Plan mot diskriminering och kränkande behandling Saltsjö-Duvnäs förskola 2018-2019 1
Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande arbetet mot kränkande handlingar. I april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling (2006:67) av barn och elever. Planen mot kränkande behandling skall garantera alla barns och vuxnas trygghet i förskolan. Vision Saltsjö-Duvnäs förskolor skapar goda förutsättningar för livet, vilket innebär att ingen kränkande behandling får förekomma. Med ett inlyssnande förhållningssätt skapar vi en gemensam kultur. Med respekt välkomnar vi barns och vuxnas olikheter för att tillsammans skapa en lärorik tid på förskolan. De vuxnas förhållningssätt påverkar barns förhållningssätt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Mål Alla skall känna att de blir respekterade och ha lika värde. Vad säger lagarna? Vår plan utgår från två olika lagar som har ett gemensamt syfte, att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagtexten finns i skollagen 14 A kap. 8 från 1 januari 2009 samt i Diskrimineringslagen i de delar som rör utbildningsområdet. Skolinspektionen kontrollerar att skollagen efterlevs och diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs. Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Skollagen kap 14: 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. 10 En förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Myndighet: Skolverket 2
Diskrimineringslag 2009 Förbud mot diskriminering och trakasserier av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, köns överskridande identitet och uttryck samt ålder. Myndighet: Diskrimineringsombudsmannen (DO) Vad säger Lpfö 98 rev. 2016? Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: Förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt viljan att hjälpa andra. Förmågan att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vad säger Barnkonvention om barnets rättigheter? Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 2 Vad säger Nacka kommuns utbildningspolitiska strategi? Varje barn har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Definitioner och begrepp: Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte att alla barn ska behandlas lika. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav 3
på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Definitionen gäller i lika grad kränkning mellan barn-barn, vuxen - barn, barn - vuxna, vuxna - vuxna Alla vuxna i barnens närhet har ett gemensamt ansvar för alla barn. Vårt förhållningssätt mot barnen präglas av dessa gemensamma riktlinjer. Främjande arbete Vi på förskolan arbetar kontinuerligt och fortlöpande med att barnen ska känna sig trygga, sedda och respekterade. Vi ser varje barn som en tillgång till gruppen och bemöter dem med respekt. Vi arbetar medvetet med att flickor och pojkar ska få samma rättigheter och gör ingen skillnad på kön. Vi som pedagoger är ständigt närvarande och ser barnen under hela deras dagliga vistelse på förskolan, både i styrda och fria aktiviteter. Vi vuxna är förebilder för barnen och stärka deras identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Vi uppmuntrar positiva beteende som att stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten präglas av omsorg om individen och syftar till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas. Verksamheten visar öppenhet och respekt. Vi intar ett inlyssnande och ett jämställt synsätt i arbetet med barnen. Vi deltog under hösten 2014 i Nacka kommuns satsning omkring anknytning på förskolan som leddes av förskolepsykolog Eva-Christina Bergander. Fortlöpande diskussioner i ämnet i olika forum. Vi deltar i möjligaste mån i Nacka kommuns föreläsningsserie Tidiga insatser för att få kunskaper i processer som sker i arbete på förskolan. Vi analyserar och tar ut vårdande och prioriterande mål i årets kundundersökning för att ständigt främja och förbättra vårt arbete på förskolan. 4
Förebyggande Vi utgår från ett normkritiskt förhållningssätt vilket innebär att vi alltid funderar över vilken kultur och normer vi tänker utifrån. Normer påverkar hur vi utformar våra rutiner, vår fysiska miljö, vårt tänkande, vårt språkval, klädval osv. Vi strävar efter ett normkritiskt förhållningssätt gällandes könstillhörighet och identitet. Vi låter oss utmanas i våra förgivettaganden och ofta stereotypa föreställningar i vår pedagogiska praktik. Då det visuella präglar oss har vi som ett exempel en plansch på varje avdelning som visar att det finns många olika slags familjebildningar. Vi strävar efter att ge alla samma möjligheter och förutsättningar och att olika sätt att vara människa ska värderas lika. Vi agerar så fort vi hör eller ser något som är kränkande. Vi har kontinuerlig dialog med föräldrarna om vi upptäcker något som inte fungerar. Alla pedagoger vet vad alla barn heter på enheten och tilltalar dem inte som flickor och pojkar. Istället används barn eller kompisarna. Vi har ett aktivt föräldraråd. 5
Verksamhetens och avdelningens arbete mot diskriminering och kränkande behandling Namn på avdelningen: Datum Kartläggning och analys av nuläget på avdelningen avseende kränkande behandling Nulägesanalys omkring barngruppen (pojke-flicka, lekar, samtalston, förhållningssätt, respekt, föräldrar, pedagoger etc.) Hur vi arbetar med att förhindra och förebygga kränkande behandling: Vad behöver vi utveckla? 6
Åtgärdsprogram när barn utsätts för kränkande behandling Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivts motverkas. Hur vi upptäcker kränkande behandling? Att vara närvarande och fokuserad som pedagog. Att aktivt observera och lyssna in barnen. Filma och reflektera i handledning. Ha ett gott samarbete med hemmet. Hur utreder och åtgärdar vi kränkande behandling? Barn-barn, vuxen barn, vuxen - vuxen Uppmärksamma situationen direkt och prata om det som hänt med den som upplever kränkningen. När det gäller barn är det viktigt att ta barnets ord på allvar. Vid kränkning, sammanfatta vad som har sagts. Diskutera situationen med berörda, där barnen/de vuxna får ge förslag på lösningar på problemet. När alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig kan förskolan göra en objektiv bedömning och planera stödåtgärder. Se bilaga 1 Vid en händelse och upprepade kränkningar, informeras vårdnadshavare. Vid allvarligare händelser ska bitr. förskolechef/förskolechef kontaktas och vidare åtgärder vidtas. Förskolan anmäler händelsen till huvudmannen. Se bilaga 2. Utredning och dokumentation Förskolans insatser ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärder och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, elev och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Oavsett kränkning skall alltid utredning ske. Det är av yttersta vikt att vi försäkrar oss om att kränkning upphör. Samtal skall ske med både den som blivit kränkt och den som kränkt annan person. Underlag och dokumentation och uppföljning av händelser ska relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling. Se bilaga 1, 2 och 3. Kvalitetssäkring Alla vuxna, pedagoger, föräldrar, vikarier m.m. inom förskolan skall känna till och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen efterlevs. Vår plan skall vara ett aktivt dokument och ska finnas på varje avdelning samt på förskolans hemsida. 7
Utredning om kränkande behandling Bilaga 1 Datum..Pedagog. Utsatt person Förskola Person som har uppmärksammat problemet.. Person som har utfört kränkningen.. Händelseförlopp....... Personer som deltar vid samtalet.. Datum för uppföljningssamtal.. Underskrift av närvarande parter. 8
Bilaga 2 Åtgärder vid kränkande behandling Datum..Namn.. Förskola Förskolechef/bitr. förskolechef.. Närvarande..... Nuläge... Mål.... Åtgärder så här ska vi arbeta. Ansvarig... Datum för uppföljning och utvärdering... Underskrift av närvarande parter 9
Bilaga 3 Uppföljning av åtgärder vid kränkande behandling Datum..Namn. Förskola Förskolechef/bitr.förskolechef... Närvarande..... Hur har det gått? Är målet uppnått?..... Åtgärder så här arbetar vi.. Ansvarig... Ärendet ej avslutat. Nytt uppföljningsdatum... Ärendet avslutat datum.. Underskrift av närvarande parter. 10
11