Kvalitetsredovisning 2009/2010, Väsby skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010, Väsby skola Kap 1: Grundfakta Väsby skola är en grundskoleenhet och en del av området Väsby Centrala inom Väsby Välfärd. Visionen för Väsby skola är att bygga upp förståelse och respekt för varandra samt ge eleverna kunskaper och färdigheter som de kan använda nu och i framtiden. Väsby skola är en 4-9 skola med ca 345 elever. I årskurs 4-9 finns de kommungemensamma musikklasserna, en klass i varje årskurs. Drygt 40% av eleverna i Väsby skola går i musikklass. Sedan tre år tillbaka finns en profil till, science, i årskurs 6, 7 och 8. 23% av eleverna går i scienceklass. Till nästa år finns scienceprofilen från åk 6 till 9. 36% av eleverna har allmän profil. Av skolans elever är det ca 40% som har annat modersmål än svenska. Skolledningen består av rektor och en biträdande rektor för Väsby skola. I ledningsgruppen ingår även en teamchef på 20%. Personalgruppen består av drygt 30 lärare och fem övrig personal. Lärarna är organiserade i fem ämneslag, Ma/No, Sv/So, Eng/Moderna språk, Praktisk-estetiska och Special. Eleverna är indelade i 15 mentorsgrupper enligt följande: 4m 5m 6a, 6m, 6s 7a, 7m, 7s 8a, 8m, 8s 9a, 9b, 9m 6-9g 6-9g är en liten grupp för elever med långsam inlärning. Idag består gruppen av 13 elever med psykosocial problematik, långsam inlärning, bokstavskombinationer samt särskolelever. Vi arbetar med svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och livskunskap. Eleverna har även musik, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap och slöjd med andra lärare men med samma gruppkonstellation.

2 Kap 2: Underlag och rutiner för kvalitetsarbetet Underlag till kvalitetsredovisningen har tagits fram när lärarna i juni och augusti tillsammans i ämneslagen diskuterat och reflekterat över det gångna året med utgångspunkt i kvalitetsredovisningens frågeställningar. När vi har utvärderat den lokala arbetsplanen har vi bl a använt slutbetyg och resultat från nationella prov och kommungemensamma prov som utvärderingsinstrument. Skolledningen har sammanställt och därefter har lärarna återigen arbetat med kvalitetsredovisningen på konferenstid under hösten Elever och vårdnadshavare har varit delaktiga främst genom Pilen-enkäten men även vid mentorsråd, elevråd och skolråd samt vid föräldrasamtal och möten. Kap 3: Förutsättningarna för verksamheten Fysisk miljö och utrustning Skolan har bra anpassade lokaler med bra utrustade salar för de praktisk-estetiska ämnena. I östra huset finns bl.a. tillgång till slöjdsalar, bildsal samt salar för hemoch konsumentkunskap. Ämnesöverskridande arbete kan också ske med Noämnet, i östra husets tekniksal. Vi har också ett idrottshus, med all nödvändig utrustning för lagsporter och mer individuella idrottsgrenar. Det som är mindre bra är utrymme för elever att vistas i vid raster mm. Idrottshuset är i dåligt skick vad gäller ventilation, målning mm och även när det gäller duschar och toaletter. I varje ämneslag finns en lärare som ansvarar för lagets läromedelstilldelning och inköp. Tillgången till läromedel anser vi är god. Lärarna anser att de har en bra bas av läromedel för ämnet svenska och svenska som andra språk som är anpassad till olika svårighetsgrader. De använder flexibelt läromedel. I No-ämnena har inköp av bland annat sk. lightböcker gjorts. Vi har tre Smartboards i olika salar. De används i framför allt scienceklasserna. I samtliga stora salar finns fast monterade storbildsprojektorer. Vi använder oss av bärbara datorer och annan mer ämnesrelaterad utrustning såsom stationära symaskiner, spisar, tvättmaskiner mm. Datortätheten har, i och med övergången till hyrdatorsystemet, minskat. Idag finns inte några stationära datorer i klassrummen. Det finns bara tre stationära elevdatorer i biblioteket, en i bildsalen och två hos den särskilda undervisningsgruppen. Utöver detta finns 31 bokningsbara bärbara datorer. I lärarnas arbetsrum finns stationära datorer, cirka 2 datorer/6 lärare. De ekonomiska förutsättningarna för att öka datortätheten finns inte. Tillgång till mediestöd Skolan har ett eget bibliotek och samarbetar även med huvudbiblioteket. Under året har en utbildad bibliotekarie arbetat 50%. Skolan har tillgång till olika slags AV-utrustning samt Internet. Via FLOD har lärarna tillgång till filmer mm från en digital AV-central.

3 Personalsituation Antalet lärare är 32 men alla arbetar inte heltid så antalet heltidslärartjänster är 28,85. Andelen behöriga lärare är 100%. Antalet lärare per 100 elever är 8,38. Detta är något fler lärare per hundra elever än föregående år då siffran var 8,18. Förutom lärarpersonal finns det 5,05 tjänst övrig personal såsom skoladministratör, vaktmästare, bibliotekarie, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, elevstödssamordnare samt rektor och biträdande rektor. Ledningsstöd Skolan har en rektor, som även är områdeschef inom sin tjänst, och en bitr.rektor samt en teamchef på 20%. Utöver detta finns en administratör 80% samt vaktmästare 90%. Interna och externa kommunikationskanaler Skolan har tillgång till Insidan, intern information via mappar i Outlook, e-post, hemsida, telefoni, intern och extern post. För intern information används samma kanaler samt att vi har veckobrev som går ut till alla digitalt och ett informationsmöte med all personal en gång per vecka. En gång per månad har informationsmötet utgått och vi har istället haft arbetsplatsträff. För kommunikation med föräldrar gällande frånvaro och inför utvecklingssamtal använder vi Skola24. Hemsidan, e-post och telefon är andra kommunikationskanaler till föräldrarna som vi använder oss mycket av. Tillgång till särskilda stödinsatser Det finns en speciallärare för alla elever i skolan. För Väsby skola finns ett elevstödsteam som leds av en elevstödssamordnare där ledning, specialpedagoger och skolsköterska ingår. En specialpedagog, som vi delar med Smedby och Runby, arbetar framför allt med pedagogiska kartläggningar och stöd till lärarna. I gruppen för långsam inlärning, 6-9g har antalet elever varit 13. I 6-9g har personaltätheten varit 1,8 lärare och en lärarassistent. Lärarna har 1-7 lärarutbildning samt extra kompetens i specialpedagogik och svenska som andra språk. En student har sin VFU förlagd till Väsby skola med basen i speciallärarlaget. Det materiel som använts har till största del varit av light modell. Lärarna har också skapat mycket material själva pga att eleverna befinner sig på så olika nivåer och har olika sätt att tillgodogöra sig kunskap. Kompetensutveckling En stor del av kompetensutvecklingen har ägnats åt likvärdig bedömning, ämnesfortbildning, språkutvecklande arbetssätt samt utvecklingsarbetet med att arbeta fram en pedagogisk plattform för Nya Väsby skola. Under läsåret gick alla lärare kursen Stärk språket stärk lärandet.

4 Kap 4: Mål, arbete och måluppfyllelse Normer och värden Ingen ska utsättas för kränkande behandling såsom mobbning, rasism och könsdiskriminering. Hårt språkbruk skall motverkas. Trygghetsteam med vuxna som är kända av elever och som de med förtroende kan vända sig till ska finnas. Skolan har haft ett aktivt trygghetsteam som letts av skolans elevstödssamordnare där även elevvårdspersonal samt lärare ingått. Trygghetsteamet har arbetat med ca ärenden under läsåret. Samtliga ärenden är avslutade och har fått ett positivt resultat. Kunskaper I vår lokala arbetsplan har vi bl a skrivit om att öka kännedomen om målen i samtliga ämnen, att öka andelen elever som är behöriga till ett nationellt program och att andelen elever som går ut grundskola med betyg i samtliga ämnen skall öka. Dessutom ska skolarbetet utmana och locka elever till att lära sig mer. Skolan redovisar även mål och resultat i sifferbilagan Skolan har arbetat med att tydliggöra målen i samtliga ämnen samt publicerat dem på hemsidan så att både elever och föräldrar kan nå dem. Väsby skola har arbetat med studiestöd efter ordinarie undervisning för att få fler elever att nå bättre resultat samt att i dialog med eleven arbetat med individuella utvecklingsplaner. Skolan har arbetat med en del teman samt med att ha ett scienceperspektiv för att utmana eleverna på olika sätt. Elevernas ansvar och inflytande Vi ska öka elevernas delaktighet i planeringen av det egna lärandet. Ha regelbundna mentorsråd, elevråd och skolråd. Vi arbetar medvetet med elevernas delaktighet i planeringen av lärandet men vi behöver utveckla arbetet ytterligare för att nå målen. Mentorsråd, elevråd och skolråd arbetar vi med regelbundet. Cirka en gång per månad har vi elevråd respektive skolråd. Skola och hem Ha en tät och tydlig kontakt mellan skolan, eleven och vårdnadshavaren. Utvecklingssamtal minst två gånger per läsår. Individuella utvecklingsplaner, IUP, skrivs tillsammans med skolan, eleven och vårdnadshavaren och hålls ständigt aktuell. Öka antalet vårdnadshavare med inloggning till Skola24. Ha telefon- och e-postkontakt med vårdnadshavare.

5 Samtliga mentorer har haft minst två utvecklingssamtal med sina respektive mentorselever och i samband med dessa skrivit individuella utvecklingsplaner. Antalet användare, vårdnadshavare, i Skola24 har ökat. Cirka 90% har inloggning till Skola24. Lärarna har mycket kontakt med vårdnadshavare via telefon och möten. Vi använder oss av tolk vid möten där så behövs. Övergång och samverkan Ha likvärdiga övergångar för alla elever. Skolan har aktivt verkat för att tydligt överlämnande och mottagande av elever mellan skolor och inom skolan. Överlämnande pedagog har samtal med mottagande pedagog, där så behövs är även specialpedagog med. Skolan samverkar med andra skolor när det gäller elever, pedagogik, bedömning mm. Skolan och omvärlden Att hålla sig uppdaterad på vad som sker gällande arbetsmetoder och pedagogik. Att ha en bra relation med näringslivet. Skolans lärare bevakar ständigt vad som vi kan utveckla pedagogiskt och metodiskt genom att ha tagit fram en pedagogisk plattform som ständigt skall förfinas och utvecklas.skolan har ett samarbete med Högskola, Vetenskapens hus i regi av KTH och Stockholms universitet samt det lokala näringslivet. Skolan yrkes- och studievägledare har en tät kontakt med näringsliv och gymnasieskolor i länet. Bedömning och betyg Tydligt och gemensamt upplägg på kursplaner och betygskriterier. Lärarna i ämneslaget bedömer och betygssätter elevarbeten tillsammans. Lärarna deltar i kommungemensamma ämnesnätverk och bedömningsdagar. Lärarna har tid att sitta i ämneslag för att diskutera ämnet, betyg och bedömning. Tillsammans arbetar de med att bedöma elevarbeten. Lärarna arbetar till viss del även ämnesövergripande vid olika temaarbeten och vid temadagar. Arbetsro I Upplands Väsby kommuns kvalitetsredovisning för 2009 framkom att åtgärder inom bla följande område behövs för att utveckla kvaliteten inom grundskolan: Arbetsro

6 Vi har arbetat aktivt med värdegrunden på flera olika sätt som t.ex. med dramaövningar, musikaluppsättningar och redovisningar där lyhördhet och respekt övas. Under året har alla arbetat med Lions Quest som är ett material som används på mentorstid för att arbeta med normer och värden. Vi har inlett att arbete med PS (Prevention i Skolan) och blivet vald till en PS-skola som kommer att ingå i ett tvåårigt forskningsprojekt i ett förebyggande arbete i värdegrundsarbetet. Vi har inlett ett arbete med att skapa en ny pedagogisk plattform för Väsby skola och där har värdegrundsarbetet en central roll. Värdegrundsarbetet kommer också att påverka trygghet och arbetsro för eleverna eftersom undervisning och bemötande kommer att följa den plattform vi kommer överens om. Måluppfyllelse Medarbetarenkäten visar att värdet angående nöjdhet för arbetsmiljön stigit från 51% 2008 till 68% Ser man till helheten har vi nått en bra bit på väg till målet med arbetsro men vi har mer som behöver förbättras. Måluppfyllelse (redovisning av resultaten) Se sifferbilaga, bilaga 1. Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen har följts upp och bearbetats. Den har även granskats av Skolinspektionen där skolan fick nedslag på att den utvärdering som gjorts inte var redovisad i likabehandlingsplanen. Detta kommer att ske nu. Vi ser att antalet ärenden till trygghetsteamet vad gäller kränkningar av olika slag har minskat kraftigt från 12 ärenden under höstterminen 2009 till fyra ärenden under vårterminen Kap 5: Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Vi ser att målen uppfyllts genom att mäta olika kunskapsresultat, analysera de resultat som vi får via olika enkäter, t ex medarbetarenkät, Pilen, trivselundersökning mm. Vi tittar även på nyckeltal som ska kopplas till de mål vi satt upp. Målen är ej uppfyllda om inte resultatet når upp till de värden och de nyckeltal som satts upp både på kommunal och nationell nivå. Genom att noggrant utvärdera och analysera det arbete och de resultat som vi uppnått och se över de arbetssätt som vi haft ser vi om målen är uppfyllda eller ej. Vi lyfter fram goda exempel. Våra styrkor ligger i att vi har utbildad, erfaren och engagerad personal. Vi har bra anpassade lokaler och anpassade läromedel.

7 Våra svagheter ligger i ett minskat elevunderlag som innebär en minskad organisation. Till viss del traditionella arbetsmetoder. Att vi inte till alla delar nått alla mål. Det som påverkar våra förutsättningar i vår omgivning när det gäller måluppfyllelsen är att vi bl a har svårt att kommunicera med vårdnadshavare på grund av språksvårigheter. Dessutom har flera av eleverna ett dåligt utvecklat språk pga kort vistelsetid i landet. Cirka 10% av våra elever har olika diagnoser. Åtgärder för att öka måluppfyllelsen efter analys är inom läroplanens målrubriker: Normer och värden För att öka måluppfyllelsen kommer skola att arbeta vidare med värdegrundsarbetet. Väsby skola deltar i ett forskningsprojekt, PS (Prevention i skolan) som löper under två år, vilket innebär att all personal utbildas och kommer att få stöd i det förebyggande arbetet på skolan vad gäller värdegrund, likabehandling, kränkande särbehandling mm. Kunskaper Skolan behöver kommunicera kursplaner, mål och bedömningskriterier på ett tydligare sätt för att få eleverna mer delaktiga, öka kraven för att uppnå ett bättre resultat. Skolan behöver också se över arbetsmetoder och anpassa dem bättre till de elever vi har. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna har inte tillräckligt stort inflytande över sitt lärande. Detta kommer att påverkas av att skolan har tagit fram en ny pedagogisk plattform som främjar elevens ansvar och inflytande dessutom är vi nu en PS- skola och ingår i ett forskningsprojektet. Skola och hem Skolan ska fortsätta att utveckla hemsidan och kommunikationen i skola24. Där redovisas allt vad skolan gör. Skolan kommer att fortsätta med utvecklingssamtal varje termin och mentorerna har en tät kontakt med hemmet. Övergång och samverkan Skolan behöver förfina övergångar mellan årskurser och vi behöver förbättra övergångar och samverkan mellan de skolor som avlämnar elever till Väsby skola och vi behöver utveckla samverkan och överlämnande till gymnasiet. Skolan och omvärlden Skolan har ett samarbete Vetenskapens hus och vi har även ett samarbete genom studie- och yrkesvägledare med näringslivet i Upplands Väsby. Skolan är också uppkopplat via Internet och därmed kan vi ha kontakter och bevaka vad som händer i vår omvärld. Bedömning och betyg Skolan kommer att fortsätta att delta i de betygs- och bedömningsgrupper som finns på olika nivåer i kommunen. Skolan kommer även att delta i det arbete som kommer med ny skollag, nya kursplaner och ny läroplan där bedömningskriterierna kommer att förstärkas ytterligare.

8 Kap 6: Arbetsplan för kommande år Se bilaga 2.