Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Relevanta dokument
ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Ätstörningar Ulf Wallin

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Välkomna till Anhörigutbildning!

Ätstörningar. Information om ätstörningar

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Rekommendationer i sammanfattning

Ätstörningar och ESSENCE

Relasjonen som mulighet og begrensning

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

LEDA FÖR INNOVATIONER

Barn och ungdomspsykiatriska länskliniken i Västerbotten Specialistenheten för ätstörningar i Umeå. Av Lena Lundqvist Och Åsa Parkle

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Ätstörningar vid fetma

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Typ 2-diabetes behandling

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Ätstörningar hos barn och ungdomar

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

Ätstörningar vid autism, Aspergers syndrom och autistiska drag

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland

Ätstörningar! Mia Ramklint!

BETYDELSEN AV MÄNGD BEHANDLINGSINSATSER HOS PATIENTER MED DIAGNOSTISERAD ÄTSTÖRNING *

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

År 2018 Årgång 31 Nr 1-2 Vinternumret. Adress till redaktionen Doc Stig Attvall Diabetescentrum, Blå Stråket 5 SU/Sahlgrenska Göteborg

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

Din rätt att må bra vid diabetes

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Kognitiv beteendeterapi vid hetsätningsstörning och övervikt PDF ladda ner

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Anorexi-Bulimiavdelningen

Metabol kontroll och HbA1c-mål

LOKALA UNGDIABETES FINNS PÅ FACEBOOK!

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Vård som inte kan anstå

Att stötta svårt sjuka individer att börja äta Måltidstöd i olika situationer vad har vi lärt oss?

Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna - utredning och behandling

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Halmstad januari 2014

Sena problem på mottagningen

Katarina Lindstedt Beteendevetare/doktorand Forskningsassistent, Riksät

Vårdprogram för ätstörningsbehandling

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

Andreas Birgegård och Claes Norring KÄTS & SCÄ

Kurser föreläsningar & konferenser

Insulinpumpbehandling

Diabetes och graviditet

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

SAHLGRENSKA AKADEMIN SAHLGRENSKA AKADEMIN

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Transkript:

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD

Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande restriktiv Ätstörning (ARFID)

Äter för mycket Hetsätnings ätstörningar Bulimia nervosa Hetsätsningstörning

Olika anledningar som gör det svårt att äta Rädsla för att äta pga matens innehåll (fett, socker etc) och dess konsekvenser Anorexia nervosa Svårighet att äta pga smak, konsistens, färg, doft. Ointresse för mat Rädsla för negativa effekter som ont i magen, illamående, kräkningar. Undvikande restriktiv ätstörning ARFID

Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID) Hetsätningsstörning

Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk sjukdom Endast schizofreni har fler vårddagar i psykiatrisk slutenvård Anorexia nervosa har fler i somatisk sjukvård. Anorexia nervosa har högre dödlighet Wallin

Diabetes och ätstörning Diabetessjukdomen kan vara en faktor som utlöser en ätstörning Ätstörningen kan bidra till att utveckla en diabetessjukdom.

Flickor i tonåren med typ 1 diabetes har en två gånger förhöjd risk att utveckla en ätstörning Huvudsakligen anorexia nervosa. Patienter med bulimia nervosa och i ännu högre grad med hetsätningsstörning har en förhöjd risk att utveckla typ 2 diabetes.

Stört ätbeteende vid diabetes typ 1 Tonårssflickor som haft diabetes i snitt i 7 år Bantning 38% Hetsätning 45% Begränsa eller utesluta insulin 14% Volontära kräkningar 8%. Rodin et al 2002 J Psychosom Res 53:943 949

Risk för ätstörning vid typ 1 diabetes Longitudinell studie av 126 kvinnliga patienter med typ 1 diabetes Följda från tidig tonår Vid 23,7 år ålder hade 32,4 % en aktiv ätstörning Ytterligare 8,5% hade ospecifik ätstörning Colton et al. Diabetes care 2015 38; 1212-1217

Risk för typ 2 diabetes vid bulimia nervosa och vid hetsätningsstörning 2 342 patienter vid en ätstörnings enhet i Helsingfors Bulimia nervosa: 1,5% hade typ 2 diabetes före behandlingsstart 4,4% efter i genomsnitt cirka 8 år Hetsätningsstörning: 15,2% hade typ 2 diabetes före behandlingsstart 33,9% efter i genomsnitt cirka 8 år Raevuori et al 2014 Int J Eat Disord 555-562

Anorexia nervosa Debuterar vanligen i tidig tonår Finns det en diabetessjukdom där föräldrar och sjukvård varit uppmärksamma på tonåringens livsföring I ett skede i livet när man skall försöka bli en egen person och träna sin självständighet Kan det finnas komplikationer i behandlingen Som lever kvar.

Ätstörningen får patienten att missköta sin diabetes Anorexia nervosa driver patienten att äta för lite och att undermedicinera sitt insulin. För att åstadkomma viktminskning eller förhindra viktökning Bulimia nervosa driver patienten in i ett kaotiskt ätande, där diabetesreglerna kollapsar när hetsätningsimpulserna tar över.

Diabetes och anorexia nervosa: en elakartad kombination Sjukdomarna försvårar behandlingen för varandra, och leder till dramatiskt ökad risk för diabetes komplikationer och ökad dödlighet.

Ökad risk för diabeteskomplikationer vid anorexia nervosa Ketoacidos Tre gånger högre risk för retinopati Rydell et al N Engl J Med 1997 36:1849-1854 Förhöjd risk för Neuropati Njurskador

Ökad mortalitet 10 års uppföljning: 510 kvinnor med typ 1 diabetes 658 kvinnor med anorexia nervosa 23 kvinnor med båda tillstånden Mortalitet på respektive 2%, 6,5% och 38% Samtidig typ 1 diabetes och anorexia nervosa har en fem gånger högre mortalitet än enbart anorexia nervosa Nielson et al. 2002 Diabetes Care 25:309 212

Behandling Behandling av ätstörning och behandling av diabetes har båda fokus på hur patienten klarar av att hantera maten. Dessutom behöver behandlingen av ätstörningen fokusera på hur patienten hanterar sitt insulin.

Behandling Multidisciplinärt team Diabetesbehandling och ätstörningsbehandling hänger intensivt ihop. Vid behandlingsstart tveksamt med insulinpump Vid hospitalisering behövs ofta övervakning vid insulinbehandling

Behandling Vid svält (t ex undervikt, tillväxthämning) Öka energiintaget Familjeterapi evidensbaserad behandlingsmetod för den yngre patienten För vuxna stödjande samtalsbehandling När patienten är ur svälten : Gör en förnyad bedömning för fortsatt behandling, avseende Hur ätstörningen ser ut nu, vad är den dominerande svårigheten Samsjuklighet