Vem är jag? Språkhantering i vården Magnus Fogelberg Stockholm 2012-11-12 Göteborg 2012-11-22 Malmö 2012-11-27 Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Uppdragsägare dokumentation vid SkaS Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser 1 Vad blir det nu, då? Vad innebär det medicinska språket? Medicinskt fackspråk i skrift Svenska, latinska och engelska termer Medicinsk terminologi Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi, språkvård och standardisering Ordlistor och klassifikationer i sekreterarens arbete I begynnelsen var ordet och ordet var sch (Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst förstås av djur finsktalande kan inte uttala sje-ljud men sch kan uttalas påfinskaoch av ormar 2 3 Flera ljud Flera språk språket bildades Babels torn nationalspråk sch (samma stavning på tyska) skrivs på polska sz ungerska s italienska sc portugisiska, franska ch engelska sh norska sj På varje nationalspråk: parallella språk talspråk teckenspråk för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk gester, kroppshållning internetspråk uttryckssymbol, emotikon, :-) datorspråk systemens kommunikation 4 5
Den tredje språkdimensionen 1. Nationalspråk 2. Skriftspråk talspråk teckenspråk 3. Allmänspråk fackspråk jargong Fackspråk och allmänspråk Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong Ulla Clausén i Medicinens språk 6 7 Fackspråk terminologi En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse i sitt fackområde. Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg Det är mänskligt att fela Kvalitetsundersökning i USA 1997 44000 98000 dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% 8 9 Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Patient Student Sjuksköterska Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Jönköping Göteborg Luleå Läkare Malmö Administratör Linköping 10 11
Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Ortopedi Medicin Rehabilitering Kirurgi Neurologi Det medicinska språket Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt 12 13 Språklagen Varför det? 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas 14 15!!! Västgötaklimax D: Detta måste röra sig om ett slaganfall P: Vad betyder det? D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke? 16 17
Allmänspråket allmänspråket domineras av svenska dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Fackspråket: ett dilemma Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation 18 19 Bättre Fackspråk Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal 20 21 Fackjargong Ett exempel Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut. 22 23
Förkortningar Förkortningar Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär femurfraktur Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär FEMurfraktur p5!!! 24 25 Men Magnetresonanstomografi (eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering 26 27 1 Valet mellan flera möjliga uttryck...6 1.1 Välj termerna inte allmänorden eller jargongorden...6 1.2 Valet mellan latin, engelska och svenska...6 2 Kulturspecifika begrepp och företeelser...8 3 Stavning, böjning och annan anpassning av lånord...9 4 Stor eller liten bokstav i namn och benämningar...10 4.1 Sjukdomar, diagnoser, metoder etc...10 4.2 Mikroorganismer: bakterier m.m...10 4.3 Mikroorganismer: virus...11 4.4 Sammansättningar med egennamn...11 5 Förkortningar...12 5.1 Initialförkortningar...12 5.2 Måttenhetsbeteckningar...13 6 Bindestreck och tankstreck i sammansättningar...13 7 Övriga skrivregler...14 Latin eller svenska? gravidas extrauterina extrauterin graviditet utomkvedshavandeskap otitis media mediaotit - mellanöreinflammation (ej örsprång) regnbågshinna ej iris men irisatrofi och inte regnbågshinneatrofi tandkött ej gingiva men gingivit och inte tandkötssinflammation livmoder ej uterus men uterusprolaps och inte livmoderframfall Små anatomiska bildningar skrivs gärna på originallatin: musculus levator labii superioris alaeque nasi Större försvenskas: trapeziusmuskel 28 29
Engelska eller svenska? Stavning följsamhet ej compliance pisksnärt ej whiplash poäng ej score epost ej mejl men blue baby, shunt, pacemaker (begrepp med etablerade termer) ae > e, oe > e, c (med k-uttal) > k, ch > k, ph > f, th > t, rh > r: glossofaryngeusnerven, EJ: glossopharyngeusnerven koklea, EJ: cochlea kranium, EJ: cranium torax, EJ: thorax skanner, EJ: scanner stejpla, EJ: stapla stejpel, EJ: staple 30 31 Egennamn och sjukdomar Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (inte Alzheimers) Parkinsons sjukdom Parkinson Sammansatta ord Svensk huvudregel sätt ihop orden: aortaaneurysm screeningundersökning sympatikusblockad - men när det ger tydlighet: C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska 32 33 Medicinens språk Spris grundjournal (Liber, Svenska Läkaresällskapet) Lärobok med fördjupad information om latinska termer med böjning och grammatiska regler, principer för fackspråk, förkortningsregler, beskrivning av grekiskans inflytande på medicinsk terminologi, klassifikationer, informatikens grunder. Spri råd 4.7 Grundjournal 1976 34 35
Spris grundjournal När teknik styr(de) struktur ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi 36 37 Språk respektive terminologi språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga 38 39 Begrepp Vad gör språket? kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO 1087-1:2000) betecknar begrepp Begrepp definition begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp Term Definition Referent 41 42
123887 Uöjso soifsoj hu. Uww. Wcbwb nunaodianodiaundn wqcojm ervmt rw erivmeäoi erwäoirmq epro gjäj erpgj eäpg mpcisäpsäfcms ä Äpomcfp e ogpjeä gjeräpogj ergjeäporjg,v erg wcfwmf mwifcpo sfcmsiäfsmaäfsmäfpsdfämsdfpoc psoficmsi ergmäpvom sfdpomciasä säpomcsäp /sj faj fäpsa / fvwpfoqw+0irpfk qiwmrcwekr weqcråwrm qwrcwercm wercmwirp nnmiräqowmc UTLÅTANDE 000000-0000 Jlksajf slfjsösa Sljfsljslj 17 Den semiotiska triangeln (semiotik = läran om tecknens betydelse) begrepp Symboler referent :) definition vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Från Terminologicentrum TNC 43 44 Den tydliga journalen Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras påvilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg Den tydliga journalen Entydigt definierade begrepp Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) Kan presenteras påvilket språk som helst! Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg 45 45 Journalen, ett dokument Ödsogvöoi 570582 Ernui iybbyoib dfvomgäp öovjtöoej gm dvgpomd rtsrbr ägm mväp rthy Namn Namn 456 66 SKJLSJ Osdn s nöosinöosiunföo nfsofnsöoif oaeoöeörog aeöof scvgmcäkfmäcsakfmc möafö eöieöfem öu öog aeöoigueaöog ervtemieimtävpeäptivm jaoj gaeöorjm jeöo jöojäpqej pqejäp jäpejr päqjebgpjeräpj äpjo e g äepj gäqejk,äqepc äejäg qpoejr pääjpgojq eräpogjqpj äpoj äpeqor g Vgddg Hh gevtpäo öohae öheröojc eäteimtäve igjeqäpj jäpeojtäpqecj eäpotieäpotviem äpejg peojgpeomcäejgeäqr eäpgj täpetäpeoi eäp gj eär teproti pfkjpäo eoit jegjqeä eäpoiv qp p gjep qeejäejcmäep tveotv neäpoeurätp jäeptjeäqpcjeäptcjeprjtc eiätpeiävpeimtv ti eräteärpto ierpot dfsvddg Csfmasäfpkä ecjeqäptjet eteärptieäpv vjeäptjc sfäskfäpsfkmäspfkcmsäpfksäpfkmsaäfkm äi täp epjt et c 5crwwaerc iogjeäpojge iäeporm räpogj ti eäptierpmvieäptvm päjer äpojgpä ejgäpjgäpeqj e gäpejg asfcsamfcäspmfäspficsäpfcisäpfispfimc eäogj eäpgj eäpgjäp gjeqäprgjmepäcmv efk äerpge jq gkq gkäem epocm sfcsäfsmäpfmsäpfmsäpfsäpficmspäof tqitpäeiätvm tept eå cepotjc eäe peiätimväpoe eåpj? dfvdvdvg täpeoitepo epoti eä et opeitäetpäeorit pgqeäpogjäerpg päeoit jeäp gjqeäpj ägjerg Fdf gdg äspofmic Qäjc rtä w eäcpoj w eoimvt eräpomviteäpm ep geägjeräg eqä gjergäjägjvm gjrjgpäwje gäperoj gäpo dsfvsdvgdvg scf scmäpoim 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 Patientjournal Kliniken eäpo gjeäg jeä gjeäg jeärqgjäe äeprojge äpoqrjc gäpojg ergjerg epogjeä gjeg jojeg äpreogjmerpmcgec eäprogj erpg jeräpo g ep gojkeäwrovi mgjeräog jerpwog jepgo jeäpojge räper er ikrg åkjegpjerg perjgäepro gäperogk äpewikg äeprgk epäro g ep gojerä ogjerpog jerägj erpägoj äpoegjpqoer g 18772 weac scmpsaäfis sfis äpfimasäpficmspfimcäspfispfmsäpfmisäpfispäfmcos er gerjgäeprjgeprojgvj äeprgpqäeojgäpeojgeprojgärptog egpeorjgäepqro jgeräg kjepgjepgoj erpgoje äpojg er gpojeqräogjermägojegoperjgvjgäerpogjeqrä pogeärpgj cfow,qåf,owfå,owf w åfpowåf,owåfp,wf åow,få wqo,f åwo,fåcwofåcp wfcwf,owåfco,w åfowåfp,w åfwåfomw åeovwqemåroweqp0riwefw efk wqcrqw4fcimweäfkwmäcfwqäfkmwäfpckmwäpfmcwpfkmq4cfmwke wqcrqwkw fåwekqfåwecf4f äw epfkm re+giqmcöfpdfeigmw aek c 46 47
Modern journalstruktur från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig 48 49 Oberoende informationsmängder Oberoende informationsmängder Adm.data Vårdbegäran Bakgrundsfakta Anamnes Utredande aktiviteter Status Bedömning Resultat Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Mål Vårdplan Riktade insatser Behandlande åtgärder Adm.data Vårdbegäran Bakgrundsfakta Anamnes Utredande aktiviteter Status Bedömning Resultat Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Mål Vårdplan Riktade insatser Behandlande åtgärder Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem 50 50 Patientjournal Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Namn på mall Informationsdelar Tidigare ett dokument, en avgränsad skriven information Utvecklas till dokumentation, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Informationsmängd 51 52
Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Epikrismall Epikris Adm.data: Vårdtid Handläggare Hälsoproblem: Akut ryggsmärta och urinstämma. Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Synonymer Vårdförlopp: Bakgrund: Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma. Utredning: Ryggundersökning visar nedsatt rörlighet, palpationsömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnetundersökning visar diskbråck. Åtgärd: Tappas på urin. Diskbråcket opereras. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Utvärdering: Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. Planering: Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök. 53 54 Terminologiskt arbete Begreppsanalys ett fackområde t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för fackområdet Begreppsmodellering 55 56 begäran om erhållande av hälso- och sjukvård vårdbegäran som framställs av hälsooch sjukvårdspersonal remiss som hanteras med elektroniskt medium multiplicitet restriktion Begreppsanalys Finn kännetecknen till ett fenomen Remiss: är en vårdbegäran framställs av hälso- och sjukvårdspersonal Begreppet är identifierat 57 58
Definition Skriv termposten vårdbegäran som framställs av hälso- och sjukvårdspersonal remiss framställan term synonym vårdbegäran som framställs av hälso- och sjukvårdspersonal definition 59 60 Terminologi och språkvård Utöver terminologiskt arbete etablerandet av terminologier måste ett språkvårdande arbete bedrivas. Terminologi och språkvård Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket. Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades. Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket 61 62 Terminologi och språkvård För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds ( nedmuntras ) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning 63 64
Språkkommitténs frågesida Språklig förvaltning www.sls.se 65 Varför fungerar detta överallt? Svar: standardiserad anslutning. 67 Varför standardisera? Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken Mindre viktiga (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter 69 språkvård är att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom 66 Men inte detta? Svar: nationella standarder. Standardisering i hälso- och sjukvården Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete 70 68
Hälsoinformatiken Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om från annan aktör, från annat tillfälle ISO Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse 1946-10-14, världsstandardiseringsdagen fr.o.m. 1970 Detta firades 2010 12/10 i EU, 23/9 i Förenta staterna!! Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument 71 72 CEN Sverige Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär 73 74 Den stora frågan Terminologistandarder Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad? Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal 75 76
Snomed CT Snomed CT Rupturerad ovarialcysta Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande 300 000 400 000 begrepp med cirka 1 miljon termer Rupturerat ovarium Ruptur Ovarium Cysta Ovarialcysta Rupturerad cysta 77 78 Klartext Det enda vi hade tillgång till förr i tiden Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till Struktur och terminologi Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext 79 80 Kodad text?? Kodad text?? Klassifikationer innehåller koder T.ex. ICD 10-SE: G35.9 Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift frånskild partnerskap 81 82
Kodverk Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll ICD 10-SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO Värdemängder Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal 83 84 Ordlistor Ordlistor Ordlista = lista över ord utan särskild ordning eller samband Exempel Päron Motorcykel Gåta Fågelnäbb Ordbok = ordlista på ett språk med ordförklaringar Lexikon = alfabetisk ordlista som kan innehålla översättning av orden till annat språk 85 86 Ordlistor Ontologier Tesaurus = ordlista som ordnats ämnesvis eller i bokstavsordning och som kan innehålla synonymer till orden Vokabulär = tesaurus som innehåller formella definitioner Nomenklatur = vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde Begreppssystem (som uttrycks i modell eller text) Klassifikation = kategoriserat begreppssystem Taxonomi = klassifikation med endast hierarkisk ordning (Linnés Systema naturae) Kodverk = klassifikation där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema (KSH97) 87 88
Terminologier, terminologisystem Nomenklatur (vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde) Klassifikation (inklusive taxonomi och kodverk) (kategoriserat begreppssystem [med endast hierarkisk ordning / där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema]) 89 90 En klassisk djurklassifikation djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation djur som beter sig som vanvettiga talrika djur djursomärtecknademed en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djursomjust slagitsönderen vattenkruka djursompåavståndser utsom flugor Ur: Jorge Luis Borges: El idioma analíticode John Wilkins (1941) Sekreterarrollen i terminologin Tolka diktat inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda 91 92 Tack! Magnus Fogelberg magnus.fogelberg@vgregion.se http://www.evama.se/sprakterm 93