Slututvärdering Vägen till arbete Trollhättans stad

Slututvärdering Vägen till arbete Trollhättans stad Mars 2014 Mattias Norling, Patrik Lidström Public Partner Hornsgatan 1, 118 46 Stockholm +46 8 660 61 10 info@publicpartner.se www.publicpartner.se

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund/problem... 4 2.2 Organisation... 4 2.3 Aktiviteter, målgrupp och uppsatta mål... 5 2.4 Utvärderarnas uppdrag... 6 3 RESULTAT I PROJEKTET... 7 3.1 Deltagarnivå... 7 3.2 Projektnivå... 12 3.3 Organisatorisk nivå... 16 4 ANALYS OCH SLUTSATSER... 19 4.1 Analys... 19 4.2 Utvärderarnas slutsatser... 23 2

1 Sammanfattning Vägen till arbete är ett ESF-finansierat projekt som drivits av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i samverkan med bland annat utbildningsaktörer och Arbetsförmedlingen. Syftet har varit att stötta framför allt försörjningsstödstagare (med fokus på utomnordiska invandrare) på deras väg mot arbete. Projektet har överträffat det uppsatta målet om att 50 procent av deltagarna ska gå vidare till studier eller arbete (52 procent har gjort det). Från så gott som samtliga intervjuade beskrivs att projektet också bidragit till positiva effekter både på individnivå och för de samverkande organisationerna. Projektet är delvis implementerat i och med att verksamheten erhållit finansiering till slutet av 2014 för två heltidstjänster och några deltidsresurser från de samverkande aktörerna. Precis som många andra arbetsmarknadsprojekt har metoderna i korthet gått ut på flexibilitet, samverkan och individanpassning av insatserna. Att närmare precisera och analysera metoderna har varit svårt för personalen i projektet. Till viss del beror detta också på att det som skiljer projektet från ordinarie verksamhet kanske inte är metoderna i första hand, som i stor utsträckning handlat om traditionellt socialt arbete. Istället är det troligen möjligheten att långsiktigt arbeta med ett färre antal individer för att ge dem tid till utveckling som ska framhållas. Vi har även noterat att goda kontakter med näringslivet varit en viktig framgångsfaktor när det gäller att få tillgång till relevanta praktik- och arbetsplatser. Projektet uppfyller många av de framgångsfaktorer som kunnat noteras i liknande projekt. Det har exempelvis funnits en legitimitet i omgivningen, tydligt behov av insatserna och en erfarenhet av att driva projekt. Vad vi kunnat notera därutöver är att projektpersonalen på det stora hela hållit sig till sina ordinarie arbetsuppgifter. Varje profession har använts till det de är utbildade till vilket främjar effektiviteten i projektet (mindre behov av att lära sig nya arbetsuppgifter). Det här främjar också möjligheterna till implementering av projektet. I såväl projektplan som i samtal med representanter för de samverkande aktörerna beskrivs behovet av projektet utifrån de tänkta deltagarnas behov. Det finns ett antal individer som har behov som den ordinarie verksamheten inte kan uppfylla av olika skäl, därför behövs ett projekt. Utan att förringa projektets insatser vill vi som utvärderare lyfta frågan om detta är en rimligt synsätt. I en nyligen avslutad översyn av IFO-verksamheten i Trollhättan har det konstaterats att många försörjningsstödstagare har behov och att verksamheten har svårt att möta dessa. Flera av dessa personer har tidigare varit i kommunal praktik i upp till 6 år utan att de kommit ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Så det finns anledning att fundera på om det är individerna som har behov av ett projekt eller organisationen som är i behov av en utvecklad verksamhet. 3

2 Inledning 2.1 Bakgrund/problem Projektet Vägen till arbete startade i februari 2012. Bakgrunden till projektet var att arbetslösheten i Trollhättan var hög. Det konstaterades i förarbetet till ansökan att det fanns stora svårigheter för människor att etablera sig på arbetsmarknaden. Särskilt stora var svårigheterna för utomnordiska invandrare. Ett särskilt fokus kom att läggas på personer med somalisk eller romsk bakgrund. Eftersom behoven hos de individer som ingått i målgruppen är komplexa betonas redan i projektansökan ett flexibelt förhållningssätt. Det finns alltså ett behov av en mängd olika förhållningssätt liksom många olika insatser som kan möta olika behov. 1 2.2 Organisation Projektägare har varit Trollhättans stad, Verksamhetsområde Arbetsmarknadsstöd inom socialförvaltningen (hädanefter benämnt AME). Aktörer som ingått i projektet som medfinansiärer utöver nyss nämnda verksamhetsområde är: Arbetsförmedlingen Trollhättan Eductus Lärcentrum/Kunskapsförbundet Trollhättans stad, IFO Kraftcentrum2 Trollhättans folkhögskola Projektägaren har varit AME och två av projektmedarbetarna har kommit därifrån, bland annat projektledaren. IFO har haft en handläggare knuten till projektet, insatsen har varit på ungefär 40 procent. AF har haft två handläggare i projektet och de har delat på en tjänst omfattande 25 procent. Via lärcentrum har det funnits en Studie- och yrkesvägledare i projetet (50 procent) och via kraftcentrum en resurs för att mäkla mellan arbetsgivare och deltagare i projektet. Det har också funnits två projektmedarbetare som stöttat deltagarna på plats med exempelvis jobbsökaraktiviteter och språkstöd. I projektet har det funnits språkträning knuten till projektet vid behov, via Eductus och folkhögskolan. 1 Trollhättans stad, Ansökan projekt Vägen till arbete. 2011, DNR 3090045. 2 Kraftcentrum är en förening med fackliga huvudmän (LO, TCO, SACO) som stöttat arbetslösa sedan början av 1990-talet. Föreningen drivs i samarbete med Trollhättans stad och Arbetsförmedlingen och har genomfört ett stort antal ESF-finansierade projekt tidigare. 4

2.3 Aktiviteter, målgrupp och uppsatta mål Antagande& De flesta projekt har en bakgrund, ett syfte och mål. Projekten ska genom en insats skapa förändring av något slag. Genom att beskriva projektet utifrån projektlogiken (även benämnd programlogik) förtydligas kedjan från bakgrund/problem till tänkt förändring. Nedan presenteras översiktligt den projektlogik som gäller för Vägen till arbete (hädanefter benämnt VTA). Förutsä(ningar Behov&av&särskilda&insatser&för& utomnordiska&invandrare& Behov&av&individuellt&u5ormade& insatser& Behov&av&samordnade&insatser&från& flera&aktörer& Planerade-ak6viteter- Samverkan&mellan&utbildning,&AF,& IFO,&AME&m.fl.& Stärka&vardagssvenska&genom& utbildningar& Möjlighet&Gll&längre&inskrivningsGd& Gruppanpassade&utbildningar&(tex& konsumentrådgivning,&fk,&m.m.& ProblemHög&arbetslöshet&i& Trollhä<an,&särskilt&för& invandrare& Projektmål(kort-sikt)- -Förväntade-effekter-(lång-sikt)- 50%&har&få<&e<&arbete&eller& börjat&studera& Samtliga&deltagare&ska&uppleva& e<&mervärde&av&projektet& Varje&aktör&för&in&kunskap&från& projektet&i&sin&egen&organisagon& (inte&u<alat&mål)& En&förbä<rad&ställning&på& arbetsmarknaden&för& målgruppen& & & - Antagande& Figur 1. Projektlogik, Vägen till arbete. Det finns i grunden ett problem som projektet avser att hantera. Problemet yttrar sig i ett antal förutsättningar eller behov som projektet möter i detta fall behov av särskilda insatser för individuellt utformade insatser för främst utomnordiska invandrare. Det finns också ett behov av samordnade insatser för denna grupp. Därefter har det gjorts ett antagande om att det finns ett antal aktiviteter som borde kunna möta det upplevda behovet. Exempel på aktiviteter är att stärka vardagssvenskan, och genomföra utbildningar. Om de här aktiviteterna genomförs enligt plan har det gjorts ytterligare ett antagande om att de ska resultera i att projektmålen uppnås, och på sikt även ett antal effekter. Den övergripande modellen för aktiviteternas genomförande handlar om återkommande intag av grupper om ett antal individer (först 40 senare ungefär 25). Huvudspåret är att deltagarna är i projektet under 6 månader. Dock har det poängterats från första början att en del troligen kommer behöva längre tid på sig för att komma vidare. I utvärderingsarbetet går det att genom olika insatser utvärdera de olika stegen i projektarbetet. Fokus i utvärderingsarbetet överlag ligger på om antagandena är de rätta. Har de planerade aktiviteterna svarat upp mot behoven? Har behoven varit annorlunda än de förväntade? Leder aktiviteterna till avsedda effekter? Det som framför allt varit fokus i slututvärderingen är antagandet om att de planerade aktiviteterna också har avsedda effekter. 5

2.4 Utvärderarnas uppdrag Som utvärderare har vi till syfte att ge en fristående värdering av och återkoppling till er som uppdragsgivare. Alla våra utvärderingsuppdrag syftar till att skapa ett mervärde för er genom en ökad förståelse av de processer och insatser som görs och vad de leder till för resultat. En central del i vår roll som utvärderare är också att lyfta fram goda erfarenheter och peka på förbättringsmöjligheter i projektarbetet. Utvärderingen ska ge en kvalitetshöjning i projektarbetet vilket i sin tur ökar projektets måluppfyllelse. I genomförandet av projektet bistår vi som utvärderare med metod- och processutveckling. Med utgångspunkt i program och åtgärdsdokument fokuserar vi på att lyfta fram projektets nydanande och innovativa inslag. Förutom att bevaka och stödja de innovativa momenten i projekten ska utvärderare se till att de horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald, samt miljö beaktas. Huvudpunkter i utvärderingsarbetet är som vi ser det dessa: Delta vid viktiga aktiviteter och möten i projektet Göra övergripande bedömning av projektets resultat Analysera och beskriva framgångsfaktorer och svårigheter i projektet på ett sätt som bidrar till lärande Genom löpande återrapportering till projektledning och finansiärer ge en bild av hur projektet fortlöper med fokus på: aktiviteter i förhållande till mål, samverkan i projektet, projektorganisation m.m. Bedöma projektets långsiktighet vad gäller hur resultaten tas om hand och implementeras Utöver dessa punkter genomför vi även de andra delarna som krävs, som exempelvis löpande dokumentation, rapportering och uppdatering inom andra projekt. 2.4.1 Metod för slututvärdering Slututvärderingen har framför allt haft fokus på projektets bestående värden. Vilka metoder har projektet använt sig av? Går dessa att återanvända på andra håll? Har projektets arbetssätt implementerats i ordinarie verksamhet? Vad var isåfall avgörande för implementeringen? Svaren på dessa frågor bör ge förutsättningar till lärande i det större perspektivet. De i detta projekt deltagande organisationerna drar förstås sina lärdomar. Men det handlar också om att genom denna projektutvärdering bidra till lärande i ett större, nationellt perspektiv. Datainsamling till slututvärderingen: Intervjuer med projektpersonal Intervjuer med deltagare Intervjuer med representanter för samverkande aktörer Uppföljning av deltagarna (andel till arbete/studier) Totalt har ett 20-tal personer intervjuats. 6

3 Resultat i projektet 3.1 Deltagarnivå 3.1.1 Utfall av insatser VTA har precis som de flesta andra ESF-projekt haft en intern uppföljning av ett antal indikatorer. Det som framför allt registrerats är antalet deltagare som går till jobb eller studier vid avslut. Den interna uppföljningen visar att en majoritet av avsluten innebär att deltagaren går till arbete eller studier. Totalt har 125 individer skrivits in i VTA. 13 av dessa personer påbörjade aldrig eller slutade efter kort tid utan närvaro och har därför inte tagits med i underlaget. Det totala antalet deltagare har därmed varit 112 personer, 46 kvinnor och 66 män (av de 13 personerna som var anvisade till projektet men aldrig kom igång var andelen kvinnor 3 st och män 10 st). Antal Andel Arbete 21 19% Studier 37 33% Övriga Avslutade avslut tom 31 mars 112 54 100% 48% Tabell 1. Orsak till avslut. Totalt är det 52 procent av deltagarna som gått vidare till arbete eller studier. Av de totalt 112 personer som har avslutat projektet under tiden fram till och med 31 mars är det 21 stycken som gått till arbete (19 procent) och 37 stycken som gått till studier (33 procent). I kategorin övriga avslut är den vanligaste avslutsorsaken att projektet fullföljts och personen har återgått till remittent. En del av dem har gått vidare till utredningar, sjukskrivning och några har blivit föräldrar och därmed tagit ut föräldrapenning. Projektet har även genomfört en uppföljning av deltagarna 90 dagar efter avslut. Alla har inte gått att få tag på av olika skäl men en majoritet har ändå kunnat lämna information om vad de gör för tillfället. Det vi kan se av den här uppföljningen är att en majoritet av dem som avslutat projektet för arbete eller studier vid uppföljningen fortfarande är i arbete eller studier. En del av dem har dock övergått till att vara arbetssökande. Några har också återgått till projektet. Det är också 10 stycken av dem som avslutat projektet av andra skäl än arbete/studier som 90 dagar efter projektets slut konstaterats vara i arbete eller studier. En del av dem som avslutat för att gå till arbete eller studier är vid uppföljningen inte längre i studier eller arbete. En del av dem som avslutat projektet av andra skäl har istället fått ett 7

arbete eller hittat en studieväg. Totalt sett är det dock en något lägre andel som är i arbete eller studier 90 dagar efter avslut än vid avslut. Av dem som avslutat projektet har totalt 93 deltagare följts upp 90 dagar efter avslut. Några av dessa har inte gått att nå. Totalt 81 deltagare har uppgett vad de gör 90 dagar efter avslut, de redovisas nedan. Arbes- sökande 12 15% Antal Andel Arbete 17 21% Studier 17 21% Åter i proj 8 10% Övriga 27 33% Total 81 100% Tabell 2. Antal och andel deltagare i arbete, studier m.m. vid uppföljning 90 dagar efter avslut. Av dem som följts upp och är det 21 procent eller 17 personer som är i arbete och lika många i studier. Därmed är det totalt 42 procent som med säkerhet kan sägas vara i arbete eller studier 90 dagar efter avslut. En relativt stor andel har också återgått till projektet. En av poängerna med projektet har varit just långsiktigheten, därför uppger projektpersonalen att möjligheten att återgå i projektet är viktig. Det kan exempelvis handla om personer som har varit i en kortare tids anställning eller utbildningsinsats. I projektet har det varit fler män än kvinnor. Totalt har 46 kvinnor och 66 män varit inne i projektet (andel kvinnor 41 procent). Nedan anges hur stor andel av respektive kön som gått till arbete eller studier. kvinnor män Arbete 20% 18% Studier 30% 35% Tabell 3. Andel kvinnor män per avslutsorsak. Av 112 personer som deltagit i projektet gick 21 till arbete varav 9 (20 procent) var kvinnor och 12 (18 procent) var män. Till studier gick 37 st varav 14 (30 procent) var kvinnor och 23 (35 procent) män. Vid avslut gick alltså sammantaget 50 procent av kvinnorna och 53 procent av männen till arbete eller studier. 3.1.2 Projektet anpassades till målgruppen Samtliga deltagare i projektet har haft någon form av försörjningsstöd, flera av dem har varit aktuella både vid IFO och AF. Projektet har föregåtts av flera liknande projekt enligt de intervjuade. Det senaste projektet kallades Kafu och hade ett liknande upplägg. Samtidigt innebar också VTA en del förändringar jämfört med de tidigare projekten. I VTA lades från början en större vikt vid att ha studie- och yrkesvägledning tillgänglig i projektet. Det lades också större fokus på utbildning i svenska. 8

Vid inledningen av projektet var tanken att grupperna skulle vara blandade mellan utomnordiska invandrare och infödda svenskar. Relativt snart visade det sig att individerna som hänvisades till projektet främst kom ur invandrargruppen. Ett fåtal med svensk bakgrund har varit inne i projektet. Grupperna i projektet kom också att skalas ned efter ett tag till följd av att individerna hade stora behov av stöd framför allt när det gällde att utveckla språket. I någon mån kan därför gruppen deltagare sägas ha varit svårare än förväntat. Svårare målgrupper än förväntat är ett återkommande tema i utvärderingar av arbetsmarknadsprojekt.3 En skillnad i detta jämfört med andra projekt har varit att den svåra målgruppen här inte gjorts till något problem. En av de intervjuade från Verksamhetsområde Socialt stöd och försörjning (hädanefter benämnt IFO) beskriver hur projektet varit öppet för alla: Tidigare projekt har man alltid sagt att ni skickar för dåliga klienter. Vi har inga andra än de här. De (VTA) tog emot folk som de var. I värsta fall träffar vi de här personerna bara två gånger per år och det här projektet innebär att någon ser de här människorna. Andra intervjuade från IFO bekräftar den här bilden. De som hänvisats till projektet har varit de som bedöms stå relativt nära arbetsmarknaden, en av de intervjuade beskrev hur de försökte skicka dem som har någon form av gnista. Samtidigt som IFO har skickat de personer som i deras verksamhet bedöms stå relativt nära arbetsmarknaden lyfter Arbetsförmedlingen (AF) fram behovet av att arbeta med en grupp individer som behöver finna en motivation. Det är med andra ord tydligt att deltagargruppen är individer i gråzonen mellan IFO och AF. 3.1.3 Några exempel För att ge en bild av vilka deltagare som varit aktuella i VTA har vi bett projektledningen ta fram tre exempel på deltagare. Dessa beskrivs nedan utifrån deras situation, behov och förutsättningar. De insatser som har gjorts för respektive deltagare beskrivs också. Kvinna 35 år. Ensamstående med barn. Ofullständig skolgång. Hon hade aldrig haft någon anställning men varit föremål för otaliga praktikplatser som inte gett något resultat. Hon är allmänbildad men uppvisat ett undvikande beteende vilket resulterat i ett ointresse att meddela förhinder och hålla överenskommelser. Planerade insatser fullföljdes ej. Personen ifråga var föremål för en insats under 10 månader där samverkande myndigheter riktade fokus på att finna orsaken till det negativa beteendemönstret. Under den tiden bekräftades bara tidigare beteende utan att hon kom vidare i sin målsättning att bli självförsörjande och få ordning på vardagen. Kvinnan kom in i projekt VTA. Inledningsvis konfronterade vi henne öppet med vad som tidigare hänt och att projektet var till för henne och hennes framtid. I stället för måstekraven så lät vi henne ta tid på sig för att hitta vill-kan- våga alternativen. 3 Se exempelvis, Ungdomsstyrelsen, Temagruppen unga i arbetslivet (Tranquist Utvärdering). Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga. 2014 9

Hon var ute på flertalet praktikplatser där hon visade ett helt annat beteendemönster än hon tidigare gjort. Noggrann med att höra av sig till oss i projektet och praktikplatserna om något inträffat och skötte arbetstiderna bra. Detta gjorde att vi valde att ge henne en kortare utbildning inom ett yrkesområde som hon tidigare drömt om men aldrig fått chansen till. I samband med att projektet avslutades lämnade vi över stafett-pinnen till Af som övertog ansvaret för praktiken på ett litet företag som är intresserade av att anställa henne om hon fortsätter på samma goda sätt i fortsättningen. Utvärderarens kommentar: Exemplet visar på vikten av en tydlig förberedelse inför intagningen, om det har varit problem tidigare är det bra att dessa finns beskriva så att inte projektet innebär en omstart (även om det här ska betonas att det ibland även är viktigt att ge deltagare möjligheten till en andra chans utan att tidigare misslyckanden ältas). Projektet innebar också en möjlighet att under en längre tid hitta fram till de egna drivkrafterna. Kvinna 32 år. Deltagit i tidigare projekt som vi medverkat i och där vi fattade misstankar om att det förelåg olika hinder som försvårar inträdet på arbetsmarknaden. I det projektet genomfördes en APU (Arbetspsykologisk utredning) genomförd av arbetspsykolog på Af. Det konstaterades att det förelåg generella inlärningssvårigheter. Hon har dessutom stora svårigheter med det muntliga språket. Bristerna i språket kompenserades av en mycket hög arbetsmoral och ambition att noggrant utföra arbetsuppgifterna på praktikplatserna. När kvinnan anmäldes till VTA antog vi henne med en förväntan om SIUS-stöd från Af. Rekommendationen efter APU:n var att hon skulle matchas mot arbetsmarknaden med SIUS-stöd. Men tyvärr var det många som var i behov av det stödet så hon fick klara sig utan detta. Vi ordnade en praktikplats på ett företag med enklare arbetsuppgifter. Hon skötte praktiken på bästa sätt och arbetsgivaren skulle längre fram kunna tänkas anställa henne efter ytterligare praktik. Problemet var att hon hade hamnat i fas 3 och därmed inte var berättigad till något aktivitetsstöd. Detta i kombination med hennes sociala situation med en långtidsarbetslös man som inte ville ansöka om försörjningsstöd innebar att hon inte har någon ekonomi för att ens köpa det mest nödtorftiga. Hon vägrar att ställa upp på mer gratis praktik utan vill ha ett jobb mot betalning. Vi har tillsammans med försörjningsstöd och tolkar försökt få kvinnan att förstå situationen men inte lyckats. Vi har trots att projektet är slutfört varit i kontakt med Af om vikten av SIUS-stöd eftersom hon har en stor arbetsförmåga och med rätt introduktion kunna bli en tillgång för en arbetsgivare. Utvärderarens kommentar: Här beskrivs hur komplex problembilden kan vara hos en individ i projekten. En partners situation (långtidsarbetslöshet) påverkar här kvinnans möjligheter att ta en praktikplats. Hennes situation påverkas också av att ett stöd hon egentligen borde ha rätt till inte gick att få eftersom många andra hade samma situation. Trots stora ansträngningar från projektets sida gick det inte att komma vidare. Man 29 år. Kom 2010 till Sverige från Afghanistan. Under de första månaderna i projektet låg fokus på att förbättra svenskan. I samband med starten i projektet gjorde han ett nationellt prov på Sfi C-nivå men blev inte godkänd. Tillsammans bestämde vi då att han 10

skulle satsa 100% på konversationssvenska på Eductus och inte blanda språkstudierna med Sfi. Efter 5 månader var det dags att gå ut på en praktik. Han var nyfiken på hur det var att arbeta som byggnadsarbetare. Svenskan hade avsevärt förbättrats och vi hade förberett honom på vad som arbetsgivare generellt uppskattar när dom tar emot praktikanter. Han motsvarade detta och mer därtill. Arbetsgivaren såg vilken potential han hade. Vi förde samtal med arbetsgivaren om vad som skulle krävas för en anställning. Då han inte hade någon yrkesutbildning inom byggnadsområdet hade vi flerpartsamtal med arbetsgivare, studie och yrkesvägledare samt rektor vid Lärcentrum. Resultatet blev att han påbörjade utbildning till murare 1400 tim på Lärcentrum. Utvärderarens kommentar: Här handlar mycket om språkets betydelse. Språket som en ingång till arbetslivet. Samtidigt är det möjligt att komma vidare även utan den högsta nivån av SFI. Den vardagssvenska som erbjudits deltagarna inom ramen för projektet har varit ett uppskattat inslag för många. Det har också visat resultat såtillvida att personer kunnat gå vidare ut i praktik/arbete eller studier efter denna utbildningsinsats. En annan aspekt av exemplet är kombinationen individuella ansträngningar och projektpersonalens dito. Exemplet visar hur flera olika insatser från projektet, tillsammans med deltagarens ansträngningar leder fram till en yrkesutbildning. 3.1.4 Nöjda deltagare Deltagarna har i projektet intervjuats dels av oss som externa utvärderare och dels av en intern utvärderare som genomfört fokusgrupper vid ett antal tillfällen. Nedan sammanställs intrycken från såväl fokusgrupper som intervjuer. Genomgående uttrycker deltagarna en stor tillfredsställelse med projektet. De anser sig ha fått möjlighet att utveckla sina egna förmågor och välja sina egna vägar. I en del fall har projektets namn lett till inledande besvikelser eftersom projektet inte per automatik innebär ett arbete. Efter att detta förklarats för deltagarna upplevde de flesta att de fick relevant och kraftfullt stöd. Att hitta fram till den egna drivkraften beskriver flera av deltagarna som en viktig aspekt av projektet. En av dem beskriver hur du måste veta vad du vill göra. Du måste kämpa och använda praktikplatser för att komma ut i jobb. En annan beskriver det såhär: De matchar dig men du måste kämpa själv. Här uppskattar deltagarna att insatserna varit individualiserade, tidigare projekt en del av dem deltagit i har inte erbjudit samma frihet. De praktikplatser som erbjudits i projektet (se exempel ovan) har varit av en annan karaktär än de som deltagarna varit i tidigare. Flera av deltagarna har varit i kommunalt anordnad praktik inom Verksamhetsområde Arbetsmarknadsstöd (hädanefter benämnt VA). Många av dem beskriver hur detta varit långa praktikperioder på ända upp till 5-6 år. Bilden av dessa 11

praktikplatser är övervägande negativ hos deltagarna. Därför har det ibland varit svårt att motivera dem till att ta andra praktikplatser. Begreppet har helt enkelt varit fyllt med negativa associationer. Områden som lyfts fram som viktiga i projektet är språkträningen och möjligheten att få studievägledning. Utöver detta är det också personerna i projektet som lyfts fram. Deltagarna uppmärksammar och uppskattar det tydliga stöd de får i allt från privata problem till jobbsökaraktiviteter. De intervjuade handläggarna vid IFO bekräftar den bild som deltagarna ger. De beskriver hur klienterna som deltagit i projektet har utvecklat språket och flera av dem har kommit vidare till jobb eller studier. 3.1.5 Upplevda framgångsfaktorer deltagarnivå Nedan anges i punktform de framgångsfaktorer som lyfts fram när det gäller deltagarnas utveckling vid intervjuer och seminarier med projektpersonal och deltagare. Flera av framgångsfaktorerna går att koppla även till projekt- och organisatorisk nivå. Det har funnits tid till att låta deltagarna hitta rätt i vad de vill och behöver göra (alla har haft olika driv och olika förmågor) Deltagarna har blivit stärkta av att vara i grupp Möjligenheten att välja. Den sociala samvaron Möjligheterna att få riktiga praktikplatser där det finns möjlighet till ett jobb Sammanfattningsvis går det att konstatera att ett individuellt fokus med engagerad personal och en del gruppaktiviteter tycks vara nyckelfaktorer. 3.2 Projektnivå 3.2.1 En projektmetod väl anpassad till behoven Den projektmetod som beskrevs i inledningen av projektet VTA baserades huvudsakligen på möjligheten att erbjuda deltagarna mer individuellt utformade insatser än i ordinarie verksamhet. De planerade insatserna sträckte sig från språkträning till konsumentvägledning och utbildning i entreprenörskap. När individuell anpassning är en framträdande del av projektmetoden är det samtidigt svårt att definiera en enhetlig metod i projektet. Det som de flesta nämner utöver den individuella anpassningen som viktiga delar i projektet och som skulle kunna beskrivas som delar av metoden är: Möjligheterna till språkträning Bra kontakt med arbetsgivare Tiden till att utvecklas och hitta den väg som passar bäst 12

Under projektperioden har en del spår blivit mer framträdande än andra och en del bitar har fallit bort. Förändringar som gjorts under projektets gång är sammanfattningsvis dessa: Intagningsprocessen, har strukturerats med deltagande av personal från projektet ( intagningsintervjuer ) Förtydligat samverkansformerna med IFO och AF Många deltagare har ännu större behov än förväntat av att utveckla sina svenskakunskaper längre inskrivningstider Samarbete med ABF, exempelvis köp av kurser i privatekonomi samt några deltagare som startat egna studiecirklar I princip samtliga intervjuade framhåller att VTA har fungerat väl. När vi ställt frågor utifrån projektet återkommer några olika teman. Ett av dem är att de tjänstemän som verkar runt deltagarna upplever en reell avlastning och trygghet i förvissning om att processerna runt deras klienter fortgår. Jag har så många klienter. Ofta hinner jag träffa dem max en gång i månaden. Det är inte tid nog att följa upp, ställa krav eller påverka processerna i individens utveckling. När jag remitterat till VETA vet jag dels att personer kommer att möta min klient på ett konstruktivt sätt, jag kommer dessutom kunna följa individens utveckling i journalerna som socialsekreteraren för. Vidare framhåller de intervjuade enkelheten i att remittera till VTA. Tidigare projekt har ställt tämligen komplicerade krav på tydliga och skriftliga remisser. IFO-handläggarna beskriver att VTA erbjudit något annat. Inom ramen för detta projekt har i princip ansvarig handläggare och klient kommit överens om att klienten skall pröva projektet. Ett mail om att ny deltagare är på gång in i projektet har skickats och därefter har socialsekreteraren på plats mer eller mindre tagit över arbetet med klienten. 3.2.2 Aktörerna har haft avgränsade roller Trots ett stort antal aktörer har det i projektet varit tydligt vilken roll var och en av aktörerna har haft, åtminstone under den period vi som utvärderare följt projektet. Som exempel på rollfördelningen kan nämnas att AF haft en tydlig roll som möjliggörare för utbildningar. Om en deltagare bestämt sig för en väg men behöver utbildning för att nå dit (se exemplet ovan om murarutbildning) har AF i den mån det varit möjligt bistått med att hitta lösningar. Lärcentrum har bistått med en studie- och yrkesvägledare som även hållit i en del utbildningsaktiviteter för deltagarna. En annan aktör/projektmedarbetare med en tydlig roll är Kraftcentrum som bistått projektet med att hitta praktikplatser och arbetsplatser för deltagarna. Här har ett stort kontaktnät kunnat utnyttjas som troligen inte skulle funnits utan medverkan från Kraftcentrum (se nedan). Något undantag har det funnits när det gäller den tydliga rollfördelningen. Exempelvis har den folkhögskola som deltagit inte fått det antal studenter som förväntats vilket lett till en osäkerhet kring rollen i projektet. 13

De två från AME som arbetat heltid i projektet har fungerat som ett slags sambandscentraler för deltagarna och hållit i de nödvändiga kontakterna med övriga. Här har trepartssamtal varit en viktig metod. Parternas tydliga roller har varit en förutsättning för ett bra samarbete. Som vi ser det har den tydliga rollfördelningen med avgränsade expertkunskaper varit en förutsättning för samverkan i projektet. Många intervjuade framhåller just samverkan som en viktig framgångsfaktor i projektet. Men samverkan utan struktur och utan en god förståelse för förutsättningarna för samverkan riskerar att leda till motsatsen. 3.2.3 Engagemang för deltagarna och varandra Många projekt drivs av vad som i brist på bättre ord kan kallas eldsjälar. Ofta är det engagerade personer som väljer att starta projekt, alternativt väljer att söka arbeten i projekt. VTA är här inget undantag. I de intervjuer vi genomfört är det tydligt att både deltagare och styrgrupp noterat medarbetarnas engagemang vilket också smittat av sig på både deltagare och styrgrupp. Medarbetarna tycks ha drivits av ett brinnande intresse för att få deltagarna att hitta sin väg. När vi frågar projektpersonalen beskriver de olika aspekter av det här engagemanget. De beskriver hur de i projektet haft en gemensam värdegrund, att de inte sparat några möjligheter för att få deltagarna till arbete eller studier. Rörlighet och tillgänglighet är andra nyckelord i sammanhanget. Samma sak framhålls av deltagarna i styrgruppen som ser att projektet varit lyckosamt tack vare projektpersonalen. Det här engagemanget har gjort att de i projektet i många fall har ansträngt sig lite extra för deltagarnas skull. 3.2.4 Kontakt med arbetslivet En nyckelaktör som återkommit i många samtal är Kraftcentrum (Alla-föreningen). Detta är en organisation skapad av lokala fackföreningar tillsammans med AF och kommunen under 1990-talskrisen i Trollhättan. Föreningen har arbetat med allt från Datortekutbildning till studiecirklar och caféverksamhet. En av de drivande personerna vid Kraftcentrum har varit aktiv i VTA. Den här personen är också mångårig S-politiker (bland annat tidigare kommunstyrelseordförande), facklig företrädare och ideellt engagerad. Genom sina olika engagemang har han ett stort kontaktnät hos såväl fack som arbetsgivare i kommunen. I projektet har han haft rollen som dörröppnare till arbetsgivare. Han förbereder deltagare på vad de bör tänka på vid intervjuer och han har också förberett arbetsgivare så att de är förberedda på eventuella svårigheter som kan uppstå. Det har framhållits i en del intervjuer att exempelvis AF har tillgång till praktikplatser genom kontakter med arbetsgivare. Samtidigt är det uppenbart för alla intervjuade att Kraftcentrum och den här personen har varit en tillgång i projektet. Han har genom åren byggt upp såväl förtroendekapital hos arbetsgivare som kunskaper om dessa. Den här mixen av stort förtroende och lång erfarenhet kan vara svår att överföra till en organisation. 14

3.2.5 Upplevda framgångsfaktorer projektnivå Nedan anges i punktform de framgångsfaktorer som lyfts fram när det gäller projektnivån vid intervjuer och seminarier med projektpersonal och deltagare. Flera av framgångsfaktorerna går att koppla även till deltagar- och organisatorisk nivå. samverkan mellan de olika aktörerna varit helt avgörande för att kunna hjälpa och stödja individerna. Engagerad personal och god kommunikation. Stor erfarenhet hos personalen och stort kontaktnät. Inslagen av svenskundervisning mm. Information. Anpassad praktik efter individ.. Ett team som har fungerat bra tillsammans, har respekterat och kompletterat varandra Projektpersonalen har tagit ett gemensamt ansvar för deltagarna Det har varit roligt att jobba i projektet De har kunnat hitta speciallösningar i de fall där det varit svårt (exempelvis frisörutbildning m.m.) Alla professioner under ett och samma tak De har tagit tid på sig att förbereda såväl praktikanter som praktikantmottagare på vad som komma skall I projektet har det funnits möjligheter till att se helheten hos individen Personalens förhållningssätt och arbetssätt med individanpassning. Vid inledningen av projektet (i projektplanen) beskrevs också ett antal värdebegrepp som skulle genomsyra projektet och finnas med i alla processer. De här värdebegreppen var: Tålamod Flexibilitet Otraditionella lösningar Kultursociala koder När vi i slutet av projektet bad projektmedarbetarna beskriva nyckelorden som karaktäriserade projektet fick vi följande: Kommunikation Engagemang Tillgänglighet Tålamod Sven-Åke Rörlighet Trygghet Vi ser här hur några begrepp återkommer, tålamod och flexibilitet/rörlighet. Sven-Åke som nämns är den person på Kraftcentrum som finns beskriven i föregående stycke. I övrigt är det ord som i viss mån redan berörts, engagemang, kommunikation och tillgänglighet. I projektansökan beskrevs att projektet skulle bistå med otraditionella lösningar. Det här är något som de flesta projekt söker, vilket till viss del är ett resultat av ESF-rådets krav 15

på innovativa insatser. Det här fångas inte upp i slutet av projektet. Snarare framhålls flexibiliteten inom befintliga ramar, vilket också är något som främjar en senare implementering. Om ett projekt utvecklar en verksamhet som är alltför väsensskild från den ordinarie verksamheten riskerar metoderna att bli svåra att använda. Otraditionella lösningar kan därför bli något som fungerar under projektperioden men som sen är omöjligt att fortsätta med. Här går det också att återknyta till tidigare stycke om aktörernas roller. Genom att projektpersonalen jobbar huvudsakligen med sina ordinarie arbetsuppgifter i ett projekt förenklas samverkan, men också senare implementering av insatserna. 3.3 Organisatorisk nivå 3.3.1 Någonstans att skicka klienter Projektet är precis som många projekt tidigare sprunget ur ett behov av att det måste finnas någonstans att skicka klienter vid IFO. I diskussioner som förts med projektpersonal och representanter för de samverkande aktörerna diskuteras projektet oftast utifrån ett individuellt perspektiv. Det finns klienter/kunder som har behov som behöver hanteras på något sätt. Det kan handla om att de behöver träna svenska språket, finna motivation eller på annat sätt hitta en väg ut ur försörjningsstöd. I en nyligen gjord sammanställning över försörjningsstödstagarna i Trollhättans stad4 konstateras det att 23 procent av försörjningsstödstagarna står nära arbetsmarknaden och 41 procent en bit ifrån arbetsmarknaden (projektdeltagare, kommunal praktik, SFI m.m.). Sammantaget består gruppen av 1 156 personer och utgör 64 procent av försörjningsstödstagarna. I denna grupp är det en knapp tredjedel som av intervjuade bedömts vara aktuella för insatser av den typ som VTA har erbjudit. Totalt 332 personer bedöms vara i behov av sysselsättning vilket är 18 procent av antalet försörjningsstödstagare (tillhör gruppen ovan som står en bit från arbetsmarknaden ). Samtidigt som det bevisligen finns en grupp försörjningsstödstagare i behov av någon form av resursstärkande insatser tycks det finnas en brist på lämpliga aktiviteter. Till viss del hänger detta samman med an bristande kunskap om klienternas behov. En av de intervjuade vid IFO beskriver situationen som att Vi tror att vi vet vilket problemet är, skickar klienterna någonstans, sen kommer de tillbaka. Kunskapsbristen beror enligt de intervjuade till stor del på att det saknas tid till att förstå klienternas behov. I värsta fall träffar handläggarna en klient två gånger per år. De flesta intervjuade beskriver också att det saknas tillräckligt med alternativ som motsvarar de behov klienterna har. Lite lakoniskt konstaterar en intervjuad att deltagarna kan gå på försörjningsstöd och till slut kan de bli aktuella för Hjortmossen eller Trampolinen när de 4 Trollhättans Stad. Översyn av Verksamhetsområde socialt stöd och försörjning. 2014-03-11. 16

gått ett tag. 5 Precis som deltagarna konstaterar de intervjuade vid försörjningsstöd att de kommunala praktikplatserna inte motsvarar behoven hos flera av försörjningsstödstagarna. Det kan dock fungera under en begränsad tid för att skapa struktur i tillvaron och lite social samvaro för en del individer. Vad som istället behövs är någon som kan göra ett socialt arbete och fungera lite som en vägvisare. I någon mån fyller alltså projektet rollen som en avlastande funktion för handläggare som inte har tid att utföra ett socialt arbete. Forskare vid Malmö högskola har i en studie av Malmö stads projektverksamhet6 konstaterat att projekten förefaller att byråkratiseras i egna organisationsformer, vilket gör att organisationerna inte behöver ta ansvar för reell förändring eller samverkan. I stället skapas en permanentad försöksverksamhet, ofta kring gränsöverskridande och långsiktiga problem som kanske borde hanteras annorlunda. Samma slutsats kommer forskarna Trägårdh/Jensen fram till i en studie för Temagruppen Unga i arbetslivet. De menar att det skapas temporära organisationer för permanenta problem. 3.3.2 Tydliga resultat Om projektet från början hade sitt berättigande som någonstans att skicka deltagare i största allmännhet har bilden kommit att justeras något efterhand. De intervjuade vid såväl AF som IFO beskriver hur projektet kommit att ha reella effekter på individnivå. Individerna som gått till projektet har faktiskt kommit vidare vilket inte alltid är fallet i projekt enligt de intervjuade: Det här projektet ligger en bra bit över vattenytan jämfört med andra projekt som en av dem uttryckte det. De resultat som redogörs för tidigare i denna rapport har också uppmärksammats både av enskilda handläggare och styrgruppsrepresentanter. Det här har skapat en positiv inställning till projektet vilket i sin tur gjort det lättare att motivera nya deltagare i ett senare skede. Även inom politiken har det funnits en uppfattning om att det här projektet gjort skillnad. 3.3.3 Implementering delvis Projektet kommer att leva vidare i en nedbantad variant under 2014. Projektledaren och en person till kommer finnas i projektet och en handläggare från vardera AF och IFO kommer vara knutna till projektet i viss omfattning. Målet är att kunna ta in 20 deltagare totalt under 2014. Det här visar på att behovet av projektet är stort i den ordinarie verksamheten. 5 Hjortmossen är ett samverkansprojekt med FINSAM-finansiering för personer som behöver extra stöd för att kunna rehabiliteras och gå ut på arbetsmarknaden. Trampolinen är ett ungdomsprojekt (FINSAM) för ungdomar med funktionsnedsättning. 6 Forsell/Fred/Hall. Effekter av politikens projektifiering förändring eller konservering?. Paper, 2011. 17

År 2014 är samtidigt något av ett mellanår i strukturfonderna. Ansökan till nya projekt kommer tidigast att kunna göras under hösten 2014 på grund av ett glapp mellan strukturfondsperioderna 2007-2013 och 2014-2020. I och med detta glapp har det inte varit möjligt att få medel till något nytt projekt under 2014. Det är möjligt att projektet skulle ha implementerats i den nuvarande formen även om det funnits strukturfondsmedel att söka. Som en omvärldsfaktor har dock den här uteblivna finansieringsmöjligheten sannolikt påverkat behovet av en implementering i en så att säga positiv riktning. Avsaknaden av extern finansiering tvingar fram ett eget ansvarstagande för åtminstone en del av projektet. Att VTA nu inte kommer finnas kvar i den omfattning som gällt under projektperioden förvånar en del av de intervjuade. För den som normalt inte är inne i den värld av arbetsmarknadsprojekt och extern finansiering kan det framstå som minst sagt förvånande att en verksamhet som denna inte permanentas. En av de intervjuade projektmedarbetarna utan tidigare insyn i de offentliga insatserna för arbetslösa beskriver sin besvikelse: Jag trodde det här projektet skulle växa och bli kvar länge, det finns ju hur stora behov som helst. Det är många nyanlända och andra som behöver hjälp. Men så blev det inte. Citatet knyter an till diskussionen om projektberoende ovan. Behoven finns där, det är alla överens om, frågan är bara hur de samverkande aktörerna bäst möter de här behoven? Det är lätt att glömma bort hur pass komplext systemet av arbetsmarknadsinsatser är, framför allt den betydande del av detta som bedrivs i projektform. 3.3.4 Upplevda framgångsfaktorer organisatorisk nivå Nedan anges i punktform de framgångsfaktorer som lyfts fram när det gäller den organisatoriska nivån vid intervjuer och seminarier med projektpersonal och deltagare. Flera av framgångsfaktorerna går att koppla även till projekt- och organisatorisk nivå. Projektet har byggt upp kontakter mellan medarbetare som gör det enklare att i vardagen samverka kring frågor och individer som är gemensamma. Cheferna (styrgruppens ledamöter) har bestämt sig för att detta är ett bra projekt. I synnerhet Försörjningsstöd har snart sett projektets värde för sina klienter. Politiskt har projektet backats upp och lyfts fram som ett gott exempel. 18

4 Analys och slutsatser 4.1 Analys 4.1.1 Övergripande resultat Totalt sett är det 52 procent av deltagarna som gått vidare till arbete eller studier vid avslut i projektet, målet var 50 procent. Ser vi till resultatet efter 90 dagar är andelen i arbete eller studier något lägre, 42 procent. Här är resultatet dock något mer osäkert eftersom en del inte gått att nå och en del inte följts upp (de sist avslutade). Deltagarna är dock nöjda med projektet och flera tycker att deras situation verkligen förändrats till det bättre genom projektet. Andra resultat av projektet är att de samverkande aktörerna kunnat dra nytta av varandra i större utsträckning än tidigare. AF har haft en tydlig roll som finansiär av insatser som bedöms vara aktuella för individen. Det har också funnits en representant från IFO som haft ett samordningsansvar för klienterna i förhållande till hemorganisationen vilket förenklat handläggningen. Projektet har också resulterat i vad som skulle kunna kallas en utvecklad modell för insatser. Genom detta och tidigare projekt har insatserna för individer i behov av extra stöd för att komma ut på arbetsmarknaden förfinats och utvecklats. Modellen har också erhållit finansiering för en nedbantad verksamhet under 2014. 4.1.2 Organisatoriska eller individuella problem? Det är slående hur ofta behovet av projektet beskrivs utifrån deltagarnas behov. I de allra flesta intervjuer och i seminarier som genomförts lyfts projektet fram som en lösning på framför allt individuella problem. Samtidigt är det uppenbart att det finns ett organisatoriskt behov av projektet. Här handlar det om ur vilket perspektiv vi väljer att se behovet. Antingen är det individer som inte har rätt förutsättningar för att möta den organisation som kommunen (och samarbetsaktörerna) har idag. Eller så är det organisationerna som inte är anpassade efter individernas (skiftande) behov. Ett redan använt citat beskriver bägge perspektiven: I tidigare projekt har man alltid sagt att ni skickar för dåliga klienter. Vi har inga andra än de här! De (VTA) tog emot folk som de var. I värsta fall träffar vi de här personerna bara två gånger per år och det här projektet innebär att någon ser de här människorna. Projektet har tagit emot folk som de är vilket enligt den här intervjuade varit en förändring jämfört med tidigare projekt. En person som lever på försörjningsstöd står som regel relativt långt från arbetsmarknaden, de har följaktligen stora behov av stöd för att komma närmre eller ut i arbete. Sen beskrivs i citatet hur organisationen som den ser ut idag innebär att klienterna träffar sin handläggare i värsta fall två gånger per år. Vi har alltså individer som i tidigare projektet betraktats som i för dåligt skick, som samtidigt tycks ha mycket begränsade möjligheter att få stöd från sin handläggare på IFO. I den översyn som gjorts av 19

Verksamhetsområde socialt stöd och försörjning konstateras det att det finns en osäkerhet kring vilka insatser individerna kan ta del av eftersom mycket av verksamheten bedrivs i projektform. I studier av arbetsmarknadsprojekt konstateras ofta att de tenderar att bli om inte ersättningar för så åtminstone avlastningar för den ordinarie verksamheten.7 Här är det viktigt att ställa sig frågan var gränsen går för när behoven blir så pass stora att projekten bör permanentas. I den nyligen avslutade översynen av IFO-verksamheten i Trollhättans stad konstaterades det att det var 332 personer med försörjningsstöd som var i behov av sysselsättning. I detta projekt har drygt 120 personer erbjudits insatser för att komma närmre arbetsmarknaden varav knappt hälften kommit vidare till utbildning eller arbete. Flera av dessa personer har tidigare varit i kommunal praktik i upp till 6 år. Så det finns anledning att fundera på om det är individerna som har behov av ett projekt eller organisationen som är i behov av en utvecklad verksamhet. 4.1.3 Om behovet av goda kontakter med näringslivet Att hitta relevanta praktikplatser för individerna i projektet har varit ett viktigt uppdrag. Tack vare Kraftcentrum har VTA haft tillgång till en smått unik kompetens på området. En person med lång erfarenhet från näringslivet och fackliga organisationer i regionen. Att ersätta den här personen genom att lägga över uppdraget på en annan person låter sig nog inte göras särskilt enkelt. Både AF och kommunen i uppdrag att ordna fram praktikplatser för deltagare i olika sammanhang. Samtidigt är det tydligt att ingen har det kontaktnät och förtroende hos företagare som har funnits i det här projektet. För att kunna bygga upp någon liknande kompetens krävs det troligen samverkan mellan flera aktörer. Samverkan med någon form av näringslivsorganisation eller den kommunala näringslivsenheten kan vara en framkomlig väg. 4.1.4 Framgångarna i linje med generella framgångsfaktorer Vi har på olika sätt lyft fram att VTA är att betrakta som ett lyckat exempel på projekt med finansiering av Europeiska Socialfonden. Hur kan vi då förklara denna framgång? Ett sätt att göra detta är att relatera de resultat som redovisats ovan till en tilltagande forskning om faktorer som kan bidra med förklaringar till långsiktig hållbarhet i projektsammanhang. I tabellen nedan syns en matris som består av framgångsfaktorer för hållbarhet som identifierats av Savaya, Spiro och Elran-Barak (2008) samt Florén och Sävenstrand (2011). Vi har här slagit samman dessa två analysmodeller. 7 Se tidigare nämnda rapporter: Forsell/Fred/Hall samt Trägårdh/Jensen. 20

I omvärlden Tydliggjord efterfrågan på det projektet avser utföra Samtal om programteorin Stöd för projektet i omgivningen politisk legitimitet Projektkompetens Flexibilitet, anpassning till ändrade förutsättningar Löpande utvärdering (varva handling med reflektion) Fokus på att förnya befintliga arbetssätt En styrgrupp med beslutsmandat som hanterar avgörande frågor om projektets övergripande syfte Flera kontaktytor mot ordinarie verksamhet En styrgrupp som agerar för att påverka Anpassning till hemorganisationens styr- och uppföljningsmodell Projektambassadörer i ordinarie verksamhet Organisatorisk stabilitet men med flexibilitet avseende nya arbetssätt Flera kontaktytor mellan projekt och ordinarie verksamhet En omgivning med gemensam uppfattning om problembilden Bevisad framgång Ett minskat beroende av projektledaren Framtagande av beslutsunderlag Integrering av projekt i hemorganisationen Efterfrågan på beslutsunderlag Begränsat antal projekt (ju fler desto svårare att hantera implementering) Ansökningsfas Tydlig programteori (målgrupp, behov, förväntat utfall) Anpassning utifrån tidigare erfarenheter Finansiering långsiktig och från flera håll Anpassning av projekt till rådande regler och strukturer Genomförande I projektets omedelbara närhet Avslutning I projektet Tabell 5. Framgångsfaktorer i och runt projekt Många av faktorerna som anges i tabellen ovan har uppfyllts i VTA. Projektet har anpassats utifrån tidigare erfarenheter vilket ökat möjligheterna för framgång. Det har också funnits en medvetenhet om målgruppens problematiska situation, istället för att säga att ni skickar för dåliga deltagare har projektet anpassat sig till behoven på olika sätt. Det har funnits en stor grad av flexibilitet, dock utan att gå utanför de befintliga ramarna som finns inom respektive organisation. Projektet anpassades kanske inte omedelbart till rådande regler och strukturer men en viktig framgångsfaktor har varit att var och en av medarbetarna har hållit sig inom sina professionella ramar. Var och en har gjort det som kan förväntas av dem i deras roll och det har inte varit någon större sammanblandning av roller. När det gäller projektets omedelbara närhet har det funnits en styrgrupp med mandat. Genom att projektet visat på resultat har styrgruppen också förankrat projektet uppåt och kunskap om projektet har spridits i den ordinarie verksamheten och i politiken. Det har också funnits en gemensam uppfattning om att det finns stora svårigheter att få försörjningsstödstagare ut i jobb, ett slags krismedvetenhet som legitimerat projektet. 21