Sida 1(39) Årsredovisning Närhälsan vårdvalsverksamhet 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 Närhälsan bedriver 104 vårdcentraler. Under 2016 stängdes fem vårdcentraler, i Viskafors, Åmål, Brastad, Åby och Skara. Processen och otydligheten i beslutsgångarna har varit dyrköpta. Skadan har inte bara varit i ekonomiska termer utan huvudsakligen skadat vårt anseende då vi inte har kunnat vara tydliga mot våra medarbetare och patienter om NÄR vårdcentralerna ska stänga. 1 januari 2016 stängdes även Sätila vårdcentral. Nuvarande tolkning av handledningskraven för ST-läkare innebär konsekvenser för Närhälsans kompetensförsörjningsbehov av specialister i allmänmedicin. Utöver de krav som finns i KoK-boken finns ytterligare begränsningar som tillämpas av regionens studierektorsfunktion. Konsekvenserna är att vårdcentraler som inte uppfyller kraven för handledning går underbemannade under långa perioder utan några möjligheter att skapa en återväxt inom allmänmedicin. Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av läkare med bibehållen kvalitet behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST-utbildningen. Vårdcentral Vårt nya vårddokumentationssystem AsynjaVisph är nu infört i hela Närhälsan. Införandet av Närhälsans triageringsmodell går över förväntan. Arbetet innebär att patienterna erbjuds tid till för behovet lämpligaste yrkeskategori. Vi satsar på E-hälsostrategiska projekt som Mina vårdkontakter, webbtidbokning, webbtriage, egentriagering och virtuella möten. Antal oskrivna diktat är nu mycket lågt. Kundråd/patientråd, eller motsvarande finns nu på 40% av samtliga enheter inom vårdval. Närhälsans vårdcentraler är aktiva parter i flera delprojekt när det gäller Närsjukvårdsutvecklingsprojektet i VGR. Samverkan med kommuner/stadsdelsnämnder, sjukhus, och Närhälsan för en sömlös vård. Vi fortsätter vår satsning för att få Fler läkare i Närhälsan Rehabmottagning Vårdval rehab har under året expanderat och produktionen har ökat 10% jämfört med samma period förra året, trots befarade negativa förändringar i Krav- och kvalitetsboken. Rehabenheterna får mycket höga betyg i genomförda patientenkäter. Vårdval Rehab visar goda resultat i SKL Tillgänglighetsundersökning. Startat nya utbudspunkter inom vårdval rehab
Sida 2(39) Utmaningar vårdcentral Närhälsan har 2016 minskat marknadsandelen med drygt 3 % till 59%. Försämring i Nationella patientenkäten samt SKL Tillgänglighetsundersökning framförallt vad gäller telefon för vårdcentralerna. Minskat antal specialister i allmänmedicin, ökat antal underläkare. Hög omsättning av första linjens chefer. Ökande kostnader för läkemedel, lab och bilddiagnostik Sanktioner från hälso- och sjukvårdsnämnderna vad gäller förtida stängning av vårdcentralen i Brastad, samt sommarstängning av jourcentralen på Öckerö. Kompetensförsörjningen av specialistsjuksköterskor har successivt försvårats. Även psykologer är svårrekryterade framför allt i Närhälsans ytterområden. Utmaningar rehab Problematiskt att det i Krav- och kvalitetsboken 2017 har tagits bort möjligheten till att ha utbudspunkter, samtidigt som ett tak införs för antal besök utanför rehabmottagningarna. Detta kan få till konsekvens att populära och välfungerade utbudspunkter inom rehab kan komma att läggas ned. Vi har svårt att rekrytera logoped utanför Göteborgsområdet som uppfyller de krav som ställs för att bedriva tilläggsuppdrag neurovårdteam. I Lidköping får vi inte längre bedriva verksamhet då vi inte längre kan köpa tjänsten från Skaraborgs sjukhus. Vår uppfattning är att nuvarande kompetenskrav och möjlighet till dispens behöver ses över för att säkerställa att det kan finnas neurovårdteam i hela Västra Götalandsregionen. Ekonomi Primärvårdstyrelsen totalt visar för 2016 ett resultat på +33,8 mnkr. Resultatet är bättre än 2016 års budget på +7,0 mnkr och 4,3 mnkr bättre än 2016 års resultat. Det är i huvudsak icke förväntade statliga medel, som i hög grad bidragit till att resultatet överträffat både budget och under året givna prognoser. Närhälsan har 2016 haft en rejäl finansiell utmaning: 19 mnkr: Avvecklingskostnad för de 5 vårdcentraler som stängts. 25 mnkr: Finansiellt avkastningskrav till ägaren. 25 mnkr: Indirekt avkastningskrav för att driva fler utbudspunkter beträffande jourer jämfört med vad Krav -och Kvalitetsboken kräver, så kallade politiska jourer. Vårdcentralerna visar för helåret 2016 ett resultat på +17,4 mnkr. Resultatet är bättre än 2016 års budget på +5,0 mnkr och 4,2 mnkr bättre än 2016 års resultat. Sedan årsskiftet har antalet listade minskat med drygt 36 000 främst till följd av stängningen av vårdcentralerna Brastad, Skara, Sätila, Viskafors, Åby och Åmål. Vår marknadsandel avseende vårdcentraler är vid utgången av 2016 58,8%. 2015 var marknadsandelen 61,9%. Den största delen av minskningen (ca 80%) beror på beslutet om stängning av de fem vårdcentralerna våren 2016. Rehab visar ett resultat för 2016 på +16,4 mnkr. Resultatet är bättre än 2016 års
Sida 3(39) budget på 2 mnkr. Effektivisering och ökad produktion har lett till att resultatet för 2016 ligger på samma nivå som 2015 trots den försämrade ersättningen och avsaknaden av indexuppräkning 2016. Vi har under året haft stort fokus på att alla enheter ska ha en ekonomi i balans. Alla enheter med prognosticerat underskott har haft krav på sig att ta fram handlingsplan med åtgärder i syfte att få en ekonomi i balans. Primärvårdstyrelsen följer noga utvecklingen för samtliga vårdcentraler. 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 2015-2016 skulle regionuppdraget för de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementerats i VGR med åtföljande behov av kompetensutveckling och även av dietistmedverkan. Detta har inte gått att genomföras på grund av att regionuppdraget inte varit fastställt men kommer enligt Närhälsans plan att ske under 2017 med ett fokusområde per kvartal. Implementering av de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har ej genomförts enligt plan på grund av att regionuppdraget inte varit fastställt, förväntas ske 2017. 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.1 Prioriterade mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska För Närhälsans del är den största källan till klimatutsläpp från fossilbränslen resor i tjänsten. Närhälsan är den förvaltning i regionen som kör mest i tjänsten vilket har naturliga förklaringar. Det en väsentlig del av uppdraget att Närhälsans personal göra hembesök för t ex hjälpmedelsutprovning och besök på äldreboenden. Närhälsan har under 2016 fortsatt arbetet med att utveckla resfria möten, ökad användning av miljöfordon och arbeta för att begränsa användningen av privata fordon i tjänsten där så är möjligt. Ett instrument i den strävan är det aviserade beslutet om klimatväxling i regionen. Miljönämnden beslutade att klimatväxlingspengarna för 2016 skulle användas som ett stöd för verksamheterna att kunna köpa in elcyklar. Närhälsan har under året ansökt om 80 st och av dessa har 76 blivit beviljade och dessa finns nu i bruk ute i verksamheten. I övrigt har Närhälsan arbetat med begränsning av den direkta miljöpåverkan framför allt genom implementering av kraven i miljödiplomeringen och det handlingsprogram för 2014-2016 som Närhälsans ledningsgrupp beslutat.
Sida 4(39) 3.2 Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar I samverkan med vårdhygien och chefläkarfunktionen ses rutiner över för minskad användning av förbrukningsmaterial där så är möjligt. Ny instruktion gällande källsortering framtagen och publicerad på intranätet. Försök görs att också påverka leverantör om mindre förpackningsmaterial för att minska avfallsmängder, främst genom krav i upphandlingar. I den fortsatta utvecklingen av Tage (system för återbruk av inventarier) kommer Närhälsan delta tillsammans med bl.a VGR:s miljöavdelning. Närhälsan har deltagit i arbetet med inredningsupphandlingen som är en av regionens miljöprioriterade upphandlingar. 3.3 Verksamhetens miljöarbete Miljödiplomering sker fortlöpande och alla enheter är diplomerade utom en som av praktiska skäl flyttats till våren 2017. Förvaltningen har utsett en Fairtrade ambassdör inför VGR:s kommande diplomering. Genomgångar görs årligen med hjälp av kemikaliehanteringsprogrammet KLARA för att identifiera möjliga substitutioner eller minskning av användningen av farlighetsklassade kemikalier. Efter information i förvaltningsledningen om användandet av kemikalien fenol har chefläkarenheten beslutat ändra behandlingsmetod så att utfasning kunnat ske. Intäkterna från klimatväxling har gett verksamheterna möjlighet att ansöka om (kostnadsfri) el-cykel via VGR:s miljöavdelning. Fortbildning av miljöombud har skett och temat för årets konferens var hållbarhet. 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag, d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. PÅGÅR Indikator i Närhälsan affärsplan och MUNIN; (Andel listade med diagnos psykisk ohälsa 14%)Andel listade med diagnos psykisk ohälsa från såväl primärvård som slutenvård, som besökt vårdcentralerna, 89%. Detta bedöms vara en mycket hög
Sida 5(39) nivå. Bland de 11 % som inte besökt vårdcentralerna finns de som sköts helt i sluten vård eller i psykiatrin öppenvårdsmottagningar. PÅGÅR. Indikator i Närhälsan affärsplan och MUNIN; Andel listade med diagnos depression (diagnos registrerad på vårdcentralerna) som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser, 21%. Närhälsan ligger här över genomsnittet i VGR. I Socialstyrelsens senaste rekommendationer har de terapeutiska insatserna minskats i evidens och därmed även i rekommendationsgrad. Fortsatt implementering av RGS/Triagehandboken, för rätt triagering och upptäckt av medborgare med psykisk ohälsa så att dessa patientgrupper snabbt kommer under rätt utredning, vård och behandling. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. PÅGÅR. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. PÅGÅR. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. PÅGÅR. SKL-projektet "Psykisk hälsa och primärvård", deltar som aktiv part. Syfte; att förbättra vård och omhändertagande av medborgare med psykisk ohälsa. PÅBÖRJAD. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Medborgarnas uppfattning om Närhälsan 2016 Under april-maj genomfördes Närhälsans kundenkät i samtliga verksamhetsområden. Nästan 9000 patienter som besökt vårdcentral eller rehabmottagning besvarade enkäten. Enkäten är omarbetad och har nya frågor, resultatet kan därför inte jämföras med tidigare enkätundersökningar. Frågan om patientnöjdhet Jag är nöjd med mitt besök svarar upp mot ett av målen i Närhälsans nya affärsplan. Måltalet är 98%. I vårens enkät kom vårdcentralerna upp i 92% och rehabmottagningarna landade på 99%. Rehabmottagningarna har genomgående bättre resultat än vårdcentralerna. I fritextkommentarerna finns exempelvis önskemål om bättre telefontillgänglighet och ökad kontinuitet. Många uttrycker uppskattning för gott bemötande och möjligheten till webbokning. En nyhet med årets enkät var att den gick att besvara via SMS-utskick. Resultatet används i enheternas interna förbättringsarbete.
Sida 6(39) Nationella Patientenkäten Under hösten 2016 genomfördes den Nationella Patientenkäten, NPE. Drygt 11600 patienter, som besökt Närhälsans vårdcentraler senaste året, besvarade enkäten. Svarsfrekvens blev 42,7 % vilket motsvarar riksgenomsnittet. Frågorna avser kontakten vid läkarbesök. Närhälsan ligger totalt sett något sämre än året innan, se diagrammet nedan betraktar alla frågeställningar i NPE som förbättringsområden. Flera vårdcentraler i Närhälsan har mycket goda resultat. Resultatet används i enheternas interna förbättringsarbete.
Sida 7(39) Medborgarnas val av vårdcentral Under året har Närhälsan tappat 36000 listade, av dessa är 80% relaterat till konsekvenserna av nedläggningen av 5 vårdcentraler, och 20% som del av en negativ trend. År 2009 hade motsvarande Närhälsan 70% av marknaden eller knappt 1 100 000 listade. Den 31 dec 2016 är denna siffra 59% av marknaden eller 979 088 listade. Det är känt att Närhälsan ensam driver vårdcentraler i områden i VGR som har en organisk avfolkning såsom exempelvis delar av Dalsland och norra Skaraborg. Konkurrensen har samtidigt ökat i städer och kranskommuner både om medarbetare och medborgarnas val. Vårdval Rehab Vårdval Rehab har snabbt lyckats anpassa sig till ett i huvudsak prestationsbaserat vårdval. Produktiviteten och tillgängligheten är mycket god och ökar. Genom KoK-boken 2017 och de strukturella förändringar som där påkallas med bla borttagande av begreppet filialer, expanderar nu Närhälsan Rehab antalet mottagningar i VGR för att möta medborgarnas behov. Det pågår ett intensivt arbete med en systematisk kulturförändring av förhållningssätt till ständig förbättring inom ledning och bland medarbetare. Detta arbete ter sig redan nu avspeglas i förbättrade resultat i olika indikatorer i uppföljningsinstrumentet HUGIN. HUGIN är VGRs jämförelsesystem av samtliga verksamheter inom vårdval Rehab, offentliga som privata. Aktiviteter Närhälsan har som verksamhetside att utveckla en primärvård i världsklass i dialog med medborgarna utefter deras förväntningar och behov. Nedan listas i punktform några av de väsentligaste aktiviteterna med detta syfte. Nationella patientenkäter genomförs och analyseras, liksom egna patientenkäter, minst en gång per år för att fånga upp synpunkter och upplevelser. Resultat och beskrivning hur vi tar hand om synpunkterna återförs via anslag i våra väntrum. PÅGÅR. Patientråd eller fokusgrupper utvecklas på enheterna, idag 30% av vårdcentralerna, med mål att alla mottagningar ska ha någon form av regelbundna träffar med medborgarna för att i dialog förbättra och utveckla sin verksamhet. PÅGÅR. Informationspridning, skriftligt i olika medier, om vård, behandling och uppföljning utvärderas och förbättras kontinuerligt och utnyttjar i allt högre grad tillgängliga medier och med mål att skrivas på olika språk. PÅGÅR. Webbtidbokning införs på alla typer av mottagningar och enheter och anpassas efter medborgarnas önskemål och verksamheternas karaktär. PÅGÅR. Marknadsföring och kommunikation med medborgarna fortsätter utvecklas tillsammans med kommunikationsavdelningen. PÅGÅR. Vårdval Rehabs övergripande systematiska arbete med förhållningssätt till
Sida 8(39) patientflöde och ständig förbättring i ledning och bland medarbetare. PÅGÅR Dialogen i varje möte bör ha som syfte att underlätta för våra medborgare att bli medaktörer i utvecklingen av sin egen hälsa och i all typ av vård och behandling. Dialogen mellan vårdgivare i olika förvaltningar har samtidigt samma syfte för att skapa sömlösa vårdkedjor och stärka patients ställning i sin resa mellan vårdgivarna. Forskning talar starkt för att detta gör hälso- och sjukvården betydligt mer effektiv och uthållig för den enskilde medborgaren och ökar livskvaliteten totalt, samtidigt som resursutnyttjandet optimeras. Flera utvecklingsprojekt pågår med detta syfte utöver VGR stora omställningprojekt fram till 2025; Nära vård, Koncentration och Digitalisering. Här ges några exempel: Personcentrerat arbetssätt, prövas som modell över möjligt arbetssätt över de flesta förvaltningar, sjukhus och primärvårdi hela VGR. Handlar inte bara om arbetet medarbetare-patient utan även om arbetet kring patienten medarbetare-medarbetare respektive ledning-medarbetare. Görs i samarbete med GPCC, Centrum för patientcentrerad vård, Göteborgs universitet. PÅBÖRJAS. FIT-projekt; Feedback-Informed-Treatment, psykologer och kuratorer inleder och avslutar varje konsultation tillsammans med patienten med kortare enkäter som ifylls i en surfplatta. Medborgarens medvetenhet om sin egen vård och behandling ökas samtidigt som terapeutens kliniska förmåga förbättras när terapin ytterligare individualiseras efter patientens behov och förutsättningar. PÅGÅR. Närsjukvårdsutvecklingsprojekten har med syfte att skapa sömlösa vårdkedjor utan ledtider med patientens fokus i centrum i samverkan med alla vård- och omsorgsgivare; akutsjukvården, hemsjukvården, hemtjänsten och primärvården. Vårdcentralernas mobila team/hembesöksenheter har medarbetare i direktkontakt med patient och anhöriga med mål kontinuitet, trygghet och ökad livskvalitet. PÅGÅR, nya delprojekt PÅBÖRJAS. Mina vårdkontakter, 1177 e-hälsotjänster, utvecklas ytterligare för att medborgare skall kunna göra allt fler ärenden via nätet som har med primärvård att göra exempelvis information, recept, remisser etc. PÅGÅR. Prognos 2017 Nationella patientenkäten, som avser läkarbesöken, visar att Närhälsan upplevs något sämre generellt än året innan. I SKL tillgänglighetsundersökning har den offentligt drivna vården i Sverige genomsnittligt sämre resultat än den privata. Detta avspeglas sannolikt i medborgarnas val av vårdcentral. 2009 hade Närhälsans vårdcentraler 70% av marknaden och 2016 59%. Den största utmaningen för Närhälsan är att öka tillgängligheten, samtliga parametrar i NPE och därigenom skapa de bästa förutsättningar för att öka antalet listade och följa befolkningsutvecklingen. Arbetet med att stärka patienternas ställning i hälso- och sjukvården är ett långsiktigt arbete och fortsätter kontinuerligt under 2017 som en naturlig del av verksamheterna. Arbetet leds i frontlinjen av verksamhetschefer i den dagliga verksamheten och i särskilda projekt i samverkan med sjukhus och kommuner. Närhälsan har under senaste året minskat antalet specialister medan antalet legitimerade läkare ökat. Konkurrensen om läkare, framför allt specialister, förväntas öka. Svårigheterna att behålla specialister och därmed
Sida 9(39) kontinuitet förväntas avspegla sig i patientenkäter under 2017, men också i minskat antal listade på vårdcentralerna sammantaget. Målet för Närhälsan är att vara den aktör som upplevs bäst tar tillvara patientens ställning bland vårdcentralerna och vara den vårdcentralsaktör medborgarna i första hand väljer. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Kvalitetsindikatorer ingår i Vårdval Primärvård och Vårdval Rehabs Krav- och kvalitetsbok och registreras varje månad. En del av dessa har så kallad målrelaterad ersättning. De allra flesta kvalitetsindokatorer har inte det, men kan följas i de, även för allmänheten, öppna uppföljningssystemen MUNIN respektive HUGIN. Enligt Krav- och kvalitetsboken inkluderar uppdraget även rapporteringen till Nationella diabetesregistret, Luftvägsregistret, STRAMA etc. Vad gäller antibiotikaförskrivning, STRAMA, sker en ständig förbättring inom primärvården i Sverige och Närhälsan ligger långt framme. Utvecklandet av mer funktionella, målstyrda och anpassade till de nationella kvalitetsindikatorerna pågår i VGR inom referensgruppen för Kvalitetsindikator i PV, bestående av representanter från Närhälsan, de privata vårdcentralerna, registercentrum och koncernledningen. Under 2016 introducerade SKL idén om ett landstings/region-gemensamt system för kvalitetsdata i primärvården - PrimärvårdsKvalitet. Varje landsting/region är unik och har olika förutsättningar att ta hänsyn till vid ett införande av PrimärvårdsKvalitet, så även Västra Götalandsregionen. För att kunna förstå hur ett införande på bästa sätt skall kunna läggas upp inom VGR togs ett beslut att inleda med en förstudie. Denna görs tillsammans med VGR:s referensgrupp för Kvalitetsindikatorer i PV. Grundtanken är att även indikatorerna i öppna jämförelser och regionfullmäktiges prioriterade mål följs upp månatligen via detta nationella uppföljningssystem. Idag har 20% av landets vårdcentraler deltagit i ett pilotprojekt. Start av nationell förstudie Primärvårdkvalitet 2016, utvärdering 2017 och ev breddinförande 2018. Närhälsans vårdcentraler kommer, enligt SKL tidplan, således först under 2018 kunna jämföra sig med övriga landsting/regioner.
Sida 10(39) 5.2 Fokusområden Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Implementering av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress. PÅGÅR. Via projektet RGS/triage utbilda, stärka och stödja verksamheternas möjligheter att redan vid första kontakt erbjuda patienter med psykisk ohälsa kontakt med psykolog för tidig bedömning och åtgärd. I samband med detta strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Arbetet pågår enligt plan. PÅGÅR. Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. PÅGÅR. Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH)för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. PÅGÅR. Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. PÅGÅR. SKL projektet "Psykisk hälsa och primärvård", deltar som aktiv part. Syfte; att förbättra vård och omhändertagande av medborgare med psykisk ohälsa. PÅBÖRJAD. Uppfylla vårdgarantin Tillgänglighet mäts idag i nationellt utefter i huvudsak två parametrar: Telefontillgänglighet och Läkarbesök inom 7 dagar. Telefontillgänglighet 0:an Innebär att kunden/patienten ska få telefonkontakt med primärvården samma dag som den ringer.
Sida 11(39) Telefontillgängligheten följs månatligen inom Närhälsan och två gånger per år mäts telefontillgängligheten nationellt och rapporteras till Sveriges Kommuner och Landsting. Resultatet för Närhälsan från den senaste nationella mätningen som avser två veckor i oktober 2016 visar att Närhälsan under perioden besvarade 86 % av alla inkommande samtal, vilket är en förbättring jämfört med våren 2016 då vi nådde 78% Telefontillgängligheten har successivt sjunkit 2013-2016, men nu ter sig det vara ett trendbrott i positiv riktning. Orsakssambanden till låg telefontillgänglighet är flera, bland annat har medarbetare prioriterat mötet med patienterna framför telefonarbete, exempelvis det ökande antal äldre med behov av distriktssköterska. Bemannings- och prioriteringsfrågan blir också högaktuell i glesbygdsområden där Närhälsan är enda aktör och där det samtidigt finns stora svårigheter att bemanna vårdcentralen. Under perioden har Närhälsan också haft processen med successiv nedläggning av fem vårdcentraler. Ett brett webbtidboksinförande, och respektive e-tjänster via 1177 vårdguiden, ter sig vara de enskilt bästa åtgärderna för att anpassa verksamheterna till medborgarnas behov av snabb och effektiv kontakt med vården, och därmed kraftigt minska användning av telefon. Besökstillgänglighet -7 7:an innebär att medborgaren ska, då medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare inom sju dagar. Besökstillgänglighet mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. Senaste nationella mätningen är genomförd under de två veckor i oktober.
Sida 12(39) Närhälsan når inte upp till de privata aktörernas resultat i VGR, men ligger över vad som presteras av den offentliga och privata primärvården sammantaget i riket. Aktiviteter Tillgänglighet är ett vidare begrepp än Läkarbesök inom 7 dagar respektive Telefontillgänglighet. I begreppets vidare mening ryms hur vi säkerställer medborgarnas behov av vård generellt; Exempelvis Drop-in mottagning med/utan triagering, lättakut, webbtidbokning av akuta och planerade tider. Triagering sker både för akuta och planerade tider till läkare, distriktssköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykoterapeut och psykolog. Hembesöksenheter kan bedriva all typ av primärvård i hemmet och inte bara för äldre utan även för barnfamiljer. Jourmottagningar innebär en särkilt hög grad av tillgänglighet, men jourverksamheten är inte med i undersökningen Läkarbesök inom 7 dagar. Närhälsan bedriver ett flertal projekt för att förbättra tillgängligheten överlag, exempelvis: RGS/ Triagehandboken har införts på drygt 70% av vårdcentralerna och arbetet fortsätter med att införa detta på flera enheter. PÅGÅR. CallMe-projekt, telefonprogramvaran med processkartläggningar fortsätter, samt projekt där andra yrkeskategorier än distriktssköterska/sjuksköterskera står för arbetet med CallMe och telefontillgänglighet. PÅGÅR. Webbtidbokning i ett bredare införande införs successivt under 2017. Segmentering i tillgänglighet prövas för att ha flera ingångar till vårdcentralerna exempelvis kombinera drop-in, telefonakuta, samt akuta webbtider på samma vårdcentral. PÅGÅR. Virtuella vårdmöten prövas under 2016/2017 för läkare, distriktssköterskor, psykologer och kuratorer, dvs konsultationer via nätet oberoende av geografi. PÅGÅR.
Sida 13(39) Jourmottagningarna utvecklas ytterligare i olika former och är öppna mellan kl. 17.00 22.00 på vardagar och under minst 6 timmar på lör- sön- och helgdagar. Dit kan kunden/patienten vända sig vid akut sjukdom efter vårdcentralens stängningstid. PÅGÅR. Närsjukvårdsutvecklingsprojekten fortsätter, där vi redan ser på fler håll att de äldres tillgänglighet till vård, omsorg och sjukvård ökat markant genom bättre samordning och samverkan mellan sjukhus, hemsjukvård, hemtjänst och vårdcentral. PÅGÅR. Standardiserade vårdprogram för kroniska sjukdomar, som effektiviserar årskontroller och uppföljning, är under stark utveckling och ytterligare piloter startar 2016-2017. PÅGÅR. Standardiserade vårdförlopp för misstänkta cancerdiagnoser, nationell respektive VGR-satsning, för närvarande, för att kraftigt förkorta ledtider i upptäckt, utredning och behandling. PÅGÅR. Fler läkare i Närhälsan, är ett långsiktigt projekt för att behålla och utveckla andelen tillsvidare anställda specialister i allmänmedicin, att få nyblivna specialister i allmänmedicin att stanna kvar, arbeta och utveckla Närhälsan samt att för nyexaminerade och nylegitimerade läkare Närhälsan skall vara det självklara valet i utvecklingen av rollen som läkare. PÅGÅR. Chefsutbildningsprojektet Känsla och Förnuft i samverkan mellan samtliga stabsenheter fortsätter utvecklas i paritet med verksamhetsidén Primärvård i världsklass. PÅGÅR. Prognos Tillgängligheten överlag påverkas av många olika variabler; resursutnyttjande, bemanning, kompetens, ledning, IT-systemens funktionalitet, geografi, konkurrensutsatthet, och kommunikation med medborgarna. Tillgänglighet är också ett av de viktigaste variablerna för att lyckas locka till sig fler medborgare och få verksamheterna att växa. En annan avgörande och ofta underskattad variabel är implementering av nya arbetssätt och arbetskultur. Implementering av nya arbetssätt tar i en större organisation, enligt aktuell forskning, mellan 3-7 år beroende på omfattningen av förändringen och storlek på organisationen. Implementering kräver noggrann planering vad gäller kommunikation, tidplan, kompetens samt respekt för implementerings faser och pedagogiskt förankringsarbete tillsammans med verksamhetschef och medarbetare. Ett av de bäst lyckade exempel under senare år är införandet av journalsystemet AsynjaVisph/Take Care där en projektorganisation för implementering upprättades med processledare/förändringsledare, utbildning och utbildningsplaner, kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Till hösten 2017 förväntas besökstillgänglighet-7 och telefontillgänglighet förbättras genom ovanstående insatser Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Personcentrerat arbetssätt berör inte bara mötet medarbetare och patient som medaktör utan även mötet medarbetare-medarbetare respektive ledning-medarbetare. Idén är att inkludera förhållningssätt, förmågor och andra delar som följdriktigt kan betraktas som viktiga resurser
Sida 14(39) för individen att utveckla sin livssituation, sin behandling eller arbetssätt. Forskning visar att vård och behandling blir mer effektiv och av högre kvalitet när patienten involveras som medaktör och tar ansvar för sin egen hälsa. På samma sätt kan en individ och grupp förbättra sitt arbete, sitt hantverkskunnande och gemensamma skicklighet avsevärt med ett mer fokuserat och utvecklande arbetssätt. Primärvården har en lång tradition av att arbeta med hela människan, med individer och grupper; I VGR s hållning personcentrerat arbetssätt lyfts också fokus till medarbetarna respektive ledarskapet. Det finns uppenbara likheter och möjliga synergieffekter med andra större projekt inom Närhälsan som exempelvis det välkända Lean-konceptet, Chefsutbildningsprojekt och projektet Närsjukvårdsutveckling, m.fl. SKL har uppmärksamma sjukvårdsorganisationer som Intermountain Healtcare, Kaiser Permanente m.fl. I de sistnämnda är ledarskapet och medarbetarskapet särkilt utvecklat och inriktat på dagliga ständiga förbättringar. Dessa hälso- och sjukvårdsorganisationer har år efter år haft de lägsta kostnaderna och bästa kvaliteten inom hälso- och sjukvård i alla jämförelser. samt Pilotprojekt Personcentrerat arbetssätt startar på tre enheter, 1 vårdcentral, 1 jourcentral och 1 rehabenhet hösten 2016 och utvärderas under 2017. PÅGÅR Pilotprojekt Professionella utvecklingsteam har startade årskiftet 2016/2017 på 4 vårdcentraler med förstärkta insatser av utvecklingsledare/coacher, HR och Controllers (inspirerat av Intermountain Healthcares principer) för att vända en negativ listningsutveckling och förbättra arbets- och vårdprocesser och den psykosociala arbetsmiljön. PÅGÅR Därtill pågår arbete med att: Patient-/ och kundråd har etablerats under 2016 och etableringen fortsätter under 2017. PÅGÅR. Standardiserade vårdprocesser inom diabetes, högt blodtryck och astma/kol för att skapa värde för patienterna. PÅGÅR. Serviceguiden. Den beskriver Närhälsans gemensamma förhållningssätt inom service före, under och efter en konsultation. PÅGÅR. ehälsostrategiska projekt planeras där patienten i högre grad är medaktör vid registrering av hälsoparametrar och mätvärden som vid kroniska sjukdomar. PÅBÖRJAS / PÅGÅR. Förbättra akutvårdkedjan Samtliga vårdcentralsenheter har ett akutansvar i en sömlös vårdkedja. Klassiska akutsjukvårdssymtom som exempelvis bröstsmärtor, andningssvårigheter, chocktillstånd eller
Sida 15(39) överkänslighetsreaktioner skall varje vårdcentral hantera enligt särskilda PM och enligt rutin kontakta akutsjukvården vid behov för vidare transport till respektive sjukhus. I uppdraget ingår också att ta hand om akut sjuka medborgares hela vårdkedja på vårdcentral eller i hemmet och förhindra onödiga besök på sjukhuset akutmottagningar. Som stöd vid triagering av medborgare som söker med olika besvär har Närhälsan utvecklat en Triagehandbok som rönt nationell uppmärksamhet. En flerårig införande plan pågår och för närvarande använder drygt 60% av enheterna Triagehandboken. Fortsatt införande av RGS / Triagehandbok. PÅGÅR. Utbildninginsatser i RGS / Triagehandbok PÅGÅR. Flera särskilda projekt hanterar också hur tillgängligheten och medborgarens egentriagering kan förbättras vid lättakuta besvär som exempelvis förkylningar, akuta muskel och ledbesvär, allergier, hudeksem eller insektsbett etc. Bland dessa projekt kan nämnas; Collabodoc, ett system för egentriagering av medborgarna själva innan kontakten med vårdgivare, pilotprojekt startar hösten 2016. PÅGÅR. Egentriagering av medborgare m h a Triagehandbok, omarbetetat språk för medborgarna. PÅBÖRJAS. Webbtidbokning för akuta tider med egentriagering. PÅBÖRJAS. Ett särskilt åtagande är de olika delprojekten i Närhälsan och VGR inom Närsjukvårdsutveckling, där just hälso- och sjukvård i hemmet utvecklas och snabb kontakt med läkare från primärvården är en förutsättning för att snabbt hjälpa sköra äldre med och förhindra onödiga återinskrivningar på sjukhuset, och samtidigt hjälpa de äldre som behöver direktinskrivning direkt på avdelning för patienter vars tillstånd kräver mer avancerad akutsjukvård. PÅGÅR. Jourmottagningsarbetet utvecklas, inta bara vad avser tillgänglighet utan också arbetssätt; Personcentrerat arbetssätt på primärvårdsjourmottagning startar hösten 2016. PÅGÅR. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Efter genomförd patientsäkerhetskulturmätning oktober 2015 har vi nu en uppdaterad handlingsplan för 2016-2017. Fokusområden är säkrare remisshantering, dokumentation och förbättrad avvikelsehantering. PÅGÅR. Vi arbetar fortsatt med att öka avvikelserapporteringen och att återföra resultat och analys på områdesnivå. I samband härmed sker dialog med lokala ledningsgrupper. PÅGÅR. Avvikelser, klagomål och Lex Mariautredningar utgör underlag för vårt arbete med att utveckla ledningssystemet i form av riktlinjer. Vi har ett strukturerat sätt att sprida information om händelser, handlingsplaner och riktlinjer. PÅGÅR. Pilotprojektet Dialogmöten (jfr slutenvårdens patientsäkerhetsrond). Om detta
Sida 16(39) arbetssätt visar sig vara framgångsrikt planeras breddinförande. PÅGÅR. Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Läkemedelsgenomgångar enligt RMR och följer upp och återrapporterar månadsvis per verksamhet. Läkemedelsrådet förmedlar information via intranät och ett nyhetsbrev. Kvalitetsgranskning av läkemedelsrutinerna kontinuerligt i våra verksamheter. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Närhälsan driver på flera platser i VGR projekt för att skapa en sömlös vårdkedja för medborgarna när de drabbas av sjukdom. Detta görs framför allt via det s.k. Närsjukvårdsutvecklingsprojektet och ser olika ut beroende på lokala och geografiska förutsättningar tillsammans med akutsjukvården, kommuner och primärvården för att skapa ett sammanhållet vårdsystem. Nedanstående strategiska projekt och sammanslutningar har som syfte att med framtida prognosticerade begränsade resurser ytterligare förbättra och anpassa hälso- och sjukvården till medborgarnas bästa. Vi fortsätter vårt deltagande i det VGR-gemensamma arbetet med det strategiska fleråriga övergripande projekten Nära vård, Koncentration, och Digitalisering 2017-2025 i samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. PÅBÖRJAS. Vi deltar i arbetet att bidra till att göra VGR till Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. PÅBÖRJAS Vi arbetar genom medverkan i sektorsråd, läkemedelskommitté och andra regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. PÅGÅR. Vi deltar i flera övergripande digitaliseringsprojekt där under 2016 bl a 3FVM kan nämnas; ett på sikt gemensamt journalsystem för akutsjukvård, primärvård och kommun. 5.3 Produktion/Konsumtion Produktion
Sida 17(39) Vårdcentralernas totala produktion har minskat jämfört med föregående år, dock mindre än förväntat med tanke på stängningen av fem vårdcentraler. Läkarbesöken minskade i den omfattning som prognostiserats medan antalet sjuksköterskebesök ökade, liksom besöken till beteendevetare. Övriga besök,som minskat, är relaterat bl.a. till besök för provtagning som i allmänhet korrelerar till antal läkarbesök. Tänkbara orsaker till förändringar i besöksstatistik: Nedläggning av fem vårdcentraler under våren och en vårdcentral vid ingången av 2016 Negativ trend vad gäller listningsutveckling. Antalet liksom andelen specialistläkare minskar medan antalet/andelen underläkare och EU-läkare ökar. Ökad andel läkare med kortare erfarenhet i yrket innebär en ökad tid per patient för både behandlande läkare och handledande läkare, och därmed något färre besök Antal hembesök ökar, vilket ger färre mottagningsbesök. Arbetsväxling, där distriktsköterskor och sjuksköterskor utvecklat nya kompetensområden, exempelvis infektionsmottagning. Under första kvartalet pågick ett intensivt arbete med införandet av AsynjaVisph. Samtliga enheter är nu klara. Fler enheter arbetar med triageringsmodeller vilket ger fler sjuksköterskebesök. Brist på specialistläkare genererar troligen fler sjuksköterske- och beteendevetarbesök, men ger också viss uppgiftsväxling; dvs kvaliten behöver inte bli sämre. Prognos Intäkter från Vårdval Primärvård bygger i första hand på listningspoäng (antal listade) i så gott som alla parametrar i Krav- och kvalitetsboken och inte produktion. Listningspoängen tillsammans med produktionen påverkar den så kallade täckningsgraden, dvs kvoten antal primärvårdsbesök/ antal primärvårdsbesök+ antalet akutsjukvårdsbesök, ett index som speglar
Sida 18(39) vårdcentralens produktion som andel av den totala sjukvårdsproduktionen de listade genererar. Hembesök av alla yrkeskategorier belönas generellt med 5x ett vanligt besök. Närhälsan har som ambition i projektet Nära Vård och Närsjukvårdsutvecklingsprojektet kraftigt öka antalet hembesök enligt KoK-bokens intentioner. Flera aktiviteter genomförs för att på sikt öka antalet listade och därmed produktionen: Fler läkare i Närhälsan- PÅGÅR TriagehandbokenS införande. PÅGÅR Arbets/uppgiftsväxling. PÅGÅR Egentriagering (Collabodoc ich Triagehandboken) PÅGÅR resp PÅBÖRJAS Vägledningsprojektet (snabbare hitta information för medarbetarna). PÅGÅR Den Röda tråden. PÅGÅR Med flera projekt knutna till enskilda enheter som exempelvis Professionella utvecklingsteam med särskilda insatser för strategiskt viktiga vårdcentraler som tappat många listade. PÅBÖRJAS Införande av fler e-hälsotjänster för medborgarna via 1177 och vårdcentralerna. PÅGÅR Införande av Webbtidbokning för medborgarna. PÅGÅR Ökad tillgänglighet i telefon. PÅGÅR Förbättra den Nära vården,med bla ökat antal hembesök. PÅGÅR Under 2017 förväntas produktionen inte öka totalt sett Rehabmottagningar Vårdval Rehab är ett i huvudsak prestationsbaserat vårdvalssystem till skillnad från vårdval Primärvård som bygger på vilka medborgare som är listade via listningspoängen. Besöken till fysioterapeut och arbetsterapeut har fortsatt att öka, totalt med 68 000 eller c:a 10%. Tänkbara orsaker till förändringar i besöksstatistik: Projektet "Möjligheternas Rehab" har frigjort förändringskraft. Utveckling av nya arbetssätt anpassade till vårdval Rehab. Patienter som söker direkt till rehabmottagning ökar, vilket är i linje med det triagearbete som utvecklas inom Närhälsan. Bemanningen har utökats för att kunna leva upp till tillgänglighetskravet med besök inom sju dagar. Prognos Utifrån lagd budget 2016 har målen kraftigt överträffats. Inför 2017 ser dock prognosen betydligt sämre ut pga av stora förändringar i vårdval Rehab på relativt kort varsel, samtidigt som behovet av fysioterapeuter och arbetsterapeuter ökar. Tak för produktionen har satts av vårdval Rehab för mindre enheter inför 2017 vilket kraftigt förändrat möjligheterna till expansion till ett hållbart arbetssätt och försämrat möjligheterna för en hållbar ekonomi som medger utveckling. Trots detta bedöms möjligheterna för Rehab att bibehålla under 2016
Sida 19(39) uppnådd produktion med bibehållen kvalitet. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Närhälsan har haft för avsikt att införa och anpassa den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor i förvaltningen under 2016. Arbetet pågår med förankringsarbete hos fackliga företrädare och verksamhetsrepresentanter. Vi fokuserar på chefsförsörjningsprocessen bl a genom att inför ett utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss även av regionens Assesssment Center och chefskandidatprogram för medarbetare som vill ta ett chefskap. Totalt har två utvecklingsprogram genomförts för verksamhetens teamledare. Ytterligare ett kommer att genomföras under 2017. Närhälsan satsar på fortbildning för alla yrkeskatergorier. Särskilt kan nämnas en omfattande insats där målgruppen är samtliga sjuksköterskor inom förvaltningen. Det är en basal medicinsk fortbildning som stöd i telefonrådgivning och triageringsarbetet. Närhälsans vårdcentraler arbetar mer och mer efter triagemodellen i syfte att slussa patienten till rätt profession direkt. Resultatet blir bland annat vård på rätt vårdnivå, snabbare hjälp och bättre kvalitet för patienten. I detta arbete har sjuksköterskan och distriktssköterskan en central och viktig roll. Denna medicinska fortbildning tar avstamp i den kompetens som redan finns och genom fallbeskrivningar, kopplingar till triagehandboken, RGS rådgivningsstöd, diskussioner och fakta. Alla medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål: 84% av medarbetarna och 86% av cheferna har individuella utvecklingsplaner. Alla medarbetare skall ha utvecklingssamtal med sin chef, 88% av medarbetana och 87% av cheferna har haft utvecklingssamtal med sin chef. På grund av flera chefsbyten är andelen lägre än förra året. Alla specialistläkare i förvaltningen ska ha kompetensutveckling minst 10 dagar per år. Enligt registrering i Heroma har specialistläkarna haft 6,2 utbildningsdagar/anställd. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats, Dnr PVV 361-2013, som innehåller följande områden.
Sida 20(39) Ledarskap och medarbetarskap. Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Friskvård. Förebyggande processer. Rehabilitering och arbetsanpassning. Aktiviteter finns beskrivna under fokusområden. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi ska tydliggöra ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Alla nya chefer i Närhälsan får en strukturerad introduktion som omfattar sex heldagar. Goda exempel och möjlighet att lära av varandra ges t ex på de chefsseminarier som anordnas varje år. Närhälsan har under 2016 genomfört ett ordnarie chefsutvecklingsprogram, NyChef tillsammans med folktandvården, samt ett extra specialanspassat program för chefer med längre ledarerfarenhet. Under 2016 har vi genomfört ett pilotprogram för chefer i affärsmannaskap. De chefer som har verksamheter med mycket stora utmaningar samlas till uppföljning och erfarenhetsutbyte genom controllingmöten. Där medverkar förutom cheferna primärvårdsdirektören och stab med syfte att stödja cheferna och säkra att alla insatser som är möjliga genomförs. I stort sett alla chefer som rekryterades till Närhälsan, både internt och externt, genomgick någon form av förstärkt urvalsmetod. Både assessment center och djupintervjuer plus testning har genomförts som komplement till den ordinarie rekryteringsprocessen. Alla chefer som lämnat sina tjänster under 2016 har intervjuats särskilt för att ta deras synpunkter inom vårt ordinarie förbättringsarbete. Resultatet ska analyseras och ligga till grund för verksamhetsutveckling. Under 2016 har Närhälsan genomfört en utbildning i affärsmannaskap. Det är en tvådagars utbildning för vårdcentralchefer som vill bli ännu bättre på att driva sin vårdcentral affärsmässigt och professionellt. Målet med utbildningen är att bygga kompetens i affärsmannaskap hos cheferna och stödja förmågan att motivera medarbetare utifrån uppdraget och affärsplanen. En bärande tanke har varit att använda nya former att prata om lönsamhet för att koppla det tydligare till det medicinska uppdraget och ge målbilder som ger mening och energi för medarbetarna. Deltagande chefer coachar varandra och får redskap att
Sida 21(39) använda i sin vardag. Kursen genomförs även 2017 så att fler vårdcentralchefer kan gå. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetaundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställd chefs ledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. Pågående aktiviteter: Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer. God introduktion för nya chefer. Chefsutvecklingsprogram NyChef. Utbildning i affärmannaskap. Handledning individuellt och i grupp. Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer. Fokus på chefsförsörjning genom utvecklingsprogram för teamledare. Strukturerade avgångssamtal genomförs med alla chefer inför årlig utvärdering. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Närhälsans arbete med uppgiftsväxling bygger på regionens 6 kriterier för uppgifts- och kompetensväxling; patientnytta, kostnadseffektivitet, bidra till god kompetensförsörjning, karriärutveckling, frigöra kapacitet för svårrekryterad yrkesgrupp, ny metod/teknik skapar behovet. Uppgiftsväxling ingår bland annat som en röd tråd i projektet Fler läkare till Närhälsan. En av dessa är införande av primärvårdstriage på alla vårdcentraler. Ett teamarbete där alla jobbar på toppen av sin kompetens och patienten får rätt hjälp direkt. För våra vanligaste kroniska sjukdomar håller vi på att ta fram ett verktyg innehållande standardiserade vårdprocesser och administrativt stöd. Verktyget visar på effektiva processer där rätt person gör rätt uppgift, stödjer medarbetarna att ta rätt beslut i vardagen, skapar enkelhet och samsyn och bidrar till att kvalitetssäkra arbetssätten. En arbetsgrupp har identifierat arbetsuppgifter som idag utförs av sjuksköterska/distriktssköterska och som skulle kunna växlas till undersköterskor. En fortutbildning innehållande fyra moduler startade hösten 2016. Syftet är att fortbildningen ska leda till en tydlig kunskapsutveckling där undersköterskor bygger på sin ursprungliga utbildning med mer kunskap. Vi utgår från det teamarbete som finns på vårdcentralen/mottagningen kring fördelning av arbetsuppgifter. En kartläggning av administrativa processer som idag utförs av läkare pågår med syfte att hitta uppgifter som kan effektiviseras och möjligen också uppgiftsväxlas till annan profession för bästa kompetensutnyttjande. För att öka tillgängligheten i telefonen tittar vi på möjligheten att slussa vissa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska. En kartläggning av administrativa processer som idag utförs av läkare pågår med syfte att
Sida 22(39) hitta uppgifter som kan effektiviseras och möjligen också uppgiftsväxlas till annan profession för bästa kompetensutnyttjande. För att öka tillgängligheten i telefonen prövar vi i flera verksamheter att slussa vissa inkommande samtal som inte kräver medicinsk bedömning till annan profession än sjuksköterska. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Införandet och anpassning av den regiongemensamma karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor pågår. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där kompetensutvecklingsbehov kopplas till affärsplanens mål, pågår. Specialistläkare i Närhälsan ska ha kompetensutveckling minst 10 dagar per år, pågår. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår hela tiden. Vi har infört VGRs arbetsmiljöguide och anpassat vissa delar till Närhälsans lokala förutsättningar, klar. Samtliga chefer har genomgått utbildning i Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisation och social arbetsmiljö, klar. Stöd för chef för att på APT tydliggöra att kränkande särbehandling inte tolereras inom Närhälsan, klar. Arbeta med hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och försöka underlätta för chefer att jobba med arbetsmiljö utifrån positiva utgångspunkter, pågår. Grundläggande arbetsmiljöutbildning för att chefer, pågår. Påbyggnadsutbildningar inom områden som rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler, pågår. Goda exempel sprids på chefsseminarier och via intranätet, pågår. Vi har begränsade möjligheter att pröva olika arbetstidsmodeller eftersom den övervägande delen av våra medarbetare arbetar dagtid. Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 5%. Närhälsan arbetar enligt strategin Hälsofrämjande arbetsplats Dnr PVV 361-2013 som innehåller följande områden.
Sida 23(39) Ledarskap och medarbetarskap. Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Friskvård. Förebyggande processer. Rehabilitering och arbetsanpassning. För att uppnå målet fokuserar Närhälsan på nedanstående områden och dess aktiviteter: Resultat från medarbetarenkäten tas omhand och följs upp på ett strukturerat sätt, klar. Säkerställa att chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete, pågår. Erbjuda chefer fördjupade kunskaper i systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete, klar. Säkerställa att alla chefer upprättar och följer upp handlingsplan för hälsa och arbetsmiljö på arbetsplatsnivå, pågår. Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget följs upp, 38 % av de anställda inom vårdval nyttjar friskvårdsbidraget, totalt i Närhälsan nyttjar 40 % friskvårdsbidraget, pågår. Rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa och rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen, pågår. Aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna, pågår. Uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå, pågår. Stärkt samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro, pågår. Uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabplan minst tre gånger per år, pågår. 6.4 Chefsförutsättningar Närhälsan har utarbetat en handlingsplan för att nå normtalet 10-35 medarbetare per chef. Vid kartläggning ser vi att primärvårdsområde rehab i stort sett når normtalet. Inom vårdcentralsverksamheten finns ett antal stora verksamheer som har fler medarbetare än 35. Inom Närhälsan finns följsamhet till regionens riktlinjer vad gäller att närmaste chef genomför utvecklingssamtal, lönesamtal och arbetsplatsträff. Dessa arbetsuppgifter får inte delegeras till t ex teamledare. En vårdcentral är en ekonomisk enhet som tecknat avtal enligt Krav- och Kvalitetsboken. Det går inte att dela upp vårdcentralens intäkter på ett sådant sätt att ett fullständigt VPE-ansvar kan delas på flera enhetschefer, dock finns flera exempel på att vi på flera enheter har infört ett nytt chefsled med en eller flera enhetschefer på ett fungerande sätt. Andelen chefen med fler än 35 medarbetare har minskat. 2015 hade 92 chefer 10-35 medarbetare och 39 st hade fler än 35 (29%). 2016 har 120 chefer 10-35 medarbetare och 30 st hade fler än 35 (18%). Förvaltningen arbetar aktivt med att hitta lösningar för att uppnå normtalet för så stor andel chefer som möjligt. Vi försöker även att skapa bättre förutsättningar för ledarskap genom att vi har utbildat ett stort antal teamledare med syfte att avlasta första linjens chef. Vi har även förstärkt kraven på det medicinska ledningsansvariga genom att förtydlga ansvaret för medicinska rådgivare, medicinska rådet med flera.