1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se
2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)... 5 JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS... 5 KULTURELL MÅNGFALD... 5 TRYGGHET OCH SAMSPEL... 5 ÅTGÄRDER FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 5 ATTITYDUNDERSÖKNING; NORMER OCH VÄRDEN... 7 UTVECKLING OCH LÄRANDE (2.2 LPFÖ98/10)... 8 LÄRMILJÖER OCH HUR FÖRSKOLAN ORGANISERAR VERKSAMHETEN UTIFRÅN BARNS LÄRANDE... 8 LEK OCH LÄRANDE... 8 NATURVETENSKAP OCH TEKNIK... 8 MATEMATIK... 8 SPRÅK... 8 ATTITYDUNDERSÖKNING; UTVECKLING OCH LÄRANDE... 10 BARNS INFLYTANDE (2.3 LPFÖ98/10)... 11 BARNENS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA SIN SITUATION I VERKSAMHETEN... 11 FÖRSKOLA OCH HEM (2.4 LPFÖ98/10)... 12 INFORMATION OM VERKSAMHETENS MÅL OCH INNEHÅLL TILL FÖRÄLDRAR... 12 UTVECKLINGSSAMTAL... 12 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET (2.5 LPFÖ98/10)... 13 ÖVERGÅNG MELLAN FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS/SKOLA/FRITIDSHEM... 13 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING (2.6 LPFÖ98/10)... 14 ORGANISATION AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET... 14 ARBETET MED UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... 14 KOMPETENSUTVECKLING I YRKESROLLEN... 14 SAMMANSTÄLLNING RESULTAT KUL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
3 Sammanfattning Mål Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Utifrån att vi har haft 14 barn som varit berättigat av extraordinärt stöd har vi haft stort fokus på att utveckla det inkluderande arbetssättet på alla förskolorna. Det har lett till ett ökat intresse för fortbildning och kollegialt lärande hos vår personal. Det finns en god organisation och struktur kring lärmiljöer och innehåll i verksamheterna. en från Insynsbesöken på samtliga förskolor har visat på höga värden i arbetet med trygghet och barn i behov av särskilt stöd. Utifrån vårt systematiska kvalitetsarbete har vi också utformat en struktur och rutiner vid inskolning och utvecklingssamtal. Vi börjar se att flertalet av vår personal blivit mer medvetna om sitt förhållningssätt när det gäller jämställdhet och genus, vilket har lett till att barnen frångår traditionella könsmönster i leken. De förskolor som under verksamhetsåret haft besök av genuspedagog ligger i framkant med resultatet att vi numera har tre genusambassadörer i området, mot tidigare bara en. Vi har över lag lågt resultat utifrån insynsbesöken inom Kulturell mångfald på samtliga förskolor. Det har lett till ökade diskussioner i arbetslagen hur vi kan hitta strategier för att utveckla arbetet med detta. De yngre barnen har arbetat med Babblarna där de genom dessa figurer lyft likheter och olikheter och det har bidragit till en utveckling inte bara för deras språkutveckling utan även för förståelsen av begrepp. Samtliga förskolor har uppnått ett högre resultat i Attitydundersökningen inom alla områden. Tidigare har vi fått ett markant lägre resultat på information om verksamhetens mål och innehåll. Även jämställdhet och genus har tidigare gett ett sämre resultat. Vi har inlett våra studiedagar med en gemensam uppstart där vi lyft fram de pedagogerna med spetskompetens inom till exempel Genus och Kulturell mångfald. Det har varit en av våra framgångsfaktorer där vi spridit kunskapen samt väckt intresse för dessa ämnen. Vårt systematiska kvalitetsarbete möjliggör också att hålla fokus på uppdraget. Strukturen på vårt Årshjul kräver att arbetslagen hela tiden håller fokus på verksamhetsutvecklingen. Vi kan se att personalen behöver mer reflektionstid för att nå ett optimalt resultat på våra mål. Vi tror att det förbättrade resultatet i Attitydundersökningen beror på arbetet med vårt systematiska verktyg som vi kallar spindlarna. Vår verksamhet har synliggjorts för föräldrarna på ett tydligare sätt och gjort de mera delaktiga i arbetet på våra förskolor. På våra samrådsmöten har vi lyft verksamhetsfrågor och gett utrymme för inflytande i utformandet av vårt underlag för utvecklingssamtalen. Inför utvecklingssamtalen har föräldrar fått en förberedelse genom en mall som är kopplat till vårt verktyg spindlarna.
4 Fortsätta att utveckla det kollegiala arbetet samt möjliggöra förutsättningar för ökad reflektionstid i arbetslagen. Kartlägga behoven av fortbildning. Arbetslagsledare, Fsk.-chef och bitr. Fsk.-chef. Mål Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Vi har haft störst fokus på våra två prioriterade mål som varit naturvetenskap/ teknik samt matematik. Vi har sett en ökad kunskap och en större insikt bland vår personal i båda målen, lärmiljöerna har utvecklats och resultaten från insynsbesöken har varit höga i både naturvetenskap/ teknik och matematik. Det nya prioriterade målet för i år som varit matematik har resulterar i att vi har gett bättre förutsättningar för våra matteambassadörer i området. Vi ser en fördel i att hålla kvar ett prioriterat mål under två år i taget som i det här fallet varit naturvetenskap/teknik, då man kan ha en bättre långsiktighet vad gäller fortbildning, kollegialt lärande samt utveckling av lärmiljöerna. Vi ser en fördel i att avgränsa och styra fortbildningsutbudet för att öka måluppfyllelsen. Tack vare att en av våra pedagoger varit med och utvecklat handledningsmaterialet Teknik i Förskolan har pedagogerna lättare kunnat tillgodogöra sig kunskaper i Teknik. Matteambassadörerna har träffats mera regelbundet för att delge varandra av sina kompetenser samt haft workshops för alla pedagogerna i området under en studiedag. Även här kan vi se ett ökat resultat tack vare vår årsplan, verktyg spindlar samt det kollegiala lärandet hos pedagogerna. Utveckla lärmiljöerna för en ökad likvärdighet i området. Genom kartläggning se behovet av fortbildning och inköp av material. Ge ytterligare förutsättningar för våra matteambassadörer att utvecklas som grupp och kunna bli en kunskapsbank till alla pedagogerna i Malmslätt. Fsk.-chef och bitr.fsk.chef
5 Normer och värden (2.1 Lpfö 98/10) Följande mål ur Lpfö 98/10 har vi fokuserat på; Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Jämställdhet och genus Förskolans verksamhet genomsyras av ett medvetet jämställdhets- och genusarbete när det gäller lärmiljöer, planering, material och litteratur, språkbruk och förhållningssätt. Förskolans arbetssätt motverkar traditionella könsmönster och stereotypa könsroller (Steg 7 i KUL). Kulturell mångfald Förskolan genomsyras av ett interkulturellt arbetssätt. Förskolan uppfattas som en social och kulturell mötesplats vilket präglar verksamhetens utformning och dess lärmiljöer (Steg 7 i KUL). Trygghet och samspel Förskolan genomsyras av ett medupptäckande arbetssätt som dokumenteras kontinuerligt. Arbetslaget samspelar med barnen för att inspirera och utmana till fortsatt lärande. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument för både barn, personal och föräldrar (Steg 7 i KUL). Åtgärder för barn i behov av särskilt stöd Arbetslaget ansvarar för att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans får det. Verksamheten och miljön utformas och anpassas med hänsyn till varje barns behov och förutsättningar så att de har möjlighet att utvecklas och lära (Steg 7 i KUL). Utifrån att vi har haft 14 barn som varit berättigat av extraordinärt stöd så har vi haft stort fokus på att utveckla det inkluderande arbetssättet på alla förskolorna. Det har lett till ett intresse för fortbildning och ett kollegialt lärande hos vår personal. Det finns en god organisation och struktur kring lärmiljöer och innehåll i verksamheterna. en från Insynsbesöken på samtliga förskolor har visat på höga värden i arbetet med trygghet och barn i behov av särskilt stöd. Utifrån vårt systematiska kvalitetsarbete har vi också utformat en struktur och rutiner vid inskolning och utvecklingssamtal. Vi börjar se att flertalet av vår personal blivit mer medvetna om sitt förhållningssätt när det gäller jämställdhet och genus, vilket har lett till att barnen frångår traditionella könsmönster i leken. De förskolor som under verksamhetsåret haft besök av genuspedagogen ligger i framkant med resultatet att vi numera har två genusambassadörer i området. Vi har över lag fått lågt resultat inom kulturell mångfald på alla förskolorna utifrån insynsbesöken. Det har lett till ökade diskussioner i arbetslagen om hur vi kan hitta strategier för att utveckla arbetet med detta. De yngre barnen har arbetat med Babblarna där de genom dessa figurer har lyft likheter och olikheter. Det har bidragit till en utveckling inte bara för deras språkutveckling utan även förståelsen för dessa begrepp. Vi har inlett våra studiedagar med en gemensam uppstart där vi lyft fram de pedagogerna med spetskompetens inom till exempel Genus och Kulturell mångfald. Det har varit en av våra framgångsfaktorer där vi spridit kunskapen samt väckt intresse för dess ämnen. Vårt systematiska kvalitetsarbete möjliggör också att hålla fokus på uppdraget. Strukturen på vårt Årshjul kräver att arbetslagen hela tiden håller fokus på verksamhetsutvecklingen. Vi kan se att personalen behöver mer reflektionstid för att nå ett optimalt resultat på våra mål.
6 Fortsätta och utveckla det kollegiala arbetet samt möjliggöra förutsättningar för ökad reflektionstid i arbetslagen. Kartlägga behoven av fortbildning. Arbetslagsledare, fsk.-chef och bitr. fsk.-chef. Fsk.-chef och bitr. fsk.-chef.
7 Attitydundersökning; Normer och värden Samtliga förskolor har uppnått ett högre resultat inom alla områden. Tidigare har vi fått ett markant lägre resultat på information om verksamhetens mål och innehåll. Även jämställdhet och genus har tidigare gett ett sämre resultat. Vi tror att det ökade resultatet beror på arbetet med vårt systematiska verktyg som vi kallar spindlarna. Vår verksamhet har synliggjorts för föräldrarna på ett tydligare sätt och gjort de mera delaktiga i arbetet på våra förskolor. På våra samrådsmöten har vi lyft verksamhetsfrågor och gett utrymme för inflytande i utformandet av vårt underlag för utvecklingssamtalen. Inför utvecklingssamtalen har föräldrar fått en förberedelse genom en mall som är kopplat till vårt verktyg spindlarna. Vi fortsätter håller i och om och vidareutvecklar de goda resultat som vi har fått. Arbetslagen, arbetslagsledarna och fsk.chef och bitr. fsk.chef.
8 Utveckling och lärande (2.2 Lpfö98/10) Följande mål ur Lpfö 98/10 har vi fokuserat på; Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Lärmiljöer och hur förskolan organiserar verksamheten utifrån barns lärande Förskolan genomsyras av ett medvetet förhållningssätt där barnens lärande står i fokus för organisation och skapande av lärmiljöer. Arbetslaget dokumenterar, reflekterar, utvärderar och analyserar förskolans lärmiljöer och dess organisation. (Steg 7 i KUL). Lek och lärande Förskolans arbete genomsyras av en medvetenhet om att barns lek och skapande bildar en helhet i lärandet. Arbetslaget dokumenterar, analyserar och utvecklar barnens lärprocesser. Lek och varierande uttrycksformer ingår som en naturlig del i verksamheten (Steg 7 i KUL). Naturvetenskap och teknik Förskolan genomsyras av ett utforskande arbetssätt. Arbetslaget uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet för att skapa positiva attityder och förståelse för naturvetenskap och teknik. Personalen agerar goda förebilder (Steg 7 i KUL). Matematik Förskolans verksamhet genomsyras av att barnen utmanas att utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Personalen ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar (Steg 7 i KUL). Språk Förskolan genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt. Personalen ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och andra uttrycksformer (Steg 7 i KUL). Vi har haft störst fokus på våra två prioriterade mål som varit naturvetenskap/ teknik samt matematik. Vi har sett en ökad kunskap och en större insikt bland vår personal i båda målen, lärmiljöerna har utvecklats och resultaten från insynsbesöken har varit höga i både naturvetenskap/ teknik och matematik. Det nya prioriterade målet för i år som varit matematik har resulterar i att vi har gett bättre förutsättningar för våra matteambassadörer i området. Vi ser en fördel i att hålla kvar ett prioriterat mål under två år i taget som i det här fallet varit naturvetenskap/teknik, på grund av att man kan ha en bättre långsiktighet vad gäller fortbildning, kollegialt lärande samt utveckling av lärmiljöerna. Vi ser en fördel i att avgränsa och styra fortbildningsutbudet för att öka måluppfyllelsen. Tack vare att en av våra pedagoger varit med och utvecklat handledningsmaterialet Teknik i Förskolan har pedagogerna lättare kunnat tillgodogöra sig kunskapen. Matteambassadörerna har träffats mera regelbundet för att delge varandra av sina kompetenser samt haft workshops för alla pedagogerna i området under en studiedag. Även här kan vi se ett ökat resultat tack vare vår årsplan, verktyg spindlar samt det kollegiala lärandet hos pedagogerna.
9 Utveckla lärmiljöerna för en ökad likvärdighet i området. Genom kartläggning se behovet av fortbildning och inköp av material. Ge ytterligare förutsättningar för våra matteambassadörer att utvecklas som grupp och kunna bli en kunskapsbank till alla pedagogerna i Malmslätt. fsk.-chef och bitr.fsk.chef Kartläggning av barns språkutveckling i förskoleklass ( Vad sa du fröken? ) Vi kan se att resultaten från förra året ökat med god marginal. Vi kan se att det är färre elever med stanine 1-3 jämfört med förra året. Räkna och arbeta med färger är moment som naturligt kommer in i förskolans vardagsarbete t.ex. vid gemensamma lekar, påklädning och matsituationer. Där det arbetas strukturerat med Före Bornholmsmodellen är resultaten högre, framförallt den fonologiska medvetenheten. Nytt prioriterat mål från och med hösten 2016 är språkutvecklingen. Kartläggning av fortbildningsbehovet t.ex. Före Bornholmsmodellen. Samarbete med biblioteket Bokkalas. Ge ytterligare förutsättningar för våra språkpiloter att utvecklas som grupp och kunna bli en kunskapsbank till alla pedagogerna i Malmslätt. fsk. chef och bitr.fsk.chef
10 Attitydundersökning; Utveckling och lärande Alla förskolor hade även här höjt sina resultat markant sedan förra året. Vi kan se betydelsen av vårt systematiska kvalitetsverktyg som synliggjort vår verksamhet för föräldrarna. Bra uppslutning och engagemang på våra samrådsmöten bidrar till en ökad delaktighet. Att vi har haft naturvetenskap/teknik och matematik som prioriterade mål kan vara en effekt av de höjda resultaten. Vi fortsätter håller i och om och vidareutvecklar de goda resultat som vi har fått. fsk.-chef Arbetslagen, och bitr. arbetslagsledarna fsk.-chef och fsk.chef och bitr. fsk.chef.
11 Barns inflytande (2.3 Lpfö98/10) Följande mål ur Lpfö 98/10 har vi fokuserat på; Barnens möjlighet att påverka sin situation i verksamheten Förskolan genomsyras av att alla barn har ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Varje barns uppfattningar och åsikter respekteras. Arbetslaget dokumenterar, följer upp och analyserar barnens möjlighet att påverka sin situation i verksamheten. (Steg 7 i KUL).
12 Förskola och hem (2.4 Lpfö98/10) Följande mål ur Lpfö 98/10 har vi fokuserat på; Information om verksamhetens mål och innehåll till föräldrar Personalen beaktar och tar till vara föräldrarnas synpunkter när det gäller planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. (Steg 7 i KUL). Utvecklingssamtal Personalen utvecklar verksamheten utifrån analysen av utvecklingssamtalen så att varje barn ges bästa möjliga förutsättning för utveckling och lärande. (Steg 7 i KUL).
13 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (2.5 Lpfö98/10) Följande mål ur Lpfö 98/10 har vi fokuserat på; Övergång mellan förskola och förskoleklass/skola/fritidshem Samverkan mellan verksamheterna utgår från de nationella och lokala målen samt de riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Steg 7 i KUL).
14 Uppföljning, utvärdering och utveckling (2.6 Lpfö98/10) Följande mål ur Lpfö 98/10 har vi fokuserat på; Organisation av det systematiska kvalitetsarbetet Förskolans verksamhet genomsyras av en tydlig organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns en medveten struktur där analysen av resultat på individ och gruppnivå används för att utveckla verksamhetens kvalitet. (Steg 7 i KUL). Arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans verksamhet genomsyras av ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete. et av dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys leder till utveckling av verksamheten, så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. (Steg 7 i KUL). Kompetensutveckling i yrkesrollen All kompetensutveckling är relaterad till förskolans uppdrag och systematiska kvalitetsarbete. Kompetensutvecklingen omsätts och sprids inom enheten samt ger en kvalitetshöjning av verksamheten. (Steg 7 i KUL).