Kvalitetsredovisning 2015/16 Bäsna Och Djurås Förskolor

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2015/16 Bäsna Och Djurås Förskolor FÖRSKOLECHEF:RAGNAR NYREN POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN GAGNEF DJURÅS

2 Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/ Året i verksamheten... 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen :1 Normer och värden :2 Utveckling och lärande :5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet... 6 Förskolechefens slutord... 7 Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/

3 Beskrivning av verksamheten En kort presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger, arbetslag etc. Djurås förskolor bytte under sommaren 2015 namn till Skattkistan där alla barn är diamanter och personalen pärlor. Skattkistan består av Diamanten, Kristallen och Smaragden. I augusti 2015 invigde vi två nya avdelningar Rubinen och Safiren där sammanlagt det skulle rymma c:a 30 barn beroende på ålder. Förskolan Skogen lades i malpåse och barnen där bildade avdelningen Rubinen. Det är sammanlagt 6 avdelningar och under året har det varit 109 barn inskrivna, i åldern 1-5 år. När vi satt organisationen på våren 2015 hade vi svårt att få ihop A- lagen, så vi bestämde att Kristallen och Smaragden skulle vara två stor arbetslag, 5 pedagoger (3,8 tj) i varje som tog hand 22 barn var. Det visade sig att det inte var optimalt för många barn var otrygga och det blev stressigt för personalen med sjukskrivningar som följd. Detta medförde att de som var kvar fick slita extra hårt och sådant tär på resurserna. Så vi gjorde om organisationen, så att Kristallen blev två avdelningar med åldrarna 1-3 år. På Smaragden bildade de äldsta barnen en grupp och 1-2 åringarna en annan. Dessa förändringar ledde till att barngrupperna blev mera harmoniska och personalen fick en bättre arbetsmiljö. Vi har även två DBV i Djurås som har sammanlagt 10 barn. Deras arbete är väldigt uppskattat och det är kö till dessa platser. I Bäsna har barnantalet återigen ökat och vi har haft 44 barn inskrivna i förskolan och 10 hos DBV, som i dagsläget är två. Även här i Bäsna har efterfrågan på DBV platser ökat och det blev snabbt fullt även hos dem. Vi har tre avdelningar på förskolan i Bäsna Smörblomman för de minsta, Blåklockan för 3-4 åringarna och Vitsippan för 5-åring-arna. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. Under året har vi fått in personal med No/Teknik kompetens vilket har varit bra för verksamheten. Vi har även utbildat fler i NTA. När det gäller utemiljöerna har en grupp tillsatts bestående av personal från fastighet, skolan och förskola som ska se över behov och utformning av dessa. När det gäller innemiljöerna så försöker alltid personalen se över hur leken fortgår och hur barnens intressen och behov ändras. Inom de ramar står tillbuds så försöker vi skapa spännande och intresseväckande miljöer för barnen. Vidare ha vi genom att introducera en ny mall för den Lokala Arbetsplanen minska stressen med vad som ska dokumenteras och att vi har uppföljningar varje månad på avdelningsmötena så att vi vet att vi är på rätt väg. Sedan har varje medarbetare fått 30 min egen planering som schemalagts. Även PUT tiden har alla fått till och den är väldigt viktig om vi ska kunna få till en pedagogisk verksamhet för den behöver ju planeras. 1

4 Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för kvalitet och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för förskolan under året. Använd dokumentationen som stöd. Tillsyn av skolinspektionen eller annan myndighet ska redovisas. Verksamheten på de olika förskolorna har bedrivits enligt Läroplanens intentioner och vår pedagogiska plattform Den Goda Förskolan. Förskolan ska ju stimulera barns livslånga lärande och utveckling och vara ett komplement till hemmet. Föräldrarna lämnar det bästa de har till oss och det är viktigt att vi skapar en bra relation till dem, så de kan känna sig trygga och att de har tillit till vår verksamhet Den Goda Förskolan är vår tolkning av Läroplanen och den ska omfatta alla förskolor i kommunen. Den har funnits i Gagnefs kommun sedan 2008 och har reviderats vid några tillfällen, senast Eftersom vi fått mycket ny personal i förskolan har vi under det senaste året ägnat stor del av vår fortbildning till diskutera innehållet i den. Den pedagogiska utvecklingsgruppen, PUG, har och har haft en viktig uppgift i denna process. Den består av förskollärare, en från varje avdelning, som träffs var tredje vecka och jobbar med olika pedagogiska frågor. I vårt fall ha vi varit 7 st i den gruppen. Kärnprocessen en av de grundläggande delarna i processen som egentligen allt arbete utgår ifrån. I korta drag innebär den att vi har ett möte-skapar ett nuläge-gör en planering-utför det vi planerat-utvärderaranalyserar-drar slutsatser-får ett nytt nuläge. Blir som ett hjul som går runt. Vi pratar ju om det Livslånga lärandet. Motivationen slår ju allt när det gäller lärande. En viktig aspekt i det hela är ju att barn inte är utan blir beroende på en massa faktorer runt barnet som påverkar såsom arv, miljö, bemötande och utmaningar. Vuxna är viktiga medupptäckare och vägvisare, därtill även de som driver på och utmanar barnen att våga tänja sina gränser för att ta nya steg i utvecklingen och lärandet. Det enskilda barnet ska få möjlighet att bli den bästa hen kan bli. Pedagogerna blir därför viktiga förebilder som leder arbetet framåt. Det som förskolorna i mitt område är väldigt duktiga på är lyssna in barnens intressen och behov. Föräldrarnas åsikter och önskningar för barnens lärande som vi får vid inskolningssamtalen är också viktiga för vår fortsatta planering av verksamheten. Förskolorna gör olika prioriteringar utifrån barnens intressen och ålder. Medbestämmandet börjar i tidig ålder i Förskolan och även de små barnen kan få reellt inflytande på sin vardag. VI har även Kvälls, Helg och Nattomsorg på Opalen i Djurås, som är en del av Smaragden. Under det gångna verksamhetsåret har behovet av denna verksamhet ökat och nyttjandet ligget på h i månaden. Avdelningen heter numera Opalen. Det är sammanlagt 10 barn som nyttjat det under året. Av dessa 10 så är det 6 stycken som sover över, medan de andra har kvälls och helgomsorg. Vi försöker att vara flexibla och anpassa verksamheten efter föräldrarnas behov, vilket är väldigt uppskattat. Detta medför att vi lägger schemat månadsvis, eftersom det varier en hel del. Flera av de som behöver denna omsorg är vikarier eller jobbar skift och har därigenom har oregelbundna arbetstider. Här jobbar Yvonne Norman på 75%, men oftast blir det mer än detta. 2

5 Vi har även haft flygande inspektion av Skolinspektionen, som kom en förmiddag och tittade på pedagogernas samspel och överblick i barngruppen. De tittade även på barnens säkerhet. På vårt område kom man till Rubinen, som fick högsta betyg när rapporten kom i januari. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen bygger avdelningarnas kvalitetsrapporter som görs på Kvalitetsdagarna 3 gånger per verksamhetsår. Vidare har ju vi de månatliga uppföljningarna som avdelningarna gör på sina avdelningsmöten. Sedan har jag min PUG grupp som jag träffar var tredje vecka och här får jag en bra bild hur arbetet fortskrider på förskolorna. Jag försöker också hinna prata med alla avdelningar på avdelningsmötena efter APT. Verksamhetsbesök ger också en bra inblick i vardagen och jag tycker det är intressant att sitta i ett rum bredvid ibland och inte se utan lyssna på vilka som pratar, röstlägen, turtagning, dialogen och samtalen fortlöper. 2:1 Normer och värden Redovisa förskolans arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering av barn avseende kontinuerliga insatser och specifika insatser under pågående verksamhetsår. Varje år upprättar varje förskola en ny plan mot Diskriminering och Kränkande behandling, där tidigare erfarenheter och händelser tas tillvara. På inskolnings-samtalen får föräldrarna möjlighet att komma med åsikter om den kommande planen och på föräldramötet i oktober berättar pedagogerna hur de tänker jobba för att förebygga alla former av mobbing och kränkningar. Viktigt att jobba med förebyggande åtgärder som stärker barns självförtroende och självkänsla. De flesta avdelningarna har under året arbetat med temat Att vara en god kamrat liksom Kompissolen. Förstärkning av positiva egenskaper och beröm när man gör bra saker är också viktigt att lyfta fram. Pedagogernas närvaro i leken, bra hörstyrka d v s lyssna in och anpassa verksamheten efter barnens intresse och behov också viktiga för att barnen ska känna delaktighet. Andra viktiga framgångsfaktorer är att vuxna alltid ska vara goda förebilder, ha ett bra förhållningssätt och ha tid att lyssna och reflektera tillsammans med barnen i lugn och ro. En metod som fungerat bra bland de äldre barnen är att spela teater där temat varit hur man är en bra kamrat. Det kan vara små stycken som man sedan reflekterar runt eller som det stora barnen i Djurås en värdegrundsteater där alla barn och vuxna deltog och hade olika roller och karaktärer, som man visade upp för de andra och även stor final för föräldrar. Teatern ger också barnen bra verktyg att hantera konflikter eller andra svåra situationer när de uppstår Kontinuerlig uppföljning av Planen mot Diskriminering och Kränkande behandling sker på A- lagens möten en gång i månaden. Flera avdelningar har även gått På Lika Villkor så förhoppningsvis ska vi få till en certifiering på någon av förskolorna till hösten. Arbete med Drömmen om det Goda som handlar om Stillhet, Beröring, Rörelse och Reflektion går vidare och de som använder sig att denna metod har fått goda resultat. Det är ett bra verktyg i att 3

6 stärka barnens relationer i gruppen och att de får verktyg för att varva ner. Tempot under en dag på förskolan kan ju vara ganska intensivt. Redovisa hur ni arbetar för att förskolan skapar en god miljö för barns utveckling utifrån sina förutsättningar. Se ovan. Jag anser att det är ett område där alla avdelningar har bra metoder för att skapa trygga och harmoniska barn. När man upprättar Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling tas barn och föräldrar med i framtagandet och man identifierar riskfyllda platser både ute och inne där kränkningar skulle kunna ske. Rollspel, samtal och teater gör ju att budskapet hur man är en bra kamrat blir förankrat på helt annat sätt än bara prat. Analys och Åtgärder för utveckling På denna del i Läroplanen har alla avdelningar gjort ett förträffligt jobb och det avspeglar sig i barnens sätt att vara och bemöta varandra i vardagen. Barnen är hjälpsamma och omtänksamma. Den är en gemytlig stämning som möter en när man besöker avdelningarna. Att man når så bra resultat är inte förvånande för mycket tid och engagemang läggs ju på detta framförallt i början av ett nytt verksamhetsår. 2:2 Utveckling och lärande Redovisa förskolans resultat utifrån uppdraget att erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande blir en helhet. Leken är förskolans viktigaste metod och redskap för att barnen ska lära sig saker och det är viktigt med engagerade och närvarande pedagoger, så att barnen lär sig spelreglerna med hänsyn, turtagning, lyssna, berömma, trösta, hjälpa till och hitta verktyg för att lösa konflikter, stora som små. Här anser jag att mina förskolor är ett föredöme och även de små barnen visar stor empati även om de inte har ett verbalt språk. Positiv bekräftelse och uppmuntran är saker som gör att barnens självförtroende och tilltro till sin egen förmåga ökar. Det är stolta och glada barn du möter på mina förskolor, som är nyfikna och vill lära sig nya saker. Skapa utmanade och utvecklande miljöer för barnen både inne och ute är en annan viktig sak som pedagogerna ägnat mycket tid till under året. Man säger ju att miljön är den tredje pedagogen. Viktigt att vara lyhörd för barnens olika behov och hur det växlar ju över tid, så det fordras stor flexibilitet av pedagogerna. Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats under året och här har användandet av I- pads blivit bättre när det gäller att skaffa information och dokumentera barns lärande. Vidare har varje barn en Portfolio 4

7 Redovisa hur förskolan tar reda på barns olika förutsättningar och behov och tar hänsyn till dessa vid organisering och planering i verksamheten. När ett barn börjar på förskolan är ju inskolningssamtalen i aug-sept mycket värdefulla fr hur man ska lägga upp det framtida jobbet på förskolan. Pedagogerna samlar information om barnens intressen och behov. Föräldrarnas förväntningar är också viktiga att beakta och att man skapar en god relation till dessa. Sedan har vi på de äldre avdelningarna regelbundna Barnmöten där barnen önskemål och intressen tas till vara. Vidare är observationen av leken viktig särskilt bland de yngre barnen, som inte är så verbala. Redovisa hur pedagogerna i förskolan arbetar för att barnen ska utveckla förmågor genom att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer. (se s.7 lpfö 98) Samtal, närvarande och utmanande pedagoger i alla vardagssituationer såsom mat, av och påklädning, turtagning och att vara en bra kamrat är ju grunden till att barnen lär sig hantera sin vardag. Vidare jobbar flera avdelningar med olika teman, där olika karaktärer kan förekomma. Vidare spelas det mycket teater, allt från små korta sketcher till större och mera långtgående projekt. Vi har även en dramapedagog Tina Cherin som mina avdelningar använt flitigt. Hon jobbar med olika teman där grunden är att man ska vara en god kamrat och våga tro på sig själv. Just teatern som uttrycksform har visat sig vara lyckosam och det skapar ett stort engagemang hos barnen och som ett litet exempel på att ta till vara barns intressen, tyckte en flicka att Ragge raggsocka,(d v s undertecknad), skulle vara med i deras pjäs och så blev det. Reflektionen efter genomförda stycken är ju det som skapar lärande och gör att barnen utvecklas och att verksamheten går framåt. Analys och åtgärder för utveckling Tack vare våra duktiga och engagerade pedagoger som är starka och tydliga ledare i sin vardag får barnen en stabil plattform att stå på. Vi har blivit bättre på att se på vår egen verksamhet med mer kritiska ögon och på så utmana oss själva i att förändra verksamheten efter barnens intresse och behov. Barns lärande ska dokumenteras och här har /förskolläraren en viktigt ansvar att se till att det blir gjort. Jag anser att den pedagogiska dokumentationen har utvecklats under året och här har användandet av I-pads blivit bättre när det gäller att skaffa information och dokumentera barns lärande. Vidare har varje barn en Portfolio. 5

8 2:3 Barns inflytande Hur säkerställer du barns inflytande i förskolan? Genom att ta del av avdelningarnas LAP och Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling och hur de följer upp dessa på avdelningsmötena. Är ofta med på avdelningsmötena och sedan får man ju även en viss inblick vid verksamhetsbesöken och PUT tiden. Till exempel så har de äldre barnen kontinuerliga barnråd och det intressant att höra hur barnen upplever dessa oh vad varit med och bestämt. Analys och åtgärder för utveckling Jag anser att mina avdelningar har bra och tydliga metoder för att skapa delaktighet hos barnen. Känns inte som att vi kommer att lägga vårt fokus här och vi kommer att jobba på som tidigare. Vidare så det så inflytande och processerna runt detta även tangerar till andra ämnen i Läroplanen. Viktigast trots allt är ju att barnen tas på allvar och blir lyssnade på. Vi vuxna måste utveckla vår hörstyrka ännu mera och tillsammans reflektera över vad som är möjligt eller inte. Dessa demokratiska processer kan ta tid så det är viktigt att pedagogerna har tålamod och är flexibla. 2:5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet Hur har övergångarna från förskolan till fritidshemmet samt övergångar mellan ev. avdelningar fungerat under året? När det gäller övergången från förskola till F-klass och fritids har den gått bra. Här har vi en kommunal plan som diskuterats och efterlevts på olika sätt, men inför det gångna året reviderades den och de olika verksamheterna hade flera möten tillsammans med specialpedagogerna. Både i Bäsna och Djurås var upplevelsen att överskolningen fungerade bättre nu och man har fått större förståelse för varandras verksamheter och dilemman som kan uppstå. Bäsna som här en mindre enhet är man mera beroende av varandra och man hjälps åt mer och gör fler saker tillsammans. Barn som byter avdelningar under året brukar inte vara några problem eftersom avdelningarna jobbar så nära varandra. Under det gångna året har det dock blivit fullt på avdelningarna så det har varit ganska liten rörelse av barn. Redovisa hur ni samarbetar med andra förskolor, skolor, förskoleklasser och fritidshem Vi har inga andra samarbeten med andra förskolor eller fritids varken i Bäsna eller Djurås. Däremot har DBV och förskolan bra samarbete på båda orterna. 6

9 Analys och åtgärder för utveckling edan planen reviderats och fastställts har överskolningen fungerat mycket bättre, mycket p.g.a. att den är långsiktig och tydlig. Specialpedagogerna som lett denna process har varit tydliga och kommunicerat tankarna och idéerna på ett bra sätt så både förskola och F-klass/fritids känt sig nöjda. Förskolechefens slutord I och med våra erfarna, kunniga och positiva personal har vi hittat bra arbetsmetoder som stämmer bra överens med Läroplanenen mål och intentioner när det gäller Normer och Värden. Barnen är omtänksamma, hjälpsamma och vet hur man ska vara för att vara en bra kamrat. Barnen möter varje dag pedagoger som utmanar och gör deras värld ännu lite större. Mycket lek, samtal, nya utmaningar och beröm gör att lärandet påskyndas och att barnen växer med sina uppgifter. Att man hela tiden utgår från barnens intresse och behov gör det lättare att skapa motivation för nya saker. Engagemang och positivit bemötande smittar av sig och barnen älskar verkligen sin förskola och att få komma dit och lära sig nya saker. Stoltheten i blicken när man lärt sig nya saker går inte att ta miste på. Glädje och engagemang kan man verkligen känna när man kliver in på avdelningarna i Djurås och Bäsna. Vi har väldigt nöjda föräldrar som visats sig i enkäter och samtal. Föräldraråden är oftast välbesökta och ledning och föräldrar har en bra dialog runt verksamheten. I Bäsna har vi också en Lokal Styrelse som är väldigt engagerade i förskole och skolfrågor. Vi har styrelsemöten 4-5 ggr/år. Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? När och hur följer vi upp? Uppföljning av LAP Varje Avd möte En gång i månaden Fsk Kvalitetsdag Resultat Analysen PUG 3:e vecka Chef, fsk PUG gruppen Certifiering På Lika Villkor Göra ny Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling sept Fsk Kvalitetsdag 7