Mortalitet hos personer med AST

Relevanta dokument
Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Familj som skyddande faktor - NAVIGATOR ACT gruppbehandling för föräldrar till barn med funktionsnedsättning med egen psykisk ohälsa

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

STRESSHANTERING VID NPF

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Personer med NPF och deras närstående stöd som gör skillnad

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Självmordsriskbedömning

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Att möta den som inte orkar leva

Att arbeta med suicidnära patienter

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Föräldrar med adhd. Utmaningar, behov och utveckling av en insats

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Fysisk Aktivitet och KOL

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Äldre och alkoholberoende Uppsala

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykologisk behandling vid ADHD hos vuxna

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Instrument för bedömning av suicidrisk

Se till mig som liten är

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Forskning om sjukfrånvaro

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Att ta på sig rätt glasögon

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Autismspektrumtillståndförekomst

Spelproblem och spelberoende hos ungdomar samband med omgivningsfaktorer och riskbeteende Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum

Stillasittande & ohälsa

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Att mötas i det som förenar

Unga asylsökande och suicid

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hbtq-personer och suicidprevention

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad? Tema? Att uppmärksamma det osynliga. När? oktober Var? Quality Hotel Nacka i Sickla. Hur? Anmäl dig på

Placebo och självläkning som

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Leg psykolog Lotta Omma

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Gruppbehandling för personer med ASD Eva Björnstjerna Leg psykolog Neuropsykiatriska enheten S:t Görans sjukhus

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

CV Eva Bergqvist Boråsgatan 14, Varberg Mobil tfn Utbildningar

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Transkript:

Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll 1. Övergripande mortalitet (förtida död) hos personer med ASD 2. Orsaksspecifik mortalitet hos personer med ASD (särskilt: suicidrisk) 1

Tidigare studier Danmark Isager et al (1999) Mouridsen et al (2008) Sverige Gillberg et al (2010) USA Shavelle et al (2001) Pickett et al (2006) USA Bilder et al (2012) wwww.stockholmsmuseum.se Prematur mortalitet vid ASD En epidemiologisk studie av alla individer med ASD som finns i Svenska Patientregister En kontrollgrupp från populationsregister matchad för kön, ålder och boendelän Data länkade till Dödsorsaksregister Rikskvot (Odds ratios, OR) och 95% Confidence Intervals (CI) beräknade för övergripande mortalitet och orsaksspecifik mortalitet (all-cause and cause-specific mortality) med villkorlig logistisk regressionsanalys Hirvikoski, Mittendorfer-Rutz, Boman, Larsson, Lichtenstein & Bölte (2016), British Journal of Psychiatry, 208(3):232-8. 2

Odds ratio (OR) / Riskkvot Kvoten mellan två risktal kallas riskkvot eller relativ risk Risk i gruppen A Risk i gruppen K OR = 1 betyder att det inte finns någon ökad risk i gruppen A OR < 1 betyder att risken är lägre i gruppen A jämfört med gruppen K OR > 1 betyder att risken är högre i gruppen A jämfört med gruppen K OR = 2 betyder fördubblad risk, två gånger högre risk etc Viktigt att skilja mellan relativ risk och absoluta tal! Studiegrupper Hirvikoski et al, (2016) British Journal of Psychiatry 3

All-cause mortality (= Risk att dö i förtid oavsett dödsorsak) Risken för förtida död 2.56 ggr högre i ASD gruppen jmf kontroller Risken högre för både ASD+IF och ASD-IF; högst för ASD+IF Könskillnader i mortalitetsrisken: ASD+IF gruppen: kvinnor högre risk ASD-IF gruppen: män något högre risk Orsaksspecifik mortalitet Förhöjd risk för samtliga analyserade dödsorsaker (förutom infektioner) Skillnader mellan ASD+IF och ASD-IF ASD+IF högre risk: Mental and behavioral Nervous system Circulatory Respiratory Digestive Malformation diagnoses. ASD-IF högre risk: Suicide 4

Suicidrisk vid ASD Suicid Riskfaktorer Män Äldre och yngre vuxna Ensamstående Tidigare suicidförsök; upprepade s-försök S-försök med hög förväntad dödlighet; med hög suicidal intention Alkoholberoende (andra beroendesjukdomar) Depression (+ svårighetsgrad): 60-90% av suiciderade Andra psykiatriska diagnoser (schizofreni; bipolär sjukdom; personlighetssyndrom särskilt inom kluster B) Personlighetsdrag; impulsiv aggressivitet Kognitiva svårigheter Svår långvarig smärta Aktuella svåra livshändelser Early life adversity... Skyddsfaktorer Ett gott socialt stöd i parrelationer, familjen och andra närstående Förmåga att vidmakthålla nära relationer Personliga värderingar som motstånd mot suicid el religiös tro Rädsla för kroppslig skada vid suicidhandledning Omsorg om barn, familjemedlemmar och andra Generell tillfredställelse med livet Goda coping färdigheter Terapeutisk kontakt inklusive stödkontakt... 5

Sammanfattning Signifikant föhöjd risk för förtida död hos personer med ASD Förhöjd risk för samtliga analyserade dödsorsaker (förutom infektioner) Högre risk ASD+IF gruppen jämfört med ASD-IF Skillnader mellan ASD+IF och ASD-IF grupper beroende på dödsorsak Suicidrisk särskilt hög hos personer med ASD-IF Hirvikoski et al, (2016) British Journal of Psychiatry Kliniska implikationer Öka kunskap om ASD i hela hälso- och sjukvården Öka samverkan mellan olika aktörer Följ regionala vårdprogram för suicid och se över lokala rutiner vid suicidhandlingar Fokusera på hälsa och livsstil samt individuella färdigheter att söka hjälp Närståendes roll är viktig och många har behov av stöd för egen del. 6

120813 Sidan 13 120813 Sidan 14 Exempel på pågående interventionsstudie i samarbete Habilitering & Hälsa KIND (och SU) Acceptance and commitment therapy grupper för föräldrar SCOPE webcourse för ungdomar 16-25 år med AST Mindfulness Based Stress Reduction grupper för vuxna med AST AST kurs för mor- och farföräldrar som har barnbarn med AST (samarbete med Spec.ped., SU) 7

SCOPE (Koll på Asperger) En webkurs för ungdomar och unga vuxna med AST utan IF Studiedelen startade 2015, deltagare rekryteras från hela Sverige En öppen pilotstudie (n=28) visade god genomförbarhet, nöjdhet med insatser och signifikant ökning av kunskap Information finns på Internethabilitering.se Tack! Medförfattare: Ellenor Mittendorfer-Rutz, Marcus Boman, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein & Sven Bölte Tack för er uppmärksamhet! 8