Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Övervikt och fetma i samband med graviditet och förlossning Syfte Minska risken för komplikationer vid övervikt/fetma under graviditet och förlossning. Omfattning Samtliga mvc, smvc och förlossningsavdelningar i Norrbotten. Bakgrund Övervikt/fetma är förenat med ökade risker för allvarliga komplikationer under graviditet och förlossning, såväl för mamman som för barnet. Se bilaga 1. Efter graviditeten lyckas en del kvinnor inte komma ned till sin utgångsvikt. De har därmed ännu högre risker vid en kommande graviditet, liksom betydande hälsorisker i övrigt. Förekomsten och graden av övervikt/fetma har dessutom ökat i Sverige liksom i många andra länder. Fetma utgör ett stort hälsoproblem som idag föranleder omfattande insatser inom hälso- och sjukvården. De handlingsplaner som tagits fram på olika vårdenheter för handläggning av patienter med fetma kan och bör givetvis användas även när patienten är gravid. I samband med en graviditet blir de ökade riskerna med övervikt/fetma mer påtagliga. Detta dokument ska ses som ett tydliggörande av vilka dessa risker är, vilka kontroller som därmed blir extra viktiga, samt vilka åtgärder som har betydelse för att minska riskerna för komplikationer. Här ges även några kortfattade förslag på kost- och motionsråd. Rutiner på MVC Längd och vikt samt beräkning av BMI vid inskrivningen. (BMI ska inte beräknas på uppgiven vikt före graviditeten) Om BMI 25 kontrolleras vikt vid samtliga återbesök, inkl efterkontroll. Informera om/diskutera risker med övervikt/fetma under graviditet och förlossning. Ev informationsskrift till patienten. Screena för graviditetsdiabetes enligt gällande rutin. Barnmorskebesök med BT- och urinkontroller enl basprogram. Kostråd. Gravida har ett ökat behov av de flesta näringsämnen, och ett något ökat energibehov, men med stora individuella variationer. Gravida har dessutom ett förhöjt behov av de flesta vitaminer och mineraler, främst järn, folat och D-vitamin. Förslag på kost under graviditet framgår av bilaga 3, samt på Livsmedelsverkets hemsida www.livsmedelsverket.se. Bästa sättet att värdera energibehovet är att fortlöpande följa viktutvecklingen. Utöka kostrådgivningen om vikten ökar mer än vad som kan anses normalt, se nedan.
Sida 2 (5) Motionsråd. Fysisk aktivitet, i nivå med en rask promenad, 30 min eller mer, under veckans alla dagar, kan ses som en allmän riktlinje. Lämpliga motionsformer är promenader, lättare jogging, dans, cykling, simning, vattengymnastik, längdskidåkning, lättmedelgymnastik. Se bilaga 4 om begränsningar. Viktuppgång under graviditet Nedanstående är riktpunkter för vad som anses vara normal viktuppgång vid olika BMI. Vid inskrivning (BMI) Graviditetsvecka 20 Graviditetsvecka 28-29 Undervikt ( 19,9) 12 kg Normal vikt (20-24,9) 7 kg 10 kg Övervikt (25-29,9) 5 kg 8 kg Fetma ( 30) 4 kg 6 kg Efter vecka 30 blir viktuppgången svårvärderad pga vätskeretention. Hänvisning till spec-mvc Vid BMI 35 hänvisning till smvc för bedömning vecka 32. Undersökning på smvc kan bli aktuell även vid andra tidpunkter om t.ex. fosterläge eller SF-mått inte kan bedömas på mvc. Åtgärder på spec-mvc Omkring vecka 32 medicinsk och obstetrisk bedömning, inkl tillväxtkontroll. Värdera ev tilläggsrisker utöver högt BMI. Värdera förutsättningar för vaginal förlossning. Förlossningsplanering. Vid morbid obesitas (BMI >40 utan medicinska komplikationer eller BMI >35 med komplikationer i form av t ex diabetes eller hypertoni/preeklampsi) rekommenderas narkoskonsult i god tid före förlossningen. Förlossning Stora fördelar med vaginal förlossning pga. ökad komplikationsrisk vid sectio. Tillkalla narkosläkare för EDA i tidigt skede. Vid ev. sectio stora fördelar med regional anestesi. Efterkontroll Vikt och beräkning av BMI. Informera om den positiva betydelsen av att återgå till ursprungsvikt/normal vikt inom 1 år.
Sida 3 (5) Bilaga 1 Risker med övervikt/fetma vid graviditet/förlossning Ökade risker under graviditeten Graviditetsdiabetes: Vid BMI 35 får 12-23 % graviditetsdiabetes. 70 % av feta (BMI 30) som haft graviditetsdiabetes utvecklar typ 2 diabetes inom 15 år! Hypertoni, preeklampsi och eklampsi: 2,5-4,5 gånger ökad risk beroende på BMI. Trombos: 5 gånger ökad risk. Försvårade kontroller (ex SF-mått, ultraljud, BT). Induktion vanligare. Ökade risker vid förlossningen Kejsarsnitt vanligare. Dels ökad risk för kejsarsnitt, dels ökade risker med kejsarsnitt. Dessa kvinnor har oftare diabetes, kardiovaskulära och respiratoriska problem, samt ökad trombosrisk. De är svårare att ventilera, har ökad aspirationsrisk och ökad risk för postoperativa sårkomplikationer. Ökade risker för barnet Vanligare med missbildningar (CNS, hjärta, bukvägg, läpp-käk-gomspalt). Intrauterin fosterdöd. 1,8-2,8 gånger ökad risk beroende på BMI. Stora barn, mekoniumaspiration, förlossningsskador, låg Apgar. Ökad risk för övervikt redan i unga år. Amning Kvinnor som är feta före graviditeten ammar sina barn kortare tid än de med normal vikt (oberoende av socioekonomiska och demografiska faktorer) pga mekaniska orsaker och lägre prolaktinnivåer. Fördelar med låg viktuppgång under graviditet hos feta Minskad risk för preeklampsi, kejsarsnitt, förlossning med sugklocka och stort barn. Viktökning mellan graviditeter Ökning av BMI 3 mellan graviditeterna ökar risken för graviditetsdiabetes, hypertoni, preeklampsi, intrauterin fosterdöd, stora barn och kejsarsnitt. Detta gäller även kvinnor med normalt BMI!
Sida 4 (5) Bilaga 2 BMI-gränser 19,9 Undervikt 20,0-24,9 Normal vikt 25,0-29,9 Övervikt 30,0-34,9 Fetma klass I 35,0-39,9 Fetma klass II 35 =sjuklig fetma 40,0 Fetma klass III Bilaga 3 Kostrekommendationer Hälsosam kost Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram per dag. Ät fisk ofta, gärna 2-3 gånger i veckan. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat. Välj gärna nyckelhålsmärkt. Viktiga källor till järn, folat och D-vitamin Kött, fågel och korv Bröd Grönsaker och grönsaksrätter Frukt och bär Potatis och potatisrätter Fisk och fiskrätter Matfett på smörgås Mjölk, fil och yoghurt Mellanmål De flesta gravida behöver ett mellanmål för att få tillräckligt med näringsämnen Nyttiga, matiga mellanmål minskar tröttheten och suget efter godis, glass, fikabröd, snacks mm Källa: Livsmedelsverket
Sida 5 (5) Bilaga 4 Träning under graviditet Tidigare har det funnits en rädsla för att träning skulle leda till förhöjd kroppstemperatur. Gravida har dock förbättrad temperaturreglering (pat känner sig varmare och svettas lättare, men tempen sjunker). Submaximal träning ger inte stigande temp. Alla friska gravida kan träna, gärna 30 min dagligen. Vilka ska inte träna/avbryta passet? Blödning från slidan. Andnöd före eller tidigt under passet. Yrsel/svimningskänsla. Huvudvärk med/utan synrubbningar. Bröstsmärta. Smärta/svullnad av ben eller vad. Svårt illamående/kräkning. Nytillkommen smärta i buk/bäcken. Källa: Lindqvist et al Läkartidningen 9/2007