Kommunrvisionn ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV MILJÖVERKSAMHETEN Bngt Sbring (m), Ordf Jant Hagltorn (m), 1 v ordf Stig Andrsson (s), 2 v ordf Nils Prsson (kd) Tord Stursson (m) Sida:1
Kommunrvisionn Innhållsförtckning Sammanfattning... 3 1. Inldning... 4 1.1 Uppdrag och syft... 4 1.2 Avgränsning... 4 1.3 Mtod... 4 1.4 Bakgrund... 4 2. Miljönämndns vrksamht... 4 3. Styrning... 5 3.1 Nationll nivå...5 3.2 Rgionala nivå... 5 3.3 Kommunal nivå... 5 3.3.1 Kommunfullmäktig... 5 3.3.1.1 Budgt... 5 3.3.1.2 Avfallsplan... 6 3.3.2 Miljönämndn... 6 3.3.2.1 Tillsynsplanr... 6 3.3.1.2 Dlgation... 7 3.4 Kommntarr... 7 4. Inr arbt... 8 4.1 Kvalittsarbt...8 4.2 Srvic och handläggningstidr... 8 4.3 Kommntarr... 9 4.4 Rgistr... 9 4.5 Kommntarr... 10 5. Uppföljning... 10 5.1 Nationll nivå... 10 5.2 Kommunal nivå... 10 5.3 Tillsynsplann... 11 5.3.1 Miljöbalkn... 11 5.3.2 Livsmdlslagn... 11 5.3.3 Djurskyddslagn... 11 5.3.4 Avfallsplan... 11 5.4 Kommntarr... 11 6. Prissättning... 12 6.1 Taxor och intäktr... 12 6.2 Kommntarr... 13 7. Komptns... 13 7.1 Komptnsutvckling... 13 7.2 Kommntarr... 13 Bilaga 1. Källhänvisning... 14 Bilaga 2. Tillsynsplan nligt Miljöbalkn... 15 Bilaga 3. Uppföljning av tillsyn nligt Miljöbalkn... 15 Bilaga 4. Tillsyn nligt Livsmdlslagn... 16 Bilaga 5. Uppföljning av tillsyn nligt Livsmdlslagn... 16 Bilaga 6. Tillsyn nligt Djurskyddslagn... 17 Bilaga 7. Uppföljning av tillsyn nligt Djurskyddslagn... 17 Bilaga 8. Uppföljning av Avfallsplan... 18 Sida:2
Kommunrvisionn Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrvisionn granskat hur miljöarbtt styrs och följs upp och i vilkn omfattning nämndn uppfyllr sitt tillsynsansvar i förhålland till lagstiftningn. Miljöarbtt i kommunn sköts av miljökontort, som skall bdriva tillsyn undr huvudsaklign fyra lagstiftningar och g srvic till kommuninvånarna. Nämndn är rprsntrad i dt övrgripand kommunala miljöarbtt i idégruppn för Agnda 21 och i allrgikommittén. År 2003 har innburit spcilla lösningar avsnd bmanningsfrågan. Flr tjänstr har upphandlats xtrnt och vikari har anställts på inspktörstjänstn. Dn styrand lagstiftningn är omfattand och komplicrad. Till lagstiftningn finns förordningar och n omfattand mängd författningar som miljökontort skall vara uppdatrad på. För dt granskad årt 2003 kan konstatras att n omfattand flora av målformulringar har använts i budgtn, vilkt int bidragit till ökad tydlight av nämndns uppdrag. Uppföljningn av budgtmåln är alltför knapphändig för att kunna g n bild av huruvida måln har nåtts llr j. Dt är positivt och som förtjänar att framhållas är att formrna för framtagandt av mål i budgtprocssn inför 2004 har ändrats mot n intgrring av kvalitt och konomi. Dt har också ställts andra krav på hur måluppfylllsn skall rdovisas. Sammantagt bör dtta tydliggöra nämndns uppdrag. Allvarligt ur tt styrningsprspktiv är tillsynsplanrnas stora bristr. Enligt miljöbalkn skall dssa årlign uppdatras, vilkt int har sktt. Dåligt uppdatrad tillsynsplanr försvårar n prioritring av tillsynn och styrning av dt lokala miljöarbtt mot d rgionala måln. Att kunna göra prioritringar md rätt undrlag är int minst viktigt i konomiskt svåra tidr. Möjlightr till nödvändig uppföljning av tillsynsarbtt försvåras också av bristand tillsynsplanr. Utifrån dn granskning som gjorts av nämndns tillsyn har Åstorp n omfattning av tillsynn som i stort övrnsstämmr md rikt i övrigt. Följand positiva iakttaglsr har gjorts: - Förändring av budgtprocssn inför 2004, som bör g tydligar styrsignalr och bättr förankrad mål som är mätbara - En hög srvicnivå i förhålland till allmänht, myndightr och andra nämndr i kommunn. Följand bhövr utvcklas: - Tillsynsplanrna måst vara uppdatrad, båd avsnd antalt objkt och dn uppskattad tidsåtgång som krävs pr objkt. Planrna bhövr utsträckas till att bli fmåriga planr, innhålland d namngivna objktn, när i tidn tillsyn skall sk och ndbrutna pr inspktör. Dtta för att tydliggöra nämndns och förvaltningns åtagand och undrlätta bdömningn av prsonalbhovt. Planrna bör årlign antas av nämndn. - Uppföljning av tillsynn bhövr skärpas md hjälp av adkvata tillsynsplanr. - Konskvnsr av taxan för tillsyn och prövning bör utvärdras utifrån bl a självfinansiringsgradn undr olika lagutrymmn för vntull rvidring av taxan och övrnsstämmls md övrgripand kommunala mål. - Miljökontort bör få tillgång till tt mr utvcklat IT-stöd. - Yttrligar samvrkan inom 4K-samarbtt för ffktivar rsursanvändning, int minst md tank på nya arbtssätt som följr av ökad gnkontroll på förtag. Sida:3
Kommunrvisionn 1. Inldning 1.1 Uppdrag och syft Ernst & Young har på uppdrag av kommunrvisionn gnomfört n granskning av miljönämndn. Granskningns syft är att blysa hur miljöarbtt styrs och följs upp mllan kommunstyrlsn, nämnd och förvaltning och i vilkn omfattning nämndn uppfyllr sitt tillsynsansvar i förhålland till lagstiftningn. I granskningn ingår också att blysa hur nämndn arbtar md komptnsförsörjning, kvalittsutvckling, handläggningstidr och prissättning. 1.2 Avgränsning I granskningn ingår int några studir av nskilda ärndn. D miljö- llr hälsofrågor som åliggr kommunstyrlsn har int ägnats spcill uppmärksamht, annat än då miljönämndn dltar. 1.3 Mtod Fakta har samlats gnom studir av olika styrand och uppföljand dokumnt inom vrksamhtsområdt. Vidar har intrvjur gnomförts md förvaltningschf och kommunchf. 1.4 Bakgrund Olika lagar och nationlla dirktiv gr uppdrag till kommunns miljövrksamht om vad som skall uträttas. Kommunfullmäktig och miljönämnd har ansvar för att lagstadgad tillsyn kan vrkställas vilkt också mdför krav på prioritringar inom d lagstadgad tillsynsområdna samt i vilka frågställningar som miljönämndn skall vrka mr aktivt. Därtill finns nationlla mål, rgionala mål samt av kommunfullmäktig antagna inriktningsmål för miljönämndn. Syftt md tt styrsystm är att dt ska skapa samband mllan övrgripand mål och dn faktiskt bdrivna vrksamhtn. Styrningn i n organisation skr i flra ld, vilkt förutsättr att styrsignalrna måst vara tydliga och upplvas som möjliga att ralisra. D kan alltså var sig vara motstridiga llr för många. Varj förvaltning och nht i styrkdjan bör klargöra sitt åtagand, dt vill säga vilkn måluppfyllls som kan uppnås på rspktiv nivå md bfintliga rsursr. Dt är anglägt att rglbundn uppföljning görs av måluppfylllsn. 2. Miljönämndns vrksamht Nämndn skall bdriva tillsyn nligt nationll lagstiftning och g srvic till organisationr och privatprsonr i kommunn. Vidar skall nämndn yttra sig i kommunala ärndn som har anknytning till miljölagstiftningn, t x rmissyttrandn i planärndn. Miljönämndn är gnom förvaltningschfn rprsntrad i idégruppn för Agnda 21 och i allrgikommittén. Folkhälsoarbt och riskhantring är kommunstyrlsfrågor som miljönämndn i dagslägt int är ngagrad i. Sida:4
Kommunrvisionn Förvaltningn bmannas av n hltidsarbtand förvaltningschf, n miljöinspktör och n miljöassistnt på 0,75 % -tjänst. Miljönämndn har äskat om xtra mdl för att kunna omvandla assistnttjänstn till n miljöinspktörstjänst på hltid, då assistnt slutad sin tjänst undr 2003. Nämndn har tillsammans md Svalövs kommun kontraktrat n konsultfirma, EkoCntr, som bistår md naturvårdsarbt, information till skollvr och allmänht. Undr 2003 tog nämndn hjälp av privata förtag för att hinna md d livsmdlsprovr som lagstiftningn krävr samt tillsyn av djurhålland fastightr. 3. Styrning 3.1 Nationll nivå D lagar och förordningar som miljönämndn skall utföra tillsyn undr är Miljöbalkn, Livsmdlslagn, Djurskyddslagn, dlar av Smittskydds- och Tobakslagn samt dlar av karantänsförordningn. Mängdn dirktiv är omfattand. Undr dn nationlla lagstiftningn har rgringn utfärdat tt 100-tal förordningar. Undr Riksdags- och rgringsnivå finns fyra statliga vrk: Naturvårdsvrkt, Jordbruksvrkt, Kmikaliinspktionn och Livsmdlsvrkt, som samtliga gr ut författningar. Miljöbalkn är n ramlag, som kom 1999 och rsatt 15 olika lagstiftningar. Bstämmlsrna i balkn syftar till att främja n hållbar utvckling och tillförsäkra lvand och kommand gnrationr n hälsosam och god miljö. Balkn skall tillämpas vid all vrksamht och alla åtgärdr som har btydls för balkns mål, parallllt md annan lagstiftning som rglrar vrksamhtn. Miljöbalkn krävr bland annat att alla kommunr har n tillsynsplan som rvidras årlign. Plann skall också undrlätta prioritringar bland olika tillsynsuppgiftr. Förutom Riksdagns uppdrag till kommunrna gnom lagstiftning finns också 15 nationlla miljömål antagna av Riksdagn 1999. 3.2 Rgionala nivå Inom rgionn, md länsstyrlsn som samordnand part, har miljömål formulrats och tt handlingsprogram tagits fram. Md 14 övrgripand mål och 65 dlmål är avsiktn att g dt skånska miljöarbtt n tydlig inriktning. Länsstyrlsn har till uppgift att upprätta n gnomförand- och uppföljningsorganisation. För kommunrna innbär miljökvalittsmåln att handlingsprogram llr motsvarand bör upprättas, vilkt skall rdovisas snast 2006. 3.3 Kommunal nivå 3.3.1 Kommunfullmäktig 3.3.1.1 Budgt I bugt för 2003 finns styrsignalr för miljönämndns arbt. Dssa uttrycks undr olika rubrikr såsom: vision, vrksamhtsbskrivning, inriktningar, ffktmål, miljömål, prstation och kvalitt. Exmpl på styrsignalr och målformulringar är att gnomföra Sida:5
Kommunrvisionn miljöbokslut och nå avfallsplanns inriktningsmål. Vidar skall tillsyn sk nligt miljönämndn tillsynsplan samt att handläggningstidr för klagomål och ansökningar och rmissr skall sk korrkt och snabbt. Inför budgtn 2004 har budgtprocssn ändrats avsnd hur måln tas fram. Kommunchfn har n dialog md förvaltningschfn om inriktningsmåln, vilkt skall g n bättr avvägning mllan mål och rsursr. Antalt mål har nligt intrvjur bgränsats för tydligar styrning. Vägldand i dialogn kring ffktmåln är att måln skall vara konstrurad så att dt är möjligt att kontinurligt följa gradn av måluppfyllls. Vid årts slut skall rsultatt av måluppfyllls int komma som n övrraskning. Ambitionn är att uppföljningn av kvalitt och konomi prsntras tillsammans på tt lättfattligt sätt md hjälp av tt signalsystm md rött och grönt. Några xtra rsursr har int givts till nämndn för 2003 och kommr int hllr att sk för 2004. I intrvjur md kommunldningn framkommr mdvtnht om dn höga arbtsblastningn och att tt utökat tillsynskrav åläggs nämndn undr 2004. Inför 2005 kommr nämndn troligtvis att bhöva ökad rsursr för att kunna möta tt ökat tillsynsansvar undr miljöbalkn. 3.3.1.2 Avfallsplan Enligt riksdagsbslut skall kommunrna upprätta avfallsplanr md övrgripand målsättning att minska avfallts mängd och farlight. Dn nu gälland avfallsplann i Åstorp antogs 2001 och gällr för n fmårspriod. Uppföljning av avfallsplann skall göras årlign och snast omarbtas ftr fm år. Av planns sammanfattning framgår att tt av d viktigast måln är att öka anslutningn till dt fastightsnära insamlingssystmt. I plann finns sammantagt tt 30-tal mål, där miljönämndn är ansvarig för sx styckn. Dssa mål rör huvudsaklign information och rådgivning till förtag. 3.3.2 Miljönämndn 3.3.2.1 Tillsynsplanr Dt åliggr nligt miljöbalkn tillsynsmyndightn att upprätta n tillsynsplan. Plann skall bygga på n kartläggning och invntring av tillsynsbhovt i kommunn samt att dn årlign skall uppdatras. Tillsynsplann är huvudsaklign till för dn gna planring och skall int rdovisas till rgional llr cntral myndight. Kommunn själv avgör vilkn omfattning tillsynn skall ha undr Miljöbalkn, dvs. md vilkn intrvall tillsynn utförs, dss inriktning och md vilkn komptns. Därför kan sägas att tillsynsplanrna är n dl av målstyrningn och utgör dt cntrala styrdokumntt för nämndns styrning av förvaltningn. När dt gällr tillsyn undr Miljöbalkn finns alltså utrymm för kommunala prioritringar. Dt uppgs i intrvjur att frkvnsn av tillsyn är anpassad till kommunns rsursr. Några muntliga llr dokumntrad prioritringar avsnd vilka tillsynsobjkt som är viktigast har int framkommit undr granskningn. Int hllr har granskningn kunnat konstatra någon angivn nivå för srvic kontra tillsyn, utifrån hur rsursrna används. Sida:6
Kommunrvisionn I kommunn har också tagits fram tillsynsplanr för tillsyn nligt annan lagstiftning, dock int Smittskyddslagn och Tobakslagn. Samtliga tillsynsplanr är bslutad i miljönämndn undr 2000 och är dlvis uppdatrad därftr av förvaltningschfn. En fullständig uppdatring av tillsynsplanrna skall göras undr 2004. Planrna har tagits fram i samarbt md kommunrna i 4 K. Kommunrna inom samvrkan 4 K har därför lagt samma ambitionsgrad vad gällr tillsynsfrkvnsn på olika typr av objkt. Dn totala summan för rsursbhov nligt tillsynsplann är 4 550 timmar. I förvaltningn finns 2,75 hltidstjänstr, motsvarand 4 675 timmar i total arbtstid. Då inbgrips såväl förvaltningschfns hla arbtstid liksom assistnttjänstns totala arbtstid. I bilagor 2 till 4 finns dlar av tillsynsplanrna rdovisad. Enligt tillsynsplann skall tidsåtgångn pr objkt spgla nämndns totala tidsinsats kopplad till rspktiv objkt, dvs. vntull anmälan/prövning, inläsning, granskning av miljörapport, upprättand av yttrand, fastställand/rvidring av kontrollprogram, information mm varför plann bör vara tt gott mått på dn tid tillsynn vrklign tar. 3.3.1.2 Dlgation Dlgationsordning finns och har uppdatrats undr fbruari 2004. 3.4 Kommntarr Dt är myckt positivt att dt sktt n förändring av budgtprocssn inför 2004 md att dt skaptas n tydlig koppling mllan mål och konomi. D målformulringar som fanns md i budgtn för 2003 var alltför många, vilkt rsultrar i otydlight om vilka formulringar som gntlign är mål och därmd skall rdovisas. Uppföljning av mål är n akillshäl i många sammanhang ftrsom uppföljningn sällan blir av mn dn modll som valts i kommunn gr förhoppningsvis bättr förutsättningar så att måln blir mätbara och rdovisad. Nämndns rdovisning av måluppfyllls i förhålland till måln i avfallsplann är yttrst knapphändig och rdovisar int vad som uppnåtts llr vilkn grad av måluppfyllls som nåtts. Enligt Miljöbalkn skall dn oprativa tillsynsmyndightn kartlägga tillsynsbhovt och bskriva dtta i n tillsynsplan som årlign uppdatras. Vad som framkommr i intrvjur är att kommunns tillsynsplan int årlign har uppdatrats, ftr år 2000. Antalt objkt som är förmål för tillsyn avvikr i vissa fall kraftigt mot dt vrkliga antalt tillsynsobjkt. Tidsåtgångn för tillsyn nligt d olika lagarna i tillsynsplann motsvarar i stort stt dn sammanlagda tidn för d 2,75 tjänstr som finns på förvaltningn. Dtta kan knappast ha md vrklightn att göra ftrsom dt då int finns tid till andra arbtsuppgiftr än d som nbart är kopplad till tillsynsvrksamht. I intrvjur framkommr dssutom att förvaltningn hållr n hög srvicnivå gntmot andra nämndr och allmänht, vilkt motsägr tillsynsplann. Mot bakgrund av n låg bmanning på miljökontort finns dt orsakr till att plann int har uppdatrats mn nämndn har gnom dtta avsagt sig möjlightrna att styra Sida:7
Kommunrvisionn vrksamhtn ffktivt mot d områdn som är mst väsntliga ur tt tillsynsprspktiv. Dt går int hllr att säkrställa n likvärdig bhandling av tillsynsobjktn. Utan n aktull tillsynsplan, som kontinurligt följs upp, är dt omöjligt att skaffa sig n aktull bild av rsursbhovt inom förvaltningn och vårt att fatta bslut om prioritringar. Nämndn bör tills att n aktull tillsynsplan upprättas, som fungrar som tt rllt styrdokumnt för tillsynsarbtt. En sådan plan måst bakta varj nskilt tillsynsobjkt och vara utsträckt i tidn så att dt framgår hur tillsyn planras för d objkt som har tillsyn i andra intrvall än varj år. Dssutom bör varj tillsynsobjkt namngs, för att undrlätta uppdatringar av tillsynsplann. Md n gnomarbtat tillsynsplan kan nämndns åtagand i förhålland till kommunfullmäktig tydliggöras, dvs. vad kan åstadkommas md bfintliga rsursr. En fördl vor också om plann bröts nd pr inspktör, vilkt också skull förtydliga d anställdas åtagand i förhålland till förvaltningsldning. Sammantagt bristr styrningn bristr mllan nämnd och förvaltning. Gnom n mr utbyggd tillsynsplan är dt också möjligt att styra proportionn mllan tillsyn och srvic samt vilkn omfattning som komptnsutvcklingn bör ha. Md n mr dtaljrad tillsynsplan ökar också möjlightrna att styra tillsynn i riktning mot d nationlla miljömåln och på så sätt sätta gna ralistiska mål för miljöarbtt. 4. Inr arbt 4.1 Kvalittsarbt Kommunförbundt Skån har initirat tt kvalittsprojkt, KIM (Kvalitt i miljöarbtt), för miljökontor i Skån. Kommunförbundt har stått för kostnadrna avsnd n samordnartjänst. Åstorp och kommunrna inom 4K har tillsammans md några nordskånska kommunr dltagit i projktt som skall vara klart i juni 2004. Fokus i arbtt har lgat på att ta fram gmnsamma flödsschman och procssbskrivningar för att säkrställa kvalitt och n likvärdight bdömning i tillsynsärndn. Tillgång till dokumntationn, chcklistor och mallar skall sk via Prstorps kommuns hmsida. Att man valt att använda n kommuns hmsida bror på att dtta förnklar uppdatring, då sådan ndast bhövr sk på n gmnsam dator iställt för på rspktiv kommunrs datorr. Ansvart för uppdatringar skall fördlas mllan kommunrna innan projktt avslutas. Arbtt har upplvts som positivt från miljökontorts sida, ftrsom dt innburit n nyttig bnchmarking gntmot d andra kommunrna och n mtodutvckling. I kvalittssäkringsprojktt har dt visat sig att flr och flr miljöförvaltningar övrgår till att arbta från kontort och mindr tid tillbringas på fältt. Arbtsinsatsn utgörs mr av bdömningar och godkännandn av dokumnt, som t x d olika tillsynsobjktns planr och rdovisningar av gnkontrollsarbt. I intrvjur framgår att miljökontort int fullt ut anammat dtta arbtssätt mn att dt troligtvis är framtidns arbtssätt för vissa ärndn. 4.2 Srvic och handläggningstidr I intrvjur md förvaltningn framkommr att man ansr att srvicnivån är hög båd i förhålland till allmänht och andra nämndr och förvaltningar. Dt är förvaltningns Sida:8
Kommunrvisionn ambition att vara tillgänglig undr kontorstid, vilkt innbär att svara i tlfon såväl som att svara på mjl från allmänhtn Dn nuvarand srvicnivån uppgs dock blasta organisationn. Undr intrvjur framkommr bhovt av n rsursförstärkning som kan prioritra mllan olika förfrågningar, i synnrht från allmänhtn. Ett annat altrnativ som framkommr undr intrvjur är tt joursystm inom 4K samarbtt, som kan ta hand om förfrågningar. Exmpl på dn höga srvicnivån är dn kostnadsfria radonmätningn, gratis kontroll av dricksvattn i hushåll md barn undr fm års åldr och att provr tas omdlbart i samband md att någon misstänkr brott mot livsmdlslagn i affärr llr rstaurangr. I d mst frkvnta ärndn som inkommr till nämndn finns nligt miljöchfn n handläggningstid på maximalt n vcka. Ärndtypn som avss är tillståndsärndn nligt miljöbalkn. Dt kan också gälla utlåtand som länsstyrlsn krävr in angånd tt förtag i samband md ansökan om EU-bidrag. En stickprovskontroll av handläggningstidn i tio ärndn bkräftar miljöchfns uppfattning om handläggningstidn. Samtliga ärndn handlads inom n vcka, i rgl inom n till två dagar. Inom förvaltningn är klagomål liktydigt md synpunktr/klagomål från allmänhtn på att lagstiftning övrträtts. Exmpl på klagomål är då n granns ldning stör d bond i n annan fastight, alltför kraftigt ljud/bullr llr fukt/mögl i n hyrslägnht. Undr 2003 rgistrrads 310 klagomål. När tt klagomål inkommr så förs sparat statistik övr dtta. Klagomål inkomna pr tlfon gs tt diarinummr först om ärndt krävr mr handläggning. Klagomål inkomna på mjl llr brvlds diariförs alltid. D antckningar som görs av miljökontort i samband md klagomålt läggs ftr att ärndt är utagrat i dn fysiska aktn, tt mappsystm ftr fastightsbtckning. 4.3 Kommntarr Samvrkan mllanmiljönämndrna inom 4K gr n bra möjlight till komptns- och mtodutvckling. Eftrsom miljökontort är så pass litt är dt också mr sårbart om prsonal slutar, varför n säkring av handläggningsrutinr och mtodr minskar riskrna för längr avbrott brond på prsonalförändringar. I sammanhangt bör d korta handläggningstidrna framhållas, trots n ansträngd prsonalsituation. Dt finns all anldning att undrsöka fortsatt och utvcklad samvrkan inom 4K för att säkrställa n tillräcklig komptns och utvckling inom miljöområdt. Int minst avsnd förändrad rutinr när dt gällr tillsyn av objkt md gnkontroll, gna miljöldningssystm och vilka konskvnsr dtta får för arbtsmtodr och påvrkan av rsursbhov och komptns. 4.4 Rgistr Miljökontort användr idag int tt spcillt utvcklat program för miljötillsyn. Dokumntation skr i gnkonstrurad mallar i programmt Word. Dokumntation skr också fysikt och förvaras i tt mappsystm. Enligt intrvjur har dt inom nämndn förts diskussionr om införskaffand av spcill mjukvara mn att nuvarand rutinr fungrar väl. Sida:9
Kommunrvisionn Md nuvarand Word-basrad systm skr ofta n dubbldokumntation, då olika ärndn dls skall journalföras i Word och dls sammanställas på olika listor utifrån ärndtyp llr brond på lagutrymm. Kontinurliga ärndsammanställningar görs för värmpumpar, avloppsanläggningar, installationr av ldstädr, undantag från rnhållningsförordningn, oljcistrnr, dlgationsärndn, allrgirondr och vattnprovr. Enligt intrvjur kan dt förligga svårightr md att övrföra informationn i nuvarand dokumntationsformat till tt databasbasrat systm. I dag är int uppgiftr sökbara i dokumntationssystmt, annat än om man går ignom ärnd för ärnd. Information om t x nytablringar får nämndn i första hand via anmälan llr tillståndsansökan från vrksamhtsutövar. Dt kan gälla nytablring av livsmdlslokalr och nligt miljöbalkn anmälningspliktiga C-anläggningar. I intrvjur framkommr att dt inom nämndn finns n god lokalkänndom, så att om dt upptäcks att någon vrksamht är på gång att tablras informrarnämndn om anmälnings- llr tillståndpliktn. Vid d åtrkommand inspktionrna av lantbruk och djurhålland fastightr rgistrras vntulla nytillkomna djurhållar. 4.5 Kommntarr Ett spcifikt IT-vrktyg anpassat för miljövrksamht bord på lit sikt vara n självklarht, int minst utifrån uppföljningsprspktivt. 5. Uppföljning 5.1 Nationll nivå På nationll nivå finns, förutom statistik övr kostnadr för miljövrksamht i kommunrna, ndast sammanställning övr tillsyn undr Livsmdlslagn. Enligt samtal md Naturvårdsvrkt skr ingn cntral uppföljning i dagslägt av d nationlla miljömåln. Hur arbtt skall sk md d nationlla miljömåln är undr uppbyggnad och bror på hur långt kommunrna har kommit md sitt lokala Agnda 21 arbt rspktiv hur långt Länsstyrlsrna har kommit i sitt arbt md rgional anpassning av d nationlla miljömåln. Miljökvalittsnormrna (MKN) är obligatoriskt bindand. D flsta gränsvärdn nligt MKN är tvingand från 2005 mn några gränsvärdn har rdan trätt i kraft. I förordningn rglras hur uppföljning skall sk, antingn via mätningar llr också bräkningar utifrån kända utsläppskällor. Förliggr risk för övrskridand nligt bräkningar llr att tt faktiskt övrskridand har sktt bslutar Naturvårdsvrkt om att tt åtgärdsprogram upprättas. Länsstyrlsn har då till uppgift att kontrollra att åtgärdrna vidtas i kommunn. 5.2 Kommunal nivå Måluppfylllsn rdovisas i vrksamhtsbrättlsn. För 2003 angs att miljöbokslutt int förliggr, dvs. att målt int är nått mn att n miljördovisning skall tas fram undr 2004. För dt andra målt, dvs. uppfyllls av mål i avfallsplann, uppgs att arbt pågår. Dt framgår int huruvida samtliga mål är uppfyllda llr om arbt nbart påbörjats. Sida:10
Kommunrvisionn 5.3 Tillsynsplann 5.3.1 Miljöbalkn I granskningsarbtt har gjorts n uppföljning av antalt utförda tillsynsbsök undr 2003, för n dl tillsynsobjkt undr Miljöbalkn. Statistikn har tagits fram tillsammans md miljöchfn. I sammanställningn, bilaga 2, framgår att 206 timmars tillsyn är utförd mot bräknat 333 timmar, dvs. 62 %. Dt områd som avvikr mot plan är framför allt tillsyn av C 1 - och U-objkt. Eftrsom tillsyn nligt miljöbalkn är btydligt mr omfattand än sammanställningn i bilaga 2 kan int slutsatsr dras om kommunns hla tillsyn nligt miljöbalkn mn gr n indikation på omfattningn. Dock låtr sig int n fullständig gnomgång göras inom ramn för dnna granskning, då dokumntation kring varj nskilt objkt måst granskas i så fall. 5.3.2 Livsmdlslagn Uppföljning och sammanställning på objktnivå i förhålland till tillsynsplanrna finns på nationll nivå för Livsmdlslagn. S bilaga 4. Tillgänglig statistik vid granskningstillfällt gälld år 2002. Statistikn visar att Åstorp utförd drygt 80 % av dn planrad tillsynn. Stt i nationllt prspktiv liggr Åstorp strax undr gnomsnittt. Från och md 2004 skall objkt som har tillsyn undr Livsmdlslagn utöva gnkontroll och skall skicka in sina gna kontrollprogram för godkännand av miljönämndn. Dtta kan påvrka måluppfylllsn i positiv riktning stt övr tid. 5.3.3 Djurskyddslagn Enligt sammanställning, s bilaga 6, som granskningn tagit fram tillsammans md miljöchfn framgår att närmar tr gångr så myckt tid har lagts på tillsyn nligt Djurskyddslagn än vad som planrats. Dtta bror på att dt är nklar att bsöka samtliga jordbruk undr n tidspriod än att fördla tillsynn jämt undr n längr priod. 5.3.4 Avfallsplan Dt finns tt kommunalt mål avsnd rstavfall på 175 kg/prson och år. Dtta mål skall vara nått 2005. För 2003 var rstavfallt 178,9 kg pr prson. För att nå dtta mål har kommunn i samband md höjning av rnhållningstaxan höjt avgiftn md 12 % för dm som int själva källsortrar sitt avfall, ungfär 500 abonnntr. 5.4 Kommntarr Md nuvarand IT-lösning går dt int att göra uppföljningar md hjälp av IT-stöd utan får göras manullt, objkt för objkt. Kommunn måst tills att dt blir möjligt att på tt nklt sätt följa upp omfattningn av dn utförda tillsynn. 1 Enligt miljöbalkn finns A,B,C och U-anläggningar avsnd miljöfarligvrksamht och hälsoskydd. Dt är anläggningns storlk som avgör vilkn katgori som anläggningn hör till. A och B anläggningar utövar statns tillsyn övr mdan C och U-anläggningar åliggr kommunn. C-anläggningar har anmälningsplikt mdan U-anläggningar saknar anmälningsskyldight. Sida:11
Kommunrvisionn Utifrån dn gnomsnittliga tidsåtgångn pr år för d undrsökta objktn har tillsynsplann följts till 62 %, om än att inga slutsatsr skall dras av dtta för hlhtn. Någon nationll statistik finns int att hämta för jämförlsr undr miljöbalkns områd, därmot gnomförd Naturvårdsvrkt n nkätundrsökning 2000. På frågan om tillsynsmyndightn av rsursskäl avstått från att bdriva aktiv tillsyn inom något tillsynsområd, svarad 63 % av alla kommunr att man avstått på grund av rsursbrist. För Livsmdlslagn finns samlad nationll statistik att tillgå. I Åstorp nådds 81 % av antalt tillsynsbsök i förhålland till tillsynsplann, vilkt är något lägr än dt nationlla snittt. På nationll nivå diskutras möjlightn av att införa vitn för d kommunr som int når lagns krav. Dtta ställr yttrligar krav på prioritringar och planring för dn nskilda kommunn. Sammanfattningsvis kan int sägas att miljönämndn avvikr i fråga om utförd tillsyn i förhålland till rikt i övrigt ävn om man int når omfattningn nligt tillsynsplanrna. 6. Prissättning 6.1 Taxor och intäktr Grundrna i prissättningn är n framräknad kostnadsfaktor K, som motsvarar miljönämndns totala handläggningskostnad pr timm. Dn 2004-01-01 satts faktorn till 540 kronor. Indxuppräkning skr nligt KPI. Kostnad för tillsyn tas ut antingn via n fast kostnad llr pr timm. Dn fasta kostandn uttrycks som antal K, t x tillsyn av hyginlokal för fotvård 3 K mdan tillsyn av vattnvrksamht int har tt fast pris utan dbitras pr timm. Från och md 2004 har kommunn, tillsammans md d tr andra kommunrna inom 4 K, höjt taxorna avsnd tillsyn undr miljöbalkn, djurskydds-, strålskydds- och tobakslagn. Bakgrundn till taxhöjningn är att kommunrna har anstt att d lgat för lågt i pris i förhålland till andra kommunr. Lagstiftning Fakturrat Antal dbitrard Ndlagd tid Diffrns 2003 tim. Miljöbalkn 86 000 - - - - varav C-objkt 52 000 98 tim 95 tim + 3 tim Livsmdlslagn 2 163 800 - - - Djurskyddslagn 40 500 76 tim 372 tim - 296 tim Totalt 281 500 - - - Av tablln framgår att kostnadn för tillsynn av C-objkt övrnsstämmr md d avgiftr som tas ut. Därmot står int ndlagd tid avsnd Djurskyddslagn i proportion till kommunns intäktr för tillsynn. Dock skall tilläggas att djurtillsyn av fastightr md två djur llr färr är avgiftsbfriad. Ndan finns n prognos övr intäktssidan ftr gnomförd höjning av taxan. Bräkningn är utförd utifrån oförändrad omfattning av tillsyn och samma principr vid fakturringn. 2 Taxor för tillsyn nligt livsmdlslagn bstäms av Livsmdlsvrkt. Sida:12
Kommunrvisionn Bilaga 1. Källhänvisning Intrvjur Kommunchf Ulf Strömstdt, kommunldningskontort Miljöchf Lnnart Rydbrg, miljökontort Intrvjurna har gnomförts av Lars Eriksson, Ernst & Young, samt Tord Stursson, förtrondvald rvisor. Dokumnt - Miljönämndns vrksamht, 2003-10-09 - Sammanträdsprotokoll Miljönämndn 2004-02-02, Förslag till ffktmål. Åstorps kommun - Budgt 2003. Åstorps kommun - Förslag till skrivning för Budgt 2004. Åstorps kommun, miljönämndn - Jämförlsr av kostnadr för miljö och hälsa. Sv. Kommunförbundt - Tillsynsplanr för Miljönämndn Åstorp: Miljöbalkn, Livsmdl och Djurskydd - Livsmdlsvrkts sammanställning övr tillsyn 2002. - Rapportring av dn kommunala livsmdlstillsynn år 2002. Livsmdlsvrkt. - Undrlag för kommunal tillsynsplanring. Sv. Kommunförbundt. - Gnomförda och pågånd naturpdagogiska projkt år 2003. - Vrksamhtsplan för kologiskt och naturpdagogiskt arbt s kommun undr år 2004. - Taxor för prövning och tillsyn inom miljöbalkns, djurskyddslagns, strålskyddslagns områd samt för uppdragsvrksamht s kommun. - Avfallsplan Åstorps kommun 2001-07-25. - Insamling av hushållsavfall 2003. NSR. 2004 - Sammanställning av Tillsyns- och förskriftsrådts nkät till tillsynsmyndightr år 2000. Naturvårdsvrkt. - Skåns miljömål och miljöhandlingsprogram. Länsstyrlsn i Skån län. 2003 Sida:14
Kommunrvisionn Bilaga 2. Tillsynsplan nligt Miljöbalkn Tillsyn nligt miljöbalkn 3 Antal objkt Intrvall för tillsynsbsök ggr/år 4 Tidsåtgång/ Rsursbhov 6 objkt/ år 5 Tillsynsplanring/-uppföljning 1100 Natur- och kulturvård 200 Miljöfarlig vrksamht 920 600 Hälsoskydd 194 450 Förornad områdn 3 1 5/1 15 Vattnvrksamht 3 1 4/1 12 Täktr 50 Kmiska produktr 7 85 +? 210 Avfall och producntansvar 120 Totalt 2 757 Bilaga 3. Uppföljning av tillsyn nligt Miljöbalkn Tillsyn nligt miljöbalkn 8 Antal objkt Intrvall för tillsynsbsök ggr/år Tidsåtgång/ objkt/ år Rsursbhov 9 Faktiskt utförd tillsyn 2003 Ggr/år Faktisk tidsåtgång 10 Miljöfarlig vrksamht - C-objkt 30 1/1 5 150 19 95 - U-objkt 50 1/5 6/5 = 1,2 60 0 0 Hälsoskydd - Hotll 4 1/3 3/3 = 1 4 1 3 - Campinganläggningar 1 1 3/1 = 3 3 1 3 - Idrottsanläggningar 3 1/5 2/5 = 0,4 1 0 0 - Skolor och fskl 20 1/3 6/3 = 2 40 6 36 - Samlingslokalr 5 1/5 2/5 = 0,4 2 0 0 - Lokalr f hyginisk bhandl 50 1/3 2/3 = 0,67 33 15-20 34 - Lokalr f vård 10 1/3 3/3 = 1 10 5 15 - Friluftsbad/strandbad 1 1 3/1 = 3 3 1 3 Förornad områdn 3 1 5/1 = 5 15 1 5 Vattnvrksamht 3 1 4/1 = 4 12 3 12 Totalt (jämförbara postr) 333 206 3 I tablln finns tillsynsplanns huvudrubrikr. 4 I kolumnn angs int intrvallt pga att dt antingn saknas llr finns undrrubrikr md olika tidsintrvallr. 5 I kolumnn angs int tidsåtgångn pga att dt antingn saknas llr finns undrrubrikr md olika tidsåtgång. 6 Rsursbhov är dn uppskattad tidsåtgång för tillsynn undr tt år. 7 Från 2004 skall tillsyn sk av cistrnr för lagring av bränsl. I dags lägt är dt totala antalt obkant. 8 I samband md granskningn har gjorts n uppföljning av vissa objkt undr miljöbalkn, nligt tablln ndan. 9 I tillsynsplann finns objkt som int skall ha tillsyn varj år, därför har dt årliga rsursbhovt bräknats gnom: antal objkt x intrvall x tidsåtgång pr objkt. 10 I kolumnn angs tidsåtgångn gnom multiplicring av antalt faktiskt utförda tillsynsbsök md dn tänkta tidsåtgångn. Sida:15
Kommunrvisionn Bilaga 4. Tillsyn nligt Livsmdlslagn Tillsyn nligt livsmdlslagn Antal objkt Intrvall för tillsynsbsök ggr/år Tidsåtgång/ objkt/ år Tillsynsplanring/-uppföljning 360 Livsmdlstillsyn 730 Avgiftsgrupp 1. Industrill tillvrkning 5 1,5 15 2. Parti- och dtaljhandl 13 1,5 6 3. Storhushåll 46 1,5 6 4. Vattnvrk 2 1 6 Björnkulla Fruktindustrir 1 24 Totalt 67 1 090 Rsursbhov 11 Bilaga 5. Uppföljning av tillsyn nligt Livsmdlslagn Rikt Avvikls Tillsyn nligt livsmdlslagn Enligt Sammanställning tillsynsplan 2002 12 Antal anläggningar 67 79 - Antal tillsynsbsök/anläggn 13 1,5 1,22 1,3 Andl anläggningar m avvikls - 48 38-11 Rsursbhov är dn uppskattad tidsåtgång för tillsynn undr tt år. 12 Statistikn är hämtad från Livsmdlvrkt 13 I Livsmdlvrkts statistik finns int bgrppt tillsynsbsök. I sammanställningn har därför använts statistik för inspktion och bsök. Sida:16
Kommunrvisionn Bilaga 6. Tillsyn nligt Djurskyddslagn Tillsyn nligt djurskyddslagn Antal objkt Intrvall för tillsynsbsök ggr/år Tidsåtgång/ objkt/ år Tillsynsplanring/-uppföljning 300 Djurskyddstillsyn 300 Jordbruk 90 1/3 rsp. 1/5 1,33 rsp. 0,8 Fiskodling / vilthägn 1 1/5 1 Ridanläggn. 2 1 4 Knnlar, pnsionat 10 1/3 1,33 Zoobutikr 2 1/3 1,33 Anläggn. F offntlig förvisning 1 1/3 3 Övrigt 1 1 3 Totalt 107 600 Rsursbhov 14 Bilaga 7. Uppföljning av tillsyn nligt Djurskyddslagn Tillsyn nligt djurskyddslagn Antal objkt Intrvall för tillsynsbsök ggr/år Tidsåtgång/ objkt/ år Djurskyddstillsyn Jordbruk 90 1/3 rsp. 1/5 4/3 = 1,33 rsp. 4/5 = 0,8 Rsursbhov 15 Faktiskt utförd tillsyn 2003 Ggr/år Faktisk tidsåtgång 16 104 90 360 Fiskodling / vilthägn 1 1/5 5/5 = 1 1 0 0 Ridanläggn. 2 1 4/1 = 4 8 3 12 Knnlar, pnsionat 10 1/3 4/3 = 1,33 13 5 20 Zoobutikr 2 1/3 4/3 = 1,33 3 0 0 Anläggn. F offntlig förvisning 1 1/3 3/1 = 3 3 1 3 Övrigt 1 1-5 0 0 Totalt 137 395 14 Rsursbhov är dn uppskattad tidsåtgång för tillsynn undr tt år. 15 I tillsynsplann finns objkt som int skall ha tillsyn varj år, därför har dt årliga rsursbhovt bräknats gnom: antal objkt x intrvall x tidsåtgång pr objkt. 16 I kolumnn angs tidsåtgångn gnom multiplicring av antalt faktiskt utförda tillsynsbsök md dn tänkta tidsåtgångn. Sida:17
Kommunrvisionn Bilaga 8. Uppföljning av Avfallsplan 17 2000 2001 2002 2003 Rstavfall kg/pr prson 207 180 178,4 178,9 Åtrvinning av hushållsavfall kg/prson 132 133,9 146,7 144,8 17 Uppgiftr hämtad från NSR. Sida:18