Kvalitetsredovisning 2016/17

Kvalitetsredovisning 2016/17 DJURÅS OCH BÄSNA FÖRSKOLOR BITR FÖRSKOLECHEF: RAGNAR NYREN POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN 5 0241-151 00 0241-151 01 472-4134 212000-2155 WWW.GAGNEF.SE 785 80 GAGNEF DJURÅS

Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2015/16... 1 Året i verksamheten... 2 Kompetensutveckling... 3 2:1 Normer och värden... 3 2:2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande... 5 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 5 Förskolechefens slutord... 8 Förskolans fortsatta utvecklingsarbete för läsåret 2017/2018... 9

Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, fördelning av pedagoger, stödfunktioner, arbetslag etc. Jag är ledare och chef för Bäsna och Djurås förskolor, plus 4 DBV, två i Djurås och två i Bäsna. I Bäsna är det 4 avdelningar och i Djurås 7, sammanlagt 44 anställda, 29 i Djurås och 15 i Bäsna. I Djurås har vi även Opalen, som har hand om kvälls-, helg- och nattomsorgen, där det f n går 11 barn och vi har en anställd. Förskolorna i Djurås tar hand om 114 barn och i Bäsna är det 56 barn på förskolan och 10 hos DBV. DBV i Djurås har hand om 12 barn. I Bäsna har vi 62% förskollärare och 38% barnskötare eller barnomsorgsbiträden. Som Bitr förskolechef har jag hand om den dagliga driften av Bäsna och Djurås förskolor och de frågor förskolechefen delegerat till mig. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten, budget och samordningen av hela förskolan. Enligt Arbetsmiljöverkets besök på förskolan den 2 mars 2017, ansåg de att en sådan arbetsbelastning som jag hade var alldeles för hög och det skulle minska mina möjligheter att göra ett fullgott systematiskt arbetsmiljöarbete. Under senare delen av våren, april månad, har PH Rose-Marie Näsholm Westman fungerat som lite föreståndare och avlastat mig i vardagsarbetet. I Djurås har vi även 4,6 tjänst resurs för förstärkning i arbetslaget. Detta för gruppen BiBass barn, d v s barn i behov av särskilt stöd. Denna förstärkning finns i 5 olika arbetslag. I förskolan förstärker vi A- laget för att kunna förändra miljön så vi kan ta emot alla barn. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2015/16 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. Se nedan. Uppföljning av LAP Under året som gått har vi jobbat intensivt för att utveckla LAP och vi lade mycket tid på detta i den pedagogiska utvecklingsgruppen, så vi var bra förberedda inför första Kvalitetsdagen i oktober, då målen för årets verksamhet skulle sättas och arbetsåret börja på riktigt. Sedan har uppföljningen och utvärderingen under året varierat från olika A-lag. Analysen Det är fortfarande den del som arbetslagen har svårast att få till och här har vi inte fått till det som jag tänkt mig. Utvecklig pågår. Certifiering : På Lika Villkor Smaragden har varit certifierad, men p g a flera personalbyten gick arbetet i stå och sedan ville Falu Kommun ha en avgift för certifieringen och då frånsade vi oss certifikatet och fick skicka tillbaka skylten som satt på husväggen. Utifrån våra planer mot Diskriminering och Kränkande behandling jobbar vi för människors lika värde och okränkbarhet. Givetvis med ett genusperspektiv som grundläggande tänk. 1

Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för kvalitet och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för förskolan under året. Använd dokumentationen som stöd. Tillsyn av myndighet ska redovisas. Under detta verksamhetsår har vi fått in 7 nya förskollärare på våra avdelningar och det har varit positivt för verksamheten. Vi har även tappat 4 st. När verksamhetsåret började hade vi 2 Fsk på varje avdelning, men under året har det hänt saker, så nu har vi det inte. Många avdelningar jobbar tematiskt och det har visat sig varit ett mycket lyckosamt arbetssätt och barnen tycker det är både roligt och lärorikt. Ju fler sinnen som aktiveras ju bättre sitter kunskapen. Värdegrundsteatern Vännerna från Djurmoklack på Diamanten inrymmer många mål i Läroplanen och jag är övertygad om att alla barn som sett den, vet vem Roffe räv är och vad hen gör. Först på hösten spelar de vuxna för barnen och sedan får barnen välja viket djur de ska vara, om de ska prata eller vara tyst. Tillsammans resonerar man sig fram till handlingen och de olika karaktärernas bra och dåliga sidor och sensmoralen i det hela är ju Den Gyllene Regeln. Ett annat bra exempel är Fågeltemat på Rubinen och Flaxan som kommer på besök och lär barnen olika saker. Mycket uppskattat av barnen. Ytterligare exempel på lärorika och intresseskapande teman är Äventyrsresan på Smaragden där barnen bestämmer till vilket land de ska åka och vad de ska ta reda på om landet. Sedan reflekterar man tillsammans vad man kommit fram till och hu man sak gå vidare. Här tas verkligen barnens idéer, fantasi och intressen tillvara. En liten rolig grej var när ett barn tyckte att man skulle åka till Lärarlandet, men det var ingen som visste något om det, så de fick åka vidare. Många avdelningar har jobbat med innemiljön för att mera anpassa den till barngruppens intressen och behov och här hade vi förmånen att rekrytera en miljöexpert när vi startade upp Solrosen i Bäsna. Linda Engvall har verkligen utmanat och utvecklat miljötänket på avdelningen och det har smittat av sig till andra avdelningar. Flera förskolor från andra delar av kommunen har kommit på studiebesök. Ett bra exempel på kollegialt lärande. En annan gemensam nämnare på mina förskolor är närheten till naturen och skogen och varje vecka så gör man utflykter dit. Det finns mycket att upptäcka och utforska där. Arbetsmiljöverket har varit på två besök på Skattkistan under verksamhetsåret. Det första i besöket var i oktober 2016 och var ett EU projekt, som syftade till En sund och säker arbetsmiljö hela arbetslivet. Förskolepersonal och förskolechef träffade två personer från AV. Frågor om den fysiska och psykosociala ställdes och de upplevde att det fanns en del brister så att man skulle återkomma med en inspektion under våren. Den 2 mars var man på plats igen och samma representanter från förskolan som vid föregående möte var med och träffade AMV. Det som upplevdes som de största bristerna var Bitr förskolechefs arbetssituation med för hög arbetsbelastning i flera områden och antal anställda, för att kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete Stress och hög arbetsbelastning på personalen, sjukskrivningar och nedsättning av tjänstgöringsgrad Brist på riskbedömningar och handlingsplaner till ovanstående påståenden Ergonomiutbildning saknas för personalen De kommer och följer upp detta 16 augusti 2017 Följande åtgärder har vidtagits: Bitr förskolechef har fr o m 15 april fått hjälp av pedagogisk handlare som fungerar som en slags föreståndare för Bäsna förskolor. I september kommer det en ny förskolechef som har hand om Bäsna förskolor Förstärkning av personal har skett på några avdelningar där jag tillsammans med specialpedagog bedömt att arbetsbelastningen kan leda till ohälsa 2

I augusti kommer jag tillsammans se över riskbedömningarna och handlingsplaner med Personalavdelningen Ergonomiutbildning kommer att ske i Adlevas regi under hösten och där vi kommer att ha en långsiktig plan likt den vi har för HLR, så att alla ska få utbildning under en tre års period. En per arbetslag får gå och sedan rullar det på tills alla gått och på så sätt finns det alltid färsk kunskap i arbetslagen. Kompetensutveckling Redogör för personalens kompetensutveckling under läsåret. (ej enskilda fortbildningsinsatser). Redogör för hur/om fortbildningsinsatserna har bidragit till att utveckla verksamheten. LAP: Utifrån tidigare Kvalitetsarbete med den Lokala Arbetsplanen bestämde vi tidigt att vi skulle jobba mycket med utformningen av denna och att spjutspetsarna tillsammans med chef och pedagogisk handledare, Christel Jansson, skulle fördjupa oss i detta arbete, så att när Kvalitetsdagen kom i oktober skulle det inte vara några problem hur den skulle utformas och följas upp. TAKK: Under våren har vi i Djurås haft utbildning i Tecken Som Stöd vid fem tillfällen tillsammans med specialpedagog Tina Persson. Detta utifrån att vi haft flera barn som behövt detta för sin språkutveckling. ICDP: Vägledande samspel har också haft en kurs i som omfattade fem tillfällen med Tina Pärsson som ledare. Det handlar om förhållningssätt och bemötande i åtta olika dialoger. Mycket uppskattad fortbildning som gav upphov till många intressanta och spännande diskussioner om hur vi förhåller oss i olika möten, med barn och vuxna. Denna fortbildning omfattade både Bäsna och Djurås. DGF: Under senare delen av VT 2017 hade vi också en fortbildning i Den Goda Förskolan för alla arbetslag i förskolan. Vid tre tillfällen har vi diskuterat och reviderat Verksamhetsidén, Grundpelarna och förståelsen för Kärnprocessen. Det har varit bra diskussioner i A-lagen, som varit utvecklande för synen på den pedagogiska plattformen och förståelsen för den. På mitt område har det varit väldigt nyttigt med denna uppfräschning av planen eftersom fått in många nya medarbetare i vår verksamhet. 2:1 Normer och värden Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som enligt läroplanen ska prägla verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer genom konkreta upplevelser och de vuxna fungerar då som förebilder. De vuxnas förhållningssätt bidrar till barnens uppfattningar. (allmänna råd, Förskolan 2013). Beskriv hur personalen på förskolan analyserar, reflekterar och kritiskt granskar sina egna värderingar. På förskolan förs dagliga diskussioner om hur verksamheten ska bedrivas och utformas. Under den pedagogiska utvecklingstiden, PUT, blir det mer djupgående diskussioner och reflektioner runt verksamhetens utveckling och utformning. En analys över hur man ska vidare för att göra barn lärande miljö ännu bättre för de som går på avdelningen. På avdelningsmötena sker också en uppföljning och utvärdering av verksamheten, sedan planeringen för det som komma skall. Här är Kärnprocessen ett bra hjälpmedel för att strukturera upp arbetet och på köpet har man fått till Kvalitetshjulet och det systematiska arbetsmiljöarbete, som ska snurra hela året. Här ser man tydligt ett samband i resultat och uppföljning, med sampratade och stabila arbetslag som fått jobba ihop under längre tid. 3

Analys och Åtgärder för utveckling Viktigt att skapa förutsättningar i vardagen att få tid till att utföra de saker som krävs för dokumentation och reflektion. Skapa starka och drivande arbetslag med minst två förskollärare som kan hjälpas åt att driva utvecklingen framåt i enlighet med Läroplanens intentioner. Att se till att man skapar mål som man kan följa upp och utvärdera. 2:2 Utveckling och lärande Förskolläraren har ett särskilt ansvar, i den verksamhet som personalen genomför gemensamt, för att läroplanens mål uppfylls och att det målinriktade arbetet främjar varje barns utveckling och lärande. (Allmänna råd, Måluppfyllelse i förskolans 2017) Redovisa hur förskolans personal har organiserat och utformat miljön på förskolan så att barnen ges möjlighet till att pröva, undersöka, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera. Innemiljöns utformning på förskolan har verkligen utvecklats de senaste åren och det är inget undantag på mina förskolor. Grunden på mitt område är att alla avdelningar tänker att miljön hela tiden måste anpassas efter barnens intressen och behov. Dessa förändras ju också över tid så at det är viktigt att pedagogerna är lyhörda för barnens idéer och tankar. Att barnens tankar och idéer blir tagna på allvar är ju viktigt för den demokratiska fostran som ska bedrivas på förskolan. På flera förskolor har man skapat olika rum för olika aktiviteter eller rum i rummet som växlar efter barnens intressen och behov. Materialet är lättillgängligt för barnen. De äldre barnen jobbar med att konstruera och bygga saker. Överblivna saker hemifrån tas till förskolan och så bygger man nya saker av detta och här får verkligen fantasin flöda fritt. Flera avdelningar jobbar med NTA och andra med olika experiment hämtade ur vardagslivet. Redovisa hur förskolan tar reda på barns olika förutsättningar och behov och tar hänsyn till dessa vid organisering och planering i verksamheten. När barnet börjar på förskolan har pedagogerna ett inskolningssamtal där man samlar information om barnet och vad man behöver veta för att möta upp barnet på bästa sätt. Föräldrarnas förväntningar på förskolan är också viktiga att känna till. Sedan har vi ju den dagliga dialogen som man har med föräldrarna vid lämning och hämtning. Vidare har man utvecklingssamtal med föräldrarna 2 ggr om året där man i dialog med föräldrarna följer barnets utveckling. Flera avdelningar har också andra tillställningar e x Lucia, Teater eller Sommarfester där man träffs under lite mer lättsamma former. Under sin vistelse på förskolan görs observationer av barnet både enskilt och i grupp. Vidare har man de dagliga mötena med barnen där olika saker kan diskuteras och reflektera runt. Berätta hur förskolan använder digitala hjälpmedel för att utveckla barns lärande. Det digitala hjälpmedel som används mest på förskolan är I-paden. Den används till att ta bilder som visar barnens lärande och utveckling och som sedan barnen och pedagogerna kan reflektera runt. Den används också till att söka fakta när barnen forskar runt olika teman eller när någon fråga kommer upp som inte pedagogerna kan svara på. Googla vet alla större barn vd det innebär. Flera avdelningar använder sig också av projektorer och där har vi två bärbara som går runt på avdelningarna. I nybygget Rubinen/Safiren har vi en stationär projektor med bra ljudanläggning som används flitigt. Det är dock sex avdelningar som ska samsas om den. 4

2.3 Barns inflytande Förskolläraren ansvarar för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. (Lpfö 98) Beskriv hur det går till på din förskola? Barnen ska ju få ökat inflytande med stigande ålder och här pedagogerna ett mycket bra arbete med att skola in barnen i de demokratiska processerna. När det gäller de minsta barnens möjligheter till inflytande handlar oftast att man i dialogen runt intressen och behov förändrar miljön så att det ska passa barnen bättre. Miljön utvecklas hela tiden på mina avdelningar. Sedan har många använt sig av Babblarna som är ett språkutvecklingsprogram, men som duktiga pedagoger också använder på många andra sätt för att utveckla barnens lärande och lust att lära. När vi sedan kommer till de äldre grupperna har jag många exempel hur barnen får möjlighet att påverka sin vardag. På Vitsippan var barnen med och utformade miljön när man flyttade till nya lokaler. Ansvarsområden diskuterades fram och även regler för användandet av de olika rummen. Smaragden 2 har sin Äventyrsresa där barnen bestämmer resmål och vad de ska ta reda på när man kommer fram. Många givande samtal och reflektioner runt det upplevda. Diamanten har sin värdegrundsteater där barn väljer roller och är med och utformar handlingen. Alla är något djur som man sedan forskar om och redovisar för kamraterna. Vidare har man demokratitavla och barnråd, där man tar upp saker som är viktiga för barnen och som man behöver samtal och reflektera runt. Sedan väljer man teman efter barnen önskningar och intressen som ex Egypten som engagerade barnens så mycket så även föräldrarna blev involverade i och med att nya frågor ställdes. Analys och åtgärder för utveckling Jag anser att alla avdelningar är duktiga på att lyssna in barnens intressen och behov. Vid möten och samtal med föräldrar samlar man in material för att sedan planera för en bra pedagogisk verksamhet. Detta är grunden och det gör alla bra. Sedan måste pedagogerna vara lyhörda och vara närvarande i lek och andra aktiviteter för att möta barnen där de är just nu. Att barnens idéer och tankar blir tagna på allvar är viktigt för självkänsla och självförtroende. Beröm och positiv bekräftelse får barnen att växa. Pedagogernas engagemang och förmåga att skapa motiverande lärsituationer är helt avgörande för resultatet. Till hösten hoppas jag att vi kan utveckla dokumentationen och reflektionen runt lärandet och utveckling med hjälp av digitala verktyg och här skulle jag vilja ge avdelningar möjlighet att göra böcker och filmer för de som vill, men då krävs I-pads med större kapacitet. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. (lpfö 98) Redogör för förskolans systematiska kvalitetsarbete. PUG-gruppen, som består av en förskollärare från varje avdelning och är sammanlagt 11st, är navet i vårt kvalitetsarbete där vi diskuterar vad som behöver göras och på vilket sätt det ska ske. Vi träffs en gång i månaden och lägger upp strategier för den kommande verksamheten i det korta och långa perspektivet. Sedan tar spjutspetsarna med sig uppgifterna till sitt arbetslag och diskuterar och reflekterar tillsammans med sina kollegor på PUT-tiden, hur de lägger upp arbetet på avdelningen. 5

Arbetet med uppföljning av LAP står i fokus och dokumentationen med de digitala verktygen har börjat användas mera frekvent. Kärnprocessen är ett bra hjälpmedel vid uppföljning och utvärdering. Redogör för måluppfyllelsen i avdelningarnas lokala arbetsplaner. (varje avdelning separat) Diamanten: Diamanten har ett väl sammansvetsat A-lag med tydlig inriktning på vad som ska göras och hur. Engagerade och lyhörda pedagoger gör att barnen verkligen blir lyssnade på och barnens intressen och tankar tas tillvara. Barnen har ett reellt inflytande över sin vardag. Värdegrundsteatern Vännerna från Djurmoklack blir den bärande delen i arbetet under en stor del av året. Genom Barnmöten, kontaktbarometern och Trygghetsvandringar, reflekterar man tillsammans med barnen om hur det ska vara på förskolan för att det ska bli en trivsam och trygg miljö. I utvärderingar som gjort upplever föräldrarna att barnen utvecklats socialt, blivit självsäkra och självständiga. Barnen kommer hem med nya frågor, funderingar och nyfikenhet om sådant som händer på förskolan. Man jobbar också mycket med bemötande av flickor och pojkar så att de får samma förutsättningar. Diamanten var ju pilotskola när den började 2010 och hade Mac som dokumentationsverktyg. Nu under våren när man skulle gå över till Pc har det varit mycket krångel med tekniken så dokumentationen har blivit lidande. Rubinen: Rubinen har haft ett tufft verksamhetsår med ändringar i personalgruppen och en resurskrävande barngrupp. Trots detta har man gjort ett bra jobb och nått de mål man satt upp för gruppen. För att klara detta har man fått handledning av specialpedagog och tagit del av forskning och rön, vilket medfört att man fått en bättre samsyn på hur man ska hantera svåra situationer som uppstår. Arbetslaget är medvetna om att arbetet fortsätter i höst och att dokumentation och analys behöver utvecklas. Safiren: Till Safiren kom det en helt ny barngrupp med små barn och ett nytt A-lag. När man jobbat ihop gruppen, så har man lagt mycket tid på språk och kommunikationsutveckling och motorisk rörelseträning där barnen hela tiden utmanas att ta ett steg till. Genom att pedagogerna haft ett gemensamt förhållningssätt där motivation, intresserad och lyhördhet varit honnörsord har de nått goda resultat. Temat Babblarna har varit ett lyckosamt val, där man fått bra resultat både på språkträningen och rörelsen. Kristallen Blå: Även Kristallen har haft en del personalbyten som påverkat arbetet och kontinuiteten i Kvalitetsarbetet. Kärnprocessen och årshjulet har varit till stor hjälp att skapa struktur i arbetet med LAP och de prioriterade målen. Dokumentationen om barnens lärande och utveckling har man samlat i Portfoliepärmen. Tillsammans med barnen har pedagogerna reflekterat över utvecklingen. PUT tiden har varit viktig för uppföljningen. Föräldrarnas åsikter har även beaktats i utvärdering och utifrån detta tar man med sig nya lärdomar till hösten Kristallen Vit: På Vita avdelningen har man jobbat mycket med Normer och Värden och här har man nått bra resultat främst genom att vara närvarande pedagoger i leken. Barnen visar större hänsyn mot varann och är hjälpsamma. Gemensamt förhållningsätt och samsyn har varit bärande framgångsfaktorer. När det gäller Utveckling och Lärande har man även engagerat dramapedagogen som tillsammans med barnen har skapat sagor och fått barnen intresserade av skriftspråket. Efter renoveringen har man skapat olika aktivitetsrum och det har varit lyckat utmana barnen i deras lärande. Genom att ha en bra struktur i LAP:en är det lätt att följa utvecklingen och de resultat de nått. Smaragden Liten: På denna avdelning har vi ett bra exempel på hur pedagogerna aktivt jobbar med det sociala samspelet i gruppen och vågar revidera sina utgångstankar och tänka på ett helt annat sätt. Här 6

jobbar man i små grupper och lägger stor vikt vida att vara en god förebild, förhållningssätt, tänka på kroppsspråket och att använda tecken som stöd för att förstärka det verbala språket. Barnen har blivit mer varsamma, ber varandra om hjälp och delar med sig. Även inom de andra områdena vågar man var kritisk mot sig själv och se på de utvecklingsområden man behöver jobba med till hösten. Smaragden Stor: Här bildades ett nytt arbetslag som tog hand om 15st. 3-4 åringar. Ser man till hela året har det varit ett tufft år med mycket sjukdom under våren, så de som varit friska har fått jobba hårt. Deras positiva inställning och engagemang har dock skapat ett positvt go i hela huset. Genom temat Äventyrsresan har man utvecklat barnens respekt, självkänsla och kreativitet. I stället för att säga nej, har de jobbat mycket med känslor, handlingar och konsekvenser av dessa. I dokumentationen använder man de digitala hjälpmedlen som kanon och lärplatta. I och med renoveringen tog man ner all väggdokumentation och ersatte den med reflektion och planering på Schoolsoft. På så sätt fick man med föräldrarna på ett bra sätt i utvärderingsarbetet. Jobbet med miljön och att utveckla den efter barnens intressen och behov är ett ständigt pågående arbete på avdelningen. Bäsna: Förskolan i Bäsna har haft ett ganska tufft år med stor personalomsättning och sjukskrivningar vilket medfört att kontinuiteteten med arbetet med LAP blivit åsidosatt. Vidare öppnade vi en ny avdelning i januari och jag trodde det skulle bli enklare att samarbeta när vi var flera att dela på ansvaret, men det blev precis tvärtom. Logistiska problem med att vi är i fyra olika byggnader med en starkt trafikerad väg emellan gör att vi har svårt att räcka till över dagen och arbetet blir tungrott. Smörblomman: Här jobbar man med de minsta barnen och det har mycket handlat om att få ihop gruppen och utveckla barnens förmågor att klara saker själva, därför jobbar de med att dela barngruppen i mindre grupper. Genom att vara närvarande, stöttande pedagoger och mycket beröm och positiv stöttning har barnen utvecklats i dessa vardagsfunktioner på ett positivt och bra sätt. Dokumentationen och reflektionen behöver utvecklas och här funderar man på att använda digitala verktyg mer till hösten. Appar kopplade till Läroplanen. Solrosen: Det är den nya avdelningen som startade i januari. Helt ny barngrupp med 1-3 åringar och ett helt nytt arbetslag. Därav ingen vanlig LAP, utan deras utmaning har varit att få till en stimulerande och utvecklande lärande miljö på avdelningen. Det har de lyckats bra med och Linda E som jobbat med miljöutveckling i Borlänge, har varit en inspirerande och pådrivande kraft för att med små medel få till det på avdelningen. Barnen stortrivs och föräldrarna är nöjda. Blåklockan: Är den avdelning som jag upplever att ha kommit mest i kläm under detta verksamhetsår p.g.a. personalbyten och hög beläggning av den stora barngruppen. Tiden till uppföljning, reflektion tillsammans med barn och vuxna har man inte fått till på ett bra sätt utan det har blivit göranden kopplade till Läroplanen, men har inte utvärderats. Vitsippan: Här går de äldsta barnen och även i detta arbetslag har det skett personalförändringar och varit sjukskrivningar, som har försvårat arbetet med LAP. Man har även under året bytt lokaler under verksamhetsåret. Under året har man jobbat mycket med att utveckla innemiljön så att den ska bli intressant och utmanande. Barnen har varit delaktiga i utformningen av rummen och vilka regler som ska gälla på förskolan. Genom månadsbrev, utvecklingssamtal och dokumentation i hallen har man fått god feedback av föräldrarna på att deras barn trivs bra på förskolan. 7

Beskriv rutinerna för hur förskolans personal och förskolechef samverkar kring kvalitetsarbetet samt vilka underlag som används vid utvärdering och sammanställning. LAP:en, Den Lokala Arbetsplanen, är det dokument som är grunden i vårt kvalitetsarbete. Eftersom jag tyckte att vi hade haft en gedigen utbildning av spjutspetsar och arbetslag om hur Den Lokala Arbetsplanen skulle utformas, var det med tillförsikt jag åkte till Tällberg för den första Kvalitetsdagen med min personal. Målet var att alla avdelningar skulle få till sin LAP och Planen mot Diskriminering och Kränkande behandling. Sedan skulle LAP följas upp varje månad på avdelningsmötena och på Kvalitetsdagarna och jag som förskolechef skulle ge feedback på deras arbete. Flera avdelningar har av olika anledningar, som jag beskrivit ovan, inte fått till en uppföljning och utvärdering. Tiden har inte räckt till. En annan orsak är min arbetsbelastning under verksamhetsåret. Jag har inte räckt till och kunnat ge den feedback som mina arbetslag förtjänar och det är jag ledsen för. Det har inte blivit någon kontinuerlig och bra dialog. Här får vi ta ett rejält omtag till hösten då jag hoppas att min arbetssituation sak bli mera hanterbar. Analys och åtgärder för utveckling Beskriv dina tankar kring arbetsprocesserna i det systematiska kvalitetsarbetet. Styrkor och svagheter kring dokumentationsarbetet samt utvecklingsbehov. Tiden och att se LAP som hjälpmedel i vardagen när det gäller Kvalitetsutveckling är två stora utmaningar vi står inför till hösten. I och med att Arbetslagen får mer planeringstid hoppas jag att det ska bli enklare att få till detta. Viktigt att få till Den Pedagogiska Utvecklingstiden, PUT, och att man hinner reflektera och analysera det man gör. Alla A-lag bör nog se till att göra ett eget årshjul när uppföljning och utvärdering ska ske. Kollegialt lärande att arbetslagen lär av varann ska vi också försöka få till i höst. Förskolechefens slutord Det första jag tänker på när jag sitter här och ska sammanfatta verksamhetsåret, så slår mig tanken att det är inte alltid det blir som man tänkt sig. När rekryteringen av personal inför hösten 2016 var klar tänkte jag, att så här stark laguppställning har jag aldrig haft på mitt område tidigare och vi skulle fokusera på att göra LAP:en begriplig och hanterbar för alla A-lag. Blev resultaten då som jag tänkt? Flera arbetslag har haft svårt att hinna med och följa upp LAP och eftersom jag haft svårt att hinna med att ge feedback, så har det inte blivit någon bra dialog runt LAP, tyvärr. När jag gör slutsummeringen så inser jag att många arbetslag gjort ett förträffligt arbete med sina barngrupper och vad mycket bra saker vi gjort på våra avdelningar, för att utveckla barnens lärande. Hur verksamheten utvecklats för att kunna möta alla vetgiriga och nyfikna barn, som är fulla av kreativa idéer och tankar, och ge svar på de frågor de ställer. Engagerade och kunniga pedagoger, som möter barnen där de är och tar barns tankar och idéer på allvar, gör att barnen vill lära sig ännu mer. Jobbet med innemiljöerna har givit ett bra resultat, utvecklas ständigt efter barnens intressen och behov. Sampratade och stabila arbetslag är också en framgångsfaktor som inte ska underskattas. Med detta menar jag samma syn på barn, kunskap och lärande och att man är lösningsfokuserad. Höstens stora utmaningar för oss i Djurås är att utveckla LAP:en ytterligare vad det gäller målformuleringar, dokumentation och analys. Vidare måste vi bli mer effektiva i vår samverkan mellan avdelningarna och att lära av varann. 8

Förskolans fortsatta utvecklingsarbete för läsåret 2017/2018 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? När och hur följer vi upp? LAP Förtydliga analys och utvärdering HT 2017 Förskolechef PUG PUG VT 2018 Kvalitetsdagarna Digitalisering Jobba mer med HT 2017 Arbetslaget VT 2018 Lärplattan i undervisningen Dokumentation Tydliggöra vad och hur barnens lärande skall dokumenteras Verksamhetsåret 2017-18 Förskolechef Arbetslaget VT 2018 9