Åtgärdsprogram för Hjälmarens åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(48)
Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(48)
Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Hjälmarens åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(48)
Sammanfattning Hjälmarens åtgärdsområde består av områdena norr och söder om sjön Hjälmaren som avvattnar direkt till Hjälmaren. Åtgärdsområdet är 1 700 km 2 stort och domineras av Hjälmarens vattenyta. Landytan består av ungefär lika delar skogsmark och jordbruksmark. Av områdets 25 vattenförekomster uppnår enbart två god ekologisk status. En vattenförekomst har dålig ekologisk status. Övriga vattenförekomster har måttlig eller otillfredsställande ekologisk status. Att ytvattenförekomsterna i så stor utsträckning har sämre än god status beror främst på övergödning, även påverkan av rensning, rätning och kanalisering. Samtliga vattenförekomster bedöms ha hög status gällande försurning. Samtliga vattenförekomster i Hjälmarens åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Om kvicksilver undantas är uppnår Hemfjärden i Hjälmaren inte god kemisk status på grund av för höga halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tributyltenn (TBT) i sediment. Vidare uppnår inte samma vattenförekomst god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av ammoniak. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av förorenade områden och anlägga båtbottentvättar. Belastning från jordbruksmark, avloppsreningsverk och enskilda avlopp är de viktigaste påverkanskällorna för de 22 vattenförekomster som bedömts ha miljöproblemet övergödning. En historisk hög belastning i kombination med en sjösänkning bidrar också till den nuvarande kraftiga övergödningen av Hjälmaren. Östra Hjälmaren har dålig status för kvalitetsfaktorn näringsämnen, de övriga 3 bassänger i Hjälmaren har otillfredsställande status. Detta gör Hjälmaren till den i särklass största sjö i Sverige som är så pass kraftig påverkad av övergödning. Även sjön Öljaren som ligger i Hjälmarens åtgärdsområde har dålig status näringsämnen. För sjön Hjälmaren ligger större delen av påverkanskällorna utanför åtgärdsområdet. Täljeån bidrar årligen med ca 13 ton fosfor till belastningen på Hjälmaren, Svartån 23 och Hjälmarens åtgärdsområde med 22 ton fosfor. Dessutom kan läckage av fosfor från sediment i Hjälmaren vara en ytterligare källa. Storleken av den interna belastningen är ännu inte utredd. Totalt måste fosforbelastningen på Hjälmaren minskas med ca 60 procent. Den optimala fördelningen av förbättringsbehovet mellan de externa och en eventuell intern belastningskälla är föremål för en åtgärdsutredning. Det är dock klart att det kommer behövas omfattande åtgärder för att minska näringsbelastningen i åtgärdsområdet. Fysisk påverkan i form av förändrat habitat, kontinuitets- eller morfologiska förändringar är ett miljöproblem i mer än hälften av vattenförekomsterna. Fiskvägar mellan Mälaren och Hjälmaren är högt prioriterade och kommer ha stor positiv inverkan på den ekologiska statusen i åtgärdsområdet. Vandringshinder behöver även åtgärdas i anslutande vattendrag till Hjälmaren. I Hjälmarens åtgärdsområde finns elva allmänna vattentäkter. Tre saknar helt skyddsområde med skyddsföreskrifter och åtta omges av ett vattenskyddsområde, men ingen av vattentäkterna har skydd enligt miljöbalken. Två grundvattenförekomster i Fellingsbroåsen uppnår inte god kemisk status på grund av förhöjde halter av bekämpningsmedel. Ytterligare tolv förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021. Förhöjda halter av klorid och nitrat har bland annat påträffats i förekomsterna. 4(48)
För att följa miljökvalitetsnormerna i Hjälmarens åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 9 800 ha åkermark strukturkalkas, 1 100 ha våtmarker eller fosfordammar och 1 300 anpassade skyddszoner anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärdena kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor till samma grad. Örebros, Arbogas, Eskilstunas, Katrineholms, Vingåkers, Lindesbergs och Kungsörs kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelserna i Örebros, Västmanlands och Sörmlands län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Örebros, Arbogas, Eskilstunas, Katrineholms, Vingåkers, Lindesbergs och Kungsörs kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 4 500 enskilda avlopp uppnår hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Örebros, Arbogas, Eskilstunas, Katrineholms, och Vingåkers kommuner i samråd med länsstyrelserna se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning. I de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor för de mest kraftig påverkade sjöar i området såsom Hjälmaren, behöver Örebros, Arbogas, Eskilstunas och Vingåkers kommuner i samråd med länsstyrelserna i Örebros, Västmanlands och Sörmlands län genomföra kompletterande åtgärder såsom behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande. Havs- och Vattenmyndigheten behöver utveckla vägledning och verka för att det finns medel för att stimulera långsiktig etablering av näringsreducerande åtgärder och uppföljning av åtgärdernas effektivitet. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro kommun behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen avmiljögifter till vatten. Örebro kommun bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids så att utsläpp av giftiga båtbottenfärger minskar. Örebro kommun i samråd med Länsstyrelsen i Örebro län utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning av förekomsten av miljögifter i Hemfjärdens sediment. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att två rensade eller rätade vattendrag restaureras. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att funktionella kantzoner anläggs i skogs- och jordbruksmark. Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, och 5(48)
Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning mot fem vandringshinder. Att skapa fiskvägar mellan Mälaren och Hjälmaren är högt prioriterade åtgärder. Havs- och Vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Otillräcklig dricksvattenskydd: Arbogas, Örebros, Eskilstunas, Katrineholms och Vingåkers kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen eller saknar skydd så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Länsstyrelserna i Örebros, Västmanlands och Södermanlads län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden, och Berörda länsstyrelser och kommuner utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021. 6(48)
Åtgärdsprogram för Hjälmarens åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 8 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 20 2.1 Övergödning... 20 2.2 Försurning... 26 2.3 Miljögifter... 26 2.4 Främmande arter... 28 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 28 2.6 Övriga miljöproblem... 35 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 36 3.1 Näringsämnen... 36 3.2 Miljögifter... 37 3.3 Klorid... 38 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 39 3.5 Övriga miljöproblem... 39 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 40 4.1 Nulägesbeskrivning... 40 4.2 Åtgärder... 40 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 41 5.1 Natura 2000-områden... 41 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet... 41 5.3 Nitratkänsliga områden... 41 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 42 7(48)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Hjälmarens åtgärdsområde består av områdena norr och söder om sjön Hjälmaren vilka avvattnar direkt till Hjälmaren (figur 1a). Åtgärdsområdet är 1663 km 2 stor och består av en mosaik av vattenytor (29 procent) skogsmark (35 procent) och jordbruksmark (36 procent). Några större sammanhängande jordbruksområden finns norr om Hjälmaren kring Hovsta, Glanshammar, Götlunda och Alberga, samt söder om Hjälmaren öster om St. Mellösa och kring sjön Öljaren. Skogsområdena består främst av barrskog men Hjälmarstränderna domineras på flera håll av lövskog. Örebro med sina ca 110 000 invånare är den största tätorten, men endast stadens norra del ingår i området. Totalt bor ungefär 54 000 invånare inom området, varav ungefär 30 000 inom den del av Örebro som ligger inom åtgärdsområdet. Största delen av åtgärdsområdets ligger inom Örebro län. Områdets nordöstra del ligger dock inom Västmanland och den sydöstra delen inom Södermanlandslän. De kommuner som ligger inom åtgärdsområdet är främst Örebro, Arboga, Eskilstuna, Katrineholm och Vingåkers kommun. Även Lindesberg och Kungsörs kommun ligger delvis inom området. Centralt i åtgärdsområdet ligger sjön Hjälmaren som med en sjöyta på 480 km 2 är Sveriges till ytan fjärde största och en av Europas 25 största sjöar. Hjälmaren har successivt sänkts med sammanlagt 1,3 m i ett antal omgånger sedan 1878 och är nu en näringsrik och relativt grund slättsjö (medeldjup 6 m). Vattennivån i sjön regleras med en amplitud på ca 60 centimeter vid regleringsdammen Hyndevad. Hjälmaren är viktig för yrkes- och sportfiske, för rekreation samt för sina höga naturvärden. Bland annat omringes stora delar av Hjälmaren av delvis skyddade lövskogar. Hjälmaren mynnar i Eskilstunaån vilken i sin tur mynnar i Mälaren. Ett mindre utflöde sker även via Hjälmarenkanal till Arbogaån. Förutom åtgärdsområdet Hjälmaren omfattas Hjälmarens avrinningsområde av åtgärdsområdena Täljeån (SE3-210) och Svartån till Hjälmaren (SE3-209). Åtgärdsområdet Hjälmaren svarar för ca 26 procent av tillrinningen till Hjälmaren, Täljeån 24 procent och Svartån 50 procent. Sjön Hjälmaren är indelad i fyra bassänger som samtliga utgör vattenförekomster: Hemfjärden (SE657325-147381), Mellanfjärden (SE657288-148171), Storhjälmaren (SE656765-149908) och Östra Hjälmaren (SE657115-152264). Totalt finns 25 ytvattenförekomster varav 12 sjöar och 13 vattendrag inom området samt 59 grundvattenförekomster. Grundvattenförekomsten Närkeslätten redovisas i bilagan för Täljeåns åtgärdsområde och Örebroåsen, Örebroområdet i bilagan för Svartån till Hjälmaren (figur 1b). 8(48)
Figur 1a. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 9(48)
Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Av de 25 vattenförekomster i området uppnår enbart Högsjön (SE658366-149508) i området norra del och Näshultaån (SE656941-152737) i områdets sydöstra hörn god ekologisk status (figur 2). En 10(48)
vattenförekomst, Lillån från Lången (SE657614-146620) har dålig ekologisk status. Övriga vattenförekomster har måttlig eller otillfredsställande ekologisk status. Vanligaste miljöproblem är övergödning och 22 av de 25 vattenförekomster har klassats som påverkade av övergödning. Belastning från jordbruksmark, avloppsreningsverk och enskilda avlopp är de viktigaste påverkanskällor för övergödning. För sjön Hjälmaren ligger större delen av påverkanskällorna utanför åtgärdsområdet. Täljeån bidrar årligen med ca 13 ton fosfor till belastningen på Hjälmaren, Svartån 23 och Hjälmarens åtgärdsområde med 22 ton fosfor 3. En historisk hög belastningen i kombination med sjösänkningen bidrar också till den nuvarande kraftiga övergödningen av sjön Hjälmaren. Fysisk påverkan i form av förändrat habitat, kontinuitets- eller morfologiska förändringar är ett miljöproblem i mer än hälften av vattenförekomsterna. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. God ekologisk status med avseende på SFÄ uppnås inte i en vattenförekomst orsakat av haltöverskridande av ammoniak. 3 Modellerad fosfortransport enligt SMED (Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf). Fosfortransporten från Täljeån har dock justerats med en faktor 0,58 utifrån uppmätta fosforhalter vid Täljeåns mynning i Hjälmaren. 11(48)
Figur 2. Området med dess ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga vattenförekomster i Hjälmarens åtgärdsområde har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota anses överstigas i nästintill samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver undantas är det en ytvattenförekomst i åtgärdsområdet som bedöms inte uppnå god kemisk status på grund av för höga halter av prioriterade ämnen (Hemfjärden-Hjälmaren, SE657325-147381; figur 3). Observera dock att endast ett fåtal miljögiftsundersökningar gjorts i avrinningsområdet och att kunskapen därför är begränsad. Fler och mer omfattande miljögiftsprovtagningar behövs för att kunna göra säkra bedömningar av kemisk status. 12(48)
Figur 3. Kemisk status i ytvatten. 13(48)
1.1.2 Grundvatten Figur 4a. Två grundvattenförekomster har otillfredsställande status. 14(48)
Figur 4b. Grundvattenförekomster med risk för att god kemisk status inte uppnås 2021. Kemisk status och risk I Hjälmarens åtgärdsområde är det två grundvattenförekomster som inte uppnå god kemisk status (figur 4b). Bekämpningsmedlet BAM har uppmätts i halter över riktvärdet i Fellingsbroåsen: Götlunda-norra och Glanshammarsåsen, Glanshammarområdet. Ytterligare tolv av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021 (figur 4b). Förhöjda halter av klorid och nitrat har bland annat påträffats i förekomsterna. Övervakningsdata saknas för flera men resultatet från 15(48)
påverkansanalysen visar mycket hög potentiell föroreningsbelastning för åtta av dessa. Den förhöjda risken beror bland annat på stadsbebyggelse, industrier, potentiellt förorenade områden, vägar och jordbruksmark. Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomsterna i Hjälmarens åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även 2021. Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för flera av grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Dessa är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etcetera). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet omfattas hela sjön Hjälmaren och några mindre områden i områdets västra delar (Örebro kommun) av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela åtgärdsområdet omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Enligt EU:s Fiskevattendirektiv (78/659/EEG) skall vattenkvaliteten övervakas i ett antal utvalda sjöar och vattendrag med syftet att upprätthålla livskraftiga fiskbestånd. Riktvärden eller miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten i dessa områden anges i förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2006:1140). De områden som skall övervakas är förtecknade i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2002:6. Sjön Hjälmaren omfattas av direktivet. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Hjälmarens åtgärdsområde finns 34 Natura2000-områden. Tio av dessa områden ligger i eller i anslutning till vattenförekomster och har därför koppling till vattenförvaltningen. I dessa tio ingår t ex lövsumpskogar i anslutning till sjön Hjälmaren (SE0240108, SE0240136, SE0220344, SE0250132, SE0220150), våtmarksområden och fuktängar (SE0240059, SE0220417, SE0220318) eller andra låglänta områden nära vatten (SE0240083) som kan påverkas av förändrat hydrologi. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområde finns kommunala 17 badplatser, varav två är skyddade enligt badvattendirektivet. Mellan 2000 och 2013 gjordes sammanlagt 976 provtagningar av badvattnet vid dessa 17 badplatser under denna period. I 11 procent av dessa prov rapporterades förekomst av algblomning. Vattnet bedömdes som tjänligt vid 85 procent av provtagningstillfällen. Klassificering av badvattenkvaliteten görs i första hand utifrån vattnets bakteriologiska kvalitet. 16(48)
1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015 samt att statusen inte ska försämras. I många vattenförekomster har det bedömts inte vara möjligt eller medföra orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. I de flesta fall har det fastställts ett undantag med tidsfrist till 2021 för vattenförekomsten. Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 2014. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 på grund av orimliga kostnader. Hjälmarens samtliga bassänger har tidsundantag till 2027. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten Tre vattenförekomster (Näshultaån (SE656941-152737), Högsjön (SE658366-149508) och Kvarnån (SE655259-151364) har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 på grund av orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (tabell 1). Hjälmarens fyra bassänger samt Öljaren (SE655974-150853) och Forsån (SE656027-150792) har dock tidsundantag till 2027. Det avgörande miljöproblemet för undantaget för dessa vatten är övergödning. I Hjälmarens fall är motiveringen för tidsundantaget omfattningen av förbättringsbehovet inom ett mycket stort avrinningsområde (3800 km 2 ), behovet av vidare undersökningar samt en betydande tidsfördröjning innan åtgärder kommer att få effekt i sjön, vilket innebär att det kommer att ta många år innan sjön uppnår god ekologisk status. I Öljarens och Forsåns fall är motiveringen orimliga kostnader eftersom kostnaderna för åtgärderna har beräknats att vara orimliga i förhållanden till nyttan. Alla ytvattenförekomster har sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. 17(48)
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Låttern Kvarnån Gärsån Aspen Aspån - nedre del Aspån - övre del Öljaren Forsån Getebodabäcken Hjälmaren- Storhjälmaren Näshultasjön Hjälmaren-Östra Hjälmaren Hjälmaren- Mellanfjärden Hjälmaren- Hemfjärden Lillån från Lången SE655202-151318 SE655259-151364 SE655398-150742 SE655805-151808 SE655856-151603 SE655881-151784 SE655974-150853 SE656027-150792 SE656207-152160 SE656765-149908 SE656853-152800 SE657115-152264 SE657288-148171 SE657325-147381 SE657614-146620 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Naturliga förhållanden), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Naturliga förhållanden), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Naturliga förhållanden), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Naturliga förhållanden), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 18(48)
Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Albergabäcken "Namnlös": Tjurlångsbäcken Lången södra "Namnlös": mellan Hjälmaren och Högsjön Äverstaån från Harsjön till inloppet i Hjälmaren Förbindelse Norra Lången och Södra Lången Lången norra Tjurlången SE657739-151462 SE657949-150063 SE657972-146459 SE658056-149270 SE658126-147602 SE658198-146455 SE658268-146477 SE658277-149990 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt) 1.2.2 Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kvantitativ status 2015. Två av förekomsterna har otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och har därför tidsundantag till 2021, alternativt 2027 på grund av orimliga kostnader. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Merparten av Natura2000-områdena omfattar enbart terrestra ekosystem, men ett antal ligger i nära anslutning till vatten eller omfattar även akvatiska ekosystem som till exempel Oset- Rynningeviken (SE0240059) och Tåkenön (SE0220150) samt några andra öar i Hjälmaren. Dessa områden kan främst påverkas av en förändrat hydrologisk regim av närliggande vatten. I enstaka fall (t ex Tåkenön) ingår även eutrofa vatten som eventuellt kan påverkas av en minskad näringsbelastning. Inga av vattenförekomsterna som ligger i anslutning till Natura2000-områdena har för närvarande kompletterade krav för de berörde skyddade områden. Enligt förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2006:1140) gäller riktvärdet för nitrit 30 µg /l och rikt-, respektive gränsvärdet för ammonium 200 och 1000 µg /l. Rikt- och gränsvärden finns även för andra parametrar som temperatur, syrgas och ph. Kraven gäller för Hjälmaren inom ramen för Fiskevattendirektivet. 19(48)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Två vattenförekomster är inte klassade med avseende till miljöproblemet övergödning (figur 5). Ett antal vattenförekomster är i synnerhet kraftig påverkade av övergödning. Samtliga bassänger i Hjälmaren har otillfredsställande eller dålig status med avseende på näringsämnen. Detta gör Hjälmaren till Sverige i särklass största sjö som är så pass kraftig påverkad av övergödning. Även sjön Öljaren (SE655974-150853) och nerströmsliggande Forsån (SE656027-150792) i områdets sydöstra del har dålig status med avseende på näringsämnen. I områdets nordvästra del har sjön Lången (SE658268-146477, SE657972-146459) och det nerströmsliggande vattendraget Lillån (SE657614-146620) dålig eller otillfredsställande status för näringsämnen. Tillförlitligheten av bedömningen av påverkan av näringsämnen i dessa vattenförekomster är medel eller högre och bedömningarna är därför ganska säkra. Även om förhöjda fosforkoncentrationer i ytvatten är den främsta orsaken till övergödningsproblemen har Hjälmarbassängen Hemfjärden även kraftig förhöjda halter av kväve som har påverkats statusklassningen. Kvalitetsfaktorn näringsämnen för denna bassäng har klassats ner från måttlig till otillfredsställande på grund av höga kvävehalter och en låg kväve-fosforkvot. Riktvärdena för nitrit och ammonium har överskridets vid ett antal tillfällen i Hemfjärden. 20(48)
Figur 5. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att Hjälmaren ska nå god status behöver fosforkoncentrationen och därmed också fosfortillförseln minska med ca 60 procent. Eftersom Hjälmaren ligger längst nerströms i åtgärdsområdet innebär detta att fosfortillförseln till vatten i hela åtgärdsområdet kan behöva minskas med minst 60 procent, eller 13 000 kg fosfor per år. Inom åtgärdsområdet är det enbart sjön Öljaren (SE655974-150853) som har ett större 21(48)
procentuellt förbättringsbehov (72 procent). I Öljarens avrinningsområde måste fosfortillförseln till vatten därför minska med drygt 2 000 kg fosfor (figur 6). För övriga vattenförekomster innebär en minskning av fosfortillförseln med 60 procent som en följd av Hjälmarens förbättringsbehov att samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet kan nå god ekologisk status. Den totala (externa) tillförsel av fosfor till Hjälmaren är ca 58 ton per år. Denna tillförsel kommer förutom från Hjälmarens åtgärdsområde även från Täljeåns och Svartåns åtgärdsområden. Fördelningen av fosfortillförseln mellan Hjälmarens, Täljeåns och Svartåns åtgärdsområden är ca 22, 13, respektive 23 ton per år. 4 Dessutom är det sannolikt att det frigörs fosfor från Hjälmarens sediment, så kallad internbelastning. Storleken på denna tillförsel är dock inte känd och därför heller inte hur mycket den påverkar fosforhalterna i sjön. En eventuell internbelastning kan påverka reduktionsbehovet för den externa belastningen, det vill säga hur mycket fosfortillförseln till vatten i Hjälmarens samt Täljeåns och Svartåns åtgärdsområden behöver minska. Även fördelningen av Hjälmarens förbättringsbehov mellan dessa avrinningsområden kan påverka reduktionsbehovet i Hjälmarens åtgärdsområde. Den optimala fördelningen av förbättringsbehovet mellan dessa externa och den interna belastningskällan är föremål för en åtgärdsutredning (VISSMEASURE0159652) och kan därför inte redovisas här. 4 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 22(48)
Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. Åtgärdsbehovet omfattar endast de mindre vattenförekomsterna i området men inte Hjälmaren. 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 7 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan i Hjälmarens åtgärdsområde. Andra betydande källor är enskilda avlopp och deposition av fosfor på vattenytan (posten Övrigt i figur 7). Inom Hjälmarens hela avrinningsområde (inklusive Täljeåns och Svartåns avrinningsområden) är belastningen från jordbruksmark den dominerande källan. 23(48)
Ovanstående källor inkluderar inte eventuell internbelastning. Det är heller inte klarlagt hur transport av fosfor mellan Hjälmarens bassänger påverkar den rumsliga och temporära fördelning av fosfor i Hjälmarens ytvatten. Detta är föremål för en utredning (VISSMEASURE0159652). Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor för området. 2.1.4 Åtgärder Flera lantbrukare inom Hjälmarens åtgärdsområde är anslutna till rådgivningsprojektet Greppa näringen. Av totalt 28 500 Ha jordbruksmark inom åtgärdsområdet är ca 1280 Ha (5 procent) jordbruksmark anslutna till Greppa näringen. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har inneburit går inte att bedöma. Föreslagna åtgärder Förbättringsbehovet och därmed behovet av åtgärder för att minska fosfortillförseln till vatten är stort. För ett antal vattenförekomster är förbättringsbehovet större än summan av effekten av alla av identifierade potentiella åtgärder. Detta kan vara ett resultat av att inte alla påverkanskällor är identifierade eller kvantifierade (till exempel internbelastning) och/eller att inte alla potentiella åtgärder har identifierats. Dessa vattenförekomster är föremål för vidare åtgärdsutredningar. Detta gäller hela Hjälmaren samt ett antal vatten norr om Hjälmaren i Västmanlands län (sjöarna Tjurlången och Högsjön samt deras nerströmsliggande vattendrag), samt sjön Öljaren och Forsån i Södermanlands län. Åtgärdsutredningarna är ett komplement till fysiska åtgärder och ersätter inte behovet av att genomföra de mest kostnadseffektiva åtgärder med stor åtgärdspotential som anges i tabell 2. 24(48)
Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärds storlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Strukturkalkning 9 800 Hektar 1 700 0 0 Anpassade skyddszoner på åkermark 1 300 Antal 870 380 000 440 Våtmark - fosfordamm 19 Hektar 1 600 940 000 590 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel 370 610 000 1 600 Kalkfilterdiken 3 700 Hektar 430 2 300 000 5 500 Skyddszoner, 0-2 meter 11 Hektar 2,5 22 000 8 800 Våtmark för näringsretention 1 100 Hektar 1 900 17 000 000 9 400 Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) 3 Antal 55 650 000 12 000 Skyddszoner, 6-10 meter 11 Hektar 1,7 23 000 14 000 Skyddszoner, 2-6 meter 22 Hektar 2,5 44 000 18 000 Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 4 500 Antal 1 300 25 000 000 19 000 4 500 Antal 200 4 800 000 24 000 SUMMA 8 400 52 000 000 De i tabell 2 förslagna åtgärderna är de mest kostnadseffektiva bland de möjliga åtgärder som bedömts. Enligt detta förslag skulle åtgärderna minska fosforbelastningen i Hjälmarens åtgärdsområde med drygt 8 000 kg fosfor, vilket innebär att god ekologisk status inte uppnås i alla vattenförekomster eftersom det totala åtgärdsbehovet är 13 000 kg. På grund av det stora kvarstående åtgärdsbehovet och osäkerheten om vilka åtgärder som kan genomföras utöver de föreslagna har Hjälmarens tre vattenförekomster fått miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till 2027 (tabell 1). Åtgärdsutredning behöver genomföras av Länsstyrelsen i Örebro län för att identifiera ytterligare möjliga åtgärder. De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på den källfördelning som kommer från SMED som på den här skalan innehåller vissa osäkerheter. Till detta adderar osäkerheten i effekten av olika åtgärder och framför allt åtgärdsutrymmet för de olika åtgärdskategorierna. Dessutom finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på, speciellt i vattenförekomster där det bara finns enstaka provtagningar. På grundval av dessa osäkerheter är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt det vill säga senast 2018. Det finns fler aspekter på kostnadseffektivitet än räknat i kronor per kg reducerat fosfor som presenteras i tabell 2, där rening av miljögifter, patogener och kväve samt minskad sedimenttransport och biologisk mångfald är de viktigaste. 25(48)
2.2 Försurning 2.2.1 Tillstånd Samtliga 23 vattenförekomster bedöms ha god eller hög status gällande försurning inom området, det vill säga vattenförekomsterna har inte några försurningsproblem. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Hemfjärden-Hjälmaren bedöms inte uppnå god kemisk status på grund av att sedimenten i farleden generellt innehåller höga halter av PAH:er och TBT. Bedömningen är en expertbedömning då fastställda miljökvalitetsnormer för sediment saknas. Halterna av PAH:er och TBT i farleden bedöms dock vara så höga att de kan medföra kroniska eller akuttoxiska effekter för vattenlevande djur- och växter. Utanför farleden har sedimenten väsentligt lägre föroreningshalter. I Hemfjärden-Hjälmaren överskrids även årsmedelgränsvärdet för ammoniak som är ett så kallat särskilt förorenande ämne. Särskilda förorenade ämnen (förkortas SFÄ) är ämnen som inte utpekats som prioriterade men som om de släpps ut i betydande mängd kan förhindra att god ekologisk status uppnås. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i Hemfjärden-Hjälmaren finns publicerade i VISS 5. 2.3.2 Förbättringsbehov I Hemfjärden-Hjälmaren finns ett förbättringsbehov i form av minskade halter av flera PAH:er, TBT och ammoniak. Förbättringsbehovets storlek baseras på skillnaden mellan uppmätt halt och miljökvalitetsnormen/föreslaget gränsvärde (tabell 3). Tabell 3. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Matris Gränsvärde/QSsediment Förbättringsbehov Hemfjärden- Hjälmaren: SE657325-147381 Benso(a)pyrene 207 µg/kg ts 91,5 µg/kg ts Sediment 115,5 µg/kg ts Benso(b)fluoranten 203,6 µg/kg ts 70,7 µg/kg ts Sediment 132,9 µg/kg ts Benso(g,h,i)perylen 120 µg/kg ts 42 µg/kg ts Sediment 78 µg/kg ts Benso(k)fluoranten 128,7 µg/kg ts 67,5 µg/kg ts Sediment 61,2 µg/kg ts TBT 22,7 µg/kg ts 10 µg/kg ts Sediment 12,7 µg/kg ts Ammoniak 1,49 µg/l* 1,0 µg/l Vatten 0,49 µg/l *Ammoniakhalten är beräknad utifrån halten ammonium, temperatur och ph 2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. 5 http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 26(48)
Orsaken till att sedimenten i farleden i Hemfjärden är förorenade av bl.a. PAH:er och TBT bedöms vara utsläpp från båttrafiken. Möjligen kan även dagvattenutsläpp vara en påverkanskälla. De höga ammoniakhalterna i Hemfjärden beror sannolikt på utsläpp från Skebäcks avloppsreningsverk (tabell 4). Tabell 4. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor Vattenförekomst Parameter/kvalitetsfaktor Påverkanskälla Kommentar Hemfjärden-Hjälmaren: SE657325-147381 Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten TBT Ammoniak* Transport och infrastruktur Urban markanvändning Transport och infrastruktur Skebäcks avloppsreningsverk 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Under 2010-2015 har flera markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer genomförts av SPIMFAB. Jordbruksverket har också betalat ut miljöersättningar för ekologisk odling, vilket medför minskad risk för spridning av bekämpningsmedel) till vattendrag. Under 2013-2014 inför Örebro kommun kväverening vid Skebäcks reningsverk. Detta förväntas minska ammoniumutsläppen till recipienten med upp till 75 procent, vilket kommer att innebära att ammoniakhalterna i Hemfjärden inte längre överskrider gränsvärden. Föreslagna åtgärder Eftersom ammoniakhalterna i Hemfjärden förväntas minska när kväverening införs vid Skebäcks reningsverk föreslås inga ytterligare åtgärder för denna parameter. För de förorenade sedimenten i farleden behöver en utredning över källorna till föroreningarna i göras, för att ringa in vilka åtgärder som kan minska den pågående belastningen. Dessutom föreslås någon form av efterbehandling, t.ex. muddring och deponering av massorna på land (tabell 5). 27(48)
Tabell 5. Föreslagna åtgärder i Svartåns åtgärdsområde Vattenförekomst Andel av förbättringsbehovet Hemfjärden- Hjälmaren: SE657325-147381 Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsb ehov Åtgärd Ammoniak 0,49 µg/l Kväverening, Skebäcks reningsverk (Pågår, klart under 2014) Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)peryle n Benso(k)fluoranten 207 µg/kg ts 203,6 µg/kg ts 120 µg/kg ts 128,7 µg/kg ts Efterbehandli ng av förorenade sediment TBT 22,7 µg/kg ts Båtbottentvä tt Totalkostnad (kr/år)* 0,49 µg/l Uppgift saknas 1 400 000 1 200 000 * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter 2.4.1 Tillstånd Förekomst av främmande arter har inte angetts som miljöproblem för några av de vattenförekomsterna i åtgärdsområdet. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. De påverkanskällor som orsakar fysiska förändringar i åtgärdsområdet är vandringshinder, rensning, indämning av forssträckor, samt antropogen påverkan i svämplan och närområden. Merparten av vattenförekomsterna i Hjälmarens åtgärdsområde är påverkade av kanaliseringar, rensning och rätningar (figur 8). Vandringshinder finns också i flera vattenförekomster. I nedre Arbogaån är många vattendrag påverkade av fysiska förändringar i form av indämning av forssträckor, vandringshinder, reglering, rensningar, rätningar och avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner. 28(48)
Figur 8. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 2.5.1 Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 29(48)
Konnektivitet I Hjälmarens åtgärdsområde finns ca fyra dammar men inga vattenkraftverk. Dammarna utgör vandringshinder för fisk och andra vattenanknutna organismer. Statusklassningen i Hjälmarens åtgärdsområde visar att sex vattendrag och fem sjöar (Hjälmaren räknas som en men utgör flera vattenförekomster likaså Långensjöarna) har sämre än god status med avseende på konnektivitet (figur 9). När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. I bedömning av konnektivitet har man utgått från vandringsbenägna fiskarter som finns eller bör finnas i respektive vattenförekomst samt vandringsbenägna fiskarter i Hjälmaren och till viss del i Mälaren. Figur 9. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring 30(48)
(starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 6. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. Hydrologisk regim Statusklassificeringen för hydrologisk regim visar att inga vattendrag och inga sjöar har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Utgångspunkt för bedömningen har främst varit huruvida en minimitappning släpps till naturfåror vid vattenkraftverk. I sjöar har utgångspunkten varit huruvida regleringsamplituden som används avvikit kraftigt från det naturliga vattenståndet. Morfologiskt tillstånd Statusklassificeringen av morfologiskt tillstånd visar att 10 vattendrag och 2 sjöar har sämre än god status, med avseende på morfologiskt tillstånd (figur 10). För sjöar är det främst avsaknad av ekologisk funktionella kantzoner som varit av betydelse för bedömningen. Detta har kunnat konstateras genom GIS-analyser som kartlagt andelen anlagda ytor och aktivt brukad mark i svämplan och närområde till sjöar och vattendrag. I Hjälmarens åtgärdsområde finns flera markavvattningsföretag. De flesta tillkom under första halvan av 1900-talet för att frigöra mer jordbruksmark till livsmedelsproduktion men även för att minska översvämningsriskerna. Markavvattningsföretagen har en skyldighet att underhålla diken och vattendrag, exempelvis genom rensning. Kanaliseringar, rensningar och rätningar innebär att vattenmiljön skadats allvarligt eftersom många strukturer och variationer försvunnit. Vissa delar är även påverkade av invallning för att säkra åkermark och infrastruktur från översvämningar. 6 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 31(48)
Figur 10. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för 5 vattendrag och 4 sjöar i Hjälmarens åtgärdsområde. Förbättringsbehovet är angett som vattendrags vattenförekomstenslängd och för sjöns area som är helt eller delvis stängd för fiskvandring eller till antalet vandringshinder som påverkar vattenförekomsten. Totalt är förbättringsbehovet för ett vattendrag drygt 1 km och ca 16 hektar sjö i två vattenförekomster. För övriga 6 vattenförekomster är det 7 vandringshinder som angetts som förbättringsbehov. 32(48)
Flödesförändringar Förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar finns för inga vattendrag och inga sjöar i Hjälmarens åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts som medellågvattenföringen (MLQ) för vattendrag. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för nio vattendrag och tre sjöar i Hjälmarens åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal hektar eller procent av vattenförekomsten som behöver restaureras tillföljd av rensningar, avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner m.m. Totalt är 16 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av habitatförbättrande åtgärder. I Örebro och Västmanlands läns del av området saknas ekologiskt funktionella kantzoner på 100 hektar och i den del som ligger i Södermanlands län saknas ekologisk funktionella kantzoner i 8-71 procent av de vattenförekomsterna med angivna förbättringsbehov. 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Problem med vandringshinder finns i flera vattendrag i anslutning till åtgärdsområdet som drabbar framförallt fiskarter som t.ex. asp och ål. Miljöproblem med avseende på konnektivitet finns i åtta sjöar och fem vattendrag (figur 11). Vandringshinder finns även mellan Hjälmaren och Mälaren vilket hindrar många fiskarter från att vandra mellan två av Sveriges största sjöar. Flödesförändringar Utifrån nuvarande kunskapsunderlag finns inga större problem med reglering i åtgärdsområdet som påverkar vattenmiljön. Hjälmarsänkning som gjordes i slutet av 1800-talet har dock påverkat åtgärdsområdet kraftigt. Morfologiska förändringar Nästan alla vattendrag i åtgärdsområdet är mer eller mindre påverkade av rensning och merparten av vattendragen i slättlandaskapet av markavvattning. Ekologisk funktionella kantzoner är särskilt viktiga i små vattendrag och saknas på många ställen i åtgärdsområdet. Miljöproblem avseende morfologiska förändringar anses finnas i tre sjöar och åtta vattendrag (figur 11). Figur 11. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Hjälmarens åtgärdsområde. 33(48)
2.5.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Konnektivitetsförändringar Fiskvägar mellan Mälaren och Hjälmaren är högt prioriterat vilket kommer ha stor positiv inverkan på åtgärdsområdet. Vandringshinder bör tas bort i anslutande vattendrag till Hjälmaren. Flödesförändringar I nuläget finns inga åtgärdsförslag om förändrade regleringar i åtgärdsområdet. Morfologiska förändringar Inga åtgärder har genomförts vad gäller habitatförbättrande åtgärder i åtgärdsområdet. Åtgärder är svåra att genomföra eftersom markavvattningsföretag berörs. Föreslagna åtgärder För att miljökvalitetsnormerna ska följas bedöms anläggande av fiskvägar mellan Mälaren och Hjälmaren, habitatförbättrande åtgärder och etablering av ekologiskt funktionella kantzoner vara de åtgärder som mest effektivt kan minska de fysiska förändringarna i åtgärdsområdet (tabell 6). Tabell 6. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 5 4 Meter 280 000 3 100 Hektar 210 000 2 16 Hektar 260 000 SUMMA 10 750 000 Konnektivitetsförändringar Fiskvägar mellan Mälaren och Hjälmaren krävs för skapa förutsättningar för fiskvandring mellan två av Sveriges största sjöar. Fiskarter som t.ex. ål får då möjlighet att vandra in i Hjälmaren naturligt. I vissa tillrinnande åar är det också viktigt med fiskvandring för att skapa möjlighet till naturliga fiskvandringar mellan sjö och vattendrag. För att komma till rätta med konnektivitetsförändringar har föreslagits att utrivning av vandringshinder alternativt anläggande av fiskväg måste ske på 5 platser i avrinningsområdet (tabell 6). Flödesförändringar I nuläget finns inga åtgärdsförslag om förändrade regleringar i åtgärdsområdet. Morfologiska förändringar För att komma till rätta med morfologiska förändringar har åtgärden ekologiskt funktionella kantzoner föreslagits på tre platser i avrinningsområdet (tabell 6). Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon innefattande strandzonen och det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bland annat av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten mm på mark ovanför högvattensnivå som också ingår i kantzonen. Åtgärden kan innefatta allt från gallring av skog där 34(48)