Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

Relevanta dokument
Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Komvux plan mot diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling 2018

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

PLAN FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING -ÅTTAGÅRDS FÖRSKOLOR JUNIBACKEN, SKYTTEN, PALETTEN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Klinteskolans fritidshem

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

SSP Svenska skolan i Paris

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förebyggande arbete mot diskriminering

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Jenny Nyströmsskolan läsåret

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

10. Arbete för att upptäcka olika former av kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2017/2018

Förskolan Fenix. Likabehandlingsplan Mål

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I SKOLAN 2016/2017

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Näsum skolas plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Danderyds gymnasium. Likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fågelviksgymnasiet Gymnasieskolan

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Vuxenutbildningens plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan. Örnsköldsviks Gymnasium 2016/2017

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Parkskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Vision. Mål. Hästbackens förskola ska vara fri från kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Förebyggande arbete mot diskriminering

Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016

Likabehandlingsplan för Nytorps hästgymnasium

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängslyckans förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Transkript:

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående års plan Föregående års plan och hur den uppfyllts diskuteras inom ledningsgruppen samt med skolans elevråd. Kartläggning En kartläggning i form av en enkät har genomförts. Drygt hälften (82 stycken) av Bokenskolans elever svarade på enkäten. Baserat på undersökningen sker flest kränkningar på grund av etnicitet. Mål Årets mål blir att arbeta generellt mot alla typer av trakasserier och kränkningar. 1

Åtgärder - främjande aktiviteter Skolans värdegrund diskuteras och revideras i elevgrupperna varje år. Ansvar: Rektor Teaterföreställningar med anknytning till diskrimineringsfrågor kommer att bearbetas. Ansvar: I första hand läraren i den kurs där ämnet behandlas, i andra hand mentor. Aktiviteter för de elever som kommer utifrån (t ex välkomstmiddag). Ansvar: Inblandade mentorer. Elevrådet förespråkar att aktiviteter sker i blandade grupper så att olika klasser och grupperingar blandas i så stor utsträckning som möjligt. Man önskar också mer aktiviteter mitt i terminen och med blandade grupper, exempelvis skoldans, friluftsdagar, temadagar mm. Elevrådet föreslår en vårdans. Uppstartsaktiviteter programvis och med blandade grupper. Ansvar: Arbetslagen. Elevrådet önskar att detta görs bättre och med mer fokus på teambuilding och gemenskap. Gemensamma friluftsdagar för hela skolan. Ansvar: Ledningsgruppen och idrottsläraren. Elevrådet önskar två friluftsdagar per läsår. Luciafirande på skolan med luciatåg och gemensamt fika för alla. Elevrådet organiserar detta. Varje arbetslag tar på sig att lyfta en fråga under året som sedan diskuteras i samtliga mentorsgrupper. Ämnet kan komma från aktuella händelser, artiklar eller dylikt och skall vara kopplade till värdegrund. Elevrådet har alltid möjlighet att väcka liknande frågor som skall tas till diskussion. Ansvar: arbetslagsledarna. IM/Sär: Vår-16 EE: Höst-16 SF: Höst-16 Rekrytering av 2:or och 3:or till skolans elevråd. Målet är att öka engagemanget för elevrådet som demokratisk kanal. Det är viktigt att få minst en representant från varje klass. Ansvar: elevrådet. Åtgärder - övrigt Mentorsgruppen ska vara ett tillfälle att diskutera och fånga upp om det förekommer kränkande behandling etc. på skolan. I arbetslagen ska frågor kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling lyftas under punkten elevhälsa, som är en stående punkt på arbetslagens dagordning. Vid behov av stöd eller konsultation bör elevhälsoteamet och rektor kontaktas. Vid utvecklingssamtalen ansvarar mentor för att frågor kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling diskuteras. 2

Att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. I utvecklingssamtal samt mentorsträffar diskuteras regelbundet frågor kring hur eleverna mår och trivs. Eleverna påminns om att ta upp eventuella kränkningar med sin mentor. 2. Den i personalen som får kännedom om att en elev upplevt sig kränkt, måste rapportera detta till elevens mentor. 3. Mentorn är ansvarig för att följa ärendet. Mentorn samtalar med den berörda eleven för att denne ska få berätta om sin situation. Exempel på frågor till den utsatte eleven: Vad har hänt? Hur länge har det pågått? Var hände det? Vilka var de inblandade? Hur upplevde eleven det som hände? Innan samtalet avslutas: dokumentera och gå tillsammans igenom förda anteckningar. 4. Mentorn för den elev som upplevt sig kränkt kontaktar mentor/mentorer till den/de elever som upplevs ha kränkt. Mentorerna kommer gemensamt överens om hur samtalen med inblandade elever skall fortsätta. Om flera elever är inblandade sker samtalen inledningsvis enskilt. 5. Punkter att ta upp med elev/elever som uppges ha kränkt en annan elev: Informera först och främst eleven om anledningen till samtalet Be eleven berätta sin version av det som har hänt. Låt eleven själv föreslå hur de eventuella kränkningarna ska upphöra. Förklara för eleven vilka åtgärder som skolan kommer att vidta. Informera eleven om att skolan kommer att kontakta föräldrar. Bestäm tid för uppföljning. Innan samtalet avslutas: dokumentera och gå tillsammans igenom förda anteckningar. 6. Rektor informeras om ärendet. 7. Rektor informerar huvudmannen. 8. Beslut fattas om andra myndigheter skall kontaktas i ärendet. 9. Uppföljande samtal med samtliga inblandade elever. 10. Exempel på fortsatta åtgärder: Gemensamt samtal med inblandade parter. Medling (med utbildad medlare). Fortsatta enskilda samtal. OBS! All handläggning av ett ärende måste dokumenteras och lämnas till rektor. Kränkande behandling mellan vuxen och elev utreds på följande sätt: 1. Informera rektor omedelbart. 3

2. Rektor ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp händelsen enligt ovanstående modell där den är tillämplig. Uppföljning av planen Under höstterminen 2016 genomförs en ny kartläggning. I denna utvärderas också den aktuella planen genom frågor kring de genomförda aktiviteterna. Detta ligger till grund för upprättandet av nästa års plan som görs i januari 2017. 2016-02-21 Rektor med ledningsgrupp Bokenskolan Elevrådet Bokenskolan 4

Bilagor: 1. Definitioner och begrepp 2. Aktuella bestämmelser: utdrag ur Skollagen och Diskrimineringslagen Bilaga 1. Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 5

Bilaga 2. Aktuella bestämmelser Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6