Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna

Transkript

1 Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan arbetsmarknadsenheterna 1 juni, 2007 i Sunnan, Solna Underlag inför dagen: Beskrivningar av insatser i respektive kommun, sammanställt av projektledarna. Be gärna om dessa! Sammanställning av detta dokument: Lena Rogeland, processcoach i KNUT, samt projektledarna FLER BLIR SJÄLVFÖRSÖRJANDE GENOM ATT VI BLIR BÄTTRE KOMMUNALT NÄTVERK FÖR UTVECKLING KNUT är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden; ESF - Rådet i Stockholms län. I ett partnerskap/nätverk samarbetar fem kommuner: NYNÄSHAMN, JÄRFÄLLA, SOLNA, SUNDBYBERG, SÖDERTÄLJE SAMT LÄNSSTYRELSEN. 1

2 Vad är vi bra på och vad saknas? Verksamheterna beskrivs i dokument från respektive kommun. Det fanns ett stort intresse i gruppen att få veta vad och hur man gör saker i kommunerna. Det finns helt klart guldkorn i alla kommer och här nedan kommer några: Solna Det finns en pengapåse för att köpa korta utbildningar till deltagarna tex ett truckkort, taxikort, busskort alla får jobb. Grundlig kartläggning görs. Man har ett gott samarbete med näringslivet. Dataträningen jobbar mycket med självförtroendeträning, jobbar flexibelt med mycket individuellt stöd/coachning. Lärlingsöverenskommelser som ska leda till företagsförlagda utbildningar (10-12 veckor). Program för deltagare fm alt em, 4 dagar per vecka. Sundbyberg Återremiss till försörjningsstöd om deltagaren inte följer planeringen. Personen tas sedan inte emot igen om inte en förändring skett. Jobbar mycket medvetet med människor nära arbetsmarknaden och ser ganska goda resultat. Man kan arbeta mycket lösningsinriktad och lägga fokus på hur personen själv ska göra för att nå de mål de vill nå! Låta människor göra jobbet själva! (T ex sätta mål, när ska det ske, hur ska det ske, vad är första steget, när ska de ta detta steg, vad behövs för att göra det osv.) Man har ganska konsekvent korta praktiktider, inget utnyttjande av arbetslösa är fördelen, och det ska ju vara en test. Sundbyberg upplever att det är viktigt att driva ett arbetsmarknadstänk, att deras uppdrag inte är att arbeta rehabiliterande. Mottagningen har Jobbsök 9-10 på morgonen. Centrum för Arbete har tider för jobbsök 2 halvdagar/v. Nynäshamn Deltagare anställs med hjälp av socialbidragsbudgeten och vissa avsatta medel och kommer på detta sätt ut i jobb. Olika stöd(ekonomiskt) från arbetsförmedlingen används för anställningarna * personerna arbetar i kommunen eller lånas ut. Nynäshamn jobbar flexibelt med människor långt ifrån arbetsmarknaden, långa praktiktider inget fel om behov finns. Man har inga problem med arbetsträningsplaceringar inom kommunen. Ett bra samarbete! Nynäshamn tycker att man är bra på att hitta anpassade praktikplatser efter deltagarens önskemål. Man börjar prata praktik med deltagaren tidigt i processen. Man använder sig av praktik som en konkurrensfördel? I Nynäshamn upplever de att det är viktigt och bra att jobba tillsammans i det professionella nätverket för att dra åt samma håll och nå resultat. Nysam samordningsförbund mellan myndigheter. Ska skapa ett Utvecklingscentrum tillsammans med AF, FK och introduktion. Jobbsök på jobbotek upp till 4 dagar i veckan, 3 timmar/dag. Södertälje Ett stort urval av aktiviteter för deltagarna. Arbetsmarkandscentrum, konsulentgrupp, Access, Klivet, praktiskt arbete (som snickeri, underhåll, bygg), introduktionsgrupp, Step for life, valideringskansli, vägledningsgrupp. Södertälje har bra erfarenheter med egna praktikplatser inom kommunen. Har avtal med lokala företagsom ex. Scania och Swebus. Man använder sig av kommunal visstidsanställning, KVA för ungdomar och slussar in på dessa och andra arbetsplatser. Köper truckkort, städutbildningar. Södertälje har startat Förklivet för ungdomar. Järfälla Järfälla anser att det är positivt att sitta nära socialsekreterarna som bedömer ekonomiskt bistånd. Det gör man när det gäller de unga i projektet Ungdomsslussen. Man sparar tid och får ett effektivare samarbete för klientens bästa. Bra i Järfälla är att man alltid har trepartssamtal med socialsekreteraren, och att socialsekreterarna kommer för ärendedragning/remittering 1 g/v. I Järfälla tar man emot alla målgrupper vilken kan vara 2

3 både en fördel och en nackdel. Man dömer inte någon tidigt utan utreder på plats. Arbetar med Supported Employment. Arbetar med att förbättra statistik. Alla kommuner har kontrakt/överenskommelser, flertalet gör handlingsplaner. Samtliga kommuner anser att bemötande av deltagarna är mycket viktigt och att man är bra på detta. En fråga är hur arbetsmarknadssektionerna får arbeta långsiktigt, det tar tid att hjälpa folk tillbaka. Klientgruppen är svag och en del behöver andra insatser. Vad gör vi med dem som ständigt återkommer? Många har andra problem än arbetslöshet, hur jobbar vi med detta?? Erfarenheten från arbetsmarknadskonsult är att egna kommunen har svårt att ta emot för praktik. Gruppen önskar snabbare vägar med alla sina samarbetspartners. Flera kommuner tycker att det vore en fördel att sitta tillsammans med sina samarbetspartners. Samverkan/samordning med andra aktörer/inblandade i ärendet. Ex Vem är ansvarig (koordinerar) handläggare då det är många inblandade? Överlag behövs för en hel del personer andra slags insatser, varför inte i grupp, studiebesök, mer omvärldskunskap, bygga på tillhörighetskänsla, utflykter, vissa deltagare bör få en mjukstart. Behöver veta att man bryr sig. Målgrupp: klienter långt ifrån arbetsmarknaden I huvudsak arbetar alla kommuners arbetsmarknadsenheter främst med dem som står relativt nära arbetsmarknaden och där finns en hel del insatser. Men man upplever att man har svårare klienter idag med diffusare problematik. Nu kommer utförsäkrade från AF och de som fått sjukersättning och sjukpenning indraget. Kommer det att bli en grupp över som vi inte får till arbete? Hur anställningsbara är klienterna? Många klienter kommer tillbaka enligt mätningar som en kommun gör? Kan det behövas växtplatser för klienter med behov av längre träning/rehabilitering? Man saknar ofta tid, verktyg och resurser att arbeta med de som har stora problem. I en del kommuner köper man korta utredningar tex köper Sundbyberg platser på Ulvsunda och Nynäshamn på FMC. Det skulle behövas andra metoder för de med stora behov, jobba med friskvård t ex. Och parallellt med våra traditionella metoder, dataträning eller praktik, skulle det behövas andra insatser. Det behövs arbetsprövningsplatser, arbetsplatser eller verksamheter där personer kan växa i kompetens, de passar inte från början på platser med vanliga krav på åtminstone lite arbetsförmåga. Vi måste se att vårt uppdrag kan vara långsiktigt, att det är tillåtet att gå i klientens egen takt. Och vi kan inte bygga på misslyckanden efter misslyckanden utan genom våra insatser istället bygga på självförtroendet och att kunna lyckas. För den svåra gruppen behövs personal med engagemang, tålamod, kunskaper, ärlighet. Samarbete med försörjningsstöd Det behövs ett nära samarbete med dem som bedömer försörjningsstöd, det finns inte alltid, de har inte tid, ibland verkar de inte ha intresse. Brukaren åker runt som i ett flipperspel Hur bedömer man vilka insatser som ges till vilka målgrupper? Hur ser bedömningarna ut när klienten kommer till arbetsmarknadsenheterna? Flertalet av kommunerna har någon typ av remissförfarande men oftast står det inte mycket i remisserna, ofta bara praktik/arbete. Oklart om bedömningsgrunderna innan(nynäshamn har ärendefördelning med bistånd, där arbete och rehab får sina klienter). Bedömningar inom arbetsmarknadsenheterna är mer i form av checklistor, oftast ingen återblick om tidigare historia. Nynäshamn har en checklista vilka ämnen/frågor man ska ta upp. 3

4 De flesta beskriver att man på arbetsmarknadsenheterna gör kartläggningar om arbetslivserfarenhet, utbildning och frågar utifrån den remiss man fått. Bedömningar görs utan att klienten är med på tåget. Flera beskriver en rädsla för att klienterna ska få samma frågor hos flera handläggare på olika enheter och fokuserar därför på arbetsmarknadsfrågorna. Diskuterades om man kan använda självskattningsskalor på arbetsmarknadsenheterna i ett kartläggningssyfte och för uppföljning. Mer motiverande samtal krävs i nuläget innan insats. Väldigt bra om socialsekreterare har tid och kunskaper att göra bra 1:a bedömningar och remittera rätt det är inte alltid lätt. DUR har man bra erfarenheter av! Man behöver även klientanpassa bedömningar, jobba annorlunda med de med exempelvis ADHD. Uppföljning och Utvärdering Individuella bedömningar och att lyssna på klienten är viktigt för att få resultat. I de kommuner där man jobbar i projekt, Klivet i Södertälje och Ungdomsslussen i Järfälla är utvärderingarna av dessa verksamheter mer omfattande. Samtliga kommuner har någon form av närvarostatistik samt uppgifter om in och utflöde. Man ska jobba med statistik, men ibland visar man bra statistik, men politikerna vill ändå dra ner för att verksamheten har en faktisk kostnad. Men det finns ett enormt behov av utvärdering, är det vi gör bra? Vet vi om det fungerar? Och när vi utvärderar ska även de små stegen räknas, eller andra mål än arbete räknas, för den svåra målgruppen. Viktigt är också att inte släppa personerna när de kommit ut i jobb eller åtgärd, man behöver fortsätta ha kontakt, annars återgång i problematik, tycker somliga (SIUS-metodik, af-åtgärd, bra och de uppmärksammar detta). Statistik; Amea ger oss statistik, för övrigt påtalades brister i det datasystemet. Kosorutin checklista för utvärdering finns hos en kommun. Hur ska vi kunna jämföra vad som i våra verksamheter ger resultat? Hur utvärderar man sin egen verksamhet? Flera tycker att det skulle vara intressant att titta på benchmarking mellan kommunerna. Det finns ett intresse av att undersöka utvärderingsmetoder för att finna ingredienserna för ett effektivt arbetsmarknadsarbete. Vad är det som gör att Pelle får jobb? Hur skapar vi resultat? Hur gör vi matchningen? Vilka är våra verktyg? Detta var frågor vi lyfte? Jämställdhetsperspektivet inom arbetsmarknad Jämställdhetsfrågan är inget man dagligdags diskuterar. Alla gör dock en kartläggning av sina deltagare och där ger utrymme till deltagarna att själva formulera sina mål. Man är noga med att inte styra dem mot mans- och kvinnodominerade praktiker/jobb. Brukar perspektivet inom arbetsmarknad Alla kommuner har någon form av brukarundersökning där man utvärderar insatserna man fått. Solna har gjort de under lång tid och lämnar till alla som lämnar verksamheten. Framtid för arbetsmarknadsenheterna? Diskuterades om att man nu p.g.a. förändrade regler från arbetsförmedlingen och en god arbetsmarknad kan komma att få ta hand om andra grupper. Sundbyberg har några från försäkringskassan som innebär att man måste arbeta annorlunda. Viss oro inför framtiden. Vad händer? Vem får avtalen med AMS? Avknoppningar? Blir det privata aktörer som tar över en del arbete? Ibland kan det kännas det som Arbetsenheterna ska ha en trollstav och på något märkligt sätt få ut klienterna i arbete. 4

5 Samtliga önskar mer resurser till sina verksamheter och större möjligheter att jobba med dem som står långt från arbetsmarknaden. Man är oroade inför framtiden då ingen vet vad det kommer att innebära då Af skall ta över ansvaret för alla unga arbetssökande. Den egna kommunen har heller inte alltid bra anställningsförhållanden för dem som jobbar med arbetslösa, på arbetsmarknadsenheter, verksamheter, dataträning etc. Fortsätta träffas? Dagen gick väldigt fort och samtliga var intresserade av att träffas igen. Samtliga ser värdet i att träffas i närverksform, och man ser grupper av deltagare där en samverkan skulle vara värdefull, just t ex långtidsarbetslösa med diffus eller svår problematik, där andra verktyg behövs. Man vet inte om varandra, tillhör olika förvaltningar. Att jobba tillsammans är en framgångsfaktor. De frågor som gruppen som helhet ville att KNUT skulle ta med sig och arbeta vidare med var; Hur fördjupar man professionen? Vad ska arbetsmarknadsenheterna göra och inte göra? Vilken typ av samarbete ska man ha med arbetsförmedlingen? Annat som kom fram under diskussionerna Hur ska vi kunna jämföra vad som i våra verksamheter ger resultat? Hur utvärderar man sin egen verksamhet? Flera tycker att det skulle vara intressant att titta på benchmarking mellan kommunerna. Självskattningsskalor anser gruppen vore intressant att titta vidare på. Intresse finns att lära sig mer om kartläggnings- och bedömningsinstrument. Dokumentation behöver förbättras och synkas. Kan man dokumentera i samma program? De som inte tillhör samma förvaltning, hur kan de göra? Gemensamma bedömningar med uppdragsgivaren o klienterna. Utbyta erfarenheter o o Generellt- Enheterna i helhet/goda exempel, byta arbetsverktyg mm. Specifikt- Ex de som jobbar med ungdomar, dataträning/verksamheter etc träffas för att utbyta erfarenheter Nästa steg Dokumentation skickas ut till deltagarna Dokumentationen gås igenom i ledningsgruppen och de lokala styrgrupperna LG beslutar om fortsättning och eventuella resurser Projektledarna tar fram en mall för bättre jämförelse mellan kommunernas arbetsmarknadsinsatser. Koppla till flödesscheman. Projektledarna och processcoach 5