Effektivisering av parkeringar i centrum

Tjänsteskrivelse 1 (3) Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Agnetha Köhler Samhällsbyggnadsnämnden Effektivisering av parkeringar i centrum Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda effektiviseringar av parkeringar i centrala Karlskoga i enlighet med kommunstyrelsens beslut 2016-05-31 147 2016 och återkoppla till nämnden. Kommunstyrelsens beslut gäller att utreda möjligheten till ökat antal parkeringsplatser, enklare sökvägar, förbättrad skyltning samt förbättrad omsättning på de för handeln mest strategiskt lokaliserade angöringsplatser (kort parkeringstid) som kan vara avgiftsfria. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 mars 2018 Bilaga 1, Trafikkonsekvensanalys Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 31 oktober 2017 Protokollsutdrag KS 2016-05-31 147 Parkering i centrum beslut om utvecklingsinriktning Kostnads- och intäktsberäkning vid införande av avgiftsfri parkering i Karlskoga centrum, samhällsbyggnadsförvaltningen den 20 februari 2016 Fördelningsnyckel kostnader vid avgiftsfri parkering i Karlskoga centrum, PM RSD den 16 november 2016 PM utredning Effekter av borttagna parkeringsavgifter, RSD den 22 februari 2016 Avrapportering utredningsuppdrag Parkering i centrum, samhällsbyggnadsförvaltningen den 6 november 2012 Gemensamhetsanläggningar och samfällighet i Karlskoga centrum fördjupning parkerings- och tillgänglighetsutredningen, november 2004 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2016-05-31 att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda en effektivisering av parkeringsytorna i centrala Karlskoga - avseende såväl ökat antal platser, enklare sökvägar, förbättrad skyltning, förbättrad omsättning på de för handeln mest värdefulla parkeringsplatserna samt att föreslå ett antal strategisk lokaliserade angöringsplatser (kort parkeringstid) som kan vara avgiftsfria. Kommunstyrelsen beslutade 2016-05-31 också att omgående ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att uppgradera utrustning för

2 (3) 2018-02-06 SBN 2018.0058 parkeringsavgifter så att alla vanliga typer av betalningsmedel kan användas. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har idag genomfört utbyte av utrustning till moderna parkeringsautomater som hanterar sveriges nya mynt och kortbetalningar på ett snabbt, smidigt och säkert sätt. Vidare har införts möjligheten att betala med app/sms. Ny parkeringsövervakningsutrustning för dessa system är anskaffad. Användningen av parkering med app och sms har sedan införandet snabbt ökat och är idag uppe i över 15 000 användare vilket är tecken på mycket gott mottagande hos parkörerna. Samhällsbyggnadsnämnden har också infört ca 30 st avgiftsfria strategiskt lokaliserade angöringsplatser genom lokala trafikföreskrifter med kort parkeringstid och på de för handeln mest värdefulla parkeringsplatserna. Genom att korta ner parkeringstiden uppnås en högre omsättning på de parkeringsplatser som finns. Kulans markparkering har redan byggts om i syfte att öka antalet parkeringsplatser och förbättra söktrafiken. Återstår förbättrad vägvisning (i KS beslut omnämnt skyltning ), förbättrade sökvägar samt att fortsätta öka antal parkeringsplatser på resterande ytor. I egenskap av väghållare beslutar SBN om vägvisning samt hur och vad man får bygga på allmän platsmark. Tidsaspekt och förfarande Den parkering som genom statistik och studier visat sig fullbeläggas snabbast är den mellan kommunstyrelsehuset och Kulan. Det är också det område som tillsammans med Lilla Torget kan ge möjlighet till fler parkeringsplatser avsedda för handeln. Vi kan förbättra söktrafiken och samtidigt göra ytan mer estetiskt attraktiv. Med anledning av ovanstående bör detta område byggas först. En förstudie inkl detaljprojektering bör tas fram. Överväganden I programhandlingen för centrumstråket saknas en trafikkonsekvensanalys och när man tittar på om det är möjligt att anlägga parkeringar utefter Centrumleden så bör man ta fram en sådan för att skaffa sig en god kunskap om vilka effekter på trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö som uppkommer. Det är i sammanhanget viktigt att SBN i egenskap av väghållare beslutar vilken typ av status Centrumleden skall ha i Karlskogas vägnät (Karlskoga kommuns trafiknätsanalys).

3 (3) 2018-02-06 SBN 2018.0058 Antal fysiska parkeringsplatser bedöms kunna öka med ca 50 st genom ombyggnationer på Lilla Torget, Garvaregatan och vid Cenrumleden. Kostnaden för projektet är uppskattad till ca 10 Mkr sammantaget. Den estetiska aspekten och möjligheten att knyta an till centrumstråket samt renodla parkeringsytor som kommunen äger att vara uteslutande för handeln är positiva i sammanhanget. För att veta exakt hur många platser man kan bygga och hur ytorna kan disponeras på bästa sätt måste det tas fram en förstudie inklusive detaljprojektering. En stor utmaning är att just ytan mellan Kulan och KS huset har stora höjdskillnader och detta blir dimensionerande. Transporter till/från området för handeln måste utredas mer ingående vid en förstudie. Det finns miljömässiga aspekter hur varor kan och får levereras som måste stämmas av med miljöavd. Vidare finns skarpare krav från transportföretagen hur långt och i vilken lutning förarna får dra lasten. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna återrapporteringen inklusive Bilaga 1 Trafikkonsekvensanalys och att delge kommunstyrelsen densamma för kännedom. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en förstudie för parkeringsområdet mellan KS huset, Kulan och Lilla Torget. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge samhällsbyggnadsförvaltningen ett utredningsuppdrag för ytterligare parkeringar efter Centrumleden och denna skall inkludera en trafikkonsekvensanalys. Återrapporteras till samhällsbyggnadsnämnden i dec 2018. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ge samhällsbyggnadsförvaltningen ett utredningsuppdrag gällande vilken status Centrumleden skall ha i huvudvägnätet för Karlskoga kommun (Karlskoga kommuns trafiknätsanalys) och återrapportera till samhällsbyggnadsnämnden under hösten 2018. Agnetha Köhler Tafikingenjör Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen

Bilaga 1 1 (12) Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Agnetha Köhler Samhällsbyggnadsnämnden Trafikkonsekvensanalys 1 Inledning 1.1 Tidigare utredningar 1.1.1 Centrumstråket 1.1.2 Trafiknätsanalys 1.1.3 Förslag till utformning av Alfred Nobels torg 2 Befintliga förhållanden 2.1 Trafiksituation i närområdet 2.2.1 Gångvägnät 2.2.2 Cykelvägnät 2.2.3 Vägnät 2.2.4 Parkering 2.2.5 Trafiksituationen 2.2.6 Olyckor 2.2.7 Vägvisning 2.2.8 Varuleveranser 3 Möjlig utformning efter genomförd utredning 3.1 Centrumstråket stängning Loviselundsv. 3.2 Gående 3.3 Angöring biltrafik 3.4 Varuleveranser 3.5 Parkering längs Norra Viaduktgatan 3.6 Parkering söder om kyrkogården 4 Trafikkonsekvenser 4.1.1 Centrumstråket konsekvenser 4.1.2 Påverkan på angöring till området för gående och cyklande 4.1.3 Påverkan på angöring till området för biltrafik 4.2 Konsekvenser inom planområdet 4.2.1 Varuleveranser 4.2.2 Konsekvenser parkering söder om Kyrkogården 5 Sammanfattning och förslag på åtgärder

2 (12) 1 Inledning Samhällsbyggnadsnämnden har uppdragit åt samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda effektiviseringar av parkeringar i centrala Karlskoga. Uppdraget innefattar bla att utreda möjligheten till ökat antal parkeringsplatser, enklare sökvägar, förbättrad skyltning samt förbättrad omsättning på de för handeln mest strategiskt lokaliserade angöringsplatserna (kort parkeringstid) som kan vara avgiftsfria. Anledningen till uppdraget är att skapa optimala förutsättningar för att parkeringsmöjligheterna för kunder till handeln i centrala Karlskoga säkerställs och förbättras. 1.1 Tidigare utredningar 1.1.1 Centrumstråket Centrumstråket är ett i kommunfullmäktige godkänt program vars idé är ett stråk som binder samman Torget/Kulan och Skolgärdet, som är två tydliga målpunkter i Karlskogas stadskärna. Målet är att bilda en större men ändå koncentrerad stadskärna som får tillräckligt stor attraktivitet för att vara konkurrenskraftig. Stråket beskrivs bestå av ett gångstråk mellan husen i kvarteret Beckasinen, med handel i bottenvåningen och bostäder ovanpå, mellan husen i kvarteret Beckasinen. Dessutom ett körstråk längs Katrinedalsgatan och parkering längs järnvägen. För att få plats med parkeringen ska Loviselundsvägen stängas mellan Per Lagerhjälms gata och Katrinedalsgatan. Konsekvenserna som detta medför för trafiken är dock ej utredda. 1.1.2 Trafiknätsanalys Trafiknätsanalys för Karlskoga tätort är framtagen år 2000 och den är en grundläggande del i kommunens trafiksäkerhetsarbete. Dess syfte är att föreslå åtgärder som minskar antalet konflikter där det finns motstridiga anspråk på framkomlighet och säkerhet. - Säkerhet prioriteras 1.1.3 Förslag till utformning av Alfred Nobels torg Utformningsfärslaget är ett inriktningsbeslut framtaget 2016 och är beslutad i kommunfullmäktige. I första hand torghandel och transporter på Alfred Nobles torg har en stark anknytning till uppdraget Effektivisering av parkeringar i centrala Karlskoga. I förslaget till utformningen av torget anges att det är önskvärt att minimera transporter på torgytan varför annan plats måste utredas. Dessutom anges att alternativ plats för torghandel skall kunna var på ytorna vid Garvaregatan varför också detta är nödvändigt att ta i beaktande. 2 Befintliga förhållanden 2.1 Trafiksituation i närområdet 2.2.1 Gångvägnät Bilden nedan visar gång- och cykelvägar i närheten av parkeringsplatsen vid Garvaregatan. Det är viktigt att ta reda på konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och motorfordon för att se om och i sådana fall var det finns brister i trafiksäkerheten.

3 (12) Det är stora höjdskillnader i Karlskoga centrum som bjuder på utmaningar och det är på sina ställen relativt branta lutningar. Flera övergångsställen över vägar med hastighetsgräns 50 km/h, vilket innebär dålig trafiksäkerhet. Det finns tre övergångsställen över Centrumleden. Ett av dem har haft riktning till en busshållplats men denna har flyttats och leder idag inte till någonting på andra sidan och bör tas bort. (bilden nedan) De två andra ligger med 40 meters mellanrum och leder båda från Kulan till nya busshållplatsen längs Centrumleden. Varje övergångsställe innebär en konfliktpunkt mellan gående och bilister och här kommer konfliktpunkterna onödigt tätt, vilket innebär sämre trafiksäkerhet. Över N:a Viaduktgatan finns två gångpassager i form av övergångsställen där hastighetsgränsen är 50 km/h. Det södra är vid Garvaregatan, där Centrumstråket ska gå. Det norra är vid Katrinedalsgatan. Flest oskyddade trafikanter i konflikt med motordrivet fordon är vid N:a Viaduktg/Garvareg. Det kan finnas anledning att på olika sätt trafiksäkra upp denna passage. Tabell 1. Gång- och cykelpassage Antal gående (2 tim) Antal cyklande (2 tim) Antal gående/ min Centrumleden 2st 73 1 0,6 N:a Viaduktg./Garvareg. N:a Viaduktg./Katrinedalsg. 251 3 2,1 87 11 0,7 Från Katrinedalsgatan finns en trappa ner till parkeringsanläggningen vid Lilla Torget.

4 (12) Gående inom området behöver korsa stora trafikytor för att ta sig fram. 2.2.2 Cykelvägnät Det finns gott om separerade gång- och cykelvägar i området och liksom för gångvägnätet innebär detta konfliktpunkter där oskyddade trafikanter möter motorfordonstrafik. Kartan visar cykelbanor i anslutning till Kulan. Från norr, öster och söder går det bra att ta sig till området och cykelparkering finns, dock måste cyklister från söder ta sig upp för en smal ramp närmast Willys för att nå cykelparkeringen. Väster om Kulan ligger Torget där cykeltrafik helst inte är önskvärd. Ny cykelbana är anlagd utefter Bergsmansgatan Inom området behöver cyklande, liksom gående, korsa stora trafikytor. 2.2.3 Vägnät Området försörjs från E18 via två huvudinfarter, Viaduktgatan och Boåsvägen. Katrinedalsgatan och Loviselundsvägen fungerar som förbindelselänkar i östvästlig riktning. Centrumleden söder om Kulan är en huvudgata, vilket innebär att den trafikeras av biltrafik mellan tätortens olika områden. Hastighetsgränsen är 50 km/h och ÅDT (årsmedeldygnstrafik) 5800. Värmlandsvägen/Urbrinken/Bergsmansgatan/Katrinedalsgatan är historiskt en huvudgata genom hela centrum, men byter namn flera gånger. Centrumleden finns till för att avlasta den och leda trafiken runt centrum. Norr om Torget och österut har Bergsmansgatan/Katrinedalsgatan en hastighetsbegränsning på 30 km/h, men direkt norr om Torget är ett gångfartsområde på gång att utformas. Gatan borde i dessa delar klassas som en uppsamlingsgata, som tjänar trafik mellan ett område och huvudnätet. Norra Viaduktgatan ligger direkt öster om Kulanparkeringen och är en huvudgata med en ÅDT (årsmedeldygnstrafik) på ca 5000. Loviselundsvägen är en huvudgata sydöst om Kulan, med en hastighetsgräns på 50 km/h.

5 (12) Figur 1. Hastighetsgränser. Blått 50 km/h, grönt 30 km/h (NVDB). 2.2.4 Parkering Större parkeringsanläggningar i det direkta närområdet är anläggningarna norr och söder om Garvaregatan, den på Torget (som ska tas bort) och den på Kulans tak. Utöver det finns kantstensparkering längs flera närliggande gator. Närmast Kulan finns angöringsplats/taxiplats. Olika typer reglering: 10 min utan avgift, 4 tim med avgift. Beläggning utifrån parkeringsutredning. 2.2.5 Trafiksituationen Infarten till/från parkeringarna Garvaregatan från Norra Viaduktgatan upplevs vid högtrafik som något blockerade och många gående passerar Norra Viaduktgatan vid den infarten i konflikt med motorfordon. 2.2.6 Olyckor Mellan 1 februari 2013 och 1 februari 2018 har det skett fem trafikolyckor i inringat område. Fyra av dem är påkörningar av fotgängare eller cyklister på övergångsställen och en är en påkörning bakifrån av en bil på Norra Viaduktgatan som skulle svänga vänster in på Garvaregatan.

6 (12) 2.2.7 Vägvisning Behöver förbättras. God effekt kan uppnås med tex digital och/eller traditionell vägvisning främst från Centrumleden för att leda trafiken som söker parkeringar i första hand runt det nya gångfartsområdet. 2.2.8 Varuleveranser Lastplatser markerade i blått Idag råder stora problem med varuleveranser till verksamheter runt Torget och Kulan. Det finns en lastkaj på sydsidan av Kulanbyggnaden, en lastplats längs Bergsmansgatan, en lastplats längs Urbrinken och en lastkaj på östsidan av Kajan, mot parkeringsplatsen vid Lilla Torget. Användningen av de flesta av dessa lastplatser är idag bristfällig och varuleveranser sker istället på för ändamålet icke avsedda platser. Den största anledningen till detta är att varuleverantören vill parkera så nära varumottagaren som möjligt. För butikerna närmast Torget, främst på öst- och sydsidan om det, innebär det att varuleveranserna kör in på Torget. Det är inte lämpligt eftersom Torget är avsett för gående och trafiksäkerheten blir sämre med tung trafik där. Dessutom skymmer lastbilarna sikten från butiker. Torget är planerat för ombyggnad och i den nya utformningen är det önskvärt att varuleveranser dirigeras bort från Torget.

7 (12) - Kulanbyggnaden lastkaj används dåligt. Leveranser kör ner på Kyrkbacken istället - Kör sönder markvärmen från Garvareg mot Torget Figur 2. Från "Förslag till utformning av Alfred Nobels torg" 3 Möjlig utformning efter genomförd utredning Beskrivning av möjlig utformning 3.1 Centrumstråket stängning Loviselundsvägen I programmet för Centrumstråket föreslås gående korsa Norra Viaduktgatan på samma ställe som idag, samtidigt som programmet inte innehåller någon beskrivning var cyklande ska ledas. Programmet beskriver en stängning för biltrafik av Loviselundsvägen mellan Per Lagerhjälmsgatan och Katrinedalsgatan för biltrafik, varför den kommer behöva ledas en annan väg, vilket dock inte är utrett. En parkeringsanläggning är föreslagen längs järnvägen. 3.2 Gående Inom området behöver gångpassager bli mer trafiksäkra. Enligt trafiknätsanalysen bör gångpassager över vägar med hastighetsgräns 50 km/h utformas så att de medger en maximal hastighet på 30 km/h förbi passagen. En bra lösning är att ta bort två av tre övergångsställen över Centrumleden för att reducera antal konfliktpunkter mellan gångtrafik och biltrafik. 3.3 Angöring biltrafik Det nya förslaget innebär en del förändringar vid in/utfarten till parkeringsanläggningen vid Garvaregatan. Först föreslås att infarten från Garvaregatan till den södra parkeringen vid Willys stängs. Detta för att undvika köbildning i direkt anslutning till korsningen Norra Viaduktgatan/Garvaregatan. Det är också stor risk att övergångsstället, som är en del av Centrumstråket, blockeras. Förslaget innebär även att öppna upp en utfart vid Lilla Torget, strax söder om korsningen Norra Viaduktgatan/Katrinedalsgatan, för att få plats med en extra rad med snedparkering vid Lilla Torget. En infart med enkelriktad körbana åt andra hållet rekommenderas inte, eftersom det skulle innebära backrörelse ut mot gångbanan längs Norra Viaduktgatan. Utfarten ligger endast 15 meter söder om korsningen.

8 (12) 3.4 Varuleveranser Befintlig lastplats längs Urbrinken föreslås behållas, eftersom leverans till butikerna väster om Torget fungerar idag. Förslaget innebär att den befintliga lastkajen på östsidan av kvarteret Kajan inte kommer att kunna ta emot varuleveranser. Detta skulle innebära att alltför stora ytor från parkeringar tas i anspråk. Återstår att lösa en stor utmaning hur verksamheter på östsidan av Torget ska ta emot varor. Varutransporter kommer att vara tvungna att köra in på torget viket i möjligaste mån bör undvikas. En vidareutredning måste göras för att säkra var lämplig lastplats för dessa butiker skall lösas. Leverans till butikerna i Kulanbyggnaden hänvisas till befintlig lastkaj på byggnadens baksida, intill Centrumleden. Det finns i dagsläget ingen bra lösning för leveranser till biblioteksbyggnaden/råkan. Det är ett problem som det återstår att finna en lösning på. För att undvika att leverantörer kör till biblioteket/råkan över markvärmen i Garvaregatans förlängning föreslås skyltning samt information till åkerierna. 3.5 Parkering längs Norra Viaduktgatan I tidigare framtagna skisser (Björn Halvarsson 2006-11-07) är det föreslaget snedparkering längst norrut på Norra Viaduktgatan, på östsidan. I handboken för vägar och gators utformning (VGU) återfinns råd om att tvärställd parkering, vilket inkluderar snedparkering, och dessa förutsätter att trafiken är av lokal karaktär, för önskvärd trafiksäkerhet. Detta uppfylls inte på Norra Viaduktgatan, som är en huvudgata. Dessutom bör bilflödet vara max 200 fordon/timme, vilket innebär ca 1700 fordon/dygn, vid en hastighetsgräns på 30 km/h. ÅDT (årsmedeldygnstrafik) på Norra Viaduktgatan är ca 5000 fordon/dygn. Längsgående parkering kan anordnas där trafikmängden är under 5000 fordon/dygn och där hastighetsgränsen är max 40 km/h. Med anledning av ovanstående kan konstateras att det inte är möjligt att anordna snedparkeringar efter Norra Viaduktgatan. Däremot kan kanstensparkeringar fungera förutsatt att ingen större ökning av ÅDT (årsmedeldygnstrafik) sker samt att en sänkning av hastigheten bör genomföras. 3.6 Parkering söder om kyrkogården Längs Centrumleden, söder om Kyrkogården, finns en liten yta som skulle kunna användas till parkering. ÅDT (årsmedeldygnstrafik) på Centrumleden är 5800 fordon/dygn, vilket innebär att parkeringen måste vara separerad från körbanan visar ett förslag på utformning av parkeringen. Ytan räcker precis till snedparkering med en liten separering från körbanan, i form av förslagsvis kantsten eller räcke. Körbanan behöver då smalnas av och föreslås 7 meter bred. Gångvägar behöver anläggas mellan parkeringsplatsen och Nämdhusgatan i väst och Kyrkstigen i öst. Dock medger detta inget utrymme för en gång- och cykelbana. Om hela ytan söder om Kyrkogården nyttjas får det plats ca 35 parkeringsplatser. Ett alternativ till snedparkering är längsgående uppställning, fortfarande fysiskt separerad från körbanan. Det innebär att det också finns plats för en gång- och cykelbana i samma sektion som parkeringen, men det ryms endast ca 15 parkeringsplatser. Denna möjlighet till nya parkeringsplaser bör utredas särskilt då effekter på trafiksäkerheten, framkomligheten och miljön för området bör stå i fokus.

9 (12) 4 Trafikkonsekvenser Konsekvenser av den planerade utformningen. 4.1.1 Centrumstråket konsekvenser Gående korsar på samma ställe som idag. För önskvärd trafiksäkerhet behöver hastigheten vid övergångsstället säkras till 30 km/h, vilket är extra viktigt om antal gående ökar. Eftersom det inte finns beskrivet var cyklande ska ledas går det inte att beskriva konsekvenserna för dessa, men det är viktigt att tillgodose deras behov vid vidare planläggning. En stängning av Loviselundsvägen påverkar biltrafiken i området väsentligt. Trafiken från cirkulationsplatsen på Centrumleden och österut behöver ledas en annan väg. Beroende på start- och målpunkt för trafiken skulle det kunna ske på E18. Övriga vägar dit trafiken kan flyttas över är Norra Viaduktgatan och Per Lagerhjälmsgatan. Detta skulle kunna få betydande konsekvenser på de aktuella gatorna, avseende såväl säkerhet som framkomlighet. Centrumstråket korsar båda dessa gator, vilket skulle innebära mer biltrafik i konflikt med gående längs Centrumstråket. Ett så stort ingrepp i vägnätet i centralt läge förväntas ge så stora konsekvenser att en trafiksimulering är nödvändig. 4.1.2 Påverkan på angöring till området för gående och cyklande Gång- och cykelvägar i området finns men antalet cykelparkeringar bedöms idag vara otillräckliga. Cykelparkeringarna bör utökas och få prioriterade platser i nära anslutning till gång- och cykelstråken. 4.1.3 Påverkan på angöring till området för biltrafik Om antal platser på den södra parkeringen är 60 st och varje plats har en omsättningshastighet på 2,2 ggr /dag innebär det 60*2,2*2=264 fordon/dygn. Om man antar att 15 % av dessa resor sker i maxtimmen innebär det 40 resor i timmen, vilket innebär två resor på tre minuter. Antal gående över övergångsstället Centrumleden närmast cirkulationsplatsen är knappt två på tre minuter. Det medför att risken för köbildning ut på Centrumleden är liten, eftersom risken att bilar får vänta länge vid övergångsstället är liten. Med en utformning längs Garvaregatan där övergångstället kommer långt in på området innebär det att kömagasinet är långt och risken för blockering ända till Norra Viaduktgatan är liten. Det ger ökad trafiksäkerhet. Antal parkeringsplatser på parkeringsanläggningen norr om Garvaregatan är 72 st. Med en parkeringsomsättning på 2,2 platser/dygn innebär det 72*2.2*2= 317 bilresor/dygn. Det motsvarar 48 resor i maxtimmen, om 15 % av resorna antas företas i maxtimmen. Om 1/3 av resorna antas förläggas till den nya utfarten vid norra änden av Norra Viaduktgatan, motsvarar det 106 fordon/dygn eller 16 fordon i maxtimmen. Det blir 1 bilresa på 4 minuter. Denna trafikmängd bedöms inte vara någon större fara för trafiksäkerheten. 4.2 Konsekvenser inom planområdet 4.2.1 Varuleveranser Förslaget att varutransporterna ska tas emot vid lastkajen öster om kajan medför (tillsammans med fysiska hinder på Torget) att varuleveranserna försvinner från Torget, vilket är önskvärt. Detta förslag innebär istället att

10 (12) transporterna ska köra in via parkeringsanläggningen vid Garvaregatan. Det innebär att transporterna måste samsas om utrymmet med personbilar och det ska in stora lastbilar på den trånga parkeringsanläggningen, vilket ger sämre trafiksäkerhet på parkeringsanläggningen änidag. Dessutom tar lastbilar stora ytor i anspråk, vilket gör att det får plats betydligt färre platser på anläggningen än en anläggning utan varuleveranser. Förslagsvis bör det utredas om leverans av varor kan ske norr om kvarteret Kajan, längs Urbrinken/Katrinedalsgatan. Förslaget att leveranser till Kulan ska ske via befintlig lastkaj är adekvat. Där finns plats och antal transporter som kör ner på gång- och cykelvägen vid Kyrkbacken reduceras, vilket är positivt. Eftersom lösning på leveranser till bibliotekshuset/råkan saknas innebär det att transporter dit även fortsättningsvis använder Kyrkbacken. Dock hindras transporter fysiskt från att backa över Torget. Bättre skyltning och information till åkerierna kan förhoppningsvis hindra att de kör över markvärmen från Garvaregatan. 4.2.2 Konsekvenser parkering söder om Kyrkogården Väljer man snedparkering finns det inte plats för en gång- och cykelbana längs Centrumleden. Det är därför viktigt att kommunen beslutar om framtida disponering av ytor inom sektionen, innan man tar ett beslut om parkering där. 5 Sammanfattning och förslag på åtgärder - Ny utfart kan medges mot Norra Viaduktgatan från parkeringsytan kallad Lilla Torget. Denna åtgärd kommer att avlasta dagens befintliga in/utfart och förbättrar trafiksituationen för söktrafiken samt ger förutsättningar att lägga till fler parkeringsplatser. Viss väntetid I högtrafik vid utfarten kan förväntas men den beräknas vara försumlig och påverkar inte trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som befinner sig på- eller skall ut på övergångstället/cykelöverfarten norr om utfarten. - Samtliga parkeringsplatser där kommunen är fastighetsägare skall vara allmänna. Denna åtgärd säkerställer att parkeringsplatser i centrum är till för handeln och dess kunder. - Parkeringen mellan KS huset och Kulan är dåligt planerad och ger ett rörigt intryck. Här kan användningen av ytorna optimeras och det går att skapa fler parkeringsplatser samt angöringsplatser och samtidigt förbättra fordonens rörelse inom området.

11 (12) Eftersom höjdskillnaderna här är stora måste en fördjupad studie göras för att se om/hur det är möjligt att bygga. - En konfliktpunkt med risk för köbildningar på Norra Viaduktgatan är utfarten från parkeringen vid Garvaregatan och korsningen Norra Viaduktgatan/Garvaregatan. En åtgärd är att stänga utfarten i det läget och istället låta trafiken gå runt på västra sidan. Samtidigt kan kantstensparkeringar läggas utefter sträckan. - För att undvika stora transporter i så stor utsträckning som möjlighet på Alfred Nobels Torg har vi tittat på om det är möjligt att använda befintlig lastkaj på parkeringsytan vid Garvaregatan.

12 (12) Tar man in så stora lastbilar på den trånga parkeringsanläggningen ger det sämre trafiksäkerhet än idag. Dessutom får det plats betydligt färre parkeringsplatser. Förslagsvis bör det utredas om leverans av varor kan ske norr om kvarteret Kajan, längs Urbrinken/Katrinedalsgatan. - Cykelparkeringar bör utökas och få prioriterade platser i nära anslutning till gång- och cykelstråken. - Längs Centrumleden, söder om Kyrkogården, finns en liten yta som skulle kunna användas till parkering. Denna möjlighet till nya parkeringsplatser bör utredas särskilt så att effekter på trafiksäkerheten, framkomligheten och miljön för området inte åsidosätts. Agnetha Köhler Trafikingenjör