Föreläsning 3/12. Transienter. Hambley avsnitt

Relevanta dokument
Föreläsning 29/11. Transienter. Hambley avsnitt

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

2. DC (direct current, likström): Kretsar med tidskonstanta spänningar och strömmar.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Växelström i frekvensdomän [5.2]

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Andra ordningens kretsar

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Elektronik 2017 EITA35

Hambley avsnitt

Komplexa tal. j 2 = 1

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Spänningsfallet över ett motstånd med resistansen R är lika med R i(t)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Hambley avsnitt

Komplexa tal. j 2 = 1

1 Grundläggande Ellära

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Alltså är {e 3t, e t } en bas för lösningsrummet, och den allmänna lösningen kan därmed skrivas

Uppgifter 9 och 10 är för de som studerar byggteknik

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

MATEMATIK OCH MAT. STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6H3011 TEN

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Introduktion till modifierad nodanalys

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

IE1206 Inbyggd Elektronik

TENTAMEN HF1006 och HF1008

TENTAMEN HF1006 och HF1008

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

TENTAMEN HF1006 och HF1008

INLÄMNINGSUPPGIFT 1 MATEMATIK 2, HF1000 ( DIFFERENTIAL EKVATIONER)

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Elektroakustik Något lite om analogier

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Sammanfattning av likströmsläran

TENTAMEN HF1006 och HF1008

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

TENTAMEN TEN2 i HF1006 och HF1008

Övningsuppgifter i Elektronik

Föreläsnng Sal alfa

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Kretsteori Exempelsamling 2007

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Kap 3 - Tidskontinuerliga LTI-system. Användning av Laplacetransformen för att beskriva LTI-system: Samband poler - respons i tidsplanet

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen


IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

RC-kretsar, transienta förlopp

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Transkript:

1 Föreläsning 3/1 Hambley avsnitt 4.1 4.4 Transienter Inom elektroniken betecknar transienter signaler som har kort varaktighet. Transienterna avtar ofta exponentiellt med tiden. I detta avsnitt studerar vi de transienter som uppstår då en kondensator, eller spole, ansluts till en krets eller kopplas bort från en krets. Transienter kan ibland ge upphov till oönskade högfrekventa störningar. Spolen L = L d = 1 L vt ) i) Upplagrad energi: w = 1 Li Kondensatorn = d = 1 it ) v) Upplagrad energi: w = 1 v Lkretsen Vi antar här en krets där en spole som vid tiden t = har en ström I. Den har alltså en upplagrad energi 1 LI. Vid t = kopplas till en en resistans, enligt figur. Strömmen går genom resistansen och avger då energi. Det gör att strömmen genom spolen avtar med tiden. För att få fram tidsförloppet för strömmen är det enklast att ställa upp och lösa den differentialekvation som strömmen satisfierar.

I L t eferensriktningen på strömmen är satt så att vid spolen går strömmen in vid och ut vid. Därmed gäller = L d. Ohms lag säger att v =, eftersom strömmen vid resistansen går in vid och ut vid. Det ger följande differentialekvation för strömmen och tillhörande begynnelsevillkor: L di i = i) = I Metoden med integrerande faktor ger: = I e t/ där = L/. Notera att spänningen = I e t/ kan bli mycket stor om är stor. kretsen Vi antar här en krets där en kondensator vid tiden t = har spänningen. Den har alltså en upplagrad energi 1 V. För t > är kondensatorn kopplad till en resistans. Då strömmen går genom resistansen avges energi till resistorn. Det gör att kondensatorns spänningen avtar med tiden. För att få fram tidsförloppet för spänningen är det enklast att ställa upp och lösa den differentialekvation som spänningen satisfierar. t

3 eferensriktningen på strömmen är satt så att vid kondensatorn går strömmen in vid och ut vid. Därmed gäller = d. Ohms lag säger att v =, eftersom strömmen genom resistansen går in vid och ut vid. Det ger följande differentialekvation och tillhörande begynnelsevillkor: dv v = v) = Metoden med integrerande faktor ger: = e t/ där = Tidskonstanten För en exponentiellt dämpad signal = v)e t/ är =tidskonstanten. Det betyder att v) = e 1 v).37v). I en L krets är tidskonstanten = L/ och för en krets är den =. Vi noterar att 1/ är líka med brytvinkelfrekvensen för L och näten vi tidigare använt som lågpass och högpassfilter. Exempel: Inkoppling av spänningskälla t = v t) s v t) r v t) c En spänningskälla v s t) kopplas vid t = in mot en krets där v c ) =. Bestäm spänningen över kondensatorn som funktion av tiden. För t ger KVL v s t) = v c t). Eftersom = v c t) fås den ordinära differentialekvationen v ct) 1 v ct) = 1 v st) där =. Metoden med integrerande faktor ger lösningen för t > v c t) = e t/ v c ) 1 ) v s t )e t / Om kondensatorn är oladdad för t gäller v c ) = och därmed v c t) = 1 v s t )e t t)/ Ht)

4 där Ht) är enhetssteget Ht) = { t < 1 t > Integralen går att lösa explicit för några av de vanligaste typerna av källor. Steg v s t) = v Ht) ger v c t) = v 1 e t/ ) Ht), se övere grafen i figur 1. Fyrkantpuls v s t) = v Ht) Ht t )) ger, se undre grafen i figur 1, t v c t) = v ) 1 e t/ < t t v ) 1 e t / e t t)/ t > t v r t) v c t) 1ms ms v c t) v r t) 1ms ms Figur 1: Övre grafen visar v c t) och v r t) då v s är ett steg, v s t) = Ht). Undre grafen visar v c t) och v r t) då v s är en fyrkantpuls, v s t) = Ht) Ht t ) där t = 1 ms. För båda graferna gäller = 1 ms.

5 Tidsharmonisk källa v s t) = sin ωt ger, v c t) = e t/ sinarctanω)) sinωt arctanω)) ) Ht) 1 ω) = ωe t/ 1 ω) Ht) sinωt arctanω)) Ht) 1 ω) = ωe t/ 1 ω) Ht) sinωt) ω cosωt)) Ht) 1 ω) ).1) Från lösningen ser vi att lösningen är en summa av en transient, d.v.s. en del som dör ut efter en tid och en stationär del. Den stationära delen är den som finns kvar efter lång tid. Matematiskt sett är transienten den homogena lösningen och den stationära delen partikulärlösningen till differentialekvationen. I läsperiod Ht 1 användes jωmetoden för att få fram den stationära lösningen och det är enkelt att se att den överensstämmer med lösningen ovan. I frekvensplanet ger spänningsdelning V c = 1 jω = 1 ω) e jarctanω) I tidsplanet är då amplituden 1 ω) och fasen arctanω), mätt relativt sinωt). Den stationära spänningen är då v cstat t) = sinωt arctanω)) 1 ω) Man kan konstatera att även i detta enkla fall är jωmetoden en bra metod för att snabbt få fram den stationära lösningen. Tips Gå till Wolfram Alpha http://www.wolframalpha.com/) på nätet. Där kan ni få lösningen till matematiska problem, och även andra problem. Skriv in solve dv/v/tau=sinwt)/tau*ht), v)= så får ni lösningen.1). Wolfram Alpha är ganska okänslig för hur man skriver sina uttryck. Även t.ex. solve v v/tau=sinwt Ht)/tau, v)= fungerar bra. Vill man ha en graf kan man sätta in värden på tau och w. Skriver man t.ex. v v/.=sin1t) Ht)/., v)=, from t= to 1 fås lösningen och dess graf för <t<1.