Planera din konditionsträning



Relevanta dokument
Metoder att träna kondition på!

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Vad står det i kursplanen om hälsa och livsstil åk 7-9?

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Om ämnet Idrott och hälsa

TRÄNINGSPROGRAM Ämnets syfte

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

För årskurs 1 50 poäng IDH

Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..

Kondition uthållighet

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

Dina allra ba sta fem kilometer!

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

En kort löpträningsguide

Varför skall vi träna/röra på oss?

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Träningsupplägg Vecka 40

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Min träningsplanering

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Lugn löpning över en viss tid/sträcka, farten ska hållas på en sådan nivå att man kan prata.

Trä ning och trä ningsplänering

Kom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Västerås skidklubb Karin Spets

Vägen till milen med Metro Mode

Fem steg till succé Skoljoggen

TRÄNA DIG I TENTAFORM. Peter Lundell & Karl-Fredrik Andersson

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

syfte planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,!

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Vägen till milen med Metro Mode

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA

Dina allra ba sta tio kilometer!

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Träningsprogram Stadsloppet

En träningsform på väg tillbaka

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

MAXA DIN FETTFÖRBRÄNNING INTERVALLPROGRAM

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori

Oskars Svärds Vasaloppsguide

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Bästa konditionsträningen på 30 min

KONDITION TRÄNINGSRAPPORT

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg


DANS RÖRELSE TILL MUSIK

TSM TRÄNINGSUPPLÄGG

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Vad innebär konditionsträning?

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Är du intresserad av att bli ledare inom Indoor Walking, Spin eller Träna ute?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Träning motionär (första veckoprogrammet av 4)

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Spin distans. Aktuellt. Träningsupplevelsen

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach.

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Uppgift nr 1 Uppgift nr2

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Träningsprogram för Lidingö Ultra 50 km

Puls/kaloriklockan innehåller även följande finesser: Tid och datum Alarm och timsignal Tidtagning med mellantider Kaloriförbränningsmätare Pulsmätare

MALMSLÄTTSSKOLAN IDROTTSINRIKTNING. Idrott - ledarskap - fair play åk 7-9

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Bedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt

Arbetshäfte År 7 Namn Klass

Transkript:

Planera din konditionsträning Idrott och hälsa 1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster och vidareutvecklar kroppslig förmåga och hälsa. 2. Förmåga att genomföra och anpassa utevistelser utifrån olika förhållanden och miljöer. 3. Kunskaper om betydelsen av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för kroppslig förmåga och hälsa. 4. Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser. Centrala innehåll: 1. Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa. 2. Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga. 3.Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning. 4. Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation. IDROTT OCH HÄLSA 1 - MICHAEL RASSMUCEN 1

Kunskapskrav IDROTT OCH HÄLSA 1 - MICHAEL RASSMUCEN 2

Uppgiftens utformning! 1. Syfte Hittills i kursen har du fått lära dig om vad kondition är för något samt hur konditionsträning påverkar hälsan och den kroppsliga förmågan. Du har provat olika former av konditionsträning där vi har löpt intervaller, distans, cyklat, crossfit och lågintensiv träning. Med dessa olika sätt att träna på har vi även tittat på vår vilopuls som vi kommer använda som ett verktyg och mått på vår kondition och lärt dig hur du kan använda dig av pulsen för att styra din träning. Syftet med den här uppgiften är att du ska lära dig att planera, genomföra och utvärdera några träningspass som skall innefatta konditionsträning. Du kommer att planera upp ditt träningspass och sedan utföra dessa. Efter varje utfört träningspass, skall du utvärderar och göra förändringar som du motiverar med hjälp av teorin kring träningsmetoden och din insats i själva träningspasset. Sedan genomför du träningspassen igen och igen. Som sista steg skriver du en utvärdering av hela momentet. Se nedan hur många lektioner som du skall planera upp för: 2. Planering för detta moment i kursen som ni skall utföra och tänka på: Vecka 38: Genomgång av träningsupplägg samt planering av träningspass på teorilektionen. Ta med din dator så du kan skriva ned din planering. Planeringen lämnas in på Schoolsoft. Vecka 39 lektion 1: Genomförande PLANERINGEN SKA TAS MED TILL LEKTIONEN! VIKTIGT! Denna lektion skall planeras för att utföras utomhus vid Vasaparken. Det skall vara en typ av intervall upplägg. Utvärdera ditt träningspass! Skriv in förändringar i planeringen! Vecka 39 lektion 2: Långdistans joggning eller fartlekar. Du försöker att springa så långt det går under detta pass. Lägg upp passet med 10-15min uppvärmning, 30 huvudpass 10min nedjoggning och resterande stretchning. Utvärdera ditt träningspass! Skriv in förändringar i planeringen! (vi kommer att jogga ner till Hagaparken som blir en del av ditt upplägg) Vecka 40 lektion 1 (teori): Vi börjar med att skriva på vår utvärdering som skall lämnas in vecka vecka 42 Vecka 40 lektion 2: Intervallträning i Vasaparken. kläder efter väder Vecka 41 lektion 1: Eget träningspass. Spinning i salen eller indoorwalking kan ni välja på. Går även bra att köra cirkelträning/crossfit i salen. Ni väljer själva. Vecka 41 lektion 2: Eget träningspass. Spinning i salen eller indoorwalking kan ni välja på. Går även bra att köra cirkelträning/crossfit i salen. Ni väljer själva. Vecka 42: lektion 1: Coopertest i Vasaparken. - ta med dator Vecka 42(teori): Börjar arbeta på inlämningen som skall vara inne på fredag denna veckan. Se schoolsoft för mer information. Börja mäta vilopuls igen 3-5 dagar. IDROTT OCH HÄLSA 1 - MICHAEL RASSMUCEN 3

Efter varje lektion så har du en checklista Här skall du berätta hur det gick under dessa veckor och lektioner som du planerat och utfört. Du beskriver hur det gått lektion för lektion, vilket du gjort tidigare på lektionstid. Du ska inte svara på de enskilda frågorna utan använda nedanstående som en checklista för din löpande text. Se elevexemplet! - Låg jag på puls som motsvarade den nivån som den skulle, det vill säga intervalltempo? - Följde du planeringen? Om inte varför då? - Behöver du ändra något i din planering? Tänk i begreppen, intensitet och duration. - Behöver du se över ditt upplägg och ändra det? - Behöver du minska intensiteten i din planering? - Behöver du minska sträckan som du sprang? - Kollade du pulsen efter intervallerna? - Följde du din planering denna gången? - Hur gick det denna gången efter dina förändringar? - Finns det något du kan förbättra mer i detalj? - Vad upplevde du för förändringar efter dina förändringar, beskriv vilka förändringar som gjorde att du fick en annan upplevelse! - Har du märkt några andra utvecklingsbehov i din träning/planering? - Kollade du pulsen efter intervallerna? - Detta passet hittar du definitivt något om du funderar över vad du har gjort och vilket ditt mål var med träningen. - Hur bör du konditionsträna framöver utifrån dina utvecklingsbehov? - Har din kondition förbättras? Hur vet du det? IDROTT OCH HÄLSA 1 - MICHAEL RASSMUCEN 4

Källhänvisning När du ska motivera din planering är det viktigt att du visar var du får informationen ifrån dvs. att källhänvisa. Om du använder annan information/teori än den vi har gått igenom på lektionerna bör du tydligt visa på det. Exempel: Detta träningspass jag valde denna lektion handlade om intervaller. Det finns ett begrepp som heter HIIT, vilket betyder, Högintensiv intervallträning eller HIIT. www.traningslara.se Jag valde att köra HIIT utifrån att jag spelar hockey. HIIT är en form av träning där du presterar det maximala av din kropp. Du varvar korta intervaller på 20-30 sekunder allt vad du orkar med en tid av vila och upprepar sedan samma procedur. HIIT är ingen vanlig träning utan kräver väldigt mycket av individen som utför själva träningstekniken. Vilket jag vet att jag kan ge, då jag har ett ganska tjock pannben. Fördelarna med HIIT jämfört med traditionell konditionsträning är många. HIIT träning förbränner mer fett än någon annan träningsform både under utförande och att det tar dessutom längre tid för din kropp att återhämta sig vilket också gör att du ökar fettförbränningen efter träningen. www.muscle.se Efter ett hårt träningspass är det viktigt att fylla på vätska depåerna (www.suntliv.nu). Alternativt: Enligt suntliv.nu är det viktigt att efter ett hårt träningspass dricka mycket vatten för att fylla på vätskedepåerna. 4.2 Genomförande Träningspasset som du utformat genomförs på nästa lektion. 4.3 Utvärdering & förändring Efter träningspasset ska du utvärdera hur det gick och varför? Både det som gick bra och det som gick mindre bra. På lektion 2 kommer du att få tid till att göra detta! T.ex. kanske du bör öka/minska sträckan, intensiteten eller antalet intervaller? De förändringar som görs skrivs in i planeringen (samma dokument som tidigare) under en ny rubrik: Utvärdering, samt motiveras. Om din utvärdering visar på att inga förändringar ska göras bör detta motiveras. 4.4 Genomförande Träningspasset som du utformat efter första utvärderingen genomförs på nästa lektion. 4.5Utvärdering Den sista utvärderingen av träningspasset lämnas in och betygsätts tillsammans med ditt utförande. Se kunskapskrav, mål och centrala innehåll i detta dokument. IDROTT OCH HÄLSA 1 - MICHAEL RASSMUCEN 5