595/02.02.00/2017 Sst 27.11.2017 Sfmge 12.12.2017 Budget 2018 och ekonomiplan 2019-2020 Godkänd av stadsfullmäktige 12.12.2017.
2 Innehållsförteckning Allmän ekonomisk utveckling... 3 Stadens strategi och dess koppling till planeringen för 2018... 3 Stadens finansiering och ekonomiska utveckling... 4 Koncernmålsättningar... 13 Resultaträkning... 15 Finansieringsanalys och -plan... 16 Driftsbudget... 17 Val... 17 Revision... 18 Koncerntjänster... 19 Bildningsavdelningen... 51 Social- och hälsovårdsavdelningen... 66 Miljöavdelningen... 79 Sammandrag... 90 Nettoanslagen per ansvarsområde och sektor/avdelning... 91 Resultaträkning och finansieringsanalys för vattentjänstverket... 92 Investeringar... 94 Grov kalkyl över landskapsreformens påverkan i Pargas stads ekonomi... 98 Pärmens foto: Patrik Söderblom Innehållsförteckning
3 Allmän ekonomisk utveckling Finlands ekonomi har äntligen svängt mot det bättre, prognoserna för 2017 visar en ökning i BNP och exporten återhämtar sig. Recessionens negativa inverkan på sysselsättningen och näringslivet samt på utvecklingen av alla skatteunderlag syns dock ännu. Andelen långtidsarbetslösa är stor även om arbetslösheten som sådan har börjat minska. Den ekonomiska utvecklingen i landet förväntas vara bättre 2017 men prognoserna för 2018-2020 hålls ännu på låg nivå trots att de är positiva. Exporten förväntas växa men hemmamarknaden står stilla då löneinkomsterna för hushåll förväntas växa bara litet utöver minskning av arbetslösheten. Utvecklingen av Finlands export ligger dock kraftigt efter vad som gäller för de övriga EU-länderna. Finlands allmänna ekonomiska utveckling: 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 BNP ökn./bkt kasvu -1,4 % -0,8 % -0,6 % 0,8 % 1,9 % 2,9 % 0,9 % 0,9 % Export/Vienti -0,2 % 1,1 % -2,7 % 0,8 % 1,3 % 4,7 % 3,7 % 4,1 % Inflation /Inflaatio 2,8 % 1,5 % 1,0 % -0,2 % 0,4 % 0,9 % 1,5 % 1,5 % Arbetslöshet/ Työttömyys 7,7 % 8,2 % 8,7 % 9,4 % 8,8 % 8,6 % 8,1 % 7,8 % Långa räntor/ Pitkät korot 1,9 % 1,9 % 0,3 % 0,7 % 0,4 % 0,5 % 0,9 % 1,4 % Källa : Finansministeriet / valtiovarainministeriö Enligt finansministeriet grundar tillväxtförväntningarna sig under de närmaste åren på export och privata investeringar. Inflationen har varit på låg nivå och för 2015 gällde deflation. Först under 2018 förväntas inflationen vara närmare en nivå som ur en allmän ekonomisk synvinkel anses vara önskvärd fast inflationsförväntningarna har under de senaste åren alltid varit högre än vad utfallet har blivit. Arbetslösheten förväntas fortsätta minska sakta men dess belastning på landets ekonomi och dess utveckling är fortfarande stor. Pargas stads ekonomiska utveckling påverkas av invånarnas inkomstutveckling och arbetslöshet. Den allmänna ekonomiska aktiviteten och byggandets utveckling påverkar stadens näringsliv och investeringar i allmänhet, och konsumtionens utveckling påverkar starkt besöksnäringen och byggandet i staden. Arbetslösheten har en stor inverkan på både skatteinkomsterna och den offentliga sektorns kostnader. Arbetslösheten i Pargas är lägre än i hela landet och var i september 2017 6,4 % (september 2016 7,2 %). Arbetslösheten har minskat i Egentliga Finland ännu kraftigare än i Pargas. Också långtidsarbetslösheten och ungdomarnas arbetslöshet har minskat. Även antalet lediga arbetsplatser har ökat jämfört med förra året. Självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser är lägre i Pargas än i snitt i landet, men det är allmänt att man sysselsätter sig själv som småföretagare eller pendlare. Den positiva utvecklingen borde så småningom synas även i stadens kostnadsutveckling. Stadens strategi och dess koppling till planeringen för 2018 I stadens ikraftvarande strategi betonas tre olika delområden som anknyter till varandra dessa är boende, arbete och service. En kommuns strategi skall gås igenom minst en gång inom en fullmäktigeperiod. En process med syfte att förnya Pargas stads strategi påbörjades på våren 2017 med den förra fullmäktigen. Processen har utgått ifrån en bred växelverkan mellan stadens invånare, förtroendevalda och de anställda. Enligt tidtabell borde den nya strategin bli färdig för godkännande under början av 2018. I planeringen för 2018 och framåt har stadens invånare (kunden) för våra verksamhet lyfts upp. Staden finns för sina invånare och detta skall synas i planering och utveckling av stadens verksamhet. Varje enhet har lyft upp detta i sin budget och den allmänna målsättningen är att service och efterfråga skall mötas på ett sätt som är ändamålsenligt och ekonomiskt effektiv. För att strategin ska kunna genomföras måste budgeten och verksamhetsplanerna vara förenliga med strategin och innehålla åtgärder som stödjer ett genomförande av strategin. Efter att den nya strategin har godkänts, skall nya strategiska handlingar utarbetas och de skall mera ingående styra stadens planering och åtgärder 2018 framåt efter att de har godkänts av fullmäktige. Strategin har fått en större betydelse i och med att försörjningsgraden har försämrats i Pargas och befolkningstillväxten har inte nått de uppsatta målen. Att utvecklingen gått i fel riktning påverkar inflödet av skatteinkomster negativt. Satsningarna på att få arbetsplatsernas antal och befolkningen att öka förbättrar stadens ekonomiska ställning. Ekonomisk utveckling
4 I investeringsbudgeten är tyngdpunkterna i linje med strategin. Investeringarna i bildningssektorn innebär förbättrade tjänster för familjer i ett aktivt livsskede, satsningar i Pargas centrum runt rondellen och på gästhamnar stöder en utökning av antal arbetstillfällen och en utbyggnad av kommunaltekniken i Ersby möjliggör en marknadsföring av ett nytt bostadsområde. En viktig del av strategin är också synen på hur kommunens beskattning, skatteunderlaget och skatteinkomster utvecklas. Skatteunderlaget ökar i och med att invånarantalet ökar och då måste staden vara konkurrenskraftig även ut ur beskattningssynvinkeln. Det är ytterst viktigt att planera och vidta åtgärder som hjälper till att hålla kostnadsutvecklingen i styr under planperioden så att skattesatserna inte skulle behöva höjas. Stadens finansiering och ekonomiska utveckling Befolkning Efter att befolkningsutvecklingen 2013 vände i negativ riktning, har befolkningen minskat lite varje år. Under 2017 har invandringen haft en positiv inverkan på befolkningsantalet men fler har dött än fötts och även inflyttningen har haft ett negativt saldo. Staden har en i regionen jämförelsevis låg befolkningstillväxt trots det relativt goda sysselsättningsläget. En av stadens strategiska målsättningar är att öka befolkningsunderlaget, att svänga trenden tillbaka efter flera års tillbakagång kräver åtgärder, som vi ännu inte har haft på plats men som den nya strategin skall innehålla. I slutet av 2016 var befolkningsantalet 15398 och prognosen för 2017 är 15322, minskningen är 0,5 %. Befolkningsutveckling i Pargas 2009-prognos 2017 15 600 15 500 15 400 15 300 15 200 15 100 15 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 P 2017 Antalet 65+ -åringar har ökat markant i staden under de senaste 8 åren (nästan 900 fler 65+) samtidigt som andelen 15 64- åringar minskat betydligt (med över 800 personer). I slutet av 2016 var antalet 65+-åringar 3 947, antalet 25 64-åringar 7 504, antalet ungdomar i studieålder (15 24-åringar) 1 464 och antalet barn (0 14-åringar) 2 483. Trenden förväntas stärkas ytterligare, de så kallade stora årsklasserna har kommit till pensionsåldern redan och årsklassen 74+ börjar öka kraftigt i slutet av planperioden. Ekonomisk utveckling
5 Utvecklingen av befolkningen i olika åldersgrupper fram till 2016 jämfört med 2009 (index 2009 = 100) 150 140 130 120 110 100 90 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0-14 15-24 25-64 65-74 74-.. totalt/yhteensä Befolkningsstrukturen i Pargas 2016 0-14 15-24 25-64 65-74 74-.. Stadens finansiella status och dess utveckling Kommunallagen 110 utgår från att planen måste vara i balans. Budgetramar för år 2018 har upprättats med hänsyn till det svaga ekonomiska läget och utgående från stadens dåliga finansieringsutveckling i och med att statsandelarna minskar igen kraftigt. Budgeten utgår och skall utgå från planerade åtgärder och verksamhet, 2018 budget ryms inte inom ramarna och budgetförslaget innebär ett väsentligt underskott för 2018. Ekonomisk utveckling
Finansieringsunderskott / Rahoitusvaje Lånestock / lainakanta Tusental Tusental 6 Den största orsaken till underskottet är den stora ökningen i social- och hälsovårdskostnader (6,4 %) jämfört med ursprunglig budget för 2017. Specialsjukvårdens kostnader har stigit under 2017 kraftigt och social- och hälsovårdsavdelningen har beviljats en tilläggsbudget om ca 2,4 milj. euro och det återspeglas nu även i en förhöjd kostnadsnivå för budgetåret 2018. Under de fyra senaste åren har Pargas stad förbättrat sin finansiella status och lånestocken har minskat. I slutet av 2016 uppfylldes inga kriskommunkriterier. Stora underskott i driften kombinerat med investeringar på en nivå som är högre än avskrivningarna, leder till stora finansieringsunderskott. Stadens egen finansiering hade inte räckt till under tiden före 2013 och då var stadens lånestock med alla mått på en alltför hög nivå. Mellan 2013-2016 har utvecklingen varit bra, lånestocken har minskat och de finansiella nyckeltalen har så småningom förbättrats. Detta är ett resultat av en mycket restriktiv investeringspolitik och balanserade resultat. Denna goda utveckling bryts nu i och med att verksamheterna igen har växt mera än vad de tillgängliga resurserna ger fog till och att investeringarna är klart större än avskrivningarna. Verksamhetens kostnader har stigit trots den allmänna kostnadsutvecklingen för kommunala basservice har under de tre sista åren varit stabil och under 2017 blivit lägre. Prisindex för hela kommunala ekonomin steg med 0,8 % under 2016 och har under 2017 hittills gått ned med 1,6 % långt tack vare det sk Kiky-avtalet. Staden har saknat förmåga att anpassa verksamheten till sin finansiering på kort och lång sikt, och denna utveckling är inte hållbar. Stadens kostnader per invånare (2016 6.156 ) är avsevärt högre än snittet för kommuner i samma storlek (5.662 2016) och budgetförslaget innebär en ökning till 6.318 / invånare. Tillämpningen av strikta ramar för både drift och investeringar har under 2015 2016 hjälpt till att begränsa ökad skuldsättning, men återhållsamhet och bättre ekonomiskt tänkande behövs för att få lånebördan efter den 2017-2018 försämrade utvecklingen att svänga igen. En hög skuld innebär en ytterligare risk för driften då räntekostnaderna på grund av en låg allmän räntenivå fortfarande hålls nere. Även en räntenivå, som skulle vara på en mera normal nivå, skulle avsevärt höja räntekostnaderna före tillämpning av ränteskyddet. Prognosen för 2017 utgår från en 1,0 milj. euro ökning i lånebördan (budget 2017 0,9 milj. euro) och trots den strikta linjen som har varit utgångspunkten för ramen för 2018, ökar finansieringsbehovet i budgetförslaget med 2,4 milj. euro. Den externa räntebärande finansieringen ökar i budgeten för 2018 till 43,7 miljoner euro. Stadens investeringsplaner för 2019 och 2020 är på en för hög nivå trots väsentlig prioritering och det återspeglas i finansieringsunderskottet för planperioden. Även om investeringarna skulle hållas på den målsatta nivån om 5 milj. euro under hela perioden, skulle lånestocken öka till 44,8 milj. euro i slutet av planperioden. Lånestocken i slutet av 2016 var 40,3 milj. euro, i budget 2018 och i slutet av planperioden ökar lånestocken till 43,7 respektive 46,2 milj. euro. 2 000 1 500 48 000 47 000 1 000 500 46 000 45 000 0-500 -1 000-1 500-2 000-2 500 2013 2014 2015 2016 B 2017 E 2017 B 2018 P 2019 P 2020 44 000 43 000 42 000 41 000 40 000 39 000 Finansieringsunderskott /rahoitusvaje Lånestock / korollinen vieras pääoma Kriskommunkriterierna i kommunallagen relaterar alla direkt eller indirekt till skuldsättningen. Nedan soliditet och skuldsättningsgrad kalkylerade ifrån stadens balans, kriterierna tillämpas 2018 till hela koncernens balans, där lånebördan är större än i stadens balans. Stadens soliditet är på en acceptabel nivå (> 50 %) men den relativa skuldsättningsgraden är för hög i både budgeten och under hela planeringsperioden, den borde vara under 50 % då ett kriterium för kriskommun är 50 Ekonomisk utveckling
7 % relativ skuldsättningsgrad. Soliditet i budgeten för 2018 är 53,4 % och relativ skuldsättningsgrad 51,6 %. Skuldsättningsgraden försämras på grund av negativ resultat och en stor investeringsbudget för 2018. Utgående från stadens utveckling är det mycket sannolikt att stadskoncernen kommer att uppfylla kriskommunkriterium för både soliditet och skuldsättningsgrad år 2018. Soliditet och skuldsättningsgrad 2013 Plan 2020 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 2013 2014 2015 2016 B 2017 E 2017 B 2018 P 2019 P 2020 Soliditet / omavaraisuusaste Skuldsättningsgrad / suhteell. Velkaantuneisuus Kommunallagen förpliktar kommunerna att de facto balansera driftsekonomin under planeringsperioden. Om staden inte lyckas med denna balansering uppfylls ett i sig tillräckligt kriterium för kriskommun. De av staten ställda kriskommunkriterierna är dock långt ifrån de enda orsakerna till en ansvarsfull skötsel av ekonomin. En hushållning som bygger på en kontinuerlig låntagning innebär att de nuvarande invånarna nu åtnjuter en sådan service som de framtida invånarna skall finansiera. En mer ansvarsfull skötsel av ekonomin och en bättre finansiell status skulle göra att: Staden bättre klarar av att långsiktigt sköta sina åtaganden Staden har en bättre finansiell beredskap att göra satsningar då det behövs Staden har en bättre beredskap att klara finansiella eller andra kriser Stadens anseende och attraktionskraft påverkas positivt Staden stärker sin självständighet Ansvaret för att finansiera den nuvarande verksamheten och för att anpassa verksamheten skjuts inte på framtida generationer, denna effekt blir ännu värre om och när sote-reformen realiseras Att svänga Pargas stads resultat till positivt under planperioden behövs väsentliga sparåtgärder, priorisering av investeringar och/ eller en så stor förhöjning i inkomstskattesatsen att den åtgärden också uppfyller kriskommunkriterium. Statsandelsreformen försämrar stadens finansiering Statsandelarna växte varje år sedan 2006 ända till 2014 då statsandelsreformen stoppade tillväxten. Utöver statsandelsreformen har staten sedermera kalkylmässigt tagit i beaktande de åtgärder som den vidtagit och som den anser minska kommunernas kostnader. Lagändringar, som minskar inkomstbeskattningsunderlaget, har dels tagits till beaktande i statsandelar och ökar dem, men den kalkylmässiga besparingen om ca 1,3 milj. euro på grund av det s.k. kiky-avtalet minskar våra statsandelar utöver att indexförhöjningar har slopats i beräkningarna. Själva statsandelsreformen minskar statsandelar för 2018med över en miljon euro. Ekonomisk utveckling
Miljontal 8 Utveckling av statsandelar 2010 Plan 2020 i tusen euro och den procentuella förändringen: 32 31 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 2010 2 011 2012 2013 2014 2015 2016 B 2017 E 2017 B 2018 B 2019 B 2020 Statsandelar / valtionosuudet statsand.förändr/muutos % 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0-2,5-5,0-7,5-10,0 Ökningen av skatteintäkter har stannat av Stadens budget bygger på oförändrade skattesatser i enlighet med en långsiktigare plan. Man har beslutat att hålla både den kommunala inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna på samma nivå som 2017. På längre sikt påverkar skattesatsen stadens dragkraft positivt om man lyckas hålla den under nivån snittet i landet och på samma nivå som hos grannkommuner. Stadens inkomstskattesats ligger på ungefär samma nivå som i hela landet i genomsnitt, dvs. på 19,75 % (medeltal i hela landet estimeras sjunka och bli 19,85% år 2018 ), medan fastighetsskattesatserna är högre än i hela landet i snitt. Fastighetsskattesatserna i Pargas 2017: Allmän fastighetsskattesats 1,50 % (medeltal i hela landet 1,06 %) Stadigvarande bostadsbyggnader 0,47 % (medeltal i hela landet 0,49 %) Övriga bostadsbyggnader 1,50 % (medeltal i hela landet 1,15 %) Obebyggda tomter 3,00 % (medeltal i hela landet 3,23 %) Samfundsskattesatsen sänktes för ett par år sedan och detta minskade ytterligare den betydelse som andelen av samfundsskatteintäkterna har för stadens skatteintäktsfinansiering. Därtill har staten ständigt minskat kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna. Skatteintäkternas belopp och andelar är följande (1 000 euro): Skatteslag B 2018 %-andel Est 2017 %-andel B 2017 %-andel Inkomstskatt 54.803 82,8 54.575 82,7 53.345 82,8 Samfundsskatt 2.239 3,4 2.271 3,4 1.965 3,0 Fastighetsskatt 9.158 13,8 9.158 13,9 9.129 14,2 Sammanlagt 66.200 66.004 64.439 Ekonomisk utveckling
9 Utveckling av skatteintäkter 2010 Plan 2019 i tusen euro och i procent De totala skatteintäkterna förväntas utvecklas bättre än budgeterat 2017, prognosen visar på 66,0 milj. euro, vilket överskrider årets budget på 64,4 milj. euro med 1,6 milj. euro. De budgeterade totala skatteintäkterna för 2018 uppgår till 66,2 milj. euro, ökningen jämfört med förra årets budget är 1,8 milj. euro, medan ökningen jämfört med prognosen för innevarande år är 0,2 milj. euro eller 0,4 %. De budgeterade skatteinkomsterna är 0,4 milj. euro högre än Kommunförbundets prognos. Utöver skattesatserna påverkas utvecklingen av skatteintäkterna också av hur skatteunderlagen utvecklas. Samfundens lönsamhet är fortsatt ganska dålig fast ekonomin har förbättrats och därför ökar skatteintäkterna bara litet. Fastigheternas skatteunderlag påverkas av de allmänna värderingsgrunder som tillämpas av skattemyndigheten och som inte har ändrats på ett antal år, samt av nybyggnation som även den under de senaste åren varit mindre aktiv än i genomsnitt. Skatteunderlaget för inkomstbeskattningen kommer under det kommande året att påverkas bland annat av hur arbetslösheten minskar och av löneutvecklingen som båda torde utvecklas smått positivt. Den allmänna trenden är att befolkningens medelålder stiger och samtidigt minskar den relativa andelen personer i arbetsför ålder. Detta påverkar de totala löneinkomsterna negativt såsom även arbetslösheten i ännu större grad. För att öka skatteintäkterna skulle det därför vara av största vikt att kunna skapa fler jobb för att kunna locka nya invånare i arbetsför ålder till staden och för att fortsättningsvis minska arbetslösheten. Den ökade ekonomiska aktiviteten förväntas först 2019 och 2020 öka löneinkomsterna i den mån att också skatteintäkterna ökar mera väsentligt. Verksamhetsinkomsterna De totala verksamhetsinkomsterna i budgeten för 2018 är 33,7 milj. euro och beräknas minska med 2,9 % eller 1,0 milj. euro jämfört med 2017 års budget. Den interna prissättningen för kosthåll och städning har hållits på föregående års nivå. Avtal med Arkea leder till en liten inkomstminskning till den delen staden tidigare sålde mat till utomstående, motsvarande kostnader uteblir också och kosthållets hyra som förr var internt är nu externt. Staden har flera fastigheter utöver sedvanliga bostadstomter på försäljningslistan år 2018, där är med flera sådana som var på listan i budget 2017 men som staden inte ännu har sålt. Budgeten innehåller 0,2 milj. euro försäljningsvinster (0,7 milj. euro i budget 2017). De externa verksamhetsinkomsterna beräknas förbli på samma nivå som i budgeten för 2017 då några större prisförhöjningar för de lagstadgade verksamheten inte är att vänta. Största externa inkomstkällor är vattenverket, äldreomsorgen, hälsovården, och dagvården. Ekonomisk utveckling
10 Verksamhetsutgifterna Driftens kostnader beräknas bli 124,6 milj. euro, en ökning om 0,9 % eller 1,1 milj. euro jämfört med 2017 års budget. De budgeterade kostnaderna är litet mindre än prognos för 2017. Personalkostnader sammanlagt minskar med 2,3 %. Personalkostnaderna sjunker med 1,1 % på grund av minskningar i bikostnader. Budgeten innehåller en 0,5 % löneförhöjning. Miljöavdelningen och social- och hälsovård ökar sin personalstyrka och tekniska stödtjänster och bildningen minskar sin personalstyrka. Kosthållets outsourcing utgör en väsentlig del av kostnadsminskningen. Inflationsförväntningarna har relativt snabbt förändrats och är nu på en nivå på 1,3 1,5 %-enheter. Prisförändringar inom köpta tjänster varierar dock mycket t.ex. för IT-kostnader är en 1,5 2,0 % prisförhöjning vanlig. Inflationen för 2016 och 2017 blev lägre än prognostiserat. Budget för köpta tjänster ökar på grund av specialsjukvård och då budgetering av fastighetstjänster har ny gjorts så att den bättre följer den verkliga fördelningen av kostnader. Mattjänster som köps från Arkea ingår också i köpta tjänster. Materialkostnadsbudget har samtidigt minskat. Övriga kostnader innehåller till största delen interna kostnader (hyror, kosthåll och städning) och kostnaderna är på samma nivå som 2017. Under planeringsperioden är den beräknade kostnadsutvecklingen för driften: 2018 2019 2020 Personalutgifter * -2,3 % 1,1 % -1,0 % -varav Kiky-avtalet 0 % 1,4 % 0,4 % Köp av tjänster** 8,3 % 1,5 % 0 % Material, förn. & varor ** -16,8 % 0 % 0,5 % Bidrag -4,1 % 0 % 0 % Övriga utgifter -3,4 % 0 % 0 % *Personalkostnader minskar 2018 på grund av förändringar i stadens struktur och socialkostnader. Personalkostnader ökar med 2,6 % sammanlagt under 2019-2020 bara på grund av att avtalet över minskning av semesterpengar tar slut, lönebikostnader minskar 2018-2020 **Kiky- avtalets slut påverkar även kostnad för köpta tjänster (sjukvård och socialvård) Verksamhetsbidrag och resultat Budgeten för 2018 innebär: Resultatet och underskottet blir -1,2 milj. euro Driften är inte i balans i budgeten för år 2018 Verksamhetsbidraget ökar med 2,1 milj. euro eller 2,4 % jämfört med 2017 budget Netto finansiella kostnader är på 2017 nivå. Prognos för 2017 är samma som budget för 2018 eller 950 t euro Nettoinvesteringar beräknas vara 5,8 milj. Euro Budgeten leder till ett tilläggsfinansieringsbehov (nettolåneupptagning) om 2,4 milj. euro Stadens soliditet blir 53,4 % (55,8) och relativ skuldsättningsgrad 51,6 % (48,8) (före dottersamfundspåverkan) Årsbidraget borde täcka avskrivningar och avskrivningar och investeringar borde vara på sikt på samma nivå för att stadens finansiering skulle vara i balans utvecklingen 2010 B2018 (1.000 euro) Ekonomisk utveckling
11 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 B 2017 Est B 2018 P 2019 P2020 2017 Årsbidrag/vuosikate Avskrivningar/poistot Investeringar/investoinnit Ekonomiplanen 2018 2020 balanserar driften om staden vidtar åtgärder för att få driften i balans eller höjer inkomstskatter 2019 med 0,4 % -enheter till 20,15 % eller fastighetsbeskattning på motsvarande sätt. Årens 2017 2020 inverkan på det ackumulerade överskottet är negativ (ca 3,0 milj. euro). I slutet av ekonomiplaneperioden beräknas staden ha ett ackumulerat överskott motsvarande 8,8 miljoner euro. Balanseringen av driften och finansieringen framöver förutsätter kraftiga åtgärder för att minska driftskostnader. För att balansera stadens ekonomi på sikt är detta dock inte tillräckligt utan det krävs även att investeringarna planeras på en klart lägre nivå än vad investeringsbudgeten nu innebär. Stadens verksamhet och investeringar skall enligt stadens strategi planeras och förverkligas så att Pargas ekonomi är i balans på kort och lång sikt. Verksamheten och investeringarna skall vara anpassade till den egna finansieringen så att de ackumulerade över-/underskotten täcks under respektive ekonomiplanperiod och så att inkomstfinansieringen räcker till för att finansiera nettoinvesteringarna. Det sistnämnda uteblir i budgeten för 2018 och även för planen 2019-2020. Budgeten för 2018 uppvisar enligt styrelsens förslag ett negativt resultat på -1 246 t euro och ekonomiplanen för 2019 en förlust på -1 333 t euro. Detta innebär att om dessa resultat förverkligas måste skatteöret för Pargas stad för 2019 höjas med 0,4 %-enheter till 20,15 %. För att förbättra möjligheterna att få ett resultat för 2018-19, som skulle innebära att en förhöjning av skattesatsen kunde undvikas eller minskas, ska stadsdirektören tillsammans med ledningsgruppen starta ett projekt där man går igenom verksamhetens processer och undersöker möjligheter att minska kostnader och öka intäkter. Med detta projekt vill man dessutom undvika att Pargas stad skulle uppfylla något av kriterierna för en kriskommun. Utfallet av projektet ska rapporteras tertialvis och i samband med halvårsrapporten till stadens styrelse. Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2018 till netto 5,8 miljoner euro (6,2 milj. euro i ändrad budget 2017). Årsbidraget räcker inte nära till för att själv finansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 2,4 miljoner euro uppkommer, detta är en klar försämring jämfört med tidigare år. Årsbidraget täcker investeringarna bara till 61 % (35 % i ändrad budget 2017). Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år från 2005 till 2012 och således levt över sina tillgångar, med den följden att staden kontinuerligt ökat sin lånebörda. Utfallen har varit bättre under 2014-2016, men 2017 och 2018 förväntas det igen uppstå finansieringsunderskott om sammanlagt 3,7 milj. euro. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Lånebördan förväntas öka med 6 milj. euro från slutet av 2016 till 2020. De planerade investeringarna i budgeten för 2018 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren 2019 2020 ingår i finansieringsbehovsberäkningarna och kan konstateras överskrida stadens målsatta nivå med sammanlagt ca 1,5 milj. euro. Prioritering behövs för att hålla stadens finansiering i styr. Ekonomisk utveckling
12 Fastigheter planeras att sälja 2018 Objekt Antal som säljs Bokföringsvärde Tomter Ljusudda 4 13 052,15 Ljusudda (nya) 4 21 780,00 Kyrkomalm 2 65 835,02 Storäng 1 15 300,00 Björkhagen 2 39 398,18 Hemsundet 266:2 1 218,62 Hemsundet 268:2 1 218,62 Fastigheter Regnbågen "radhus tomt" 1 094,60 Käldinge reningsverk och fiskehallar 63 696,38 Rosklax Napas bastu 3ha 5 045,64 Biblioteket Houtskär 445-665-4-16 4 048,62 Käldinge skola - gåvobrev 38 283,65 Houtskärs hälsogård 16 770,97 Norrgårds 343 021,49 Pargas Industrihall/Pargas Ax 285 585,60 Budgeten innehåller fastighetsförsäljningar sammanlagt om 0,5 milj. euro och en försäljningsvinst om 0,2 milj. euro. Budgetens bindningsnivå För varje enhet presenteras budgetanslag utgående från verksamhetens intäkter och kostnader delade i olika slag. Därtill presenteras nu i tabellerna även avskrivningarna för de anläggningstillgångar som används av verksamheten och en korrigeringspost där kapitalhyran som består närmast av värdeminskning och ränta återförs till kalkylen. Bindningsnivån för varje ansvarsområde är dess verksamhetsbidrag. Enheten har rätt att organisera sin verksamhet inom den. Ett sammandrag av verksamhetsbidragen finns i tabellen: Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning på sida 91. Stadsstyrelsen har fastställt de interna hyrorna och den interna fördelningen av städnings- och kosthållskostnaderna. De anslag som beviljas för investeringar binds till det nettobelopp som i investeringsdelen noteras skilt för varje investeringsobjekt. Reformernas betydelse för stadens ekonomi Budgeten och ekonomiplanen har uppgjorts så att statsandelsreformens verkningar beaktats. För 2019 och 2020 års del bygger budgeten på uppskattningar av statsandelarna. Statsandelarna har minskats med 1,3 milj. euro på grund av det s-k Kiky-avtalet. Avtalet om minskning av semesterpengar med 30 % går ut hösten 2019, en eventuell återföring av avtalets påverkan i statsandelar har inte beaktats i planen. Vårdreformens genomförande och ekonomiska verkningar för staden är ännu osäkra. Enligt anvisningar från Kommunförbundet har planen för 2020 utarbetats utan att beakta vårdreformens verkningar. Genomförandet av reformen kommer att påverka resursanvändningen både inom administrationen och servicetjänster och beröra även andra verksamheter än bara social- och hälsovården. En grov uppskattning av reformens påverkan i stadens ekonomi finns i budgetbokens slut. Ekonomisk utveckling
13 Koncernmålsättningar 2018 Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och i stadens styrning av bolagen och det säkerställs att direktiven finns hos dotterbolagen och dess ledning 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet 4. Pargas stad definierar kriterierna för professionalitet och branschkunnande då man skall välja stadens representanter till dotterbolagen och representanter, som väljs, skall uppfylla dessa krav. 5. Dottersamfunden eftersträvar en minimal lånefinansiering och ifall operationer för extern finansiering vidtas konsulteras stadens ekonomitjänster 6. Kommunkoncernen har som målsättning att soliditeten är över 50 % och skuldsättningsgraden under 50 % 7. Koncerndirektiven uppdateras så att de tar i hänsyn förändringarna i kommunallagen och behovet av att hålla dotterbolagens och stadens ekonomier genomsynligt separata trots att samarbete skall samtidigt utvecklas Särskilda målsättningar: Väståbolands Hyreshus Ab-koncern o förvaltade lägenheter har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. o Koncernen har som mål att säkra ett tillräckligt hyresbostadsutbud i alla stadsdelar o Alla dotterbolags löpande ekonomi är hållbar o Moderbolaget agerar som internt stöd ifall dotterbolagen har kortvariga finansieringsproblem Pargas Vatten Ab o fortsätter under året att utreda olika lösningar angående sötvattenbassängen, med målsättning att öppna bassängen mot havet Koncernmålsättningar
14 Pargas Fjärrvärme Ab o dividend utdelas i mån av möjlighet med hänsyn till kommunens investering i bolaget, bolagets investeringsplaner och aktiebolagslagens bestämmelser o Bolaget skall ingå ett VD-avtal Pargas Idrotts- och Ungdomsgård Ab o Bolaget eftersträvar en mångsidig användning av fastigheten, en hög användningsgrad och verkningsfullt underhåll. Investeringar Resultat Soliditet Väståbolands Hyreshus -koncern 500 t euro radhus i Houtskär byggs 2017-2018 >0 euro >50% Pargas Vatten Ab 0 Kostnader för bassängutredning och administration Blir lägre Pargas Fjärrvärme 100 t euro >200 t euro >50% Pargas Idrotts- och Ungdomsgård Ab 0 >0 Behållen eller bättre än 2017 Koncernmålsättningar
15 Resultaträkning RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut BudgetÄndr. Budget Utfall Använd. Prognos rogn/budg RAM Nämnd fl SD/ sst SST Plan Plan TULOSLASKELMA TilinpäätösTilinpäätös Budjetti Muut. Budj. Toteuma Käyttö Ennuste Enn./budj. Lautak ehd KJ/KH KH Suunn. Suunn. 1.000 euro 2015 2016 2017 2017 08/2017 % 2017 2017 2018 B 2018 B 2018 B 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter Toimintatuotot Försäljningsintäkter 11 593 11 249 11 131 11 131 6 857 61,6 % 11 215 100,8 % 10 054 10 546 10 566 10 570 10 672 10 778 Myyntituotot 4,1 % -3,0 % -1,0 % -0,3 % -9,7 % -6,0 % -5,8 % -5,8 % 1,0 % 1,0 % Avgiftsintäkter 6 201 6 736 6 723 6 723 4 378 65,1 % 6 683 99,4 % 6 545 6 665 6 675 6 687 6 742 6 809 Maksutuotot 2,7 % 8,6 % -0,2 % -0,8 % -2,6 % -0,3 % -0,1 % 0,1 % 0,8 % 1,0 % Understöd och bidrag 1 720 1 869 1 520 1 520 929 61,1 % 1 518 99,9 % 1 595 1 278 1 324 1 324 1 337 1 351 Tuet ja avustukset -8,2 % 8,7 % -18,7 % -18,8 % 4,9 % -15,8 % -12,8 % -12,8 % 1,0 % 1,0 % Övriga intäkter 7 747 8 147 15 393 15 393 9 953 64,7 % 14 976 97,3 % 14 940 14 914 15 065 15 165 15 068 15 070 Muut tuotot 4,6 % 5,2 % 88,9 % 83,8 % -2,9 % -0,4 % 0,6 % 1,3 % -0,6 % 0,0 % Sammanlagt / yhteens 27 261 28 002 34 767 34 767 22 117 63,6 % 34 392 98,9 % 33 134 33 403 33 631 33 747 33 818 34 007 3,0 % 2,7 % 24,2 % 22,8 % -4,7 % -2,9 % -2,2 % -1,9 % 0,2 % 0,6 % Externa intäkter ovan 15 509 15 918 15 999 15 999 10 028 62,7 % 15 999 100,0 % 15 923 15 923 15 956 15 956 16 116 16 277 Verksamhetens kostnader Toimintamenot Personalutgifter -49 972-50 357-50 224-50 164-33 234 66,2 % -49 419 98,4 % -48 364-49 458-49 171-49 086-49 711-49 233 Henkilöstömenot 0,2 % 0,8 % -0,3 % -1,9 % -3,6 % 0,1 % -0,5 % -0,7 % 1,3 % -1,0 % Köp av tjänster -47 844-49 932-48 908-51 113-32 870 67,2 % -52 530 107,4 % -48 946-53 259-53 024-52 959-53 818-53 820 Palvelujen ostot 1,6 % 4,4 % -2,1 % 5,2 % -4,2 % 1,4 % 0,9 % 0,8 % 1,6 % 0,0 % Material, förnödenhe -6 259-6 534-7 052-7 137-4 477 63,5 % -6 680 94,7 % -8 295-6 010-5 916-5 867-5 916-5 946 Aineet, tarvikkeet, tav -12,9 % 4,4 % 7,9 % 2,2 % 16,2 % -10,0 % -11,4 % -12,2 % 0,8 % 0,5 % Bidrag -4 029-4 088-3 074-3 286-2 044 66,5 % -3 247 105,6 % -3 080-2 986-2 964-2 949-2 964-2 964 Avustukset 2,5 % 1,5 % -24,8 % -20,6 % -6,3 % -8,0 % -8,7 % -9,2 % 0,5 % 0,0 % Övriga kostnader -7 020-7 168-14 205-14 205-9 225 64,9 % -13 715 96,5 % -13 392-13 662-13 720-13 720-13 721-13 721 Muut kulut 4,3 % 2,1 % 98,2 % 91,3 % -5,7 % -0,4 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Sammanlagt / yhteens-115 123-118 080-123 464-125 906-81 850 66,3 % -125 591 101,7 % -122 077-125 375-124 795-124 581-126 130-125 684 0,2 % 2,6 % 4,6 % 6,4 % -3,0 % -0,2 % -0,6 % -0,8 % 1,2 % -0,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -87 862-90 078-88 697-91 140-59 734 67,3 % -91 199 102,8 % -88 943-91 973-91 164-90 835-92 311-91 677 TOIMINTAKATE -0,6 % 2,5 % -1,5 % 1,2 % -2,4 % 0,8 % 0,0 % -0,4 % 1,6 % -0,7 % Skatteinkomster 64 771 65 916 64 439 64 439 41 607 64,6 % 66 003 102,4 % 65 764 65 764 65 764 66 200 68 186 69 101 Verotulot 3,4 % 1,8 % -2,2 % 0,1 % 2,1 % -0,4 % -0,4 % 0,3 % 3,0 % 1,3 % Statsandelar 31 146 31 849 30 000 30 000 20 024 66,7 % 30 017 100,1 % 29 017 28 726 29 039 29 039 28 500 28 500 Valtionosuudet -1,3 % 2,3 % -5,8 % -5,8 % -3,3 % -4,3 % -3,3 % -3,3 % -1,9 % 0,0 % DRIFTSBIDRAG 8 054 7 687 5 742 3 299 1 898 33,1 % 4 821 84,0 % 5 838 2 517 3 639 4 404 4 375 5 924 KÄYTTÖKATE 38,5 % -4,6 % -25,3 % -37,3 % 76,9 % -47,8 % -24,5 % -8,6 % -0,7 % 35,4 % Finansieringsintäkter -867-963 -1 108-1 108-351 31,7 % -950 85,7 % -1 000-950 -950-950 -1 000-1 050 Rahoitustuotot ja -kus 19 % 11,1 % 15,0 % -1,4 % -9,7 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 5,3 % 5,0 % ÅRSBIDRAG 7 187 6 723 4 634 2 191 1 546 33,4 % 3 871 83,5 % 4 838 1 567 2 689 3 454 3 375 4 874 VUOSIKATE 41,2 % -6,4 % Avskrivning av anläggn -4 259-4 718-4 650-4 650-3 127 67,2 % -4 650 100,0 % -4 900-4 700-4 700-4 700-4 750-4 750 Poistot käyttöomaisu 2,1 % Extraordinära intäkte -350 Satunnaiset tuotot RESULTAT / TULOS 2 578 2 006-16 -2 459-1 581-779 -62-3 133-2 011-1 246-1 375 124 Avskrivningsdifferense 43 42 42 42 28 42 42 42 42 42 42 42 Poistoerot Ökn.(-) eller minskn(+) av reserveringar Varaust.lis.(-) tai väh(+ 28 RÄKENSKAPSPERIODENS Ö 2 648 2 047 26-2 417-1 553-737 -20-3 091-1 969-1 204-1 333 166 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Ackum. under-/överskott f 8 098 10 747 12 794 12 794 12 794 12 794 0 12 057 12 057 0 10 088 8 754 Edellisten tilikausien yli/-alijäämä Förändring från föregående år i procent / Muutos edellisvuodesta prosentteina Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag till budget 2018.. Resultaträkning
16 Finansieringsanalys och -plan FINANSIERINGSANALYS FÖR PARGAS STAD PARAISTEN KAUPUNGIN RAHOITUSLASKELMA Den egentliga verksamhetens och investering Bokslut Bokslut Budget Ändr budg Utfall Prognos Nämnd fl SDs fl SD/SST Plan Plan Tilinpäätös BudjettiMuut. Budj. Toteuma Ennuste Lautak ehd KJ ehd KJ/KH Suunn. Suunn. Varsinaisen toiminnan ja investointien kassavi 2015 2016 B 2017 2017 08/2017 2017 B 2018 B 2018 B 2018 2019 2020 Internt tillförda medel / Tulorahoitus Årsbidrag - Vuosikate 7 187 6 723 4 634 2 191 1 546 3 871 1 567 2 689 3 454 3 375 4 874 Korrektivposter till internt tillförda medel Tulorahoituksen korjauserät -64 14-474 -474-171 -200-100 -200-200 -200-200 Investeringar - Investoinnit Investeringar i anläggningstillgångar Käyttöomaisuuden investointimenoihin -6 102-5 748-6 920-7 143-2 509-6 015-7 164-7 120-7 050-5 711-5 424 Finansieringsandelar för investeringsutgifter Rahoitusosuudet investointimenoihin 166 139 562 562 30 360 851 971 981 0 0 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Käyttöomaisuuden myyntitulot 415 327 900 900 452 550 300 500 500 400 400 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna Varsinaisen toiminnan ja investointien netto 1 603 1 456-1 299-3 964-652 -1 435-4 546-3 160-2 315-2 136-350 Finansierings behov / rahoitustarve 1 603 1 456-1 299-3 964-652 -1 435-4 546-3 160-2 315-2 136-350 Minskning av utlåning 275 Antolainasaamisten vähennykset Ökning av lånebördan 0 0 900 3 900 4 482 16 000 5 500 5 300 5 000 5 000 3 500 Lainakannan lisäys Minskning av lånebördan -1 242-1 823-1 094-15 000-1 000-2 000-2 600-3 000-3 000 Lainakannan vähennys Förändringar av eget kapital -24-20 0 Övriga förändringar av likviditeten 884-189 0 0-2 332 0 0 0 0 0 0 Nettokassaflöde 1 220-302 -399-64 405-435 -46 140 85-136 150 Nettokassavirta Kassa i slutet av perioden 3 107 2 805 2 414 2 749 3 218 2 378 2 333 2 518 2 418 2 382 2 531 Lånebeståndet åren 2013-2016 per invånare Bokslut Bokslut Budget Ändr budg Utfall Prognos Nämnd fl SDs fl SDs fl Plan Plan Lainakanta vuosina 2013-2016 asukasta kohde TP TP BudjettiMuut. Budj. Toteuma Ennuste Lautak ehd Kaupj. Ehd Kaupj. Ehd Suunn. Suunn. 2015 2016 B 2017 2017 08/2017 2017 B 2018 B 2018 B 2019 2019 2020 Lånestock/Lainakanta 42 102 40 278 41 178 44 178 43 667 41 278 45 778 44 578 43 678 45 678 46 178 Låneståck per invånare / lainakanta per asuk 2 724 2 595 2 664 2 858 2 836 2 681 2 988 2 909 2 850 2 981 3 014 Bokslut Bokslut Budget Ändr budg Utfall Prognos Nämnd fl SDs fl SDs fl Plan Plan LÅNEPLAN - LAINASUUNNITELMA 2015-2017 TP TP BudjettiMuut. Budj. Toteuma Ennuste Lautak ehd Kaupj. Ehd Kaupj. Ehd Suunn. Suunn. 2015 2016 B 2017 2017 08/2017 2017 B 2018 B 2018 B 2019 2019 2020 Nya budgetlån 1 000 0 900 3 900 4 482 16 000 5 500 5 300 5 000 5 000 3 500 Uudet talousarviolainat Amortering av budgetlån -1 242-1 823 0 0-1 094-15 000-1 000-2 000-2 600-3 000-3 000 Talousarvionlainojen lyhennykset Netto -242-1 823 900 3 900 3 388 1 000 4 500 3 300 2 400 2 000 500 Soliditet / omavaraisuusaste 54,8 % 56,2 % 55,8 % 53,6 % 55,5 % 55,5 % 52,4 % 53,4 % 53,4 % 52,0 % 51,9 % Skuldsättningsgrad / velkaantuneisuusaste 49,2 % 46,6 % 48,8 % 51,5 % n.a. 48,2 % 53,0 % 51,8 % 51,6 % 52,6 % 52,5 % Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag till budget 2018. Finansieringsanalys och -plan
17 STATLIGA/KOMMUNALA VAL Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Tomas Eklund, näringslivschef Petra Öhman, informationssekreterare VAL 2016 2017 2017 2018 2018 2018 2018 2019 2020 Ändring 2018/B 2017 Bokslut Ändrad budget Prognos Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan % Försäljningsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Avgiftsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Understöd och bidrag 0 0 0 70 000 70 000 70 000 70 000 70 700 71 407 n.a. Övriga verksamhetsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Verksamhetsintäkter 0 0 0 70 000 70 000 70 000 70 000 70 700 71 407 n.a. Personalkostnader -482-26 856-29 000-63 637-63 637-63 637-63 637-64 337-63 694 137,0 Köp av tjänster -849-25 050-28 000-11 300-11 300-11 300-11 300-11 470-11 470-54,9 Material och varor -35 0-800 -690-690 -690-690 -690-693 n.a. Understöd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verksamhetskostnader 0 0 0-40 -40-40 -40-40 -40 n.a. Verksamhetskostnader -1 366-51 906-57 800-75 667-75 667-75 667-75 667-76 537-75 897 45,8 Verksamhetsbidrag -1 366-51 906-57 800-5 667-5 667-5 667-5 667-5 837-4 490-89,1 Verksamhet Presidentval hålls i början av år 2018 och landskapsval i oktober 2018 (landskapsvalet dock osäkert då detta skrivs). Kostnaderna i dessa val belastar inte kommunens ekonomi, kostnaderna täcks så gott som i sin helhet av statliga medel. Val
18 REVISION Revisionsnämnd Carita Henriksson, ordförande REVISION 2016 2017 2017 2018 2018 2018 2018 2019 2020 Ändring 2018/B 2017 Bokslut Ändrad budget Prognos Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan % Försäljningsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Avgiftsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Understöd och bidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verksamhetsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Verksamhetsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Personalkostnader -11 522-15 252-15 252-12 457-12 457-12 457-12 457-12 594-12 468-18,3 Köp av tjänster -36 787-40 750-40 750-43 600-43 600-43 600-43 600-44 254-44 254 7,0 Material, förnödenheter och varor 0-50 -50 0 0 0 0 0 0-100,0 Understöd 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verksamhetskostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Verksamhetskostnader -48 308-56 052-56 052-56 057-56 057-56 057-56 057-56 848-56 722 0,0 Verksamhetsbidrag -48 308-56 052-56 052-56 057-56 057-56 057-56 057-56 848-56 722 0,0 Verksamhet och målsättningar 2018-2020 Revision av stadens förvaltning och ekonomi, som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, utförs av revisionsnämndens ledamöter. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Den nya kommunallagen förutsätter att kommunens förtroendevalda och ledande tjänstemän ska redogöra för sina bindningar som kan vara av betydelse vid skötseln av förtroende- och tjänsteuppdrag. Dessa bindningar offentliggörs från och med juni 2017. Revisionsnämnden ansvarar för att detta blir gjort, förvaltningen kommer att hantera det praktiska. Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens förvaltningsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet planerade revisionsdagar uppgår till 45. Tillkommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Revisionsnämnden sammankommer till ett behövligt antal möten. Strategiska åtgärder kundsyn i verksamheten Revisionens kunder är stadsfullmäktige och även alla skattebetalare och kommuninvånare indirekt. Revisionsnämndens och revisorns verksamhet stöder genomsynligheten och ändamålsenligheten i stadens verksamhet och dess resursanvändning. Mål 2018 Mål Utvärdering Målnivå Revisionsnämndens utvärderingsberättelse utnyttjas i stadens lednings- och utvärderingssystem och utvärderingsarbetet är till nytta för organisationen. Tillämpning av utvärderingsrekommendation på riksnivå i revisionsnämndens arbete. Bindningarna redogörs enligt kommunallagen. Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna Om rekommendationen har tillämpats eller ej Kommunikation och system som fungerar väl. Rapporteringen ska utgöra ett mervärde för förvaltningen. Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen. Information finns tillgänglig enligt lagen. 2014 2015 2016 B 2017 Est 2017 B 2018 Kostnad / invånare 3,39 3,28 3,13 3,62 3,64 3,64 Antal revisionsdagar (externt) 53,1 51,3 44,8 45 45 45 Revision
19 KONCERNTJÄNSTER Stadsstyrelsen Budget 2018 KONCERNTJÄNSTER 2016 2017 2017 2018 2018 2018 2018 2019 2020 Ändring SAMMANDRAG 2018/B 2017 Bokslut Ändrad budget Prognos Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan % Försäljningsintäkter 9 618 148 9 544 719 9 649 879 8 691 356 8 711 356 8 711 356 8 711 356 8 798 470 8 886 454-8,7 Avgiftsintäkter 525 0 60 000 0 0 0 0 0 0 n.a. Understöd och bidrag 574 769 628 762 552 000 421 369 447 892 457 892 457 892 452 371 456 895-27,2 Övriga verksamhetsintäkter 6 708 621 14 127 535 13 703 870 13 709 780 13 781 135 13 881 135 13 881 135 13 781 135 13 781 135-1,7 Verksamhetsintäkter 16 902 063 24 301 016 23 965 749 22 822 505 22 940 383 23 050 383 23 050 383 23 031 975 23 124 484-5,1 Personalkostnader -7 570 018-7 735 001-7 294 687-6 624 225-6 413 549-6 413 549-6 413 549-6 484 098-6 419 257-17,1 Köp av tjänster -9 280 515-8 942 882-10 139 901-10 732 768-10 763 472-10 744 075-10 744 075-10 924 924-10 924 924 20,1 Material och varor -4 065 656-4 655 339-4 065 437-3 434 884-3 384 842-3 361 890-3 361 890-3 384 842-3 401 766-27,8 Understöd -293 841-281 000-276 223-279 800-279 800-264 800-264 800-279 800-279 800-5,8 Övriga verksamhetskostnader -1 750 620-2 776 012-2 263 893-2 184 616-2 171 385-2 171 385-2 171 385-2 171 385-2 171 385-21,8 Verksamhetskostnader -22 960 651-24 390 234-24 040 141-23 256 293-23 013 048-22 955 699-22 955 699-23 245 049-23 197 132-5,9 Verksamhetsbidrag -6 058 588-89 218-74 392-433 788-72 665 94 684 94 684-213 074-72 648-206,1 Avskrivningar -2 993 703-3 039 376-3 039 376-1 177 533-3 078 839-3 078 839-3 078 839-3 110 696-3 109 247 1,3 Kalkylmässiga poster 0-6 000 184-6 000 184-5 877 326-5 909 721-5 909 721-5 909 721-5 909 721-5 909 721-1,5 Nettokostnader totalt -9 052 291-9 128 778-9 113 952-7 488 647-9 061 225-8 893 876-8 893 876-9 233 491-9 091 616-2,6 Verksamhet och målsättningar 2018-2020 I koncerntjänster ingår alla stadens funktioner som upprätthåller infrastrukturen för stadens verksamhet och som tar hand om stadens allmänna förvaltning. Efter förändringen i stadens organisation hör till den omorganiserade tekniska funktionen även enheten teknik (trafikleder, parker och allmänna områden). Vattentjänster utvecklar sin verksamhet med målsättning att balansera sin ekonomi och enheten rapporteras enligt gällande bestämmelser skilt från stadens annan verksamhet. Färdigställandet av stadens strategi är viktigt år 2018 och ökad flexibilitet och effektivitet är viktigt då man förbereder staden inför en eventuell vårdreform som kommer att påverka betydligt stadens verksamhet och ekonomi. Strategiska åtgärder kundsyn i verksamheten Koncerntjänster har sina kunder internt inom staden, i förtroendeorganen och också bland stadsinvånarna. Bland annat genom utbildning utvecklas och förbättras personalens kunnande och förståelse över hur en kundinriktad verksamhet skall fungera. Bättre kundservice leder till bättre image för hela staden och stöder för sin del den målsatta ökningen av invånarantalet. Risker och riskhantering (koncerntjänster exkl. tekniska stödtjänster) Grupp av risker Risk Konsekvenserna av att risken inträffar IT-relaterade risker Betydande avbrott i datatrafiken. Betydande felsituationer i programmens funktion eller avbrott i deras användning. Ekonomiska förluster. Negativa konsekvenser för imagen. Organisationsrelaterade risker Omvärldsrelaterade risker Bristfälliga bruksanvisningar och bristfällig handledning i användningen av systemen Oegentligheter i användningen av ekonomiska resurser eller i utövandet av beslutanderätt Tillgång till kompetent personal Personalens kompetensnivå motsvarar inte dagens behov. Dysfunktionellt samarbete - mellan personer eller olika verksamheter - mellan stadens organisation och förtroendemannaförvaltning Betydande risker i eldistributionen Ineffektivitet och felaktigt agerande Ekonomiska förluster. Negativa konsekvenser för imagen. Ekonomiska förluster på grund av dåligt fungerande organisation Bristande kompetens kan leda till ineffektivitet, oflexibla arbetsarrangemang och felaktigt agerande. Ineffektiv användning av resurser och felaktiga beslut. Nya arbetssätt tas i bruk långsammare eller inte alls. Leder till avbrott i arbetet och kan medföra säkerhetsrisker. Koncerntjänster
20 Riskhantering Intern kontroll Beredskapsplaner Personalutbildning Framhäva gemensamma mål i ledarskapet Möjliggöra arbete på distans Motiverande belöning Koncerntjänster
21 CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan, stadsjurist CENTRALFÖRVALTNING 2016 2017 2017 2018 2018 2018 2018 2019 2020 Ändring 2018/B 2017 Bokslut Ändrad budget Prognos Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan % Försäljningsintäkter 11 399 8 300 8 300 9 800 9 800 9 800 9 800 9 898 9 997 18,1 Avgiftsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Understöd och bidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verksamhetsintäkter 3 150 3 000 3 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000-33,3 Verksamhetsintäkter 14 549 11 300 11 300 11 800 11 800 11 800 11 800 11 898 11 997 4,4 Personalkostnader -664 492-649 896-649 000-650 128-651 361-651 361-651 361-658 526-651 941 0,2 Köp av tjänster -348 187-369 304-400 000-344 316-344 316-340 015-340 015-349 481-349 481-7,9 Material, förnödenheter och varor -11 021-12 450-12 450-18 450-18 450-18 450-18 450-18 450-18 542 48,2 Understöd -32 642-25 000-25 000-26 000-26 000-26 000-26 000-26 000-26 000 4,0 Övriga verksamhetskostnader -42 248-101 619-102 000-104 301-104 301-104 301-104 301-104 301-104 301 2,6 Verksamhetskostnader -1 098 590-1 158 269-1 188 450-1 143 195-1 144 428-1 140 127-1 140 127-1 156 758-1 150 265-1,6 Verksamhetsbidrag -1 084 041-1 146 969-1 177 150-1 131 395-1 132 628-1 128 327-1 128 327-1 144 860-1 138 268-1,6 Avskrivningar -1 404-1 404-1 404 0-5 494-5 494-5 494-5 494-5 494 291,3 Kalkylmässiga poster 0 58 262 58 262 58 761 58 761 58 761 58 761 58 761 58 761 0,9 Nettokostnader totalt -1 085 445-1 090 111-1 120 292-1 072 634-1 079 361-1 075 060-1 075 060-1 091 593-1 085 001-1,4 Verksamhet, strategiska åtgärder och målsättningar 2018-2019 Centralförvaltningen fungerar som sekretariat för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Förvaltningstjänster sköter stadens registratur, samordnar informationshanteringen och ansvarar för slutarkiven. Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som har behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Centralförvaltningen sköter även sammanträdesarrangemangen för stadsstyrelsens sektion för tekniska stödtjänster, äldrerådet, rådet för personer med funktionsnedsättning och ungdomsfullmäktige. Under 2018 är centralförvaltningens viktigaste uppgifter att säkerställa dataskyddet, att samordna verkställigheten av stadens strategi och att leda uppdateringen av förvaltningsstadgan. Strategiska åtgärder kundsyn i verksamheten Ett utbildningsprojekt för vänligt bemötande och aktiv kunderservice har inletts hösten 2017. Det följs upp, och dessutom arbetar förvaltningstjänster och IKT-tjänster aktivt med att förbättra intern och extern kommunikation med målsättningen en god dialog. Mål 2018 Mål Utvärdering Målnivå Förvaltningstjänster och IKT-tjänster kommer tillsammans att med organisatoriska och tekniska åtgärder säkerställa att personuppgifterna för vilka Pargas stad är registeransvarig behandlas i enlighet med EU:s dataskyddsförordning och finsk dataskyddslag. Förvaltningstjänster leder arbetet med att revidera förvaltningsstadgan. Utbildning om dataskydd ordnas för stadens berörda anställda. Stadens IKT-utrustning fyller de säkerhetskrav som EU:s dataskyddsförordning ställer. Förvaltningsstadgan utarbetas i samarbete med samtliga avdelningars och sektorers företrädare, och därefter bereds den för behandling i Utbildningen genomförd i april 2018. Datasäkerhetskraven fylls när dataskyddsförordningen träder i kraft 25.5.2018. Förvaltningsstadgan godkänd i stadsfullmäktige i april 2018. Koncerntjänster