Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Relevanta dokument
Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Moderna organisationers struktur och kultur

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

STORA MELLÖSA SKOLAS PROFIL: Hälsa och lärande i samspel

Den goda arbetsplatsen

Medarbetarundersökning Sept. 2010

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Hur blir det möjligt?

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Livskvalitet trots många hinder

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Angående arbetsmiljöfrågor.

Salutogen miljöterapi på Paloma

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Det tar tid förstår du

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

UID Hållbarhets - seminarier

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan Furuliden

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

Vår gemensamma värdegrund.

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Diskussionskarusellen

Motiverande samtal vid autism och adhd

ÖKA HÄLSAN OCH HALVERA SJUKFRÅNVARON! Uppdrag från Kommunfullmäktige 2002

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Vallmons asylboende. Omsorg, struktur och trygghet

Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Riksgälden medarbetarundersökning. Resultatrapport - Mars 2011

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN


Forskning hand i hand med praktiken:

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Religion Livsfrågor och etik

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

ÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden /42

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

Leva hela livet. Hur långt är hela livet?

Salutogen demensomsorg

Välkomna!

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Peabandan. Grunden till JUPP:en

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Peabskolan Exempel på hållbar yrkesutbildning? Skolforum

VOICE Finansinspektionen. FI totalt

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Myndigt medarbetarskap

Nova Futura - Bosse Angelöw

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK)

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

Medarbetar- och ledarpolicy

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan Malmö BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Ledarskap Vad är viktigt i ditt ledarskap?

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

SET. Social Emotionell Träning.

Hur fungerar vår arbetsplats?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

Medarbetarpolicy i Landstinget

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Transkript:

Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012

Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas 3

Ingångsfasen Börja där jag är i mitt liv, Lyssna på mig! Jag formulerar mina förhoppningar och mina val Ömsesidigt förtroende, partnerskap Tillsammans skapar vi tron på min förmåga Vi formulerar möjliga delmål tillsammans Följ min takt! Tid för personlig omställning

Motivation Motivation är rehabiliteringens motor. Motivation börjar med att någon tror på mina resurser. OBS Motivation under press är manipulation.

Andra fasen: Träning och utveckling Jag förstår mig själv genom att lyssna på andra med samma erfarenheter Jag får ordning i tillvaron genom att ha en plan och vara delaktig i den Jag får stöd genom SIA i att se min egen utveckling, även i motgång Jag får mod genom att klara delmål De hinder jag ser respekteras

Tredje fasen: Utgången Tryggheten till SIA-stödet behövs som ett skyddsnät Tillhörighet till andra med samma erfarenheter kan fortsätta Ekonomi som trygghet och stressfaktor Uppleva mening och sammanhang

Stöd, av vem? Från SIA-gruppen Från mig själv, förstår genom att andra lyssnar på min berättelse Från andra med liknande erfarenheter

Stöd, med vad? Att kunna vara delaktig Att se mig själv som resurs, kompetent, känna mig själv Att kunna sätta mål, kunna välja Att vilja sträva efter något Att kunna samarbeta Att kunna känna meningsfullhet i tillvaron

Framgångsfaktorer för deltagaren: Se arbetet som meningsfullt Vara delaktig i förändringen Insatser vid rätt tidpunkt Tro på den egna förmågan Realistiska förväntningar Samverkan och teamarbete

SIA modellens starka moment Börjar där människan är, lyssnar Tror på människans möjligheter om rätt stöd ges Stödet anpassas under processens gång Ser andra med liknande erfarenhet som resurs, stödjer gruppträffar

starka moment, forts. Ger tid att förändra i egen takt Vuxen vuxen bemötande. Partnerskapet Samarbete med arbetsplatser och andra, gränsöverskridande arbete

SIA modellens utveckling Att lära av egna och andras erfarenheter Den tysta kunskapens dilemma: När vi gör något bra hur gjorde vi? Kan vi upprepa det nästa gång? Passar det då? Vilka hinder finns? Reflekterande tillsammans medan man gör sina erfarenheter.

Forts: Fortlöpande jämföra, analysera, känna efter Förstå, begripa, prova på Öppen dialog med dem man ska stödja Engagemang och meningsfullhet i arbetet

SIA-processtöd: Vilja finna få behålla Vilja och finna: fokus på personliga utvecklingen Få och behålla: fokus på samverkan med omgivande krafter och resurser Omväxlande fokus

Röda flaggor Att observera Vara i takt. Vara där deltagaren är Stärka tron på sig själv, modet och känna ansvar för sig själv Genom partnerskapet visa att man kan lita på andra Arbetsplatsen blir en del i processen Förberedda på både framgång och motgång..

Parallellprocesser Lärandet Inkännadet Insikt med ödmjukhet inför mångfald Meningssökande Samarbete Se möjligheter och hinder Delade sammanhang

Känsla av sammanhang

Känslan av sammanhang är en övergripande hållning: man känner tillit till att det som man upplever och som händer under livets gång är begripligt i sitt sammanhang och man har möjlighet att klara av de utmaningar som ställs och att det känns meningsfullt att engagera sig man kan ha olika grad av KASAM

Känslan av sammanhang Förstå och begripa Agera, vara aktiv, ha en vilja Känna mening och vara engagerad n Aaron Antonovsky: Hälsans mysterium

Begriplighet I vilken utsträckning man upplever inre och yttre händelser som förnuftiga, begripliga, och information som ordnad, sammanhängande och tydlig snarare än som kaotisk, oordnad, oväntad, oförklarlig.

Hanterbarhet I vilken grad man upplever att man har resurser som kan möta de krav som ställs för att hantera det som har hänt.

Meningsfullhet Är (motivations-)kraft som kommer av att vara delaktig och medverka i de processer som skapar såväl ödet som dagliga erfarenheter. Det är beroende av att begripa och hantera.

Kasam Vägen mot Känsla av sammanhang i livet fogas samman av dessa olika komponenter som byggstenar. Detta måste ske i flera dimensioner. För en del personer är det mer komplicerat än för andra. Var och en formar sin väg och sina mål.

Vad frågar forskningen? Har livet förändrats? Har det börjat så här? Hur matchas förmåga och arbetssituation? Samhällsinsatser? Tillgänglighetskraven som möjlighet hinder? Hur påverkas kommande arbetsliv under skoltiden?

Vad vet forskningen? Livsomställningsprocess Stärka individens personliga förutsättningar Stärka arbetsplatsens hållning Stressfaktorer på arbetsplatsen och hos personen, vet vi en hel del om Former av supported employment. Flexibilitet för alla i utbildningsutbudet Socialkompetens hos individen Att matcha förmåga och arbete