Perception och kunskap

Relevanta dokument
Perception och kunskap

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Kri$skt tänkande. Hur gör man det? Varför är det vik$gt?

Kunskap och vetenskap

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Perception: av vadå?

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Epistemologi inom Yoga

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

SANNING eller fake 1

Olika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET?

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet

Neural bas för kognition

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Utopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet!

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Yoga som pragmatisk filosofi

natur och miljö Syfte

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kurslitteratur. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Vad är information?

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Om kompetens och lärande

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Medan Aktiv inlärning

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Sinnenas samspel. Eva Staffans

1. Öppna frågans argument

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

INFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn

OM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Information om förvärvad hjärnskada

Människans förutsättningar och begränsningar (Human performance and limitations)

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Del I. Inledning. Utkast

Oljemålningar Marie Almqvist

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Föreläsning 7: Kognition & perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Föreläsning 7: Kognition & perception

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Tro inom naturvetenskap

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Att leva i en annorlunda värld

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Add an Attitude. Arbetsbok

Mental träning. I teorin och i praktiken

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Dagens schema Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Ta kommando över dina tankar

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Realism och anti-realism och andra problem

personlig hälsa per appelqvist

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Om intellektuell funktionsnedsättning

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

Acceptans & sanning DEL 2

Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Förklaringar och orsaker

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Emotioner: aversion, belöning

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Transkript:

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap

Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten ute på fältet eller i laboratoriet Indirekta slutledningar på basis av tidigare sinneserfarenhet. EX vattnet kommer att börja koka vid 100 grader Icke-empirisk (rationell) Grundad på förnuftet Principer eller lagar för tänkandet (t.ex. logik, matematik), begrepp 7+5=12 Ungkarlar är ogifta. Nisse är ogift. Alltså är Nisse en ungkarl.

Sinnesorganens receptorer reagerar på retningar och via nervimpulser skickar signaler som informerar nervsystemet om förändringar i den yttre eller inre miljön. syn hörsel känsel lukt smak Informationen bearbetas och skickas vidare till hjärnan för tolkning.

eller om vi har fler sinnen Det vestibulära sinnet, balanssinnet förnimmelse av position plus acceleration Proprioception förnimmelse av var de egna kroppsdelarna befinner sig Termoception förnimmelse av värme/kyla Nocioception, smärtsinnet

Verklighetskonstruktion Det är naturligt att vi tänker oss att vår typiskt mänskliga omvärldsuppfattning via sinnena är den riktiga. I själva verket är den ju bara en av många möjliga konstruktioner av det som finns därute

Men den funkar för oss

Förmågan att direkt uppfatta & att känna av förändringar i elektriska fält

Ekolod orienteringsförmåga genom varseblivning av reflekterat ljud

Ormens sinnesmodaliteter är inte samordnade. Det ena sinnet vet inte vad det andra gör.

Vilken av linjerna A, B och C är lika lång som linjen i den vänstra rutan?

Studenter fick besvara frågan i grupper (4 eller fler per grupp). Alla deltagare i gruppen utom 1 försöksperson var tillsagda att ge felaktiga svar. Mer än 1/3 av försökspersonerna höll med majoriteten! *I kontrollgruppen gav endast 1/35 felaktiga svar.

Förändrad perception och verklighetsuppfattning? Konflikträdsla? Önskan att vara som alla andra?

Vad ser du?

1) Tvetydiga bilder framkallar en perceptuell växling mellan två olika tolkningar ( anka, hare )

2. Förvrängande geometriskt-optiska illusioner kan framkallas när vi bedömer ett objekts storlek med utgångspunkt i bakgrunden

eller på basis av den omedelbara kontexten.

3. Paradoxala illusioner t.ex. Oscar Reutersvärds omöjliga figurer

Vad ser du? Rorschach

Tendensen att söka/skapa mening Igenkännbara mönster Sammanhållande helheter

Hur pålitlig är varseblivningen?! Felkällor Optiska illusioner Oro och förväntningar kan få oss att uppleva sådant som inte finns, t.ex. mörkerrädsla och intensiva önskningar. Hägringar i öknen pga varm luft som dallrar Hallucinationer pga sjukdom, stress, droger Bortsortering Signaler som vi faktiskt tar emot filtreras bort Vi är t.ex. inte medvetna om fläktbruset i ett hus (men märker omedelbart om det tystnar). Vi tänker sällan på att kläderna rör vid vår hud, men skulle märka den mycket lättare beröringen från en fluga.

Ibland ser man det man vill se

Perceptionskedjan Yttre signal som når sinnesorganet AV VAD? HUR TER DET SIG? Mental händelse som äger rum när nervsystemet hanterar retningen Övertygelse om ett faktum, som uppstår till följd av upplevelsen VAD INNEBÄR DET?

Hur direkt är en direkt observation? Informationen om ett materiellt objekt (t.ex. en katt) som iakttas finns först i de fotoner som reflekteras av objektet i riktning mot ögat. Denna information genomgår en lång rad av transformationer innan den resulterar i en medveten upplevelse. Varje transformation kan filtrera, förändra och fylla ut informationen. Se på katten!

tolkningar

MINNET En fjärde länk i kedjan retning upplevelse tolkning Likheter med perception: Uppmärksamheten kan riktas åt ett visst håll Önskningar och kunskaper påverkar vad som fastnar i minnet Ointressanta minnen kan filtreras bort Hjärnan kan under vissa omständigheter själv skapa eller förändra minnen

Långtidsminnet över tid Det förbleknar och förlorar i detaljrikedom Förändringen av minnesbilderna är en aktiv process I denna framhävs gradvis det typiska Avvikande detaljer kan lätt försvinna Nya detaljer som är förväntade kan tilläggas (t.ex. uniformsmössan på en polis) Minnesbilderna blir alltmer schablonartade

Tolkning Minne Minnen struktureras i meningsfulla helheter. Perception Tolkning består i att inkommande sinnesintryck matchas mot sådant man tidigare upplevt Tolkning handlar om att känna igen lagrade schablonbilder Det räcker att några nyckelelement identifieras

Stapelmodellen av tolkning en liknelse Långtidsminnets schablonbilder ligger staplade på varandra. Signalen från sinnesorganen kommer in uppifrån och söker sig igenom traven tills den stöter på en schablon som stämmer tillräckligt bra med signalen. Då tolkas signalen i enlighet med den schablonen.

Stapelmodellen den ordning i vilken schablonerna ligger hur höga krav man ställer för att överensstämmelsen skall betraktas som tillräckligt bra Det som är välbekant och vanligt ligger högre upp i stapeln än det som är säreget och ovanligt. Kraven bestäms bl.a. av individens kunskap och intresse.

Flexibilitet i stapeln Ordningen i stapeln är inte given en gång för alla. Det som plötsligt blir aktuellt, t.ex. på grund av uppmärksamhet i media, flyttas högre upp i stapeln och kommer därför att uppmärksammas lättare. Önskningar och förväntningar. En riktigt spänd förväntan innebär att en sak läggs allra överst i stapeln, och då kan vad som helst utlösa den förväntade tolkningen som när man söker efter sin älskades ansikte i en folkmassa

Det klassiska kunskapsbegreppet Kunskap = sanna trosföreställningar går tillbaka till Platon 1) Övertygelsevillkoret 2) Sanningsvillkoret

Det klassiska kunskapsbegreppet Empirisk kunskap Jag vet att månens yta är 38 miljoner km 2 Jag är övertygad om att månens yta är 38 miljoner km 2 Det är sant att månens yta är 38 miljoner km 2 Icke-empirisk kunskap Jag vet att 7+5=12 Jag är övertygad om att 7+5=12 Det är sant att 7+5=12

Sanning 3 teorier Korrespondensteorin Ett sant påstående korresponderar med/motsvarar ett faktum Koherensteorin Ett sant påstående passar in i ett sammanhängande (motsägelsefritt etc) system av påståenden Den pragmatiska teorin Ett sant påstående fungerar vid praktisk användning eller tillämpning Motto: Truth is what works!