårdens egen serviceorganisation. I VNS- projektet på Visby lasarett har projektet utgått från att det är går att likställa Serviceförvaltningen med ett landstings serviceorganisation och att det i utifrån den principen är möjligt att uppnå överenskommelser mellan SF och HSF som är gynnsamma och resurseffektiva för helheten. Nuläge VNS Sedan starten har konceptet VNS modifierats avseende tjänster och tillgänglighet till VNS under veckodagarna. I nuläget finns VNS tillgängligt på Akutmottagningen 18 tim/v och på C3 och C4 har man vardera 31 tim/v. Under projektets början ingick viss tillgänglighet av VNS under helg och kväll men under förutsättning att VNS ska vara i tjänst när behovet är som störst och för att optimera VNS- tjänsten inom ramen för projektet är nu samtliga VNS- tjänster förlagda på dagtid, måndag fredag. Samtliga processer har utvecklats och projektet har via projektgruppen tagit fram standarder och rutindokument för samtliga arbetsuppgifter som utförs av VNS. Serviceförvaltning arbetar med att ta fram en betalningsmodell för VNS liknande den som gäller för övriga tjänster från Serviceförvaltningen. 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 Uppföljning VNS Sedan mars har omfattningen av vårdnära service utökats med fler servicetjänster och akutmottagningen på Visby lasarett har inkluderats. Nyckeltal och uppföljning Följande uppföljningsmått är sedan tidigare angivna inom projektet; Totalt arbetad tid undersköterskor/sjuksköterskor Övertid samtliga personalkategorier Totalt arbetad tid En minskning av den totalt arbetade tiden kan inte påvisas sedan införandet av VNS. En försvårande faktor vid uppföljningen är svårigheten att få ut tillförlitlig statistik ur personalsystemet. Instabil bemanningssituation och ökat antal introduktioner av hyrsjuksköterskor kan delvis förklara det ökade antalet arbetade timmar vårdnära service inkluderat. Antalet vårdplatser har varit utan nämnvärd avvikelse mellan jämförelseperioderna. Övertid Det är svårt att värdera VNS påverkan på minskad övertid påc3 och Det är troligt att enheterna har använt hyrpersonal i större utsträckning istället för att lägga övertid på den egna personalen. RAK fas 2- Omfördelning av arbetsuppgifter sjuksköterskkor undersköterskor Delprojekt RAK fas 2 startades under oktober 2015 utifrån hypotesen att införande av vårdnära service och effektuering av det utrymmet som VNS genererar bör ske parallellt. Målsättningen med RAK fas 2 har varit att möjliggöra för undersköterskor att utföra fler medicintekniska arbetsuppgifter inom sjuksköterskans kompetensområde men som kan utföras av undersköterska med reell kompetens och inom ramarna för de styrdokument som reglerar vem som får göra vad i Hälso - och sjukvården. Projektet ser att en formalisering av undersköterskors reella kompetens är nödvändigt för att kunna genomföra omfördelning av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor utifrån principerna om bibehållen 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 patientsäkerhet och till likvärdig eller bättre kvalitet. Innan omfördelning kan göras fullt ut måste kompetenssäkringsprocessen vara genomförd, undersköterskornas kompetensbehörighet fastställd och det ska finnas en planering för fortsatta utbildningsaktiviteter inom ramen för kompetens - säkringsprocessen. Vidare har vårdnära service också bedömts vara en förutsättning för växling av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor varför sjukvårdschefen beslutade att RAK fas 2 skulle genomföras på de enheter som hade vårdnära service- C3 och C4. Inventering För att kartlägga befintlig undersköterskekompetens och inventera utbildningsbehov hos undersköterskor med tills vidare anställning och längre visstidsanställning inom Ro Slutenvård genomfördes under hösten 2015 en kompetens- och utbildningsinventering. Timvikarier i bemanningsenheten exkluderades. Åttio undersköterskor intervjuades och ombads att göra en självskattning av egen kompetens utifrån vilka arbetsuppgifter som utfördes tryggt och säkert, vilka som inte utfördes i nuläget men som tidigare utförts eller inte utfört alls men skulle vara möjliga att utföra efter utbildning. Vidare efterfrågades antal år i yrket och inom vilka specialiteter man varit verksam. Det visade sig att undersköterskorna i RO slutenvård hade arbetat i genomsnitt 26 år som undersköterskor och med erfarenhet från minst tre olika verksamheter inkl. omvårdnad om äldre och funktionshindrade. De flesta angav att man sedan akademiseringen av sjukvården under 1990 -talet tappat arbetsuppgifter som tidigare legat inom undersköterskans yrkesområde. Istället har undersköterskor i stora delar fått ansvar för förråds och tvätthantering och diverse städrelaterade arbetsuppgifter jämte det dagliga omvårdnadsarbetet. Bedömningen efter intervjuerna var att undersköterskorna värderar den egna reella kompetensen med försiktighet och med några få undantag är uteslutande positiva till att få utföra fler medicintekniska arbetsuppgifter. Utifrån kompetensinventeringen utformades en kompetensmodell och en utbildningsplan för säkring av undersköterskornas kompetens. Framtida kompetenssäkring av undersköterskor bör beakta att utgångsläget för den samlade kompetensnivån hos undersköterskegruppen generellt kommer att vara lägre. Det handlar ytterst om att omvårdnadsutbildningen i nuläget inte 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 fullt ut möter behovet inom akutsjukvården samt att få studenter väljer inriktning akutsjukvård. Utifrån detta resonemang är det rimligt att förvänta att kompetenssäkringen av undersköterskor, på sikt, kommer att behöva bli mer omfattande. Arbetet har i stora delar bedrivits i den projektgrupp som bildades med uppdrag att påbörja RAK fas 2 på C3 och C4. Undersköterskor och sjuksköterskor samt enhetschef från enheterna har ingått i gruppen. Deras viktigaste funktion har varit att länka arbetet mellan projektet och den egna arbetsgruppen och påbörja implementering. Aktiviteter RAK fas 2 Kompetenskort behörigheter Utbildningsinsatserna har utgått från kompetensinventeringen men även baserats på vad sjuksköterskor och chefer anser skulle kunna utföras av undersköterskor. En kompetensmodell har tagits fram för att beskriva innehållet i undersköterskans kompetensnivåer och har koppling till den yrkesutvecklingsmodell inom sjuksköterskeprofessionen som är känd som Från novis till expert (1). Det är en vedertagen förklaringsmodell för kompetensgradering av sjuksköterskor. Kompetensbehörighet C Kompetenskort C Kompetensbehörighet B Kompetenskort B Kompetensbehörighet A Kompetenskort A Arbetsuppgifter har kategoriserats utifrån A-C med tillhörande kompetenskort. Kompetensbehörighet A motsvarar grundläggande kunskaper i omvårdnad inom akutsjukvård. I kompetensbehörighet B- GRUND, ingår arbetsmoment som undersköterskor inom slutenvården måste kunna utföra tryggt och säkert för att möta den faktiska kompetensnivå som krävs för en undersköterskebefattning inom slutenvården. Kompetensbehörighet C- KOMPETENT innefattar fler avancerade medicintekniska arbetsuppgifter som undersköterskor med lång erfarenhet utför. Här ingår 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 också arbetsuppgifter som i nuläget nästan enbart utförs av sjuksköterskor trots att det inte finns formella hinder att låta undersköterskor med reell kompetens utföra arbetsuppgiften. De flesta organiserade utbildningsinsatser ligger inom C- behörighet och det är kompetenssäkring på C- nivå som gör det möjligt att få effekt av arbetsväxling mellan undersköterskor och sjuksköterskor. I arbetet med översyn av möjliga arbetsuppgifter att omfördela och i framtagandet av utbildningsplan och kompetensbehörigheter har Chefläkare och förvaltningens kvalitetsstrateg varit sakkunniga i frågor som rör lagar, föreskrifter, patientsäkerhet och kvalitet. Utbildningsinsatsrena påbörjades i februari 2016 och avslutas under juni 2016 med tilldelning av kompetensbehörigheter enligt projektgruppens förslag. I nuläget är det mycket i RAK-projektet som tyder på att det förutom VNS och kompetenssäkring av undersköterskor också förutsätts att sjuksköterskegruppen har uppnått en viss stabilitet gällande kompetensnivån för att det ska vara möjligt att uppnå RAK fas 2. På C3 och C4 har flertalet sjuksköterskor mindre än tre års erfarenhet i yrket. Utifrån detta resonemang är det rimligt att anta att kompetensnivån hos den samlade sjuksköterskegruppen är en förutsättning att beakta när arbetet fortsätter med RAK fas 2. RAK i primärvården Tidsstudie läkares administration I vårdsverige har det sedan flera åt pågått ett resonemang kring läkarnas ökade administration. Diskussionerna har cirklat kring huruvida all administration är nödvändig och i så fall till vilken kostnad och finns det andra sätt att organisera den allt större del administration som läkare behöver utföra. År 2013 valde myndigheten Vårdanalys att titta närmare på vad som avses med onödig administration för läkare och hur mycket av läkarens tid som ägnas åt detta. Resultatet presenterades i rapporten Ur led är tiden, 2013. Förutom otillräckliga IT-system visade inventeringen att det saknas en samlad bild över läkargruppens faktiska administrativa arbetsuppgifter men också att det inom läkargruppen är godtyckligt vad som ingår i begreppet administration och vem som har rätt kompetens att utföra olika delar av det administrativa arbetet. Vidare menar Vårdanalys att det finns effektivitetsvinster om man lyckas renodla läkarnas administration och överlåta de delar av administrationen som inte behöver utföras av läkare utan kan utföras av annan yrkeskompetens. 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 I samband med strukturutredningen efterfrågades läkarnas synpunkter på arbetsuppgifter som skulle vara möjliga att överlåta till annan yrkeskompetens. Flera av dessa synpunkter innefattade arbetsuppgifter som kan betraktas som rent administrativa eller kringfunktioner som handlar om direkt patientvård eller stödjande kringfunktioner som skulle kunna betraktas som vårdnära service. Inom ramen för RAK och LEON önskade primärvården att titta vidare på frågan om läkarnas administration och andra arbetsuppgifter som utförs av läkare men som skulle kunna utföras av annan yrkeskompetens. Primärvården inledde ett samarbete med Marco Santos, postdoktor och forskare vid Uppsala universitet med placering i Visby, som fick i uppdrag att kartlägga administration hos läkare inom primärvården på Gotland. Målsättningen med uppdraget har varit att skapa konsensus kring begreppet onödig administration, tidssätta åtgången för det som definieras ingå i detta begrepp och lämna förslag till förändringar som effektiviserar användandet av läkarresursen. Inför tidsstudien har data samlats in och analyserats i syfte att fånga de administrativa arbetsuppgifter som läkarna i primärvården är eniga om är onödiga i den bemärkelsen att kan överlåtas till annan yrkeskategori, anses bero på otillräckliga IT- system eller att den inte behöver utföras alls om man kan hitta strukturer som leder till att det blir rätt från början. I framtagandet av aktiviteter har läkarna även skattat genomförbarhet att förändra samt vilken grad av frustration arbetsuppgiften leder till. Djupintervjuer och enkäter har lett fram till ett trettiotal aktiviteter som primärvårdens läkare i olika grad anser lämpligen inte bör utföras av läkare. Aktiviteterna har kategoriserats utifrån; Serviceuppgifter påfyllnad på rum, hämta material som saknas, iordningsställande av rum mellan patienter etc. Patientadministration - tidbokning, intygsförfarande, korrektur av journaltext, remisshantering, uppföljning av undersökningar provtagning, kvalitetsregister, administration kring läkemedel etc. Övrig administration utbildning, handledning, verksamhetsplanering, möten etc. IT-system användarvänlighet i och mellan olika patientrelaterade IT system 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 Nuläge tidsstudie Själva tidsstudien - insamlingen av observationer, påbörjas fortlöpande under maj månad och beräknas pågå fram till mitten av juni på samtliga vårdcentraler i egen regi. Cirka femton läkare förväntas ingå i tidsstudien. Varje läkare ska registrera det patientarbete som utförs under 40 timmar. Mätningsintervallet är 15 minuter, vilket ger ett underlag motsvarande drygt 5000 observationer. Data kommer att analyseras och ett preliminärt resultat kommer kunna presenteras under slutet av juni, slutrapporten presenteras i slutet av augusti. Slutrapporten kommer ange riktningen för det fortsatta RAK arbetet i Primärvården. Vidare kommer metoden att kunna tillämpas i andra delar av sjukvården där en kartläggning behövs för att identifiera RAK-aktiviteter för åtgärd. Fortsatt RAK - arbete Arbetet med RAK fortsätter inom de olika delområdena, en uppföljning avseende RAK fas 1 och 2 pågår. Beslut om hur arbetet ska fortgå avses att fattas under maj månad. Gällande primärvården består det fortsatta arbetet i att under hösten fortsätta RAK-arbetet i primärvården. Omsätta resultatet från tidsstudien till genomförandeplan för primärvården. Exempel genomförda arbetsväxlingar RAK Slutenvård sociala samordnare- funktionsundersköterskor bistår sjuksköterskor med bl. a samordning kring vårdplaneringar samordning av hjälpmedel inför hemgång, kontakt och samordning med SOF inför hemgång, transportplanering. vårdplatskoordinator bevakar och rapporterar vårdplatsläget på Visby lasarett, initierar åtgärder vid låg tillgänglighet på vårdplatser. ekonomibiträden i stället för undersköterskor för tjänstgöring i avdelningskök. Primärvården samtalsstyrning av telefontiden primärvården inför samtalsstyrning med knappval i syfte att styra samtalen till rätt kompetens; distriktssköterska/sjuksköterska för medicinsk rådgivning och bokning till läkare eller distriktssköterska, medicinska sekreterare för avombokning av redan bokad tid samt provsvarsförfrågningar. 8

Region Gotland Ärendenr 2013/444 Röntgen På datortomografi lab. har undersköterskor utbildats och erhållit personliga delegeringar från sjuksköterska för att kunna förbereda patienter inför datatomografiundersökning. Arbetsväxlingen minskar sårbarhet vid frånvaro, underlättar schemaläggning och ökar kapaciteten på datortomografi lab. Utbildning av undersköterskor för läkarassistans på angio lab. Arbetsväxlingen minskar sårbarhet vid frånvaro, underlättar schemaläggning och ökar kapaciteten på angio lab. Systemförvaltning Förvaltningen av journalsystemet Obstetrix, som används inom verksamhetsområde gynekologi/obstetrik, förvaltats av vårdpersonal och medicinska sekreterare inom verksamhetsområdet. Diskussioner pågår för att överföra denna uppgift till enheten ehälsa/mit. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör 8

Kerstin Lindgren, resursområdeschef habilitering/rehabilitering Ärendenr HSN 2014/533 Handlingstyp Beslutsärende Datum 3 juni 2016 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Återredovisning av habiliteringens aktiviteter inom struktur 2015 Hälso- och sjukvårdsnämndens föreslås att godkänna återredovisningen för hur de olika identifierade frågorna omhändertagits samt stödja förvaltningen i det fortsatta arbetet. ge förvaltningen i uppdrag att med utgångspunkt från det som återredovisats inom ramen för Struktur 2015 återkomma under 2016 med en uppdragsbeskrivning för fastställande. Habiliteringens uppdrag bakgrund I oktober 2015 redovisades en delrapport till nämnden om det arbete som genomförts avseende barn respektive plan för det fortsatta arbetet. I november redovisades en delrapport till nämnden om det arbete som genomförts avseende vuxna respektive habiliteringens inre arbete samt planen för det fortsatta arbetet inom dessa båda områden. Uppdrag barn Delta i arbetet kring barn med neuropsykiatriska diagnoser som pågår i Regionen. Inom ramen för BarnSam pågår arbete med att se över hur insatser för barn ser ut. Där ingår representant för Habiliteringen. Utifrån det arbetet kommer ytterligare förbättringsområden att upptäckas och definieras. Tydliggöra överenskommelserna kring läkarinsatserna på Habiliteringen. Det blir också viktigt att få till stånd barnpsykiatriska läkarinsatser, som idag inte ges. Fortsatt arbete med BUF kring tidiga intensiva insatser för små barn. Om arbetet i skolan med intensiva insatser kommer igång tror vi att Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 9

Region Gotland Ärendenr HSN 2014/533 2 (5) personal i skolan hittar metoder och sätt att bemöta barn med neuropsykiatrisk problematik. Fastställa organisatorisk tillhörighet för småbarnsteamet Att samarbeta med BUP för att undersöka andra möjliga insatser än läkemedel till patienten. Samverkan mellan BUP och Habiliteringen Samarbetet mellan de två verksamheterna kring barn 7 17 år, har utvecklats. Två planeringsdagar har använts för att minimera dubbelarbete och säkerställa att insatserna sker på ett gemensamt och strukturerat sätt. Det innebär att resurserna kan användas effektivt. Exempel på gemensamma aktiviteter är föräldrautbildning, gemensamma teamträffar och rutiner för överföring mellan de två verksamheterna. I arbetet bjöd BUP och Habiliteringen in föräldrar för att inhämta synpunkter och upplevelser av samarbetet. Föräldrarna gav både ris och ros till verksamheterna. De synpunkter som framkom vid mötet har använts i förbättringsarbetet. En uppföljning innan sommaren är planerad och då redovisas de åtgärder man genomfört eller planerar genomföra. Det inledande samarbetet med BUP har varit mycket lyckat och är en grund för att tillsammans utveckla och undersöka andra möjliga insatser än läkemedel till patienter. Samordnad individuell plan (SIP), ingår idag som en naturlig del i arbetet på Habiliteringen där den anses adekvat och viktig. Inflödet av barn med neuropsykiatrisk diagnos har ökat och därmed behovet av att kunna konsultera läkare med neuropsykiatrisk kunskap. I dagsläget har BUP inte kunnat bistå med den hjälpen då inflödet till BUP varit mycket stort. Småbarnsteamet Sättet att organisera arbetet i team, Småbarnsteamet har funnits under tre år. Arbetssättet bedöms vara lyckosamt, man har dock ännu inte formaliserat samarbetet eller tagit ställning till om teamet bör få en egen fastställd organisationstillhörighet. Barn- och ungdomsmedicin, BUP och Habiliteringen ingår i teamet och det pågår fortlöpande diskussioner hur man fortsättningsvis ska kunna hålla kvar denna funktion eftersom parterna är eniga om och ser att 9

Region Gotland Ärendenr HSN 2014/533 3 (5) det är ett bra sätt att fånga barn med stora svårigheter tidigt. Under hösten och våren har BUP varit hårt belastad och det har varit svårt att hålla teamet intakt. Mångsidiga intensiva insatser för barn (MII) Metoden har evidens och har visat sig effektiv för små barn i förskoleåldern med misstänkt autism. Arbetet utförs i nära samarbete med förskolan där Habiliteringen har ett handledaruppdrag till förskolepersonal och information till föräldrar. För att bedriva MII fullt ut behövs ett tillskott på 2,0 tjänster vilket inte har varit möjligt att tillsätta. Genom en omdisponering inom HabRehab kunde 0,5 tjänst föras över under våren 2016. Förskolan har tillsammans med Habiliteringen identifierat vilka barn som kommer att vara aktuella. Planeringen är att påbörja utbildning till förskolepersonal under hösten. Läkarinsatser Läkarinsatser för barn tillhandahåller Barn- och ungdomsmedicin med läkare, cirka 60 procent. Dessutom finns konsulter för ortopediska frågor samt för vissa sällan förekommande diagnoser. Med utgångspunkt från aktuella avtal ska man arbeta vidare med önskvärd förändring av avtalens innehåll och omfattning. Idag finns budgeten för läkarkonsulter inom de olika VOområdena. Habiliteringen behöver definiera de behov som finns för konsultation och göra överenskommelser med respektive VO-område. Uppdrag vuxna Färdigställa och regelbundet revidera överenskommelsen Genomföra livsskola genom omdisponering inom befintlig ram Genomföra psyk hab rehab psyk råd en gång i månaden Utveckla samarbetet mellan psykologerna inom psykiatrin och Habiliteringen Fortsatt diskussion kring gemensamt team för patienter som har kontakt på psykiatrin och vuxenhabiliteringen Upprätta kontrakt/samarbetsavtal kring de konsultläkare som finns för vuxna inom Habiliteringen Fastställa lämplig uppföljning utifrån förväntade effekter av ovanstående. Överenskommelse samarbete Överenskommelse mellan Psykiatrin Habiliteringen och Rehabenheten Korpen vad gäller rehabilitering/habilitering är färdig. Det har blivit tydligare 9

Region Gotland Ärendenr HSN 2014/533 4 (5) var olika insatser ska ske och en fördelning till Rehabenheten Korpen som arbetar med personer med psykisk ohälsa mot både primärvården och psykiatrin. Regelbundna träffar- råd hålls varje månad där alla tre parter deltar. Livsskola Planeringen för livsskolans innehåll är klar. Psykiatrin och Rehabenheten Korpen kommer att hålla i den. Starten har fördröjts bl. a. eftersom inflödet av remisser till arbetsterapin, Rehabenheten Korpen ökat pga den psykiska ohälsan och behovet man ser av arbetsterapi för den gruppen. Psykologerna Psykologerna har träffats för att stämma av varandras verksamheter och insatser. Sedan förra året ingår alla psykologer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i ett nätverk för gemensamma frågor och kompetensutveckling. Läkarinsatser Läkarinsatserna på vuxensidan är inte lika tydliga som för barnen inom Habiliteringen. Det finns konsulter för ortopedi men i övrigt hänvisas vuxna till sina respektive läkare inom respektive specialitet. Åkommor som inte har med funktionsnedsättningen att göra sköts av läkare inom Primärvården. På andra håll i landet där Habiliteringar har egna läkare sköter de huvudsakligen olika typer av intyg. Det finns fortfarande ett behov av att knyta vissa konsulter till teamen på Habiliteringen t ex psykiater, neurolog. Inre arbetet För att möta det ökande antalet barn och vuxna med neuropsykiatrisk problematik som är i behov av Habiliteringens insatser har det varit viktigt att se över verksamhetens inre struktur, arbetsmetoder och prioriteringar. Viktiga delar är att formulera sitt uppdrag och att kunna öka samarbetet inom HSF och andra aktörer inom Regionen. Habiliteringen har fortlöpande fört diskussioner kring sin verksamhet och utifrån diskussioner med andra synat sin verksamhet. Uppdrag Gruppen har tillsammans gått igenom styrkortet och översatt det till Habiliteringens verksamhet. Medarbetarkontrakten har reviderats och förtydligats utifrån detta. Som tidigare beskrivits har arbetet med att definiera 9

Region Gotland Ärendenr HSN 2014/533 5 (5) uppdraget skett i samverkan med Vuxenpsykiatrin och Rehabenheten Korpen samt Barnpsykiatrin och Barn- och ungdomsmottagningen. Prioriteringar För att kunna göra bedömningar och möta de personer med störst behov har all personal gått utbildning i ICF, International Classification of Function. Implementeringsarbetet fortsätter så att Habiliteringen vid årsskiftet 2016 2017 kan utgå från ICF i sina bedömningar. Framtid Vi har under arbetet med att se över habiliteringens uppdrag kunnat förtydliga, utarbeta bättre rutiner och ökat samarbetet med andra som i viss mån lett till att personer kan få insatser i andra verksamheter. Vi ser också att vi kan hjälpa små barn med tidiga intensiva insatser men att det kräver resurser som vi idag inte har. För att kunna fullfölja det kan vi framöver behöva göra omprioriteringar till förmån för barn och inte i samma utsträckning erbjuda insatser för vuxna. Det är viktigt framöver att fortsätta se hur vi kan ge de personer med mest behov bra insatser så effektivt som möjligt utan att lasta över på andra verksamheter. Vi arbetar t. ex. med gränsdragning kring Rehabilitering tillsammans med Socialförvaltningen och behöver se hur uppdragen ser ut gentemot elevhälsan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör 9

Monika Westermark, chefsapotekare Ärendenr HSN 2016/223 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 13 maj 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgarförslag: Apotek till Korpen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avslår medborgarförslaget i enlighet med förvaltningens yttrande. Bakgrund I ett medborgarförslag från Marianne Eriksson förslås att ett apotek öppnas vid vårdcentralerna på Korpen. På så sätt slipper sjuka ännu ett stopp med onödig bensinkostnad och man minskar också risken för smittspridning. Bedömning Ur ett patientperspektiv är det ett bra förslag med apotek i närheten till vårdcentral. Region Gotland har emellertid inte möjlighet att driva egna apotek. Enligt Lag (2009:366) om handel med läkemedel sägs det i 2 kap. Detaljhandel med läkemedel till konsument. i 5 att tillstånd inte får beviljas till den som har inflytande över den som är behörig att förordna läkemedel. Beträffande apoteksetableringar har Region Gotland inget inflytande utan detta är en fråga för de olika apoteksaktörerna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 10

Region Gotland ANKOM2016-02-18 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland 621 81 VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. V v V\ Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering $Z] Jag samtycker inte till internetpublicering l l Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det Ofullständiga uppgifter kan leda ti Datum gå att utreda om du ä årslag inte kan/be bokfbrd på Gotland. dlas som ett medborgarförslag. Adress Postadress \Vex E-postadress Region Gotland - blankett för medborgarförslag 2011-03-01 Sidan 1 av 2 10

Lena Karlsson, hr-chef Ärendenr HSN 2016/258 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 16 maj 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgarförslag: Hyrpersonal inom sjukvården Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avslår medborgarförslaget i enlighet med förvaltningens yttrande. På Gotland liksom i övriga landet har hyrsjuksköterskorna ökat de senaste åren. I Örebro har landstingen varit restriktiva till att använda sjuksköterskor från hyrföretag och har därmed inte byggt upp samma beroende. Precis som Örebro har Region Gotland prioriterat sjuksköterskornas löneutveckling. Under åren 2012, 2013, 2014 och 2015 har regionens jämställdhetssatsning till stor del gått till sjuksköterskorna för att kunna attrahera, rekrytera och behålla deras kompetens. Detta har möjliggjort att lönebilden på Gotland följer rikets utom i de allra högsta lönenivåerna. Schemaläggning med färre helger för vissa grupper sker även inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, där några enheter arbetar 2 av 5 helger. Ekonomisk kompensation för att studera till specialistsjuksköterska har funnits sedan ett antal år tillbaka för att nämna några likheter med det som Örebro arbetar med. Sedan den 31 mars har hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett stopp för hyrsjuksköterskor med undantag för akutmottagningen, nattbemanning, psykiatrin samt barn och ungdomsavdelningen. Undantaget gäller till den 31 augusti. Att minska beroendet av hyrsjuksköterskor är ett led i att uppnå det hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar med; att ha en god patientsäkerhet, en god arbetsmiljö, kontinuitet, en trygg kompetensförsörjning samt en hållbar ekonomi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 11

MEDBORGARFORSLA fönr Till Regionfullmäktige i Region Gotland 2016 -Hi- 2 1 62181 VISBY REGION GOTLAND Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Konsultera ledningen vid Örebro Läns Landsting angående hur man eliminerat beroendet av hyrpersonal inom länsvården. Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit Räcker inte Utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Dagens diskontinuitet inom gotländsk sjukvård utgör ett hinder för en godtagbar utveckling av vård och omsorg. Därtill dräneras tillgången på medel från en ansträngd vårdbudget. Dokumentation: www.0761146886.se med länk till "Örebro Läns Landsting" (vit text). Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på Internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till Internetpublicering Jag samtycker inte till Internetpublicering Förslagsställare m.m Du kan inte vara anonym utan det måste framgå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas om ett medborgarförslag. Datum 160420 Namnteckning ^j ~ n // ~f ^c^^^ 9T~ rj^&-é& ^<3 L *~ Namnfbrtydligande Hans A Svensson Adress Stjärngatan 16 C Postadress 621 40 Visby E-postadress sm2dyr@gmail.com C;/Mina Dokument/ DokumentsamlingMedborgarforslag/FörslagsBlankett 11

Leif Ohlsson, kvalitets- och omvårdnadsstrateg Ärendenr HSN 2015/560 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (4) Datum 7 juni 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss - Motion. Förbättrad vård för transpersoner Förslag till beslut - Att föreslå RF att avslå motionens yrkande på punkterna 1, 3, 4. - Att anse motionen besvarad på punkterna 2 och 5 Bakgrund Elin Bååth, (Fi), har lämnat motion till Regionfullmäktige angående förbättrad vård för transpersoner. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått ärendet remitterat till sig för synpunkter. Elin Bååth, (Fi), anser att transpersoners livssituation måste förbättras och att bemötande i vården är grundläggande för att det ska bli möjligt. Vidare anser motionären att vårdprocessen för könsidentitetsutredning måste kortas och kompetensen hos vårdpersonalen höjas. Informationen om var specialistkompetens finns och vilka vårdmöjligheter som finns bör också tydliggöras för medborgare och vårdpersonal. Elin Bååth, (Fi) yrkar på: 1. Att det ska finnas resurser med specialistkompetens i transfrågor i varje vårdsteg, d.v.s. på minst ett par vårdcentraler, på lasarett, ungdomsmottagning och i psykiatrin. Dessa resurser skall konsulteras av övrig personal om en patient upplyser om att hen är transperson. 2. Att den som söker vård och stöd hos psykiatrin kring könsidentitetsfrågor ska behandlas av psykiatriker, psykolog eller kurator med särskild dokumenterad kompetens inom området, såvida patienten inte själv efterfrågar en annan person. 3. Att vårdgivaren i alla steg ska kunna remittera till könsidentitetsutredning. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 12

Region Gotland Ärendenr HSN 2015/560 2 (4) 4. Att den som önskar remiss till en av Sveriges 7 könsidentitetsutredningsteam ska få det av den vårdgivare som tillfrågas, och inte ytterligare skickas vidare. 5. Att information om var resurserna med specialistkompetens finns, samt hur vårdmöjligheterna ser ut för transpersoner ska finnas tillgängliga på hemsida, samt i broschyrer på samtliga vårdinrättningar inklusive elevhälsan. Beredning Aktuellt ställningstagande bygger delvis på tidigare beredning under hösten 2015 som svar på motion Förbättrat bemötande av HBTQ-personer inom ansvarsområdet Hälso- och sjukvård. Synpunkter inhämtades då från chefer och medarbetare inom primärvård, obstetrik/gynekologi, Ungdoms- och STImottagning samt utbildningsstrateg HSF och strateg på Ledningskontoret. Patientnämndsärenden följdes då också upp. Synpunkter har också inhämtats från medarbetare inom Visby ungdomsmottagning som påbörjat uppsatsarbete på mastersnivå med frågeställningar som svarar mot motionens aktuella yrkanden. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur vården för transpersoner är organiserad och fungerar på Gotland samt identifiera utvecklingsområden. Kartläggningen är då också ställd i relation till Socialstyrelsens kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens professioner. De identifierade utvecklingsområdena kommer ingå vid planering av förvaltningens verksamhetsplan. Statliga stimulansbidrag finns under 2016 för ökade insatser med målet att minska den psykiska ohälsan bl a inom ungdomsmottagningens ansvarsområde. Medlen ska användas för att på olika sätt öka tillgängligheten till vården. Tillgänglighet i detta avseende avser såväl öppettider, bemötande, tillgänglig information mm. Arbetet med att först kartlägga behoven utifrån brukarnas/patienternas synpunkter har inletts. Synpunkter Socialstyrelsen publicerade 2015 kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens professioner med rekommendationer om innehåll i utredning, vård och behandling vid könsdysfori. Syftet är att stödja vårdgivare i att utveckla vård och behandling vid könsdysfori. Samarbete i multidisciplinära team och samtalsbehandling och psykosocialt stöd lyfts fram som grundläggande förutsättningar. Rekommendationerna ska ses som strävansmål som anger inriktning på den utveckling som verksamheten bör ha. 12

Region Gotland Ärendenr HSN 2015/560 3 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen avser att följa resultatet av det ovan nämnda uppsatsarbete på mastersnivå som syftar till att kartlägga och identifierade utvecklingsområden i vård och behandling av transpersoner. Arbetet beräknas vara klart hösten 2016. Nedan redovisas i korthet synpunkter utifrån tidigare kartläggningar av stöd, vård och behandling inom HBTQ- området med koppling till ovanstående yrkande. Specialistkompetens i varje vårdsteg I enlighet med de nya rekommendationerna behövs det både spetskompetens inom den specialiserade vården men också en bredare kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal som möter transpersoner. Specialistkompetens inom aktuella området finns idag på de nationella könsidentitetsutredningsteam dit gotländska patienter remitteras av läkare inom den specialiserade vården, verksamhetsområde psykiatri. Rutinen skiljer sig här inte mot övrig utomlänsremittering. Remittering till nationella kunskapscenter är en kvalitetssäkring för att kunna erbjuda bästa tillgängliga vård. I enlighet med de nya rekommendationerna behövs det också en bredare kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal som möter transpersoner. Inom Hälso- och sjukvården på Gotland genomförs årligen insatser riktade till alla medarbetare med en ambition att få en spridning på alla nivåer inom området HBTQ. Inom verksamhetsområde gynekologi och obstetrik finns en HBTQgrupp som utgår från Ungdomsmottagningen som kan ge stöd i dessa frågor. Att enligt motionären önskan att säkra att den personal som möter patienten kring könsidentitetsfrågor ska ha särskild dokumenterad kompetens inom området kan inte tillgodoses. Däremot arbetar förvaltningen med att successivt öka kunskapsnivån inom området. Inom primärvården finns ambition att en av vårdcentralerna inom Region Gotland på sikt ska ha en fördjupad kompetens inom HBTQ-området. Att den som söker vård och stöd hos psykiatrin kring könsidentitetsfrågor ska behandlas av psykiatriker, psykolog eller kurator med särskild dokumenterad kompetens inom området, såvida patienten inte själv efterfrågar en annan person. Idag finns idag strukturer och remitteringsvägar för könsspecifika frågor som exempelvis könskorrigering. Vid kontakt med psykiatri på Gotland ges behandling företrädesvis av psykiatriker, men andra professioner kan även involveras beroende på frågeställning. Remittering till ett av de nationella 12

Region Gotland Ärendenr HSN 2015/560 4 (4) könsidentitetsutredningsteamen som anges i yrkandet sker av läkare inom specialiserade vården, psykiatri. Att information om var resurserna med specialistkompetens finns, samt hur vårdmöjligheterna ser ut för transpersoner ska finnas tillgängliga på hemsida, samt i broschyrer på samtliga vårdinrättningar inklusive elevhälsan. Översyn av befintligt informationsmaterial och hemsidor sker kontinuerligt. Sammanfattande bedömning Patienter söker vården med många specifika frågeställningar för en medicinsk bedömning och behandling. Hälso- och sjukvården har i uppdrag att alltid utgå från den enskildes behov och förutsättningar i varje enskilt möte. I förekommande fall finns idag strukturer och remitteringsvägar för könsspecifika frågor som exempelvis könskorrigering. Flertalet kompetenshöjande insatser och översyn av informationsmaterial, rutiner och styrdokument sker redan idag. Förvaltningen ställer sig inte bakom yrkande om resurser med specialistkompetens i transfrågor i varje vårdsteg och att vårdgivaren i alla steg ska kunna remittera till könsidentitetsutredning. Förvaltningen ställer sig ej heller bakom yrkandet att den som önskar remiss till en av Sveriges könsutredningsteam ska få det av den vårdgivare som tillfrågas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör 12

Motion: Till: Förbättrad vård för transpersoner Regionfullmäktige Förbättrad vård för transpersoner Forskning visar att 1-2% av befolkningen är transpersoner, vilket på Gotland skulle innebära ca 1000 personer. Transpersoner är en av samhällets mest osynliggjorda och utsatta grupper. 65% av alla unga transpersoner har exempelvis någon gång funderat på att ta sitt liv. Ett gott bemötande i vården är därför av yttersta vikt. I RFSL:s rapport från 2014 om livet på Gotland för HBTQ-personer framkommer det dock att bemötandet i vården är mycket bristfälligt. Utredningen pekar inte bara på bristande kompetens utan även direkta kränkningar. En möjlighet för transpersoner är att genomgå en könsidentitetsutredning. Det möjliggör byte av juridiskt kön samt könsbekräftande vårdalternativ (hormonbehandling, operation etc). För närvarande ges könsidentitetsutredningar på 7 platser i Sverige. För att som gotländsk patient få en könsidentitetsutredning krävs en remiss från psykiatrin på Gotland. Gotländska transpersoner vittnar om att processen för att få komma till könsidentitetsutredning på fastlandet många gånger är en långdragen, plågsam och kränkande process. Vårdgivare är ofta osäkra i dessa frågor, men patienter beskriver även att de aktivt motarbetats av vårdgivare som inte vill remittera till könsidentitetsutredning, eller som rentav förnekar transidentiteten. Transpersoners livssituation måste förbättras, och bemötandet i vården är grundläggande för att det ska bli möjligt. Vårdprocessen för könsidentitetsutredning måste kortas och kompetensen hos vårdgivare höjas. Dessutom behöver information om var specialkompetens finns och vilka vårdmöjligheter som finns tydliggöras för både medborgare och vårdpersonal. Jag yrkar därför på - Att det ska finnas resurser med specialkompetens i transfrågor i varje vårdsteg, dvs på minst ett par vårdcentraler, på lasarettet, ungdomsmottagningen och i psykiatrin. Dessa resurser skall konsulteras av övrig personal om en patient upplyser om att hen är transperson. - Att den som söker vård och stöd hos psykiatrin kring könsidentitetsfrågor ska behandlas av psykiatriker, psykolog eller kurator med särskild dokumenterad kompetens inom området, såvida patienten inte själv efterfrågar en annan person. - Att vårdgivare i alla steg ska kunna remittera till könsidentitetsutredning. - Att den som önskar remiss till en av Sveriges 7 könsidentitetsutredningsteam ska få det av den vårdgivare som tillfrågas, och inte ytterligare skickas vidare. - Att information om var resurser med specialkompetens finns, samt hur vårdmöjligheterna ser ut, för transpersoner ska finnas tillgängligt på hemsida, samt i broschyrer på samtliga vårdinrättningar inklusive elevhälsan. Elin Bååth, Feministiskt initiativ 2015-11-18 12

Socialförvaltningen Leif Ohlsson, kvalitets- och omvårdnadsstrateg Cecilia Persson, utvecklingsledare Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 31 maj 2016 1 (2) Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Rehabilitering - överenskommelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Socialnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen påbörja förnyad revision av aktuell överenskommelse hösten 2016. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att i samverkan med socialförvaltningen påbörja förnyad revision av aktuell överenskommelse hösten 2016. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdens ansvar omfattar dock inte de delar som faller inom socialnämndens kommunala ansvar enligt 18b HSL. Socialnämnden på Gotland tog 2011 över huvudansvaret för rehabilitering i ordinärt boende, särskilt boende och inom LSS-verksamheter. Detta innebär bl.a. ansvar för rehabiliteringsinsatser till personer som är i behov av hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, den s.k. tröskelprincipen. Vid överföring av ansvaret för rehabilitering från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden visade det sig att gränssnitten behövde förtydligas, varför det under Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803 13

Region Gotland Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 2 (2) 2015 upprättades en överenskommelse som beslutades av hälso- och sjukvårdsdirektör och Socialdirektör. Över tid har det visat sig att gränssnitten ytterligare behöver förtydligas. Den gemensamma överenskommelsegruppen fick i uppdrag att tillsammans med berörd verksamhet genomföra en översyn och revidering av överenskommelsen. Bedömning Berörda verksamheter bedömer att aktuell skrivning har tydliggjort övergripande ansvar, gränssnitt och arbetsordning. Under arbetets gång har det dock visat sig att det finns gränssnitt som behöver utredas och förtydligas ytterligare, ex gränssnitten inom habiliteringsområdet. Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Expedieras Registrator HSN/SON Cecilia Persson, utvecklingsledare 13

Socialförvaltningen Leif Ohlsson, kvalitets- och omvårdnadsstrateg Cecilia Persson, utvecklingsledare Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Datum 31 maj 2016 Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdens ansvar omfattar dock inte de delar som faller inom socialnämndens kommunala ansvar enligt 18b HSL. Socialnämnden på Gotland tog 2011 över huvudansvaret för rehabilitering i ordinärt boende, särskilt boende och inom LSS-verksamheter. Detta innebär bl.a. ansvar för rehabiliteringsinsatser till personer som är i behov av hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, den s.k. tröskelprincipen. Vid överföring av ansvaret för rehabilitering från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden har det över tid visat sig att gränssnitten däremellan behöver förtydligas. Rehabilitering är insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (ur Socialstyrelsens termbank). Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (ur Socialstyrelsens termbank). Dokumentnamn: Rehabilitering Framtagen av: Cecilia Persson Leif Olsson Godkänd av: Upprättad: 150513 Reviderad: 160531 Version: 2 Webbplats www.gotland.se 13

Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 2 (7) Syfte Att den enskilde får vård och insatser som är av god kvalitet och samordnade mellan socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Övergripande ansvar Ansvaret för den specialiserade vården har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vilket inkluderar habilitering och rehabilitering. Med specialiserad vård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård (Socialstyrelsens termbank). Socialförvaltningens hemsjukvård ansvarar för rehabiliteringsinsatser enligt HSL till personer i ordinärt och särskilt boende enligt SOL och LSS samt i dagverksamhet enligt SOL och daglig verksamhet enligt LSS. Samordnad individuell plan (SIP) upprättas när det finns behov av samordnade insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård (överenskommelse Samordnad individuell plan). En SIP kan initieras av såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Vid in- och utskrivning från slutenvården sker samverkan utifrån överenskommelsen Samordnad vård- och omsorgsplanering, som initieras av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Enligt 2 g HSL och 6 kap 5 patientsäkerhetslagen har hälso- och sjukvården en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med exempelvis har psykisk funktionsnedsättning eller annan psykiatrisk problematik, missbruksproblematik eller har en allvarlig somatisk sjukdom. Liknande bestämmelser för socialtjänsten finns i 1 kap. 2 och 3 kap. 5 SoL. Avseende hjälpmedel beskrivs i aktuell överenskommelse endast övergripande ansvarfördelning gällande förskrivning av personliga hjälpmedel och råd och stöd till verksamheter vid inköp av verksamhetshjälpmedel. I övrig hänvisas till Region Gotlands hjälpmedelspolicy och allmänna anvisningar. 13

Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 3 (7) Arbetsordning Enstaka hembesök Enstaka hembesök, planerade och oplanerade, ska utföras när legitimerad yrkesutövare bedömt att det är motiverat för att kunna bedriva god och säker vård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ansvar för enstaka hembesök till; patienter som har permission från slutenvården patienter som är i behov av arbetsterapeutträning i hemmet såsom kognition, strategier och användning av kognitiva hjälpmedel patienter som är i behov av bostadsanpassning och är inskrivna i någon av specialistmottagningarna eller i Rehabcentrum Gotland Hemsjukvården, SOF, har ansvar för enstaka hembesök till; patienter som inte kan ta sig till vårdcentralen enligt tröskelprincipen patienter som behöver uppföljning i hemmet efter vistelse i sluten vård utifrån beslut i samordnad vårdplanering Hjälpmedel Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förskriver hjälpmedel till; patienter som är i behov av hjälpmedel kopplat till en pågående behandling i den specialiserade vården patienter som på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, den s.k. tröskelprincipen Socialförvaltningen förskriver hjälpmedel till; patienter inskrivna i hemsjukvården patienter som är i behov av hjälpmedel och inte kan ta sig till vårdcentralen enligt tröskelprincipen patienter som är i behov av bostadsanpassning förskrivning av personliga hjälpmedel kopplade till hemmet, exempelvis lyft, sängförhöjning, elektrisk ryggstöd Insatser på särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS Hemsjukvården har ansvar för rehabilitering i särskilt boende och daglig verksamhet inom LSS-verksamheter enligt tröskelprincipen. Ansvaret omfattar: 13

Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 4 (7) rehabiliteringsinsatser i hemmet och på daglig verksamhet förskrivning av personliga hjälpmedel kopplade till rehabiliteringsinsatsen råd och stöd till personalen i vardagsrehabilitering råd och stöd till ansvarig chef vid inköp av verksamhetshjälpmedel, vid behov kontaktas habiliteringen arbetsterapeut/fysioterapeut för konsultation Habiliteringen har ansvar för habilitering av personer med funktionsnedsättning såsom; autismspektrumtillstånd, rörelsehinder som CP, ryggmärgsbråck och muskelsjukdom, utvecklingsstörning, flerfunktionshinder och förvärvad hjärnskada. Habiliteringen har också ansvar för personer som har rätt till insatsen råd och stöd enligt LSS. Ansvaret omfattar: behandlingsinsatser som kräver specialistinsatser och/eller teaminsatser från habiliteringen, inriktade mot den varaktiga funktionsnedsättningen förskrivning av specialanpassade hjälpmedel utifrån den varaktiga funktionsnedsättningen konsultation till arbetsterapeuter/fysioterapeuter i hemsjukvård och primärvård i ärende kring den enskilda patienten samt frågor kring verksamhetshjälpmedel i komplicerade fall Primärvårdens sjukgymnastmottagning ansvarar för insatser som inte är kopplade till den varaktiga funktionsnedsättningen och i de fall patienten kan ta sig till mottagningen. Ansvaret omfattar: rehabiliteringsinsatser och hjälpmedelsförskrivning till de personer som kan ta sig till vårdcentralen och då insatsen inte har med den varaktiga funktionsnedsättningen att göra Samverkan kring patient Om patienten har pågående insatser från arbetsterapeut/ fysioterapeut i annan verksamhet eller förvaltning bör gemensam bedömning göras kring planering av fortsatta insatser med patientens bästa i fokus. 13

Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 5 (7) Minnesbedömning Arbetsterapeut på Rehabenheten Korpen utför minnesbedömningar hos personer i ordinärt boende (inklusive seniorboende) samt korttidsboende. Arbetsterapeut i hemsjukvården utför minnesbedömningar hos personer boende i särskilt boende. Ovanstående gäller både vid demensutredning och vid uppföljning av behandling av demenssjukdom samt är oberoende av från vilken verksamhet som remissen för minnesbedömning kommer. Samverkan kring patient Om patienten har pågående insatser från arbetsterapeut i annan verksamhet eller förvaltning skall gemensam bedömning göras kring planering av fortsatta insatser med patientens bästa i fokus. Avsteg från ovanstående ansvarsfördelning kan göras i undantagsfall i samråd med enhetschef. Efter minnesutredning Insatser i direkt samband med utredning utförs av den arbetsterapeut som utfört bedömningen. Ex: förskrivning av kognitivt hjälpmedel samt en uppföljning. Om patienten har fortsatt behov av arbetsterapeutiska insatser över tid ska överrapportering ske till annan verksamhet. Arbetsterapeutinsatser inom området hand Hemsjukvården, SOF Instruera personal i hemtjänst och på särkilt boende. Insatser på basnivå i hemmet - Träning (enklare program) - Kontrakturprofylax - Information om prefabricerade ortoser som patienten själv kan köpa i handeln. Uppmärksamma rapportera till handmottagning/vc Handmottagningen, HSF Handledare/konsult till kollegor i andra verksamheter Insatser på mottagning - Behandling - Förskrivning av prefabricerade handortoser - Tillverkning av handortoser - Instruera vårdpersonal i förekommande fall Artrosskola Kompressionshandskar vid lymfödembehandling. Kompressionshandskar till patienter med svullnad efter exempelvis stroke, operation. 13

Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 6 (7) Arbetsordning - övriga gränssnitt Socialförvaltningen Hälso- och sjukvården Särskilda boenden och dagverksamhet, SOL Hemtjänst Hemsjukvård Personlig assistans Rehabinsatser till patient. Förskrivning av personliga hjälpmedel. Råd och stöd till personal i vardagsrehabilitering. Råd och stöd till personalen vad gäller inköp av verksamhetshjälpmedel. Råd och stöd till personal. Rehabinsatser till patient inskriven i hemsjukvården. Bedömning/intyg inför beslut om assistans då patienten inte har någon kontakt med habiliteringen. Rehabiliteringsinsatser som tillhör den specialiserade vården, i huvudsak utredning och bedömning, men kan även gälla behandling. Råd och stöd till personal vid pågående insats från Hab/Rehab. Rehabiliteringsinsatser som tillhör den specialiserade vården, i huvudsak utredning och bedömning, men kan även gälla behandling. Bedömning/intyg inför beslut om assistans då patienten har kontakt med habiliteringen sedan tidigare. Kan även omfatta patienter som inte tidigare haft kontakt då behov finns av team/ specialistbedömning. Principen är den som känner personen bäst. Principen är den som känner personen bäst. 13

Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2016/287 SON 2016/193 7 (7) Psykiatri Bilanpassningar Palliativa patienter Bostadsanpassning Förskrivning av ortoser (för handse insatser inom området hand) Insatser i hemmet utan behov av den specialiserade vården. Pågående utredning om ansvarfördelning. Utgår från den som initierar insatsen. Prefabricerade ortoser. Insatser i hemmet vid behov av den specialiserade vården. Avser endast arbetsterapi. Alla åldrar och diagnoser. Pågående utredning om ansvarfördelning. Utgår från den som initierar insatsen. Prefabricerade ortoser. Specialanpassade ortoser såsom ståskal, spinala ortoser etc. Ärende som ligger utanför behandlarens kompetens- och uppdragsområde Om behandlare under pågående insats/rehabiliteringsperiod upptäcker ett behov hos patienten som ligger utanför den egna kompetensen finns följande rutin: Konsultera arbetsterapeut/fysioterapeut inom egen eller annan område/enhet/verksamhet för råd och stöd. Om behandlare under pågående insats/rehabiliteringsperiod upptäcker ett behov hos patienten som ligger utanför det egna uppdragsområdet finns följande rutin: Kontakta arbetsterapeut/fysioterapeut inom aktuellt område/enhet/verksamhet för att hitta en gemensam lösning. Förankra hos närmaste chef. Om gemensam lösning inte hittas lämnas ärendet till respektive chef för ställningstagande. 13

Elin Gottfridsson, nämndsekreterare Ärendenr HSN 2015/518 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 24 maj 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Nytt datum för nämndsammanträde oktober 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ändra datum för nämndsammanträde i oktober 2016 enligt förvaltningens förslag. Bakgrund På grund av ett planerat landstingsledningsseminarium 18-19 oktober 2016 behöver hälso- och sjukvårdsnämnden byta datum för sitt sammanträde den 19 oktober. Nytt datum föreslås vara 20 oktober vilket medför att arbetsutskottets dialogmöte flyttas till den 17 oktober. Sammanträdesplanen uppdateras i samband med ändringen och distribueras till berörda. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 14

Åsa Hedqvist, verksamhetschef gyn/obstetrik Åsa Wahlberg, medicinskt ledningsansvarig gyn/obstetrik Ärendenr HSN 2016/239 Handlingstyp Svar Datum 20 maj 2016 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Remissvar avseende kunskapsstöd om minskade fosterrörelser, ert dnr. 3.7-719/2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens svar och lämnar det som sitt eget. Bakgrund Socialstyrelsen föreslår i kunskapsstöd om minskade fosterrörelser rekommendationer som förvaltningen besvarar nedan. Syftet med rekommendationerna är att de ska leda till en mer jämlik vård, baserad på bästa tillgängliga kunskap. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit del av kunskapsstödet och lämnar följande synpunkter: Kunskapsstödet kommer att bidra till att gravida kvinnor med minskade fosterrörelser ska uppleva ett bättre bemötande och omhändertagande av vården. Rekommendationerna kommer att ge ett bra stöd till hälso- och sjukvården i bedömningen av vilka kvinnor som bör erbjudas undersökning utan fördröjning och vilka kvinnor som kan avvakta med undersökning. Inga synpunkter finns på urvalet av riskfaktorer. Inga synpunkter finns på indikatorerna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 15

Socialförvaltningen Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Åsa Hedqvist, verksamhetschef akutmottagningen Visby lasarett Ärendenr SON 2016/194, HSN 2016/244 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 29 mars 2016 Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss. Översyn vårdprocess tillnyktring Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Sammanfattning Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över remissförslag till överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Istället för begreppet tillnyktring används vård vid förgiftning med droger 1. I processen igår 1) bedömning, 2) medicinsk vård, 3) omvårdnad medan drognivån minskar i kroppen tills personen bedöms vara utom risk för att råka ut för allvarlig skada, olycka eller bli utsatt för brott, 4) fortsatta insatser för person med missbrukseller beroendeproblematik. I remissförslaget beskrivs ansvarsfördelning mellan Region Gotland och polismyndigheten vid omhändertagande utifrån LOB (Lag, 1976:511, om omhändertagande av berusade personer m.m.). Region Gotland ska utifrån överenskommelsen identifiera gemensamma arbetsformer för en effektiv och ändamålsenligt vårdprocess enligt ovan. Ärendebeskrivning Ledningskontoret har av Regionstyrelsen fått i uppdrag att utreda Region Gotlands förutsättningar att tillhandahålla medicinskt säker tillnyktring inom befintliga ramar. Socialnämnden och Hälso-och sjukvårdsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över 1 Droger innebär alkohol, narkotika, läkemedel och andra substanser som klassas som psykoaktiva substanser. Det är ämnen som påverkar hjärnan så att beteende förändras, exempelvis alkohol, droger och vissa läkemedel. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 16

Socialförvaltningen Region Gotland Ärendenr SON 2016/194, HSN 2016/244 remissförslag till överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten. Istället för begreppet tillnyktring används vård vid förgiftning med droger 2. I processen igår 1) bedömning, 2) medicinsk vård, 3) omvårdnad medan drognivån minskar i kroppen tills personen bedöms vara utom risk för att råka ut för allvarlig skada, olycka eller bli utsatt för brott, 4) fortsatta insatser för person med missbrukseller beroendeproblematik. I remissförslaget beskrivs ansvarsfördelning mellan Region Gotland och polismyndigheten vid omhändertagande utifrån LOB (Lag, 1976:511, om omhändertagande av berusade personer m.m.). Bedömning Remissförslaget visar en tydlig process av arbetet med omhändertagande av personer som omhändertas enligt LOB vilket vi ser positivt på. Region Gotland behöver gemensamt mellan LK, HSF och SOF arbeta vidare med hur genomförandet ska ske och vilka insatser som krävs utifrån de förutsättningar respektive förvaltning har. Vi kan redan nu se att det blir svårt att genomföra insatserna med befintliga resurser. Beslutsunderlag Remissförslag, bilaga till tjänsteskrivelse RS 2015/510 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marika Gardell Socialdirektör Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 16 2 Droger innebär alkohol, narkotika, läkemedel och andra substanser som klassas som psykoaktiva substanser. Det är ämnen som påverkar hjärnan så att beteende förändras, exempelvis alkohol, droger och vissa läkemedel. 2 (2)

Ledningskontoret Veronica Hermann Remissförslag, bilaga till tjänsteskrivelse RS 2015/510 6 april 2016 Regionstyrelsen Remissförslag till överenskommelse om omhändertagande enligt LOB på Gotland, mellan Region Gotland och Polismyndigheten Inledning Regionstyrelsen gav 2015-10-29, 309, ledningskontoret i uppdrag att utreda Region Gotlands förutsättningar att tillhandahålla medicinskt säker tillnyktring inom befintliga ramar. I uppdraget ingick att beskriva problem i processen kring tillnyktring, föreslå åtgärder för förbättringar och att göra överenskommelse med polisen. Istället för begreppet tillnyktring används vård vid förgiftning med droger 1. I processen igår 1) bedömning, 2) medicinsk vård, 3) omvårdnad medan drognivån minskar i kroppen tills personen bedöms vara utom risk för att råka ut för allvarlig skada, olycka eller bli utsatt för brott, 4) fortsatta insatser för person med missbrukseller beroendeproblematik. I denna överenskommelse beskrivs ansvarsfördelning mellan Region Gotland och polismyndigheten vid omhändertagande utifrån LOB (Lag,1976:511, om omhändertagande av berusade personer m.m. Sist i dokumentet beskrivs faktabakgrund. Överenskommelse om process vid LOB-omhändertagande på Gotland Grunden är att person som omhändertas med stöd av LOB ska överföras till akutmottagningen för medicinsk bedömning. Eftersom det är vanligt med blandmissbruk och nya okända preparat är det svårt att avgöra när det finns medicinsk risk eller inte. Personer som omhändertas enligt LOB ska därför bedömas på akutmottagningen. Undantag görs i två fall: 1) Personen överlämnas till anhörig om behov av medicinsk bedömning inte anses nödvändig (utifrån kriterier som anger när bedömning måste göras) 1 Droger innebär alkohol, narkotika, läkemedel och andra substanser som klassas som psykoaktiva substanser. Det är ämnen som påverkar hjärnan så att beteende förändras, exempelvis alkohol, droger och vissa läkemedel. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 16

Ledningskontoret Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2015/510 2) Personen tas till arrest enligt LOB utifrån störning av ordning om personen inte bedöms vara i behov av medicinsk bedömning eller omvårdnad (utifrån kriterier som anger när bedömning måste göras) Person som efter bedömning är i behov av medicinsk vård tas om hand på sjukhuset. Person som inte bedöms vara i behov av medicinsk vård men inte kan ta hand om sig själv och därmed har risk för att råka ut för skada, olycka eller brott behöver omvårdnad medan drognivån minskar i kroppen. Kan inte anhörig ge denna omvårdnad ges den i verksamhet inom Region Gotland. I samband med att omvårdnad ges påbörjas om möjligt motiverande samtal och planering för vidare åtgärder om personen bedöms ha missbruks- eller beroendeproblematik. Process vid LOB-omhändertagande på Gotland Regelbunden avstämning görs mellan polis, hälso- och sjukvård och socialtjänst om samarbetet kring överenskommelsen och uppföljning av statistik. Plan för gemensamt arbete mellan Region Gotland och Polismyndigheten under 2016 och 2017 1 Kriterier tas fram för när medicinsk bedömning kan uteslutas innan personen går hem med anhörig eller till arrest 2 Skapa forum för regelbunden avstämning mellan polis, hälso- och sjukvård och socialtjänst. 16 2 (4)

Ledningskontoret Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2015/510 Bakgrund Ansvar landsting och kommun I missbruksutredningen 2, 2011, föreslogs att landstingen skulle få ansvar för hela missbruks- och beroendevården, inklusive tillnyktring. Utredningen föreslog även att landstinget skulle ta över ansvaret för medicinsk bedömning och övervakning i samband med att polis omhändertagit person med stöd av LOB. I regeringens proposition 2 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården, 2012, valde regeringen att inte föra över hela ansvaret på landstingen. Någon förändring av ansvar för missbruks- och beroendevården i landsting och kommuner gjordes inte. Något förtydligande av ansvar kring den del av tillnyktring som handlar om omvårdnad i samband med att personer nyktrar till gjordes inte heller. I hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen finns inte ansvaret för tillnyktringsverksamhet närmare reglerat. I propositionen fastställdes att överenskommelse ska göras mellan landsting och kommun om missbruks- och beroendevården, inklusive tillnyktring. Vidare anges att tillnyktring ska vara basen för motivationsarbetet. Det bör finnas möjlighet att påbörja motiverade samtal i slutet av tillnyktringsfasen. En lagändring gjordes i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, 2013, med krav på att landsting och kommun gör överenskommelse om missbruks- och beroendevården. LOB LOB har funnits sedan 1976. Bakgrunden till att den infördes var behovet av mer humant omhändertagande av berusade personer 3. Enligt lagtexten har de vårdinriktade alternativen företräde och kvarhållande i arresten är en sista utväg. I första paragrafen står att Den som anträffas så berusad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv eller för någon annan får omhändertas av en polisman. Den som omhändertas enligt LOB ska undersökas av läkare så snart det kan ske, om det behövs p.g.a. den omhändertagnes tillstånd ( 3). Vidare står det att En omhändertagen person som inte bereds vård på sjukhus eller någon annan vårdinrättning och inte tas om hand på något annat sätt eller annars kan friges får hållas kvar. Den omhändertagne får därvid tas i förvar om det är nödvändigt med hänsyn till ordning eller säkerhet ( 4). Det står ingenting i lagtexten om att kriminalvården har skyldighet till tillsyn som ersättning för vård/tillsyn. I samband med propositionen om God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården, 2012, togs inte beslut att föra över hela ansvaret för omhändertagande vid LOB till landstinget. Inte heller gjordes förtydligande av ansvarsfördelning för bedömning och omvårdnad av personer som omhändertagits med stöd av LOB. Istället rekommenderades att lokala överenskommelser görs om ansvarsfördelningen mellan landsting, kommun och polis. Regeringen beslutade om en treårig satsning, år 2014-2016, för att stödja ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete med syfte att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden om personer som omhändertas enligt LOB. I missbruksutredningen konstaterades att endast nio procent av de personer som omhändertogs enligt LOB fördes till sjukvårdsinrättning. Det bedömdes som för lågt och inte i enlighet med intentionen i LOB. Det finns en grupp personer som vid en första bedömning inte har ett akut medicinskt behov, men som befinner sig i ett 16 2 Regeringens proposition 2012/13:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården 3 Regeringens proposition 1975/76:113 om ändring i brottsbalken m. m. 3 (4)

Ledningskontoret Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2015/510 risktillstånd och därmed har behov av tillsyn och omvårdnad. Satsningen görs som ett stöd att få till det samarbete mellan landsting, kommun och polis som bedömdes väsentligt. Målet är att få till stånd en tydlig och varaktig praxisförändring så att betydligt färre personer förs till arresten jämfört med i dag. I stället ska personerna omhändertas på annat sätt så att fler kan fångas upp för fortsatta stöd- och behandlingsinsatser. Behov på Gotland av vård vid förgiftning med droger Antalet personer som överförts till vård efter att polisen omhändertagit dem utifrån LOB presenteras i tabellen nedan. Antal personer på Gotland som omhändertagits av polis utifrån LOB Antal LOB Till anhörig Till vård* Andel till vård 2010 578? 218 38% 2011 583 27 183 31% 2012 547 28 251 46% 2013 422 32 98 23% 2014 431 22 86 20% 2015 536 10 122 23% Källa: Polismyndigheten Gotland Till vård innebar under åren 2010-2011 överlämning till akutmottagningen eller tillnyktringsenheten. Under åren 2012-2013 till akutmottagningen eller medicinsk tillnyktringsenhet (MTE) inom psykiatrin. Från början av 2014 överförs samtliga, som bedöms vara i behov av vård, till akutmottagningen. Under de år det fanns en tillnyktringsenhet (i tabellen 2010-2011) var andelen personer som fördes till vård högre än efter att den lades ner. Ett undantag är år 2012 då andelen var högre. Det året fanns MTE på psykiatrin. Det är svårt att få fram tillförlitlig statistik för antal besök där. Enligt polisen kan en trolig förklaring vara att förekomsten av spice var stor det året. Andelen personer som överfördes till vård ligger ungefär på samma nivå under åren 2013-2015. Polisen bedömer att rätt personer lämnas över till vård och att de inte har personer i arresten som skulle behövt omvårdnad medan drognivån minskar i kroppen. 16 4 (4)

Gunnar Ramstedt, chefläkare Ärendenr HSN 2016/212 Handlingstyp Svar 1 (1) Datum 12 maj 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Svar: PAN-rapport - Rapport över iakttagelser i vården under 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens svar. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att inom primärvården ta fram handlingsplaner avseende klagomål. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av Patientnämndens rapport över iakttagelser i vården 2015. Bedömning Nämnden noterar särskilt att andelen tvångsvårdade som tillfrågats, accepterat och fått stödperson var låg. Detta förhållande ska tas upp i den uppföljning av tvångsvård som sker inom ramen för överenskommelsen om öppen tvångsvård mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden. Nämnden noterar också att antalet klagomål på primärvården ökat. Varje vårdcentral bedöms behöva ta fram en handlingsplan. Det är glädjande att det totala antalet klagomål minskat. Hälso- och sjukvårdsnämnden välkomnar det stöd som Patientnämndens analys i årsrapporten utgör. Flera olika initiativ rörande återkoppling av klagomål i olika verksamheter pågår och det är nämndens bestämda uppfattning att en fortsatt och förstärkt dialog mellan patienter, närstående, Patientnämnden och vårdens utförare förbättrar omhändertagandet i vården och gör den säkrare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se 19

Patientnämnden Datum 2016-05-26 Handlingstyp Brev Dnr: Pan A9/2016 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Rapport över iakttagelser i vården under 2015 Ett av patientnämndens uppdrag är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården. Detta ska bl.a. ske genom att nämnden ska rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämnden har tagit fram en rapport över iakttagelser i vården under 2015. Patientnämnden beslutade på sammanträdet, 2016-04-07 PAN 18 att rapporten ska översändas till HSN och SON och att svar ska begäras från respektive nämnd. Patientnämnden är tacksam för återkoppling samt besked om hur rapporten hanteras inom respektive nämnd och förvaltning. Vänliga hälsningar Lena Andersson Handläggare Bilagor Rapport över iakttagelser i vården under 2015 Förslag till beslut angående ovanstående rapport Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 80 62 Fax +46 (0) 498-26 33 54 E-post registrator-pan@gotland.se Webbplats www.gotland.se/patientnamnd 19

Patientnämnden Patientnämndens kansli Lena Andersson Handläggare Handlingstyp: Tjänsteskrivelse PAN A9/2016 Datum 2016-04-04 Rapport över iakttagelser i vården under 2015 Förslag till beslut Att rapporten översändes till hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Att svar begärs från nämnderna. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse, daterad 2016-03-11. Rapport över iakttagelser i vården under 2015 Bakgrund Kansliet har granskat inkomna ärenden och statistik under 2015 och utarbetat en skrivelse över iakttagelser som gjorts i vården. Bedömning För att patientnämnden på bästa sätt ska kunna bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården behöver bidraget till detta förstärkas. Genom att översända rapporten och begära återapportering på gjorda iakttagelser blir dessa uppmärksammade. PATIENTNÄMNDENS KANSLI Lena Andersson Handläggare Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 80 62 E-post registrator-pan@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/patientnamnd 19

Patientnämnden Lena Andersson Dnr A9/2016 Handläggare 2016-03-11 Rapport över iakttagelser i vården under 2015 Sammanfattning Det totala antalet klagomålsärenden har minskat från 217 till 198. Klagomål på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har minskat från 213 till 193 medan klagomål på Socialförvaltningen har ökat från 4 till 5. 10 patienter har haft en stödperson jämfört med 20 under år 2014. 97 (94)* % av ärendena avsåg hälso- och sjukvård och 3 (6) % tandvård. 97 (98) % av klagomålen gällde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och 3 (2) % Socialförvaltningen. 3,5 (3,8) personer per 1000 innevånare vände sig till patientnämnden. Somatisk specialist vård (huvudsakligen Visby Lasarett) psykiatri samt tandvård har minskat antal ärenden medan det för primärvården ses en ökning från 49 klagomål 2014 till 68 klagomål 2015. Inledning Patientnämnden finns till för de patienter som har klagomål eller synpunkter på vården. Uppdraget innebär att stödja och hjälpa patienter och anhöriga i kontakterna med vården. Lagen om patientnämndsverksamhet kom till för att stärka patientens ställning i vården, bidra till kvalitetsutveckling i vården samt att ge tvångsvårdade patienter möjlighet till stödperson. Verksamheten ska genom hög kompetens och ett professionellt förhållningssätt ge råd och stöd för att patienters intressen ska kunna tillvaratas i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården samt tandvården. Ansvarsområdet omfattar hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen, tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs av Region Gotland eller enligt avtal med regionen, samt den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård. Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att o o o o hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter Patientnämnden ska även på begäran utse stödperson till den som har tvångsvård *2014 års siffror inom parentes 1 19