Arbetet med Sveriges ITS-strategi och handlingsplan Fokusområden Webinarium 11 November kl 09.00
Agenda 1. Välkommen och introduktion 2. Status i arbetet 3. Förslag till fokusområden för strategin och handlingsplanen 4. Vägen framåt
Tidplan i projektet 17 sept - ITS-konf. 26 aug - Webinar 25 juni- WS 20 april - Kick off november webbmöte WS våren 2016 2016 ITS-konferens Nuläge/ aktörskarta Målbildsarbete Identifiera fokusområden Arbetsgrupper per fokusområde Sammanställning ITS- Strategin Handlingsplanen - Utse Champions per område - Detalj aktiviteter per fokusområde - Aktiviteter, aktörer, resurser, tidplan
4 Genomförda aktiviteter sedan förra mötet Nationella ITS-konferensen 17/9 Presentation av vision och vägen framåt Workshop med Transportstyrelsen (12/10), Trafikverket (13/10) om myndigheternas prioriterade fokusområden Vinnova bidragit med information, följs upp med ytterligare workshop Möten med internationella aktörer under ITS-kongressen i Bordeaux (internationell referensgrupp i fortsatt arbete) Kontakt tagen med Storstadsforum Ny webenkät med frågor om fokusområden gick ut 42
Status i arbetet Projektet arbetar vidare utifrån den föreslagna visionen som presenterades på Nationella ITS-konferensen 17 september i Göteborg: Leading the way by Innovative Transport Solutions Projektet är nu i nästa fas med att ta fram prioriterade områden Myndigheter behöver tillsätta resurser i arbetet med fokusområden Behov av dialog med storstäderna, ex gällande delegerande akterna Webinarium 11/11 om fokusområden
Koppling till myndighetens pågående verksamhet Strategisk Inriktning Digitalisering: Hur Trafikverket kan hantera digitaliseringens möjligheter och risker både internt och externt Trafikverkets inriktningsplanering för 2018-2029 pågår: ITS ska vara en självklar del av planerings- och investeringsprocessen samt uppföljning Transportstyrelsens arbete med översyn och behov av uppdaterat regelverk Vinnovas utlysningar/program och projekt inom transportområdet
ITS strategi och handlingsplan Struktur och förslag till områden Observera att detta är en bruttolista som skall bearbetas Kom med synpunkter!
8 Vad är ett fokusområde inom ITSHP? Fokusområdena är tematiska grundstenarna i handlingsplanen då de definierar VAD svenska ITS intressenter gemensamt skall åstadkomma Handlingsplanen definierar tidsatta mål för fokusområden Handlingsplanen beskriver HUR, NÄR och av VEM arbetet mot uppsatta delmål och mål skall bedrivas Frågeställningar som visar sig vara gemensamma för flera fokusområden kan definieras som horisontella frågor och hanteras som möjliggörande områden Exempel är utbildning, värdering av effekter, digitalisering, planering,
9 Horisontella frågor i ITSHP (exempel) Vad? Självkörande fordon Mobilitet som en tjänst Trafikledning Godstransporter Hur? Regelverk Regelverk Regelverk Betalsystem Övervakning Övervakning Planering / investering Forskning och utbildning Digitalisering Planering / investering Forskning och utbildning Digitalisering Forskning och utbildning Planering / Investering
10 ITSHP- fokusområden Underlag för förslag av fokusområden Prioriteringar från myndigheten Trafikverket Transportstyrelsen Vinnova Prioriteringar från externa aktörer Webbenkäter och övrig input till samverkansforum (ITS Sweden) Round tables i Bordeaux
11 Förslag till prioriterade områden Förslag till fokusområden Områden som Sverige gemensamt ska fokusera på till år 2020 Fokusområden är centrala i arbetet Förslag till möjliggörande områden ( enablers ) Stöttar fokusområden och kan ha bredare perspektiv än fokusområden
12 Trafikledning ITS erbjuder en rad möjligheter som variabla hastighetsskyltar, övervakning av anläggning och objekt till hela MCS-system. Med nya metoder för datainsamling (mobila enheter, bluetooth etc.) kan trafikledningen få mer data om trafiken som ger nya möjligheter till trafikledning /styrning. Sociala medier som kanal från trafikledning att nå ut med information. En proaktiv trafikledning kan skapa en bättre trafikmiljö. Genom att styra trafiken i tid och rum kan ett effektivare och smartare flöde uppnås. Att samla in data på nya sätt kan innebära att det blir billigare, den data som samlas in kan ha högre kvalité/tillförlitlighet och kan samlas in på flera platser samtidigt
13 Trafikinformation Trafikinformation som förmedlas till trafikanten före eller under resan genom olika kommunikationskanaler (vägsidesutrustning, fordonsenheter, mobila enheter) Genom att få relevant trafikinformation vid rätt tidpunkt kan trafikanter utföra sin resa på ett så bra sätt som möjligt vilket ger mindre effekter av störningar och ge vinster för samhället (ex mindre påverkan på miljö vid omledning från kösituation)
14 Självkörande fordon Fordon som kör själva utan inverkan från en förare. Ger möjlighet att åka och samtidigt kunna göra någonting annat. Fordon använder sig av olika sensorer och kommunicerar med andra fordon och infrastrukturen runt omkring (X2X). Här ingår även platooning, dvs kolonnkörning av fordon. Ge nya möjligheter för mobilitet till äldre och funktionshindrade som idag inte kan köra bil. i att färre bilar behövs i samhället då bilen kan köra vidare till nästa bokning istället för att ta upp plats på en parkering. Tillämpningen platooning kan bidra till minskad miljöpåverkan då bränsleförbrukningen minskar samt piggare (och därmed säkrare) förare på vägarna.
15 Användare av ITS Hanterar interaktionen mellan användare och ITS-tjänsten (Human MachineInterface). Viktigt att utgå från användarens behov i teknikens utveckling och att stärka användarens position. För att realisera potentialen med ITS i transportsystemet är det viktigt användarna som ska använda tjänsterna eller tekniken fungerar. Smarta medborgare skapar smarta samhällen.
16 Samverkande system System som samverkar med andra system (X2X). Uppkopplade fordon med fordonsburen teknik som får information (ex trafikregler) direkt i fordonen genom tex molnlösningar. Interoperabilitet viktigt att hantera. Trafikanter kan få relevant information i realtid direkt i fordonet. Information som annars inte hade kunnat förmedlas blir möjlig att förmedla. Exempelvis kan ett fordon en bit längre fram tala om för ett fordon bakom om blixthalka på vägen. Prioritet i infrastrukturen (ex. räddningstjänst, trafiksignaler) kan optimeras, dvs design av infrastrukturen för framtida lösningar.
17 Mobility as a Service Resenär köper en kombination av mobilitet från en tjänstemäklare som hanterar transaktioner och förmedlar tjänster från olika leverantörer (kollektivtrafik, taxi, flyg km, lånecyklar, bilpooler etc.). Kan även inkludera olika typer av tilläggstjänster. Tjänstebaserade mobilitetslösningar innebär nytt synsätt på mobilitet. Förväntas påverka samhället med kraft. Genom att köpa mobilitet istället för enstaka transporter kan samma mängd resor genomföras effektivare till ett förmånligare pris. Detta genom att transportslag kan matchas med lämpliga resor.
18 Godstransporter & Logistik Uppkopplande godstransporter med realtidsinformation om aktuell last, vägval, destination, fordonsegenskaper etc. I detta område inkluderas HCT (Införande av långa och tunga lastbilar med hög lastkapacitet) Möjliggör effektivisering av godstransporter och underlättar hanteringen i gränssnitten mellan olika transportslag (ex digitala fraktsedlar som förenklar administration). Från infrastrukturhållarens sida ger uppkopplade godstransporter möjligheten att övervaka och styra (tillträdesrestriktioner) fordonen på ett helt annat sätt än idag. Ett exempel på detta är det Australiensiska programmet IAP där extra tunga fordon (HCT) övervakas med hjälp av certifierade, uppkopplade enheter i fordonen.
19 E-call Fordonet larmar automatiskt larmcentralen vid en olycka och meddelar fordonets/fordonens position och antal personer i fordonet samt hur kraftig smällen varit. Genom att fordonet larmar larmcentralen utan mänsklig hjälp kan larmet komma snabbare och åtgärder sättas in direkt. Denna snabbare responstid innebär att liv kan räddas. (Lag om införande beslutad, dvs i alla nya bilar i Europa från 2018.)
20 Kollektivtrafik ITS i kollektivtrafiken, användarinriktade tillämpningar ex trafikinformation via skyltar, mobilappar mm. eller vägvisning på stationer, bokning och integrerade betalsystem som idag upplevs som svårförståeliga. Genom att använda ITS i kollektivtrafiken kan kollektivtrafikens framkomlighet ökas och resenärer får bättre information om trafiken. Nya och enhetliga betallösningar ( ex ett system för kollektivtrafik/ vägavgifter/trängselskatt/parkeringsavgifter) underlättar för användaren, särskilt vid resor över länsgränser.
Förslag till möjliggörande områden enablers 21
22 Forskning och utbildning inom ITS Kartlägga behov av ny kunskap genom forskning där Sverige bör vara i framkant. Utbildning och kompetensutveckling och försörjning inom ITS -nya utbildningspaket. Akademisk utbildning i toppklass som gör Sverige internationellt framstående. Utbildar framtida spetskompetens och framtida ledare som även kan verka internationellt. ITS-lösningar beaktas som alternativ/komplement till fysiska åtgärder inom myndigheter och näringsliv.
23 ITS och klimatförändring Lösningar/system ska bidra till renare miljö (ex minskad Co2). Nya fordon, fordonsbränslen och ladd infrastruktur (trafikslagsövergripande). Säkerställa att intelligenta system och tjänster skapar ett säkert, robust och tillförlitligt transportsystem för ett effektivt resursutnyttjande (renare miljö).
24 Försöksområden Demonstrera och validera IKT i teknikens framkant (både tekniskt och administrativt) som stöd i hållbar utveckling i samverkan med olika aktörer Storskalig försöksverksamhet som stöd inför verklig implementering på en nationell testarena i samverkan med övrig testverksamhet i och utanför Sverige.
25 Gränssnitt mellan Sverige och EU Bevaka Sveriges intressen och proaktivt påverka i tidiga skeden i en Europeisk kontext, Information och förankring av ex. ITS direktivet, påverkan inför storskaliga infrastrukturinvesteringar av både myndigheter och företag. Sverige arbetar långsiktigt mot gemensamma mål och där myndigheter, akademi och näringsliv är världsbäst på att samarbeta. Nationell kraftsamling i viktiga frågor naturlig kommunikationscentral och uppdatering av nya europeiska styrdokument.
26 Affärsmodeller Finansiering och affärsmodeller för lösningar/tjänster, roller och ansvar mellan aktörer, nytta/kostnad Källa: Osterwalders business model Stödja och främja att innovativa lösningar realiseras med realistiska utgångpunkter för en framgångsrik implementering på marknaden.
27 Planerings och investeringsprocessen Förankring i tidiga skeden av ex samhällsplanerare och vid infrastrukturinvestering. Öka kunskapen om styrande regler från EU (ex ITS direktivet) och standarder i tidiga skeden. En kostnadseffektiv och optimal infrastruktur för smarta (trafikslagsövergripande) lösningar i transportsystemet.
28 Regelverk Tillsyn, övervakning och efterlevnad av regler inom transportsystemet. Studier som tolkar vad som är möjligt enligt svensk lagstiftning att demonstrera och implementera. Stöder införandet av nya lösningar/tjänster i transportsystemet genom ett uppdaterat regelverk efter teknikens möjligheter men ger även skydd mot teknikutvecklingens risker.
29 Öppen data Utbyte av öppen transparent data (gärna i standardformat) som är publikt tillgänglig. I linje med den globala digitaliseringstrenden. Möjliggör utveckling av nya tjänster i den globala trenden av digitalisering och möjliggör nya aktörer på marknaden som blir specialister på att hantera stora mängder information.
30 Gränssnitt mellan Transportslag Utforska synergier i gränssnitten mellan olika transportslag, synergier i att koppla ihop olika datasystem/källor för information och att lära av varandra. Hela resan tänk som inte begränsas av specifikt transportslag ger nya möjligheter för gods och personer. Samplanering i gränssnitten mellan trafikslag.
31 Översikt av områden (Observera att detta är en bruttolista som skall bearbetas Kom med synpunkter! ) Kandidater till fokusområden Trafikledning Trafikinformation Självkörande fordon Användare av ITS Samverkande system Mobility as a service E-call Godstransporter/logistik Kollektivtrafik Kandidater till möjliggörande områden Forskning och utbildning inom ITS ITS och klimatförändring Försöksområden Gränssnitt mellan EU och Sverige Affärsmodeller Planerings- och investeringsprocessen Regelverk Öppen data Gränssnitt mellan transportslag
32 Vägen framåt Vi har presenterat förslagpå fokus- och möjliggörande områden som har framkommit i underlagen som nu ska reduceras i antal Vi mappar områden mot en multikriterieanalys som stöd i urvalet Vi väger samma prioriteringar från myndigheter och externa aktörer Slutgiltigt beslut tar myndigheten, vitalt externa aktörer stödjer resultatet som vi gemensamt ska prioritera till år 2020 Vi tar fram direktiv till fokusområdens verksamhet Champions kontaktas och sekretariat etableras inom varje område Starta de första fokusområdena- helst innan årsskiftet
33 Multikriterieanalys stöd i urvalet Rubrik Kriterier 1 Är det viktigt? 1.1 Råder det samsyn bland viktiga aktörer att detta är rätt område att fokusera på? 1.2 Är det fördelaktigt för Sverige att vara främst inom området? 1.3 Är det viktigt för att nå transportpolitiska mål? 1.4 Större påverkan och omfattning i transportsystemet 2 Tydlig problemägare? 2.1 Finns det en tydlig ledare som tar ansvar för området? 2.2 Bedriver ledaren långsiktig verksamhet i ett samhällsutvecklingsperspektiv? 2.3 Kan bidra med egna resurser from jan 2016 3 Förutsättningar? 3.1 Löser vi viktiga och gemensamma problem för många med ITS? 3.2 Pågår nationell aktivitet i samverkan med olika aktörer (ex pilotförsök) 3.3 Finns det tillräckligt med kompetens i landet, pågår utbildning? 3.4 Pågår internationella aktiviteter, ryms inom utlysningar från EU? 3.5 Är det tillåtet i svensk lagstiftning?
34 Synpunkter välkomnas på förslaget! Vi är lyhörda och önskar synpunkter från er om: Vilka områden bör prioriteras? Både fokus och möjliggörande områden Kan ett område ingå i andra områden? Har vi glömt ett område? Övrigt? Ta chansen att påverka och gör er röst hörd! Kan lämnas via enkät på: www.itshp.nu eller via info@itshp.nu Presentationen sänd till samtliga deltagare i webinaret idag Synpunkter kommentarer innan 25 nov