Kvalitetsredovisning 2007 för grundskola: Väsby skola

Kvalitetsredovisning 2007 för grundskola: Väsby skola 1. Grundfakta om skolan Väsby skola är en del av enheten Centrala Väsby skolor som består av Väsby skola med Språkcentret, Smedby skola F-9 med Smedby särskola samt förskolorna Skrindan och Segelbåten och dagbarnvårdare. Visionen för Väsby skola är att bygga upp förståelse och respekt för varandra samt ge eleverna kunskaper och färdigheter som de kan använda nu och i framtiden. Väsby skola är en 4-9 skola med ca 440 elever. I årskurs 4-9 finns de kommungemensamma musikklasserna, en klass i varje årskurs. Cirka en tredjedel av eleverna i Väsby skola går i musikklass. I årskurs 6-9 finns en kommungemensam förberedelseklass med cirka 15 elever. Personalgruppen består av cirka 40 lärare och fem övrig personal. Lärarna är organiserade i fem ämneslag, Ma/No, Sv/So, En/Moderna språk, Praktiskestetiska och Special. Lärarna i förberedelseklassen har bildat ett arbetslag tillsammans med lärarna i förberedelseklassen 1-5 i Odenslunda skola. Eleverna är indelade i 20 mentorsgrupper enligt följande: 4m 5m 6a, 6b, 6m 7a, 7b, 7c, 7m 8a, 8b, 8c, 8m 9a, 9b, 9c, 9d, 9m 6-9g (grupp för långsam inlärning) 6-9f (förberedelseklass) Väsby skola innefattar även Språkcentret med lärare som ansvarar för modersmålsundervisningen i kommunen. Cirka 20 lärare är tillsvidareanställda och cirka 20 är timanställda. Skolledningen består av rektor, som är rektor för hela enheten Centrala Väsby skolor, en biträdande rektor för Väsby skola och en biträdande rektor för Språkcentret. I ledningsgruppen ingår även två biträdande rektorer med ansvar för Smedby skola respektive Smedby förskolor. 1

Grundskola: Väsby (ej förberedelseklass) UV 2007 2006 Antal elever totalt 426 4374 Antal elever 1-5 44 Antal elever 6-9 382 Antal lärare, heltidstjänster, totalt 32,95 318 Antal lärare, heltidstjänster, 1-5 Antal lärare, heltidstjänster, 6-9 Andel lärare med ped högskoleexamen, tot 83% 84% Andel lärare med ped högskoleexamen, 1-5 Andel lärare med ped högskoleexamen, 6-9 Antal lärare per 100 elever 7,73 8,3 Exkl. undervisn i modersmål och SVA 7,5 7,6 Antal specialpedagoger/lärare 2 * Andel med specped/lär examen 100% * Antal studie- och yrkesvägledare, heltidstjänster 0,5 2,5 Antal SYV per 100 elever åk 6-9 0,13 0,18 Andel med SYV-utb ildning 100% 64% * ännu ingen uppgift 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Underlag till kvalitetsredovisningen har tagits fram när lärarna i juni tillsammans i ämneslagen diskuterat och reflekterat över det gångna året med utgångspunkt i kvalitetsredovisningens frågeställningar. När vi har utvärderat den lokala arbetsplanen har vi bl a använt slutbetyg och resultat från nationella prov och kommungemensamma prov som utvärderingsinstrument. Skolledningen har sammanställt och därefter har lärarna återigen arbetat med kvalitetsredovisningen på konferenstid under hösten 2007. Elever och vårdnadshavare har varit delaktiga främst genom Pilen-enkäten men även vid mentorsråd, elevråd och skolråd. 3. Förutsättningarna för verksamheten Lokaler Väsby skola har bra lokaler för verksamheten. Skolans vaktmästare håller efter klotter och annan skadegörelse. Skolans lokaler i Västra och Östra huset renoverades 2001 och är samlade runt ämnesinstitutioner. Lärarnas arbetsrum finns nära eleverna på olika ställen i skolan. De yngre eleverna i årskurs 4-6 har hemrum i Norra huset. Där finns även två musiksalar. Eleverna i årskurs 7-9 har till största del sin undervisning i Västra huset. I Östra huset finns förberedelseklassen samt två salar för hem- och konsumentkunskap, en bildsal, salar för trä- och metallslöjd, textilslöjd samt tekniksal. I idrottshuset finns en stor och en liten idrottssal. Skolan har en datasal med 24 datorer samt datorer i biblioteket, i hemrummen i Norra huset och i personalarbetsrummen. Matsalarna, tre stycken, finns i anslutning till Norra huset. För några år sedan planerade representanter för elevrådet och lärarna tillsammans med 2

kökspersonalen möbleringen i matsalarna och nya möbler köptes in. För maten och matsalen erhöll skolan diplom med betyget MVG från Skolmatens vänner. I bottenvåningen på Västra huset finns fritidsgården där två skolfritidsledare arbetar. Dessa två har i olika utsträckning deltagit i skolans vardag men de arbetar också på kvällar när fritidsgården har öppet vilket begränsar dagverksamheten. En nybyggd skolgård med bland annat multisportarena, basketplaner och beachvolleybollplan har gett oss en ännu bättre miljö att arbeta i. Läromedel/utrustning Svensklaget har byggt upp en ny svenskinstitution. De har utökat mängden skönlitteratur för eleverna. Speciallärarlaget har arbetat med anpassat och lättare materiel för eleverna De har pratat och diskuterat med de olika ämneslagen om alternativa läromedel till de elever som behöver extra mycket stöd och hjälp. Praktisk-estetiska laget har gjort olika inköp, exempelvis har musiklärarna köpt in teknisk utrustning, samt gehörsprogrammet Auralia. Idrotten har satsat på en utökning av bl a fotbollsutrustningen. I bilden har en utökning av referensbiblioteket gjorts. Hem- och konsumentkunskapslärarna har gjort löpande inköp och en upprustning av köksutrustningen och textilier. I slöjden har mestadels förbrukningsmateriel köpts in. Även service av maskiner har gjorts. Ma/no-laget har kompletterat med nya läromedel i no för årskurs 4 och 5. De har köpt in en klassuppsättning Light-böcker i biologi, fysik och kemi. Laget har fortsatt med träningshäften i matematik för långsamma inlärare. En kamera som kan kopplas till mikroskop har köpts in. Lärarnas utbildning De allra flesta lärarna har pedagogisk högskoleexamen. Några av lärarna räknas i statistiken som obehöriga även om de bara saknar några få högskolepoäng för full behörighet. Endast två lärare, 5,5%, är obehöriga men har å andra sidan annan behörighet eller lång erfarenhet av läraryrket. Fortbildning Samtliga lärare har deltagit i retorikfortbildning och data/skola24-forbildning. So-lärarna i årskurs 6-9 har för andra året i rad deltagit i historiedagen anordnad av Södertörns högskola. Svensklärarna har varit på föreläsningar anordnade av bibliotekarier på huvudbiblioteket. En lärare har deltagit i ytterligare en fortbildningskurs i svenska. Kurser och föreläsningar som speciallärarna har gått på har handlat om visuell perception, hur man arbetar med elever med långsam inlärning, fördjupning i Aspergerdiagnosen, kurser om bokstavsbarn, föreläsning om det flerstämmiga klassrummet samt globalt tänkande. 3

Musiklärarna har varit i Malmö på körledarkonvent samt nationell musikklasslärarträff i Västerås. Fortbildningssatsningen för musiklärarna i musikklass har gjorts i samarbete med Föreningen Upplands Väsby musikklasser. Hem- och konsumentkunskapslärarna har deltagit i fortbildningen Konsumera mera samt Den mångkulturella måltiden som sponsrats av Konsumentföreningen Stockholm. Två av ma/no-lärarna har varit på kurs i laborativ fysik och kemi. Två andra lärare har varit på matematikfortbildning. Hela ma/no-laget har fortbildats i astronomi med tillhörande exkursion om stjärnkonstellationer. I fortbildningen har även lärare från andra ämneslag varit med. Den som ansvarade för fortbildningen var en av skolans so-lärare med astronomi som specialintresse. VFU Väsby skola är partnerskola till lärarhögskolan i Stockholm. Ett antal student har sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på Väsby skola. Hemsida Skolan har en informativ hemsida som ständigt uppdateras. Hemsidan är mycket välbesökt. Hemsidan riktar sig i första hand till vårdnadshavare och elever som där har tillgång till scheman, kalender, provschema, styrdokument mm. Där finns även möjlighet till inloggning till Skola24 med bl a tillgång till närvaroprogrammet. Flertalet vårdnadshavare har skaffat sig inloggning till Skola24. Ett annat sätt att kommunicera med vårdnadshavare är via veckorapporter, e-post och telefonkontakt. 4. Arbetet i verksamheten Skolråd Skolrådet har träffats en gång i månaden. Där finns representanter från föräldragruppen, fritidsledare, lärare samt skolledningen. Förutom information från skolledningen om förändringar pga den nya politiska majoriteten och ekonomin har vårdnadshavarna i skolrådet haft möjlighet att lyfta fram de frågor de ansett viktiga att arbeta med. Under året har skolrådet bl a arbetat med en ansvarsfördelning elever vårdnadshavare skolan, trafikmiljön runt skolan, profilering av skolan, politikerbesök, matfrågor, språkbruket i skolan, öppet hus och faddrar för de yngre eleverna. Mentorsråd och elevråd Elevernas formella inflytande är organiserat i mentorsråd som varje mentorsgrupp har cirka en gång i veckan samt elevråd cirka en gång i månaden. Två vuxna, skolfritidsledare och biträdande rektor, har stöttat eleverna i elevrådsarbetet. Elevrådet har framför allt arbetat med matfrågor men även frågor om utemiljön, skol-if och ansvarfördelning elever vårdnadshavare skolan. 4

PILEN-enkäten Analysen av PILEN-enkäten i årskurs 5 visar att tryggheten har minskat jämfört med föregående år samtidigt som vi har blivit bättre när det gäller att motverka att någon behandlas illa. När vi ser på helheten i elevenkäten kan vi konstatera att det är fler elever i nuvarande årskurs 5 än föregående år som rekommenderar skolan och trivs i skolan trots att föregående årskurs 5 totalt tyckte att det var roligare, de lärde sig mer och tryggheten och arbetsron var bättre. Vi tror att eleverna ibland kryssar i svaren utan att riktigt veta vad de fyller i och vad frågorna står för. När det gäller årskurs 8 kan vi glädjande notera att för varje år som gått vill allt fler rekommendera vår skola och att eleverna tycker att de lär sig mycket och känner att de får det stöd och den hjälp de behöver. Dock är problemet, som både vårdnadshavare och elever påpekar, bristen på arbetsro. Både i årskurs 5, som endast har en klass som underlag, och i årskurs 8 som har fler elever, cirka 100 st, är det svårt att generalisera och dra riktiga slutsatser då svarsfrekvensen för årskurs 8 endast är 53% bland vårdnadshavarna. Likvärdig bedömning Nätverksträffar med en lärarrepresentant i varje ämne och från varje 6-9-skola i kommunen samt gymnasiet har genomförts varje termin då man diskuterat likvärdig bedömning. Skolledarna i gruppen för likvärdig bedömning har under året diskuterat frågan om likvärdighet i bedömningarna i de lägre årskurserna och kommer under hösten 2007 att starta nätverksträffar även för lärare i kommunen som undervisar i årskurs 1-5. För att få mer likvärdiga bedömningar av nationella prov och betyg gör lärarna i ämneslagen bedömningar tillsammans. Lärarna som undervisar i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 och 9 har samtliga deltagit i de kommungemensamma bedömningsdagarna som anordnas. Profilering Under hösten 2006 klargjorden den nya politiska majoriteten i kommunen att man önskar att skolorna profilerar sig. På Väsby skola resulterade detta i att vi från och med hösten 2007, förutom vanlig klass och musikklass, även erbjuder scienceklass från årskurs 6 och bygger därefter ut verksamheten successivt att omfatta årskurs 6-9. Att gå i scienceklass betyder att man framför allt har mer naturvetenskap, teknik och matematik än man har i en vanlig klass. Men även andra ämnen som geologi, arkeologi, engelska och historia lyfts fram i olika ämnesöverskridande teman. Intern kommunikation Varje tisdagseftermiddag har skolledningen informationsmöte med hela personalgruppen. Minnesanteckningar skrivs vid dessa möten. Vi använder Outlook för att lägga ut minnesanteckningar och protokoll från olika ämneslagsmöten mm. E-post är också en viktig informationsväg. I Outlook 5

använder vi kalenderfunktionen för att hela tiden ha ett aktuellt kalendarium. I Outlook finns även skolans verksamhetsmanual med blanketter, gröna pärmen, i en mapp. Skrivbordsbakgrunden i edu-nätet används också av skolledningen för att kommunicera ut till lärarna. 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden I den lokala arbetsplanen för Väsby skola 2006/2007 lyfte vi fram två mål. Det första målet var att stimulera till lärande och kontinuerligt utveckla varje individs kompetens och sociala förmåga. Det andra målet var att skapa en trygg arbetsmiljö för elever och vuxna. Båda målen har vi arbetat med. Det första målet bl a genom att tydliggöra kunskapsmålen för elever och vårdnadshavare, både i den dagliga verksamheten men också vid utvecklingssamtal. Inför höstens utvecklingssamtal använde vi oss av omdömesdatabasen i Skola24 för att samla in uppgifter från alla undervisande lärare så att mentorn fick ett bättre underlag inför utvecklingssamtalet. Frågorna i omdömesdatabasen förbättrades inför vårterminens utvecklingssamtal och både mentorer och vårdnadshavare blev mer nöjda med utvecklingssamtalen. Ett delmål var att minst 95% av eleverna ska vara behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet. Vi nådde till att 86% av eleverna har betyget godkänd eller bättre i samtliga tre kärnämnen. Det andra målet att skapa en trygg arbetsmiljö för elever och vuxna belyses under rubriken normer och värden, rubrik 6. 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Nästan samtliga lärare har genomgått fortbildning i Lions Quest-materielet Tillsammans och arbetar i mentorsgrupperna med detta. Det är ett material som med värderingsövningar tränar eleverna i etik och moral samt tränar samarbete och förståelse för vad arbetsro betyder. En grupp elever i årskurs 7 har tillsammans med skolfritidsledaren även arbetat med ART. Vi är inte nöjda med måluppfyllelsen när det gäller att skapa en trygg arbetsmiljö för elever och vuxna utan måste fortsätta arbetet att uppnå arbetsro och bra attityder. Det händer att både elever och vuxna utsätts för kränkande behandling av vissa elever. Hårt språkbruket förekommer. Åtgärder för detta är att nästa läsår satsa på att skapa ännu mer stimulerande inlärningsmiljöer som inbjuder till kreativt. Regler och tydliga ramar har gjort arbetsron i vissa grupper bra men detta måste spridas till flera grupper. En åtgärd nästa läsår är att förbättra arbetet med tydliga och förutsägbara påföljder om man inte följer reglerna. Andra åtgärder är ökad 6

individualisering i klassrummet, ett större föräldraengagemang och höjd ambitionsnivå för vissa elever. Elevernas delaktighet och inflytande Eleverna informeras kontinuerligt, oftast inför varje nytt moment, om innehållet och målen i kursplanerna. Beroende på vilket moment man ska arbeta med kan eleverna välja arbetssätt och redovisningsformer. I t ex matematik har lärarna flexibla matematikgrupper beroende på elevernas inlärningsstilar. Eleverna kan välja svårighetsgrad på läroböcker i vissa ämnen. Elever med speciella behov arbetar utifrån ett åtgärdsprogram som de själva varit med om att utforma. På så sätt har de varit delaktiga och haft inflytande över sitt lärande. Inom de praktisk-estetiska ämnena informerar t ex idrottslärarna eleverna om att de kan nå lärarna när som helst och samtala om deras progression i ämnet, öppen-dörr-principen. I hem- och konsumentkunskap sker avstämningen med protokoll så att eleverna får information om hur de utvecklas och ligger till. Eleven får utarbeta sin egen plan och får själv bedöma sina insatser. Fokus på elevernas kunskapsresultat Eleverna i årskurs 5 har nått målen till 100% med undantag för två elever i matematik, en i engelska och en i svenska. 95% av eleverna i årskurs 9 har betyget godkänd eller bättre i svenska/svenska som andra språk. Motsvarande siffra för matematik är 90% och för engelska 91%. Sammantaget innebär detta att 86% av eleverna har betyget godkänd eller bättre i samtliga tre kärnämnen. Vi har inte lyckats nå målet i vår lokala arbetsplan som var satt till att 95% av eleverna ska vara behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet. För att nå dit fortsätter vårt förbättringsarbete. Trots att vi inte har nått målet har andelen elever som har behörighet till ett nationellt program på gymnasiet, det genomsnittliga meritvärdet samt elever som nått målen i alla ämnen ökat varje år från 2003 fram till i år. 70% av eleverna i årskurs 9 har betyg i samtliga ämnen. I årskurs 6-9 har lektionerna i svenska, matematik och språkval varit parallellagda. I svenska har det, i två av fyra årskurser, undervisat en lärare mer än antalet mentorsgrupper. Detta har inneburit att vi har kunnat göra mindre undervisningsgrupper. En till två grupper i varje årskurs har haft svenska som andra språk. Målet var att minst 95% skulle nå behörighet att söka ett nationellt program på gymnasiet. Vi är mycket nöjda med att vi har nått till att 95% av eleverna har godkänt i svenska. Årskurs 8 har 29,2 i snitt på Kalmartestet. Årskurs 7 visar mycket goda resultat och årskurs 6 når målen. Vi har nått dit genom att arbeta med läsförståelseböcker med anpassade texter med tillhörande frågor för eleverna. Information om kunskapsmålen är bättre och eleverna har fått extra 7

stöd av speciallärarna individuellt och i grupp. Vi har även ökat delaktigheten i planeringsarbetet. Matematiklärarna har utnyttjat parallelläggningen i årskursen till att ibland göra olika matematikgrupper utifrån elevernas inlärningsstilar. Studiehandledningen i olika modersmål har också kunnat används på ett mer optimalt sätt. Många gånger beror svårigheterna i matematik på dålig läsförmåga, språksvårigheter, brister i förförståelsen och på att elever uteblir från lektionerna. Åtgärder inför nästa läsår blir att satsa på att utveckla språk och aritmetik i årskurs 6 och 7 med t ex glosläxor och basträning. Vi kommer att fortsätta parallelläggning som möjliggör flexibla gruppindelningar samt göra andra typer av prov, typ allroundprov istället för kapitelprov. Önskvärt vore också med fler speciallärartimmar. I språkval är det nödvändigt att parallellägga för att kunna erbjuda undervisning i både franska, spanska och tyska samt engelska för de elever som inte nått målen i engelska. Samarbete mellan lärare i ordinarie engelska och språkval engelska har gjort att måluppfyllelsen ökat. På profiltid (elevens val) har eleverna valt att fördjupa sig i olika ämnen. Dessa har varit t ex konst, idrott (fotboll), kulturcirkel, slöjd och so/no-inriktning. Även intensivträning i kärnämnena har erbjudits eleverna på profiltid. Samarbetet med speciallärarna har gjort att eleverna fått ett bra stöd för sina kunskapsresultat. Något som också gjort att vi nått bra resultat är att vi två gånger i veckan erbjudit lärarledd studiehjälp före respektive efter skoldagens slut för de elever som så önskat. Att delta i studiehjälp har även kunnat vara en åtgärd vid upprättande av åtgärdsprogram. Genusfrågorna och analys av resultaten i matematik Vi se inga större skillnader mellan pojkars och flickors resultat men för att långsiktigt stärka pojkars resultat har vi gjort på olika sätt. Vissa mentorsgrupper delar ibland gruppen i flick- respektive pojkgrupper på en del av mentorstiden. När det gäller specialundervisningen har pojkarna under detta läsår varit fler. Vi har haft och kommer att behöva ha, kontinuerliga diskussioner med pojkarna och deras attityder kring skolarbetet på exempelvis mentorstiden och ha samtal i anslutning till IUP. I matematik är det ingen större skillnad mellan pojkarnas och flickornas meritvärden i årskurs 9. De 66 pojkarna hade ett genomsnittligt meritvärde på 11. De 53 flickorna hade ett genomsnitt på 12 (inte nått målen=0, godkänd=10, väl godkänd=15, mycket väl godkänd=20). Analysen av varför eleverna inte når målen i matematik visar på följande: Låg närvaro, eleverna gör inte läxor, sociala problem, långsam inlärning och språksvårigheter. Vår bedömning är att flertalet av de som inte nått målen i 8

matematik skulle ha kunnat nå dem om de deltagit i undervisningen i större utsträckning. Mer effektiva åtgärder mot skolk/ogiltig frånvaro vore önskvärt. Ma/No-laget kommer att stimulerar bl a pojkarnas läsning genom läslogg i No. Elever i behov av särskilt stöd Av skolans cirka 40 lärare är en speciallärare och en specialpedagog. Dessa två har dels arbetat i elevstödsteamet och stöttat och handlett lärarna i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd, dels arbetat med enskild specialundervisning och specialundervisning i smågrupper. Vi har en särskild undervisningsgrupp kallad 6-9g för 18 elever med långsam inlärning. I 6-9g arbetar två lärare. Även en assistent har varit knuten till en elev i 6-9g. Specialläraren eller specialpedagogen har arbetat vissa timmar med eleverna i 6-9g. De elever i 6-9g som gick ut årskurs 9 hade ett genomsnittligt meritvärde på 102,5. Alla elever utom en i engelska och en i matematik har nått godkänt i engelska, matematik och svenska. I 6-9g har lärarna gått igenom målen med elever och vårdnadshavare. Lärarna har sedan utvärderat målen vid uppföljningssamtal med elever och deras vårdnadshavare och även i enskilda samtal med eleverna. I en enkät som gjordes i 6-9g framkom att eleverna känner sig trygga i klassrummet. De upplever att lärarna bryr sig om det som händer och känner att de får tillräckligt med hjälp. I 6-9g har man arbetat med Livskunskap. Kontakten med vårdnadshavarna har varit tätare i 6-9g än i övriga mentorsgrupper. För att stärka eleverna i den långsamma inlärningsgruppen har de också arbetat med Mission possible. Resurserna har inte räckt till för att anpassa undervisningen för de elever i vanliga klasser med koncentrationssvårigheter som skulle behöva en lugn och harmonisk miljö som inte ger för många intryck. Elever med annat modersmål än svenska Knappt hälften av eleverna i Väsby skola har annat modersmål än svenska. Det finns cirka 20 olika språk representerade. Organisationen för svenska som andra språk är att alla svensklektioner årskursvis för årskurs 6-9 är parallellagda så att en-två grupper har svenska som andra språk medan två-tre grupper har svenska Studiehandledning har getts antingen enskilt eller i mindre grupper i olika ämnen. I matematik vore det önskvärt att pröva med matematik på modersmålet i särskild språkgrupp under alla lektioner men timmarna har idag inte räckt till för det. 9

7. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till kommunala mål Kommunens satsning på läsning, skrivning och matematik från förskoleklass till årskurs 3. För att öka måluppfyllelsen i svenska och matematik görs en resurssatsning på läsning, skrivning och matematik från förskoleklass till skolår 3 i kommunen. Då vi inte har några elever i ovan nämnda ålder ser vi fram emot att om några år få ta emot elever som fått ta del av denna satsning. För att stärka läsningen för Väsby skolas yngre elever har eleverna i årskurs 4-5 varit indelade i läsgrupper. I årskurs 4 och 5 har även en av kommunens barnbibliotekarier tillika berättare, arbetat med olika sagoteman tillsammans med elever och lärare där berättandet vävts samman med läsning, skrivning och bild. Vi kommer att fortsätta den satsningen även nästa läsår. För att öka måluppfyllelsen i svenska har vi bl a läskontrakt (15 min läsning per dag), läsgrupper, kulturcirkel (elevens val), läsredovisningar, speciallärarstöd samt samarbete med vårdnadshavare. I årskurs 6 har screening av eleverna gjorts på höstterminen med uppföljning på vårterminen. Andra åtgärder är uppföljningar av resultaten från nationella proven i åk 5, överlämnandekonferenser, studiehjälp, åtgärdsprogram till de som inte nått målen, speciallärare parallellagd på vissa matematiklektioner i respektive årskurs. Specialundervisning i smågrupper och enskild specialundervisning. 8. Uppföljning av likabehandlingsplanen En likabehandlingsplan enligt anvisningarna från Skolverket har fastställts på skolan. Den kommer att bearbetas och förankras under läsåret 2007/2008 för att sammanfogas med skolans övriga arbete för trygghet. 9. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 86% av eleverna i årskurs 9 var behöriga att söka ett nationellt program på gymnasiet. Av eleverna i årskurs 9 var det ca 10% som inte nådde målen på grund av att de var nyss utslussade från förberedelseklass, sjukskrivna, valde bort skolan med vårdnadshavarens goda minne eller egentligen tillhörande särskolan. Dessa elevers resultat påverkar naturligtvis det totala resultatet för skolan. Analyser av resultaten finns beskrivet under punkt 6. 10. Åtgärder för förbättring Normer och värden Vi måste arbeta vidare med att förbättra arbetsmiljön för elever och vuxna. Få bättre arbetsro och mer stimulerande miljöer som inbjuder till kreativitet. 10

Öka tryggheten. Tydliggöra teamet mot mobbning och rutiner kring mobbningsärenden. Förbättra språkbruket. Tydligare och förutsägbara påföljder om eleverna bryter mot skolans regler och överenskommelser. Kunskaper Öka elevernas och vårdnadshavarnas kännedom om målen i samtliga ämnen och skaffa ett gemensamt upplägg på nedbrutna kursplaner och betygskriterier. Öka andelen elever som är behöriga att söka ett nationellt program på gymnasiet. Öka andelen elever som når målen. Personal Fortsätta med att utveckla arbetet med att tolka läroplanen och göra gemensamma bedömningar av elevarbeten. Fortbildas när det gäller läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska. Organisera verksamheten så att möjligheten att göra flexibla grupper finns och på ett ännu effektivare sätt använda oss av varandras kompetenser. Förbättra informationsflödet från undervisande lärare till mentor för att snabbt upptäcka elevernas eventuella brister. Utveckla arbetet med scienceklasser. 11. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Beslut om kvalitetsredovisningen fattas av Centrala Väsby skolors ledningsgrupp i oktober 2007. Redovisningen behandlas tillsammans med personalen, elevrådet och skolrådet före beslut. Kvalitetsredovisningen kommer att finnas att tillgå på skolans hemsida. Rektor Kent Norström har det yttersta ansvaret för kvalitetsredovisningen. 11