Planbeskrivning 1 (20) PLANBESKRIVNING FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR KV. HILMA M. FL. I SKURUP, SKURUPS KOMMUN Östberg 7 Östberg 6 Ruth 21, 9 och 10 Hilma 9 och 24
Planbeskrivning 2 (20) INLEDNING VAD ÄR EN DETALJPLAN? Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan. Planen är bindande vid prövning av lov. Processen När kommunen har fattat beslut om att ta fram ett förslag till detaljplan, och startar en planprocess, väljer kommunen om förslaget ska handläggas med standard- eller utökat förfarande. Den här planen tas fram med standardförfarande enligt nedan: Alla som är berörda av planen ges möjlighet att yttra sig under samrådet och under granskningen. Förslaget till ändring av detaljplan har kommit till det andra skedet; allmän granskning. VAD ÄR EN TOMTINDELNING? En tomtindelning har till uppgift att bestämma hur kvartersmark ska indelas i tomter. En tomtindelning var tidigare obligatorisk att upprätta för att kunna bilda särskilda fastigheter inom detaljplanelagda kvarter. Eftersom tomtindelningarna i många fall är äldre än idag gällande detaljplaner, kan en tomtindelning vara ett hinder för den som behöver ett bygglov i samband med till- och nybyggnad eller vid ändringar av t.ex. fastighetsgränser. Tomtindelningar bedöms idag kunna upphävas då de spelat ut sin roll. PLANHANDLINGAR Detaljplanehandlingarna består av: En plankarta med planbestämmelser En planbeskrivning (detta dokument) En samrådsredogörelse Ett granskningsutlåtande PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Förslaget till ändring av stadsplan för Skurups tätort innebär att den tomtindelning som gäller ska upphävas och att planen uppdateras till nuvarande användningar och bestämmelser. Bebyggelsen i
Planbeskrivning 3 (20) området uppdateras med nuvarande byggnadshöjder och vissa fastigheter får möjlighet till att bygga högre om de så önskar. Förändringen är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. Förändringen är inte av stor vikt, medför inte betydande miljöpåverkan och saknar betydande intresse för allmänheten. Syftet med upphävandet av tomtindelningen är att ta bort en äldre otidsenlig reglering av markanvändning som är ett hinder för framtida förändringar. Idag är det inte möjligt att göra mindre justeringar av fastigheter inom tätorten då tomtindelningen inte får frångås. Syftet är också att upphäva förbudet mot att inreda vindarna på de berörda fastigheterna. Men för att få inreda vinden måste ändå en bygglovsprövning göras och ombyggnationen måste klara brandskyddskraven. Upphävandet av fastighetsplaner innebär ingen ändring av vare sig fastighetsbeteckning, kvartersnamn eller fastighetsgräns. Bebyggelsen regleras även i fortsättningen genom detaljplaner. I föreslagen detaljplan föreslås flera fastigheter för q-märkning. Dessa presenteras i avsnittet om bebyggelseområden. Vad är q-märkning? Byggnader som har beteckningen q är av särskilt kulturhistoriskt värde. En byggnad som har bestämmelsen q har det starkaste skyddet en byggnad kan få i en detaljplan. Skyddet innebär att byggnaden inte får förvanskas och den kan också förläggas med rivningsförbud eller bestämmelser för hur utformningen ska bevaras. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Den aktuella detaljplanen bedöms vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt miljöbalken. Bestämmelserna i plan- och bygglagen om miljöbedömning innebär att detaljplaner ska miljöbedömas och miljökonsekvensbeskrivning upprättas om man vid en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet av planen kan leda till en betydande miljöpåverkan. Den föreslagna ändringen av detaljplanen anses inte medföra betydande miljöpåverkan. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. BILAGA 4 TILL MKB-FÖRORDNINGEN Bedömningen att detaljplanen inte anses medföra en betydande miljöpåverkan grundas i bedömningskriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen. - Den tänkta bebyggelsen bedöms vara förenlig med en hållbar samhällsutveckling eftersom det rör sig om förtätning inom befintlig fastighet. - Ett genomförande av förslaget bedöms inte påverka några riksintressen.
Planbeskrivning 4 (20) - Föreslagen bebyggelse bedöms inte motverka miljömålen. Med en god utformning bör området stärka miljömålen genom att bostäder skapas i kollektivtrafiknära läge. - Föreslagen detaljplan har inte betydelse för andra planers miljöpåverkan. PLANDATA LÄGESBESTÄMNING Planområdet är beläget inom tätortens centrala delar. Det ligger utspritt över de mest centrala delarna kring Coop, Rutgerskolan och stortorget. Kyrkogatan löper genom området. AREAL Planområdets areal utgör cirka 3 ha. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Merparten av marken inom detaljplanen är kvartersmark och den är i privat ägo. En liten del av marken är gatumark, dvs. allmän platsmark, som ägs av kommunen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER Översiktsplanen eftersträvar välfungerande bebyggelsemiljöer med god arkitektur och att om- och tillbyggnader ska ske med en utformning som passar omgivande bebyggelse och landskap. Bebyggelselokalisering och tätortsutveckling ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden och prioriteras kring goda kollektivtrafiklägen. En uppdatering av planbestämmelserna skulle bidra till att behålla en bebyggelsestruktur som passar i denna del av Skurups tätort, som till största del består av flerbostadshus med antingen puts- eller tegelfasader.
Planbeskrivning 5 (20) DETALJPLANER Nedan är två bilder på den detaljplan som ligger till grund för detta detaljplaneförslag. Till vänster: Gällande detaljplaner i området. Nummer 3 (det röda) är den gällande detaljplanen för området. Till höger: Stadsplan över Skurups köping, i Malmöhus län upprättad av Kommunala Kartbyrån i Glemmingebro år 1936. Detaljplanen upphävs för berört område när den nya detaljplanen vinner laga kraft. RIKSINTRESSEN Planområdet gränsar till ett riksintresse för järnvägen/ystadbanan, men förväntas inte ha negativ påverkan på riksintresset. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Inom planområdet finns ingen obebyggd naturmark. All mark, förutom gatorna, är kvartersmark och ägs därför av respektive fastighetsägare. All kvartersmark inom planområdet är bebyggd antingen med friliggande villor med tillhörande trädgårdar, flervåningshus med centrumfunktioner och bostäder eller med flerbostadshus med upp till fyra våningar. Dock ligger delar av planområdet mycket nära Prästajorden, ett rekreationsområde i södra delen av Skurups tätort. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Miljökvalitetsnormer för luft Från och med sommaren 2003 finns miljökvalitetsnormer för sex typer av ämnen i luft. De är
Planbeskrivning 6 (20) kvävedioxider och kväveoxider, partiklar (PM10), bensen, svaveldioxid, bly och kolmonoxid. Planförslaget bedöms inte påverka luftkvaliteten negativt. Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten för södra Östersjön beslutar över miljökvalitetsnormer i Skurups kommun. Detaljplanen är beläget inom området för vattenförekomsterna Sjörup SE614941-135861 och SV Skånes kalkstenar SE615989-133409 för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Miljökvalitetsnormer för Sjörup: - Kemisk grundvattenstatus God 2009, god 2015 - Kvantitativ status God 2009, god 2015 - Skyddade områden Krav enligt dricksvattenföreskrifterna Analysresultat visar också på förhöjda halter av konduktivitet, sulfat, arsenik och ammonium. Miljökvalitetsnormer för SV Skånes kalkstenar: - Kemisk grundvattenstatus God 2009, god 2015 - Kvantitativ status God 2009, god 2015 - Skyddade områden Krav enligt dricksvattenföreskrifterna Kemidata visar på att det lokalt finns problem med höga halter klorid och en hög konduktivitet. Det finns även indikationer på förekomst av saltvatten och bekämpningsmedel. Planförslaget ligger inte nära någon dricksvattentäkt och bedöms inte påverka vattenkvalitetsnormerna negativt. Markens beskaffenhet Ingen översiktlig geoteknisk undersökning har gjorts eftersom detaljplanens främsta syfte inte är att föreslå ny bebyggelse. RISK OCH SÄKERHET Förorenad mark Ingen översiktlig undersökning har gjorts gällande förorenad mark i området. Gällande översiktsplan uttalar sig inte heller om förekomsten av förorenad mark inom området. Radon Området ligger inom normalriskområde för radon. Eventuell ny bebyggelse ska uppföras radonskyddad. Buller I detaljplanläggningen ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen (4 kap. 33 a PBL). Redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden.
Planbeskrivning 7 (20) I förslaget till ändring av detaljplan finns inga nya planerade bostäder, endast upphävande av förbud mot inredda vindar. Detta innebär att bostäder kan byggas i vindsvåningarna, vilket leder till att takfönster/-kupor kan komma att uppföras. Buller från biltrafik Genom planområdet går en av Skurups större och mest vältrafikerade gator: Kyrkogatan. I förslaget till ändring av detaljplan finns inte några nya bostäder planerade längs med denna gata, men en bullerbestämmelse förs in på plankartan eftersom de befintliga bostäderna planläggs på nytt. Samtliga bostäder har tillgång till uteplats som ligger inom riktlinjerna. De berörda fastigheterna längs med Kyrkogatan som ingår i föreslaget planområde (Ruth 13, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34 och Hilma 1, 2, 3, 4, 5, 6,7) ligger som närmast 8 meter från körbanans mitt. Om minst hälften av boningsrummen är vända bort från bullerkällan är en överskridning med upp till 10 db(a) (maximal ljudnivå) maximalt fem gånger/timme nattetid (22:00-06:00) godtagbar enligt förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Enligt uträkningar är den dygnsekvivalenta ljudnivån 59.5 db(a) vid bostadsbyggnadernas fasader när riktvärdena överskrids med maximalt fem gånger/timme nattetid, men dock med mindre än 10 db(a)/överskridande. Bostäderna har också minst hälften av boningsrummen vända mot trädgårdarna (bort från Kyrkogatan) och uteplatserna till respektive bostad ligger skyddade från bullerkällorna. Därför görs bedömningen att en viss överskridning av riktvärdena anses godtagbar. På plankartan förs en bestämmelse (se bild nedan) om skydd mot störningar in under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark. Bestämmelsen gäller för de fastigheter som gränsar till Kyrkogatan (se förra stycket) och därmed är utsatta för trafikbuller. Bestämmelsen innebär att vissa krav ställs vid byggnation av ny bebyggelse och vid om- eller tillbyggnationer för att bostäderna ska klara riktvärdena för trafikbuller. I planbestämmelsen ovan ställs krav på att vid byggnation av ny bebyggelse, om- eller tillbyggnation som beräknas ha mer än gällande riktvärden för dygnsekvivalent ljudnivå avseende trafikbuller utomhus vid fasad ska vara genomgående, där minst hälften av boningsrummen (kök undantaget) har öppningsbara fönster mot ljuddämpad sida. Om genomgående lägenhet inte kan skapas ska byggnadstekniska åtgärder vidtas i fasad så att ljudnivån vid öppningsbart fönster inte överstiger gällande riktvärden för dygnsekvivalent ljudnivå avseende trafikbuller utomhus vid fasad. Gemensam eller enskild uteplats eller balkong ska finnas i tyst eller ljuddämpat läge.
Planbeskrivning 8 (20) De fastigheter som inte omfattas av bestämmelsen om skydd mot störningar (m) har bullervärden som ligger under riktvärdena och anses därför inte vara påverkade av bullret. Översvämningsrisk, ras, skred och höga vattenstånd Området bedöms inte vara i riskzonen för varken översvämning, ras, skred eller höga vattenstånd. Transport av farligt gods Järnvägen och E65:an är rekommenderade transportleder för farligt gods. Planområdet är beläget som närmast 180 meter från järnvägen och bedöms därför inte påverkas av denna. Lukt Ingen planerad verksamhet inom planområdet förväntas ge upphov till någon störning i form av lukt för omkringliggande bostäder. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bebyggelsen inom planområdet har växt fram under en lång tid och därför är stadsbilden varierad. All kvartersmark inom planområdet är bebyggd antingen med friliggande villor med tillhörande trädgårdar, flervåningshus med offentliga bottenplan med centrumfunktioner och bostäder på övriga våningsplan eller med flerbostadshus med upp till fyra våningar. Ovan: äldre bebyggelse i området. Nedan: nyare bebyggelse i området. Flerbostadshusen har till viss mån små innergårdar med små planteringar. De mest centrala flerbostadshusen har inte samma tillgång till egna innergårdar som de i de mindre centrala lägen, utan får använda de allmänna naturområden som finns i närheten, exempelvis naturområdet vid Prästajorden och stadsparken.
Planbeskrivning 9 (20) Flervåningshusen med centrumfunktioner är byggda i tre till fyra våningar. Här finns affärsverksamheter på markplan och bostäder på övriga våningar. Gemensamt för hela detaljplanen är att förbudet mot att inreda vindarna tas bort. Istället skrivs det in i planbestämmelserna att vindarna får inredas (gäller alla fastigheter), dock enligt gällande brandskyddskrav och enligt de bestämmelser som preciseras på plankartan under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark med symbolen m. Utformning På plankartan, bland planbestämmelserna, finns ett stycke som styr hur bebyggelsen ska utformas. Detta ligger under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark. Se nedan. I detaljplanen förekommer det att s.k. korsmark eller prickmark används. Dessa används för att bestämma var byggnader får placeras. På korsmark får endast komplementbyggnader placeras, såsom t.ex. uthus eller garage. På prickmark får inga byggnader placeras. De fastigheter som inte får korsmark föreslås få ett e-tal. Detta tal står för hur stor del av fastighetens totala yta som får bebyggas. I denna detaljplan är det antingen 40, 50 eller 60 %. Varje fastighet erhåller två bestämmelser som styr hur höga byggnaderna får lov att vara. Den ena styr den s.k. totalhöjden, vilket innebär måttet från markplan till byggnadens högsta topp. Den andra styr byggnadshöjden, vilket betyder måttet från markplan till takets början; takfot.
Planbeskrivning 10 (20) Alla fastigheter i detaljplanen får f-bestämmelser. Vissa fastigheter får f₁ och vissa f₂. F₁ innebär att all ny bebyggelse ska utformas med antingen tegel- eller putsliknande fasader. Nya byggnader ska också ha sadeltak som passar in med befintlig omgivande bebyggelse. På fastigheter med befintliga byggnader får tillbyggnader endast placeras på dess baksida. Samma villkor gäller för de fastigheter med f₂, förutom att här inte finns någon bestämmelse om var tillbyggnad ska placeras kring befintlig byggnad. Kvarteret Östberg Bebyggelsen i kvarteret Östberg består av tegel- och putsbyggnader från det gamla stationssamhället från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal och från 1950- eller 60-talet. Byggnaderna ligger längs med Södra Torggatan och svänger av ner mot Vaktgatan i öster och Stora Torggatan i väster. De gamla byggnaderna är 1½-2 våningar höga och den nyare byggnaden 3½ våning. Den äldre bebyggelsen i rött tegel i västra delen av Södra Torggatan, där Skurups sparbank ligger, har fått byggnadshöjden 8 meter och total byggnadshöjd 11 meter. Resten av Skurups sparbank, byggnaden i gul puts, har föreslagits höjderna 4 respektive 9 meter. Likaså har grannhuset i ljusblå puts. Flerbostadshuset i gult tegel har tre våningar med möjlighet att inreda vinden och har därför fått höjderna 11 samt 14 meter. Fastigheten med den gamla byggnaden i rött tegel på Vaktgatan intill flerbostadshuset, som inhyser Skurups sportklubb, har getts möjligheten att i framtiden byggas på med fler våningar eller riva befintlig byggnad och bygga ny till samma höjder som för flerbostadshuset. Ovan till vänster: Flerbostadshuset längs med Södra Torggatan som svänger av mot Vaktgatan. Huset har potential att inreda vinden. Ovan till höger: Gamla byggnaden där Skurups sportklubb håller till. I detta kvarter finns också förslag till q-märkning. Det är bankhuset på fastigheten Östberg 7 (Stora Torggatan 9-10) som är aktuellt för detta. Det byggdes av tegel från Börringe Tegelbruk av Jöns och Ola Jönsson år 1898 på uppdrag av sparbanksstyrelsen. Byggnaden har detaljer i form av en fint bearbetad tegelmurning med en rundbågsfris som löper längs taklisten och våningsskiljande tandad gesims och den tandade gesimsen på den utmärkande entrén. För att säkerställa att dess detaljer
Planbeskrivning 11 (20) bevaras föreslås en q-märkning som innebär att byggnadens befintliga detaljer ska bevaras och att byggnaden inte får rivas. Östberg 7 får q₁ Östberg 7 Stora Torggatan 9-10 Kvarteret Ruth Kvarteret Ruth sträcker sig mellan Vaktgatan, Södra Torggatan och Kyrkogatan. Bebyggelsen är en blandning av nyare flerbostadshus, bostäder i tjugotalsklassicism och byggnader från stationssamhällets era kring sekelskiftet 1800-1900. Även i detta kvarter fastslås de våningsantal som är nu genom höjdangivelser. Nyare flerbostadshus föreslås en byggnadshöjd på 8 meter och totalhöjd på 11 meter, medan äldre flerbostadshus föreslås höjder på 12 respektive 15 meter samt 8 respektive 11 meter. Övriga bostadshus är i 1½ plan i olika utföranden och höjderna är därför satta till 4 meter och 9 meter. I kvarteret Ruth ligger fyra fastigheter som föreslås för q-märkning. Den första är Ruth 28 (Kyrkogatan 40). Det är ett tegelhus i 1½plan byggt 1896 av Jöns Jönsson i typisk Skurupsgotik med två entréer krönta med frontespiser. Fasaden av rött Skurupstegel, de gotiska spetsbågefrisarna, blinderingarna under fönstren, sågtandskiften över fönsterna samt själva fönsterna med sina smala fönsterkarmar, mitt- och tvärposter är detaljer som ska bevaras och som är anledningen till q- märkningen. Ruth 28 får q₂
Planbeskrivning 12 (20) Ruth 28 Kyrkogatan 40 Den andra byggnaden som är aktuell för q-märkning är Ruth 29 (Kyrkogatan 42). Denna byggnad kallas för villa Rutsbo och byggdes 1908 av Jöns Jönsson, den store byggmästaren. 1937 inreddes vinden och takkupor byggdes. Byggnadens karaktär är kvar ändå, men för att inte förändringar ska göras som förvanskar byggnaden föreslås en q-märkning som är till för att bevara byggnadens befintliga detaljer vilket omfattar med vackra frontespisen med sin spira, den välbevarade verandan, fasaden av rött Skurupstegel med gult tegel i mönstermurning, den rika tegelmurningen med snedställda skift under gesimsen, fönsterna med sina smala mitt- och tvärposter och den vackra pardörren. Ruth 29 får q₃ Ruth 29 Kyrkogatan 42
Planbeskrivning 13 (20) Tredje fastigheten som är aktuell för q-märkning i detta kvarter är Ruth 33 (Kyrkogatan 46). Ruth 33 är ett tegelhus byggt år 1896 efter ritning av N. Selander. För att denna byggnads karaktär inte ska förvanskas föreslås q-märkning som bevarar byggnadens befintliga detaljer, vilka är följande; den röda tegelfasaden, fönsterna med de smala mitt- och tvärposterna, grunden i huggen sten och mönstermurningen ovanför fönsterna. Punschverandan är återuppbyggd i ungefärligt utseende som på nybyggnadsritningarna. Ruth 33 får q₄ Ruth 33 Kyrkogatan 46 Fjärde och sista fastigheten i detta kvarter som föreslås för q-märkning är Ruth 34 (Kyrkogatan 50). Detta är ett rött tegelhus byggt år 1912, då det börjat bli populärt att dekorera sina hus med tegel i kontrastfärger. För att detta hus inte ska förvanskas och därmed förlora sitt kulturvärde föreslås en q-märkning som innebär att byggnadens befintliga detaljer ska bevaras. Dessa är följande; den vackra frontespisen, fasaden av rött Skurupstegel med gult tegel i mönstermurning, den i övrigt rika tegelmurningen, fönsterna med sina smala mitt- och tvärposter, triangelformade takfönster med spiror och den vackra pardörren. Ruth 34 får q₅
Planbeskrivning 14 (20) Ruth 34 Kyrkogatan 50 Kvarteret Hilma Kvarteret Hilma ligger mellan Kyrkogatan, Stora Kungsgatan och Tegelgatan. Det är ett kvarter med mycket tegelbebyggelse sedan sekelskiftet 1800-1900, men även med några nyare byggnader från 1920-talet med putsade fasader. Kvarteret är utformat på så sätt att trädgårdarna strålar in mot varandra och möts i mitten av kvarteret. Liksom i övriga kvarter fastslås höjderna även på dessa byggnader, i form av byggnadshöjder och totalhöjder. I stort sett alla byggnader, utom ett par fastigheter utåt Kyrkogatan, har 1-2 våningsplan. De flesta har 1½ våning och föreslås därför höjderna 4 respektive 9 meter. De lite högre byggnaderna med upp till tre våningar föreslås istället byggnadshöjderna 8 och 11 meter. I detta kvarter föreslås 4 fastigheter för q-märkning. Den första är Hilma 1 (Kyrkogatan 43). Det är ett gammalt kommunalhus från 1901 som muraren J. O. Jönsson, från början byggde åt sig själv. Byggnaden är i typisk Skurupsgotik med formtegel som skapar en väldekorerad borg ut mot Kyrkogatan och Tegelgatan. En dekorerad hörntomt som denna innebar mest status eftersom huset kunde visas upp från flera håll. Q-märkningen som föreslås innebär ett bevarande av byggnadens befintliga detaljer, vilket innebär den rika tegelmurningen med blinderingar under fönsterna, den tandade gesimsen och de två trappstegsgavlarna med blinderingar och det åttakantiga tornet. Fönsterna är inte original utan borde vara indelade i tunna fönsterkarmar med mitt- och tvärpost, eventuellt även spröjs i de övre delarna. Hilma 1 får q₆
Planbeskrivning 15 (20) Hilma 1 Kyrkogatan 43 Den andra fastigheten är Hilma 4 (Kyrkogatan 49). Detta är ett flerbostadshus, som ligger vägg i vägg med det så kallade Rosenlundska huset, som är byggt ca 1917. Byggnadens utmärkande detaljer är den bågformade frontespisen på tredje våningen, de vita gesimserna som markerar varje våning och balkongerna i smidesjärn. För att dessa viktiga detaljer inte ska förvanskas föreslås byggnaden för q- märkning. Fönsterna är inte original utan borde vara indelade i tunna fönsterkarmar med mitt- och tvärpost. Hilma 4 får q₇ Hilma 4 Kyrkogatan 49 Den tredje fastigheten i detta kvarter som är aktuell för q-märkning är Hilma 5 (Kyrkogatan 51). Detta är det så kallade Rosenlundska huset som byggdes ca 1917. Det fick sitt namn efter bagaren Anders Jönsson Rosenlund, men byggdes av byggmästaren N. H. Nordén. Liksom grannhuset på Kyrkogatan 49 präglas också detta hus av vita detaljer i det röda teglet samt balkongerna i smidesjärn. Men till skillnad från nummer 49 har detta hus ingen bågformad frontespis, utan den har en kantigare form
Planbeskrivning 16 (20) och är dekorerad med formtegel. För att dessa viktiga detaljer inte ska förvanskas föreslås byggnaden för q-märkning. Hilma 5 får q₈ Hilma 5 Kyrkogatan 51 Den fjärde och sista fasigheten som är föreslagen för q-märkning i kvarter Hilma är Hilma 10 (Södra Kungsgatan 7). Det är ett enfamiljshus i 1½ våning med orange putsad fasad. Huset byggdes kring 1920-talet och är i tjugotalsklassicism, vilket syns på de enkla linjerna, detaljerna kring hörnen, fönsterindelningen i form av tunna karmar med mitt- och tvärposter samt spröjs och de bågformade fönstren samt det röda enkupiga sadeltaket med takfotsbeklädnad. För att bevara ovanstående detaljer föreslås en q-märkning av huset som innebär att befintliga detaljer ska bevaras. Huset har tidigare varit putsat i en ljust grå/blå kulör. Hilma 10 får q₉
Planbeskrivning 17 (20) SERVICE Hilma 10- Södra Kungsgatan 7 Planområdet ligger nära eller i Skurups centrum. Det ligger som längst ett par kvarter ifrån mataffär, skola (både förskola, F-6 och 7-9) och övrig service orten har att erbjuda. I närområdet finns Skurups handelskvarter med en bred kommersiell service. VATTENOMRÅDEN Inom det föreslagna planområdet finns inga vattenområden. Inom ett par hundra meter finns dock dammen Prästamossen. Dammen ligger på naturmark och ingår i ett populärt rekreationsområde. GATUNÄT OCH GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Inom planområdet finns mark särskilt avsedd för gång- och cykeltrafik. Den norra delen av Stora Torggatan är avsedd för gångtrafik, medan resten av gatan är avsedd för bil- och cykeltrafik. Övriga gator inom planområdet är avsedda för biltrafik och är så kallade lokalgator. Genom planområdet går en av Skurups större och vältrafikerade gator; Kyrkogatan. Alla gator kantas av bebyggelse som är avsedd antingen för handel- eller bostadsändamål. KOLLEKTIVTRAFIK Då planområdet ligger nära järnvägsstationen är utbudet av kollektivtrafik brett. Man kan inom ett par hundra meters gångavstånd nå till all kollektivtrafik som Skurup har att erbjuda, vilket bland annat är ett pågatåg som på en halvtimme respektive 15 minuter är framme i Malmö och Ystad. Det finns också busshållplatser på Järnvägsgatan, som ligger intill järnvägsstationen, som går till övriga orter i kommunen. PARKERING, VARUMOTTAGNING OCH UTFARTER Parkering inom området löses på den egna fastigheten eller på de parkeringar som kommunen erbjuder exempelvis längs med gatorna.
Planbeskrivning 18 (20) TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN OCH AVLOPP Då bostadsfastigheterna är befintliga finns redan anslutningar till befintliga VA-ledningar i omgivande gator. EL Elkablar finns framdraget i området. VÄRME Varje fastighet svarar för sin egen värmeförsörjning. AVFALL Hanteringen av avfall ska ske i enlighet med kommunens renhållningsordning. Avfallsutrymme ska finnas vid varje fastighet för en- eller tvåbostadshus. SOCIALA FRÅGOR Tillgängligheten till bostäderna är överlag god, då marken till största del är plan vid förgårdsmarken och då parkering, för enbostadshus, finns inom egen fastighet. Dock är tillgängligheten till flerbostadshusen sämre, eftersom de är i flera våningar, och ibland utan hiss och för att parkering ibland måste ske utanför fastigheten. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. GENOMFÖRANDE TIDPLAN Samråd beräknas ske under hösten 2015 och allmän granskning under våren 2016. Detaljplanen beräknas bli antagen av kommunfullmäktige i mitten av 2016 och vinner normalt laga kraft 3 veckor efter att kommunfullmäktiges protokoll blir anslaget. GENOMFÖRANDE Genomförandetiden har satts till 5 år efter laga kraft. HUVUDMANNASKAP Skurups kommun är huvudman för den allmänna platsmarken. Skurups kommun är fastighetsägare till Skurup 50:179 (vägar och gator) och fastigheten Östberg 8.
Planbeskrivning 19 (20) Fastigheterna Hilma, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 23, 24; Ruth, 9, 10, 13, 16, 21, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 36; Östberg 5, 6, 7 ägs av andra fastighetsägare än kommunen. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Följande tomtindelningar kommer att påverkas av föreslagen detaljplan. Samtliga tomtindelningar föreslås bli upphävda i detta förslag till ändring av detaljplan. KVARTER AKTNUMMER LAGA KRAFT Östberg nr 5, 6 1264K-678 1955-08-10 Östberg nr 7, 8 SAKNAS SAKNAS Ruth nr 9, 10, 13, 16, 21, 27-34, 36 SAKNAS 1924-01-05 Hilma nr 1-16 1264K-165 1924-08-15 Nedan följer en förteckning över berörda fastigheter samt på vilket sätt fastigheterna påverkas av planförslaget. Östberg 5 - Användningen stämmer inte överens med fastighetsgränsen. Detta kan ändras på fastighetsägarens bekostnad genom en fastighetsreglering. Östberg 6 Östberg 7 - Förslag till q-märkning Östberg 8 - Ges möjlighet till högre byggnadshöjd Ruth 9 Ruth 10 Ruth 13 Ruth 16 - Användningen stämmer inte överens med fastighetsgränsen. Detta kan ändras på fastighetsägarens bekostnad genom en fastighetsreglering. Ruth 21 Ruth 27 Ruth 28 - Förslag till q-märkning Ruth 29 - Förslag till q-märkning Ruth 30 Ruth 31 Ruth 32 Ruth 33 - Förslag till q-märkning Ruth 34 - Förslag till q-märkning Ruth 36 Hilma 1 - Förslag till q-märkning
Planbeskrivning 20 (20) Hilma 2 Hilma 3 Hilma 4 - Förslag till q-märkning Hilma 9 Hilma 10 - Förslag till q-märkning Hilma 11 Hilma 13 Hilma 14 Hilma 15 Hilma 5 - Förslag till q-märkning Hilma 6 Hilma 7 Hilma 12 - Användningen stämmer inte överens med fastighetsgränsen. Detta kan ändras på fastighetsägarens bekostnad genom en fastighetsreglering. Hilma 16 Hilma 23 Hilma 24 Förslag till ändring av detaljplan innebär att fastighetsregleringar får göras inom planområdet, men Skurups kommun kommer inte att påtvinga några fastighetsregleringar. ANSVARS- OCH KOSTNADSFÖRDELNING Planändringen ska ske på kommunens bekostnad, men en planavgift kan tas ut i samband med bygglov. Fastighetsregleringar av fastigheterna Östberg 5, Hilma 12 och Ruth 16 kan bli aktuella i framtiden om fastighetsägaren så önskar och sker då på fastighetsägarens bekostnad. Övriga eventuella fastighetsregleringar bekostas också av fastighetsägarna. Eventuell fastighetsreglering av fastighetsgränser vid gågatan sker i samband med ombyggnad av gågatan. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Skurup den 8 april 2016, reviderat den 3 maj 2016 Julia Andersson Thysell Planarkitekt Jennie Luthander Planarkitekt Mikael Hugg Kart- och GIS-ingenjör
KV. HILMA Hilma 14 Hilma 13 Östberg 6 Hilma 12 Hilma 16 Ruth 16 Hilma 15 Hilma 1 Ruth 28 Östberg 7 Ruth 29 Östberg 5 Hilma 11 Hilma 2 Hilma 4 Ruth 30 Hilma 3 Ruth 36 Östberg 8 Hilma 5 Ruth 32 Ruth 34 KV. ÖSTBERG Hilma 10 Ruth 31 Hilma 9 Ruth 33 Hilma 24 Hilma 6 Ruth 21 Hilma 23 Ruth 34 Hilma 7 Ruth 9 Ruth 27 KV. RUTH Ruth 10 Ruth 13 GRUNDKARTANS BETECKNINGAR PLANOMRÅDET Fastighetsgräns 0 10 20 50 N 100 m A2 skala 1:1000 Körbanekant Gångbanekant Fastighetsbeteckning Byggnad PLANKARTA 0 200 400 1000 m Koordinatsystem i plan Sweref 99 1330 Höjdsystem RH 2000 Mikael Hugg Kart- och GIS-ingenjör ANTAGANDEHANDLING 2016-08-29 Dnr. 2015.592 Kv Hilma m.fl. i Skurup, Skurups kommun Serviceförvaltningen, planenheten Julia Andersson Thysell Planarkitekt Jennie Luthander Planarkitekt